Titta

UR Samtiden - MA/NV-biennetten 2015

UR Samtiden - MA/NV-biennetten 2015

Om UR Samtiden - MA/NV-biennetten 2015

Föreläsningar från årets MA/NV-biennette. Evenemanget är en konferens för lärare från förskolan till gymnasiet. Ny pedagogisk forskning och aktiviteter och experiment som kan göra undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik mer intressant presenteras. Inspelat den 31 januari 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - MA/NV-biennetten 2015 : Digitala verktyg i undervisningenDela
  1. Då kör vi i gång. Jag hoppas alla
    har nån sorts "device" framför sig.

  2. En mobiltelefon, dator eller ipad.
    Har ni inte det, plocka fram det.

  3. Det blir så himla mycket roligare då,
    tycker jag.

  4. Har ni nånting, plocka fram det.

  5. Det räcker bra med telefoner.

  6. Jag ska prata om vilka verktyg jag
    använder i min NO-undervisning-

  7. -och i min undervisning
    över huvud taget.

  8. Jag tycker att den här
    är väldigt talande.

  9. Jag tycker om den bilden.

  10. Vi måste tillåta våra elever verktyg
    så att de kan utvecklas-

  11. -och som vi kan användas oss av för
    att bygga saker med eleverna.

  12. Jag heter Camilla Askebäck Diaz.
    Jag är femämneslärare.

  13. Jag har jobbat ett halvår
    på Södermalmsskolan i Stockholm-

  14. -som förstelärare i digitala verktyg
    och Ma/NO-lärare i årskurs sju.

  15. I två år har jag jobbat
    som utbildningskonsult-

  16. -och föreläser
    om ipad-undervisningen, bland annat.

  17. Jag har jobbat som lärare i
    tretton år. Så jag känner att jag...

  18. De säger att det tar 20 år innan man
    kan betrakta sig som en bra lärare.

  19. Jag år se hur det känns om sju år.

  20. Varför ska vi jobba digitalt
    med eleverna?

  21. I LGR11 hittar vi
    de här fina citaten:

  22. Stort informationsflöde och
    snabb förändringstakt, ska de klara.

  23. Vi ska stimulera deras nyfikenhet
    och kreativitet.

  24. De ska få pröva egna idéer
    och lösa problem.

  25. Utforskande, nyfikenhet och att lära
    ska utgöra en grund.

  26. Skolan ska ansvara för att eleverna
    får använda sig av modern teknik-

  27. -för kunskapssökande, kommunikation,
    skapande och lärande.

  28. Alla de här sakerna står i LGR11,
    så det är ingenting som vi...

  29. "Jag vill inte jobba med digitala
    verktyg." Det står att vi ska det.

  30. De andra sakerna underlättar
    om man jobbar med moderna verktyg.

  31. Jag använder mycket
    ipadens dokumentkamera.

  32. Vanliga kameraappen använder jag
    som dokumentkamera i undervisningen.

  33. Det är spännande att fota och visa på
    projektorn. Man måste inte ha varsin-

  34. -utan det räcker med en ipad
    som kopplas till projektorn.

  35. Därmed kan man visa bilder ur böcker
    att samtala kring-

  36. -en text som man ska prata om:

  37. "Vilka begrepp i den här texten
    är väsentliga för lektionen?"

  38. Det blir snabbt. Man behöver inte
    skriva av. Fota, upp på projektorn-

  39. -och samtala kring. Man behöver inte:
    "Leta upp stycke 3 på sidan 13."

  40. Det går snabbt och enkelt.

  41. Koppla in ipaden i projektorn
    och bara "putta".

  42. Här har vi tittat på olika celler.

  43. Vi tog kameraappen ner
    mot mikroskopets öga-

  44. -och fotade rakt ner i mikroskopet.
    Det blev en väldigt fin bild.

  45. Det här är kindceller som vi ser.

  46. En app som också är väldigt bra
    är appen Stage.

  47. Ni har sett idrottsevent,
    när man ritar på bilden på filmen.

  48. Fotbollsspelaren springer dit
    och dit. Det här är samma sak:

  49. En liveversion som man kan rita på,
    eller sätta dit små etiketter-

  50. -på nånting som man visar live.

  51. In med surfplattan mot projektorn,
    och så öppnar man Stage.

  52. Man skriva uppe på det man visar.

  53. Jag har byggt lite olika stativ.
    Bäst är om man har ett för ipaden-

  54. -men man kan bygga ett i lego. NO-
    lärare har oftast stativ till hands-

  55. -som man kan lägga ipaden på.
    Det funkar jättebra.

  56. Här har vi ringat in en djurcell,
    eller djurceller.

  57. Det här gillade eleverna. Alla
    hade med bilder hem på telefonerna.

  58. De blev så inspirerade av att fota av
    det här och visa hemma.

  59. Dylan Wiliam har inspirerat mig
    till olika saker, framför allt tre...

  60. ...för att jobba med lärandet
    i klassrummet.

  61. Teacher's pick HD använder jag,
    för "no hands up".

  62. Jag har små slickepinnar,
    fast de är i ipaden i stället.

  63. Jag skrev in hela klassen i den-

  64. -och sen slumpar själva appen
    vem som ska svara på frågan.

  65. Den kan också slumpa grupper,
    så bestämmer jag diskussion med två-

  66. -kan jag begära att appen slumpar dem
    två och två. Snabbt.

  67. Jag kan spara de olika grupp-
    sammansättningarna på olika sätt.

  68. Kanske är det labbgrupper,
    bordssittningar, det jag vill spara.

  69. Det är så fiffigt för längst ut
    kan man trycka i vilka som är sjuka.

  70. Då slipper man leta upp slicke-
    pinnarna som inte är tillgängliga.

  71. Man bara blippar bort dem,
    så de inte finns med i dragningen.

  72. Sen kan man även pausa en elev
    som fått många frågor.

  73. Man trycker på "paus" på eleven och
    väljer från aktiva eller alla elever-

  74. -även de pausade.
    Så kan man variera lite grann.

  75. Sen använder jag den som klasslista
    när jag åker nånstans också.

  76. Då kan jag låtsas som om de är sjuka
    och blippar av dem när man stannar.

  77. Jag är lite hönsmamma när det gäller
    att åka nånstans med mina elever.

  78. Två andra saker som han inspirerat
    mig till är whiteboardtavlorna-

  79. -som man kan hålla upp,
    alla elever är med.

  80. Man ställer en fråga. Alla elever
    svarar på den och visar upp

  81. Även "paper cups" med rött, gult
    och grönt-

  82. -om de hänger med eller inte.

  83. Och Traffic Light Feedback är en app
    som har båda delarna inbyggda.

  84. Så den har både trafikljusen
    och en whiteboard.

  85. Man välja att trycka bort
    trafikljusen så man har hela skärmen.

  86. Och man vill skapa interaktivitet?
    Jag har slagit upp "interaktivitet"-

  87. -och det betyder hur man interagerar
    med en digital "device".

  88. Fast det är inte bara jag och datorn
    som interagerar-

  89. -utan jag interagerar genom datorn
    med resten av klassen också.

  90. Om man jobbar på rätt sätt.
    Interaktivitet för mig är både och.

  91. Både att jobba med datorn så
    och även jobba med hela klassen.

  92. Vi ska testa lite verktyg.

  93. Vi ska testa några stycken. Jag har
    valt ut ett från varje kategori.

  94. Annars finns det hur mycket som
    helst. Man plockar det man gillar.

  95. Det får man testa sig fram till.
    Man har olika favoriter.

  96. Ordmoln, quizverktyg,
    mentometerundersökningar-

  97. -gemensamma plattformar
    och kollaborativt skrivande.

  98. Det är de fem som jag har fokuserat
    på, som digitalt verktyg.

  99. Första... Är ni beredda?

  100. Mentometer gillar jag. Mentometer-
    undersökning har ni hört talas om.

  101. Ni ska rösta om vad som är viktigast
    hos en app.

  102. Vad tycker ni är det viktigaste?

  103. Er uppgift är nu att gå in
    på www.govote.at.

  104. Den begär ett "voters ID",
    och då har ni siffrorna där.

  105. Då får ni upp olika alternativ
    att rösta på.

  106. Okej? Är ni med?

  107. Nu går jag in i verktyget live-

  108. -och informationen finns där också.

  109. Så ser ni att det dyker upp
    på en gång på skärmen.

  110. Många har valt "lättanvänd"
    i det här fallet, och några "rolig".

  111. Man kan bli påverkad av varandra,
    eller hur?

  112. Då finns det ett litet öga här,
    så jag kan vänta med-

  113. -att visa resultatet tills alla har
    röstat. Eller så får de se det live.

  114. Ibland är det inte bra att de
    påverkas av varandras röstningar.

  115. Det här använder jag
    dels för att rösta om saker-

  116. -eller "vad tycker ni
    om det här begreppet?"

  117. Men också kolla av de hänger med.

  118. "Hur säker känner du dig
    efter den här lektionen?"

  119. "Helt säker? Ganska säker?"

  120. "Nja?" eller "Jag hänger inte
    med alls." Att de får rösta om det.

  121. Jag ser inte vem som har röstat,
    men om min undervisning har gått hem.

  122. Om jag har jättemånga
    på "Jag hänger inte med alls"-

  123. -måste nåt i undervisningen
    förändras. Jag kan inte gå vidare.

  124. Jag måste göra nån förändring
    i det hela.

  125. Den använder jag för att kolla
    av läget i klassen, hur det går-

  126. -men också för att kolla av begrepp
    tillsammans med dem.

  127. Mentimeterundersökning är det här.

  128. Man kan också samla in öppna svar
    och behöver inte bara ha stapelsvar.

  129. Mina elever hade i matte... Jag ska
    prata NO, men kan inte låta bli.

  130. I stället för att gå runt och fråga
    om favoritfärg hos 20 klasskompisar-

  131. -och rita staplar-

  132. -fick de göra varsin
    mentimeterundersökning i stället.

  133. De kopplade in sin dator och körde.

  134. Sen fick de i uppgift
    att rita av resultatet för hand-

  135. -för de ska fortfarande träna
    "hands-on" med stapeldiagram.

  136. Det här kräver att alla elever
    har nån slags device.

  137. Telefon duger bra, dator, surfplatta.

  138. Om man inte har det?
    Om man inte har en surfplatta-

  139. -och eleverna får inte ha telefoner
    i klassrummet, vad gör man då-

  140. -om man ändå vill göra det här?

  141. Jo...

  142. Plickers är också "Vad kan ni
    för nåt?" Lite frågesportsaktigt.

  143. De ska välja mellan olika
    svarsalternativ, rätt och inte rätt.

  144. Vi ska testa nu gemensamt. Några
    har fått varsin Plickers av mig.

  145. Jag har förberett en fråga
    i Plickers-

  146. -och till dessa skriver man ut
    såna här små pappersbitar.

  147. På dem finns det A, B, C och D.

  148. Och det här är nummer tio.
    Det står runtom hela. Nummer tio.

  149. Man skapar klasslistor
    och säger att Pelle är nummer tio.

  150. Pelle ska alltid ta
    nummer tio-lappen. Det är hans.

  151. Klasserna har jag hela tiden.

  152. Antingen printar man ut, så de får
    varsin och limmar fast på sin pärm-

  153. -eller så har jag dem i klassrummet.
    Nu har jag gjort en demoklass-

  154. -med nio elever.
    Så vi ska testa det här.

  155. Ni ser att det finns olika
    svarsalternativ.

  156. Då ska man hålla upp den bokstaven.
    Uppåt.

  157. Det svaret man vill svara,
    och hålla den mot mig.

  158. Ni som har fått en sån här lapp.

  159. Ni får gärna svara fel nån utav er,
    så man ser...

  160. Det gör inget om man inte kan svaret.

  161. Sen tar jag en annan device. Jag har
    en dator kopplad i projektorn.

  162. Sen tar jag en valfri annan device.
    En smart telefon går bra.

  163. Eller det kan vara en surfplatta.

  164. Jag öppnar appen Plickers här också.

  165. Jag ser frågan här,
    som jag vill starta.

  166. Jag trycker på kameran
    och får upp en kameravy.

  167. Sen riktar jag den mot...

  168. Ser ni vad som händer där uppe?
    Nej! Det händer inget. Jo.

  169. Ser ni att ni sakta men säkert
    blippas in?

  170. Då ser man vilka elever
    som är inskannade.

  171. Jag kan också trycka på det här,
    och se vilka som svarat rätt och fel.

  172. Men jag hade också kunnat låta det
    vara i grafer, med stapeldiagram.

  173. Där jag också kan använda mig utav
    den där. Det finns fyra alternativ.

  174. Visa rätt svar eller inte.
    Visa antal skannade elever-

  175. -eller visa det som staplar.

  176. Då behövs bara en dator och
    nån slags device som man skannar med.

  177. Eleverna är ganska duktiga på
    att se om de är skannade.

  178. Jag har skrivit klasslistor,
    så de ser sina namn poppa upp.

  179. Så de ser om jag råkar missa dem.

  180. Om nån ändrar sig och vrider runt,
    och jag skannar igen-

  181. -då ändrar sig stapeldiagrammet.

  182. Vet du vad du höll i?

  183. Då ser man att den ändras. Staplarna.

  184. -Kan man vara 30 i klassen?
    -Ja. Man skriver ut korten.

  185. De är gratis att skriva ut
    på plickers.com. Man får 40 lappar.

  186. För små barn finns det även
    med större bokstäver, här.

  187. Jag att ni är jättefinurliga
    och hittar säkert på en massa tricks.

  188. Min syster har satt upp den
    vid dörren-

  189. -och har ritat en blomma o.s.v.
    för sina små elever.

  190. De har den på sina pärmar, och hon
    har bestämt vad figurerna betyder.

  191. Det här är ju för att man inte
    har enheter till alla elever.

  192. Resultaten sparas, så du kan
    köra samma fråga igen-

  193. -och spara varje omgångs resultat
    i systemet.

  194. Smidigt, va?

  195. Vi testar en till: Todaysmeet.

  196. Ni ska gå in på:

  197. www.todaysmeet.com/MaNv

  198. När man kommer in där, skriver man
    först in sitt namn i en ruta.

  199. "What's your name?" Man skriver
    sitt namn där och trycker på "join".

  200. Sen får man upp
    ett tillfälligt chattrum-

  201. -där man kan skriva saker
    och chatta med varandra.

  202. Jag bestämmer hur länge chattrummet
    ska finnas tillgängligt.

  203. Om det är publikt eller inte,
    och man måste ha lösenord.

  204. Gå in där och skriv
    varför du är en så bra pedagog.

  205. Vad är det som gör att ni är
    så bra pedagoger? Varsågoda.

  206. Har ni skrivit av länken? Nej.

  207. Jag går in och kikar.

  208. Man kan välja att skriva sitt
    rätta namn eller hitta på ett namn-

  209. -om man inte vill vara
    lite mer anonym, så klart.

  210. Nu kommer det: "Jag älskar att
    undervisa. Skapa relationer."

  211. "Humor. Jag är en bra lyssnare.
    Jag sjunger så fint."

  212. Om jag skulle gå runt med en mick
    och fråga er en och en-

  213. "Varför är du så bra pedagog?"
    skulle nog inte alla vilja göra det.

  214. Men lite mer anonymt
    få fram åsikter...

  215. Man kan få göra det från sin egen
    plats i ett chattrum i stället.

  216. Alla ser svaren här, så det är
    likadant som svar på frågor rakt ut.

  217. Men det är lite mer bekvämt för dem
    som inte vågar prata i klassrummet-

  218. -att få göra sin röst hörd
    på något sätt kring olika saker.

  219. Man kan skapa chattrum inför ett prov
    för att samla in frågor.

  220. Jag kan övervaka det
    några dagar innan-

  221. -och kan hjälpa dem i chattrummet
    med olika svar.

  222. Eller samla in förväntningar
    eller såna saker.

  223. Todaysmeet.com

  224. Titta, vad härliga ni är!

  225. Underbart.

  226. Nu ska vi testa en frågesport,
    som heter Kahoot.

  227. I Kahoot kan man skapa egna "quizer",
    med olika svarsalternativ.

  228. Det kan vara för att kolla om de kan
    begrepp som man jobbat med.

  229. Det kan vara att kolla av
    hur det känns i klassrummet.

  230. Det kan vara prov.
    Det kan vara allt möjligt.

  231. De kan bygga quizer tillsammans
    och testa varandra.

  232. "Vilka begrepp har vi jobbat med?
    Skapa en fråga." Sen samlas de in.

  233. Det går till så här, att jag sätter
    i gång en frågesport här på skärmen.

  234. Det kommer rutor med olika färger,
    med svarsalternativ. Här.

  235. På era enheter har ni bara färgerna.

  236. Man trycker på den färg som man
    tycker passar från projektorn.

  237. Är ni med? Lite stämning...

  238. Är ni med? Ja... Härligt!

  239. Det bästa är att jag ser era resultat
    i ett excelark som sparas.

  240. Vi får se hur det går för er.
    Jag gör lite olika med eleverna.

  241. Gör jag det som provsituation
    ska de ha sina egna namn i quizen.

  242. Känner vi bara av stämningen
    får de själva hitta på namn.

  243. Det kan man välja, nämligen.
    Om man vill hitta på ett eget namn.

  244. Det första ni ska göra nu är
    att gå in på kahoot.it.

  245. Ni får vänta en stund innan alla har
    kommit in, och ni får informationen.

  246. När ni kommer dit
    ska ni skriva in en "game-pin".

  247. Den får ni så fort jag har startat
    i gång här framme. Ni får vänta lite.

  248. Ni får en game-pin av mig.

  249. När man fyllt i den
    skriver man in ett "nickname".

  250. Här gör ni som ni vill: Skriv era
    egna namn eller ett påhittat namn.

  251. Det gör ni som ni vill i dag.
    I vanliga fall bestämmer jag.

  252. Det beror på vad syftet
    med quizen är.

  253. Ni ska skriva in ett nickname,
    så börja tänka lite grann nu.

  254. Ni ska skriva in en game-pin
    som kommer alldeles strax här.

  255. Där har ni er game-pin: 436221.

  256. Alltså, kahoot.it.

  257. Och så game-pin.

  258. Det har börjat poppa upp
    en massa olika "players".

  259. Nu sitter säkert några och tänker:

  260. "Tänk om jag skriver nåt
    jag inte ska skriva på skärmen."

  261. "För det är ju lite roligt."

  262. Då är det så enkelt för mig att dra
    musen över och klicka bort dem.

  263. Så de upptäcker att det inte är så
    kul, för fröken trycker bort det.

  264. Och då tar det längre tid att starta
    spelet. För jag ger mig inte.

  265. Så nästa gång vi kör är det ingen
    som gör det längre.

  266. Så man kan lätt blippa ut nån också.

  267. Är alla inne?

  268. Då är det värt att veta
    att så fort frågan kommer-

  269. -gäller det att svara rätt
    men också snabbt.

  270. För fel svar ger 0 poäng.

  271. Rätt svar tickar
    från 1 000 och neråt.

  272. Är ni med?

  273. Men det är dumt att få 0,
    så var inte för snabba-

  274. -utan titta på svarsalternativen.

  275. Vi kör i gång.
    Jag pratar lite mellan varje fråga.

  276. -Är ni beredda?
    -Ja.

  277. Fem frågor.

  278. Vilka delar har växtcell
    och djurcell gemensamt?

  279. Nu kommer fyra svarsalternativ här:

  280. Två sekunder.

  281. Så... Och då kommer
    ett fint stapeldiagram upp här-

  282. -så ser vi läget i rummet,
    hur ni har svarat.

  283. Och så får man upp
    rätt svarsalternativ.

  284. Ja...

  285. Vad tror ni att jag gör i vanliga
    fall, om jättemånga svarat fel?

  286. Tror ni att jag går vidare
    med nästa fråga?

  287. Jag gör ju inte det,
    utan då är jag jobbig lärare:

  288. "Jaha? Okej." Bort till tavlan,
    genomgång lite grann...

  289. Sen kör vi nästa fråga,
    för att fånga upp dem som svarat fel.

  290. Men jag tänker inte ha nån genomgång
    med er nu. Det är okej, hoppas jag.

  291. Nu kommer det roliga.
    Då har vi topp fem här också.

  292. Den vill eleverna vara med på.

  293. Det fina är att eleverna
    ser sin placering på sina enheter.

  294. Men ni ser bara topp fem,
    resten av publiken.

  295. Så det gör inget om man svarar fel,
    för det ser bara jag med enheten.

  296. Man kan ha olika lång tid på sig.
    Allt från 35 sekunder till 2 minuter.

  297. Så den här kunde jag haft som en
    diskussionsfråga. "Jobba i par."

  298. Ni har långa två minuter på er
    så att ni får prata med varandra.

  299. Så kan man också jobba.
    Saker som ska sitta snabbt-

  300. -får man kanske bara 10 sekunder
    på sig att svara.

  301. Då kan det vara
    multiplikationstabellen.

  302. -Redo för nästa?
    -Ja.

  303. Cellandningen sker
    endast i djurcellen.

  304. Nej, om man svarar fel
    får man tyvärr inte ändra sig.

  305. Man ser antalet svar rassla på, och
    man ser hur lång tid man har på sig.

  306. Det är falskt.

  307. Man kan välja att ha
    mellan två till fyra svarsalternativ.

  308. Så det är jag som har skrivit in
    falskt och sant som svarsalternativ.

  309. Så man kan välja mellan
    att ha två till fyra svar.

  310. Nu börjar surret. Det är det här
    jag är ute efter med eleverna.

  311. Surret: "Vad svarade du?
    Jag svarade det här."

  312. Man får bekräfta att man hade rätt,
    och kanske kan hjälpa nån annan.

  313. Det blir ett surr.

  314. Nu är ni nyfikna, va?

  315. Vem är Chph?
    Är det nån som ger sig till känna?

  316. Härligt. Det har ändrats lite i de
    fem. Det går snabbt i vändningarna.

  317. Då kör vi nästa fråga.

  318. Vilken av dessa
    kan vara ett ekosystem?

  319. Oj... Alla fyra kan vara rätt.

  320. Man kan ställa in hur många
    alternativ som ska vara rätt.

  321. Så mellan ett till fyra
    svarsalternativ kan vara rätt.

  322. Och jag hörde hur ni började
    diskutera. För ni var så här: "Va?!"

  323. Man har eleverna på fötterna hela
    tiden, för det kan finnas flera rätt.

  324. Det gäller att variera sig lite,
    både i antal, tid och antal rätt.

  325. Va? Nej, det är kanske sant. Absolut.

  326. "Vilken av dessa...?" Ja...
    Men alla har fått poäng.

  327. Vilken man än tog så fick man rätt.

  328. Då kollar vi.

  329. Där har vi nån ny.

  330. Härligt. Det är så här att när man
    kör det här med eleverna...

  331. Ett mattexempel: Längst bak i boken
    finns "falskt och sant"-rutor-

  332. -som kollar begreppen man lärt sig.
    Ofta när elever är klara tidigt...

  333. Jag gjorde så förut. Så använde jag
    "falskt och sant"-rutorna.

  334. "Då kan du göra 'falskt och sant'-
    rutorna, medan vi jobbar färdigt."

  335. Det var inte jättemånga gånger de sa:
    "Yes! Gud vad kul!"

  336. Nu har jag skrivit
    av "sant och falskt"-rutorna-

  337. -med svarsalternativ sant och falskt.
    "Camilla, kan vi köra sant-falskt?"

  338. Det är inte så ofta man känner "yes!"
    med rätt svar heller, på rutorna-

  339. -för att man vet att man varit snabb,
    dessutom.

  340. Det här ger mig en sån "yes"-känsla.

  341. Vad är den kemiska beteckningen
    för druvsocker?

  342. Näst sista frågan.

  343. Ja, titta...

  344. C6H12O6.

  345. Jag vill visa att det går att skriva
    matematiska och kemiska formler.

  346. Det finns som alternativ, där man
    skriver svarsalternativ och frågan.

  347. Man behöver inte hålla på och trixa,
    utan det finns som alternativ.

  348. Det är bra för oss matte- och
    NO-lärare, för det saknas oftast.

  349. Då är det... Då ska vi se...

  350. Dags för sista frågan, utslagsfrågan,
    som inte har med NO att göra.

  351. Några här inne har ett övertag,
    tyvärr.

  352. Camillas twitter-alias är...?

  353. Det stod i 10 minuter nästan,
    när ni kom in.

  354. Askeback.

  355. Som ni såg kan man också ha bilder.
    Man kan ställa frågor till bilder-

  356. -som man använder sig av. Antingen
    låter man Kahoot-loggan snurra på-

  357. -eller så lägger man in bilder,
    som man skapar frågor till.

  358. Nu var det ingen fråga
    som tillhörde den där.

  359. Jag vill slå att slag för Twitter,
    medan jag har det på tråden.

  360. Twitter är otroligt bra för
    att nätverka med andra personer-

  361. -som sitter i ett annat personalrum.
    Man ställer frågor, har diskussioner.

  362. Nätverka genom Twitter är grymt bra.

  363. Då ska vi se vem som vann.

  364. Först får vi topp fem här.

  365. Sara vann. Grattis.

  366. När man trycker på "end"
    får man upp vinnarens svar.

  367. Man kan också ladda ner
    alla de här sakerna här.

  368. "Download results". Tvingar
    jag eleverna att skriva sina namn-

  369. -och kollar att de skrivit sitt eget
    namn, kan jag använda det som prov.

  370. Har du några smarta tips på
    att göra frågor?

  371. En del elever behöver mycket längre
    betänketid, så det blir rastlöst.

  372. Lite pressat för den
    som vill ha lång betänketid.

  373. De känner: "Nu väntar alla på oss."

  374. Man ställer in
    mellan 5 sekunder och 2 minuter.

  375. Om många i en klass behöver lite mer
    betänketid, sätt dem två och två.

  376. Jobba med quizen på det sättet.
    Sätt lång tid.

  377. Det finns knepiga frågor inom NO
    och matematik som de måste diskutera.

  378. Då är det jättebra vid ett sånt
    tillfälle att ta två och två.

  379. Jag har inte använt Kahoot men vi har
    svarsdosor med mentometerfunktion.

  380. Men då får man tänka till lite,
    så det blir lite flyt i det.

  381. Tack. Okej...

  382. Titanpad ska vi inte testa,
    men det är en hemsida-

  383. -där man kan skapa tillfälliga
    dokument som man skriver tillsammans.

  384. Man delar länkadressen högst upp,
    och skriver i samma dokument.

  385. Om du och jag är inloggade på samma
    URL, kan vi skriva samtidigt.

  386. Då ser det ut så här:

  387. Man skriver sitt namn
    och väljer en färg som man vill vara.

  388. För varje person får en egen färg
    i bakgrunden på det man skriver.

  389. Det finns ett litet chattrum bredvid.

  390. Man kanske vill diskutera saker
    som man ska skriva tillsammans.

  391. Sen har man då texten där.

  392. Då blir det olika färger. Om jag
    har delat ut länken till tre elever-

  393. -kan jag se hur deras arbete går,
    med texten eller vad de skriver.

  394. Kanske skriver jag i chattrummet
    också några tankar-

  395. -som kan få dem att jobba vidare
    med det här.

  396. Så det är ett tillfälligt dokument.
    Inga inloggningar krävs.

  397. Men man kan skaffa ett konto.

  398. Då kan man spara sidan och ha
    snyggare URL:er, inte så krångliga.

  399. Som ni ser heter min askebackdiaz.

  400. Det blir inte så många X-Y-Z och 2-3
    och så vidare, om man gör så.

  401. Men det går jättebra det med.

  402. Det här dokumentet ligger live öppet,
    om ni vill testa det med nån här-

  403. -så är det bara att gå in
    på den där länken och göra det. Okej?

  404. Answergarden är en ordmolnstjänst.

  405. Gå in på www.answergarden.ch/view.

  406. Och siffrorna, som vi hoppas stämmer.

  407. Vad är digital kompetens, för dig?

  408. Skriv ett ord i taget och tryck
    på "submit" mellan varje ord.

  409. Låt den vara öppen en stund nu.

  410. Answergarden.ch/view.

  411. Vad är digital kompetens för dig?

  412. Det är ett sätt att samla in: Vad har
    ni jobbat med innan inom e-lära?

  413. Vilka begrepp kan ni?

  414. Samla in vad de tycker...
    Vad betyder det här begreppet?

  415. Samla in olika ord, på olika sätt.

  416. Förkunskaper inom ett visst tema.

  417. Nu går jag in på den här länken.

  418. Är det okej? Den står högts upp
    i webbfönstret i alla fall.

  419. Varje gång jag uppdaterar sidan
    kommer orden in i systemet.

  420. "Simultant, interaktivitet, våga
    testa, sökkunskap, samarbete, möten".

  421. "Miniräknare och datorer".

  422. Nu blev ett ord mycket större
    än de andra.

  423. Det beror på att det ordet har kommit
    upp flest gånger från er.

  424. Ju större ordet är, desto fler gånger
    har ordet kommit upp.

  425. Om man drar musen över kan man se
    hur många som har svarat varje ord.

  426. Ordmoln: Samla in förkunskaper,
    samla in begrepp, samla in...

  427. Ni kommer säkert på jättemånga idéer
    själva, på att jobba med ordmoln.

  428. Jag brukar vilja spara ordmolnen.
    Då sparar jag skärmbilden, som bild.

  429. Så att jag kan spara på den, och
    sätta upp i klassrummet eller nåt.

  430. Det var Answergarden.

  431. Där har vi en skärmdump från den.

  432. Skapande jobbar jag en del
    med mina elever också.

  433. Numbers är jättebra att lära sig.

  434. Nu är jag inriktad mot ipad.

  435. Det finns andra sätt
    att göra tabeller och diagram.

  436. Jag jobbar med Numbers för att skapa
    tabeller på ett snyggt sätt-

  437. -som man kan infoga i presentationer.
    Det fick de träna på häromdagen.

  438. Pic Collage, för att göra
    fina planscher kring olika teman.

  439. Det har de jobbat med också.
    Det här gjorde vi kring ekosystemet.

  440. Alla grupper fick göra olika
    planscher, med bilder och texter.

  441. Morfo. Här ser vi några elever
    som jobbar med Morfo-appen.

  442. Morfo är att man tar en bild
    på ett ansikte-

  443. -eller ritar en bild
    som är ansiktslik.

  444. Nu kan jag inte visa det, men mina
    elever gjorde med Zlatan-

  445. -och alla möjliga kändisar.
    När man lägger in dem i Morfo-

  446. -och lägger ögon och mun rätt,
    blir de 3D och kan prata.

  447. Så trycker man på "rec" och spelar in
    sin röst till bilden, så pratar den.

  448. Då kan man få Zlatan
    att säga vad som helst.

  449. Eller Barack Obama.

  450. Här har en elev ritat en dödskalle.
    Vi jobbade med kemiska beteckningar.

  451. De fick ta reda på vad de betydde
    och lägga in dem i den här.

  452. Det är en giftig produkt
    som kan ge dig livshotande skador-

  453. -vid inandning, hudkontakt
    eller förtäring.

  454. Dödskallen symboliserar
    den kemiska beteckningen-

  455. -men några tog schimpanser, Zlatan,
    som sagt var-

  456. -och lade in, och fick den
    att bli 3D, röra på sig och prata.

  457. Det uppskattade de jättemycket.
    De fotade varandra och pratade in.

  458. Och man kan sminka dem
    och göra allt möjligt med figurerna.

  459. Den är väldigt rolig att leka med.

  460. Morfo.

  461. Att jobba med film, gillar jag.

  462. Att klippa film, redigera film,
    filma sekvenser i laborationer-

  463. -eller imotion.
    Imotionfilmer är att man tar en bild-

  464. -flyttar lite grann på ett föremål
    och tar en till bild-

  465. -och sätter ihop till en film.

  466. Nu är det ett elevexempel här
    på en sån.

  467. Här får de pappersremsan att glida
    över pennorna, utan att det syns.

  468. Det tycker eleverna är jätteroligt.
    Vi jobbar med legogubbar och lera-

  469. -och samarbetar mer bilden,
    skapar scenografier, gör lerdjur-

  470. -och pratar om biologisk mångfald.
    Det gjorde de.

  471. De gjorde små animationer kring det.

  472. Visualisering.

  473. Det kräver oftast bara en surfplatta
    inkopplad i projektorn-

  474. -och man kan visa eleverna saker
    tillsammans med eleverna.

  475. Eye Illusions:
    Att kunna visa olika illusioner.

  476. Förr hade jag fem-sex stycken
    uppkopierade på papper-

  477. -och så var det en station som de
    fick gå till för att titta på dem.

  478. Om man har en app med Eye Illusions
    finns det flera hundra.

  479. Några elever tycker att det här är
    jättekul och vill se många olika.

  480. Och man kan lyfta upp dem på
    projektorn, så eleverna ser dem ihop-

  481. -och inte bara på ett papper
    framför sig.

  482. Den här är lite fin.
    Geometrisk och bra.

  483. Människokroppen.

  484. Det här är en väldigt fin tecknad
    app, med olika delar av kroppen.

  485. Här kan man kolla hur hjärtat
    ser ut inuti.

  486. Man kan få den att börja springa
    och ser hur hjärtat pumpar snabbare.

  487. Man kan kolla på andningen
    kopplat till hjärtat, och så.

  488. Den här är fin också för yngre barn.

  489. Jag har använt den
    och skrivit ut bilder ur appen-

  490. -som de fått prata kring.

  491. Då behöver jag inte ha en ipad
    till varje elev-

  492. -utan jag har tagit bilder från appen
    och skrivit ut dem-

  493. -och så har de skrivit runtomkring
    bilden, diskuterat och filosoferat.

  494. Lite mer avancerad människokroppsapp:
    My Incredible Body.

  495. Där kan man åka igenom kroppen,
    skelettet.

  496. Man väljer själv vilka kroppsdelar
    man vill ha med.

  497. Vilka organ som ska finnas med.

  498. Det är olika frågor i den,
    och det finns olika...

  499. Man gör det ihop med eleverna på
    helskärm: "Hur ser skelettet ut?"

  500. Man åker in i bröstkorgen
    och tittar inuti tillsammans-

  501. -och skapar diskussioner kring
    det här, tillsammans med eleverna.

  502. Solar Walk. På samma sätt där.

  503. Man åker genom solsystemet ihop.
    Eleverna kan själva sitta-

  504. -och titta på fakta
    kring de olika delarna, så klart.

  505. Och så har vi The Elements.
    Periodiska systemet.

  506. När man har en femveckorskurs
    om periodiska systemet-

  507. -vill man ha en inspirationskälla.

  508. Den här appen rör sig.
    Det här är bara en skärmdump.

  509. Den bubblar. Den är levande,
    och man kan oftast snurra på dem.

  510. 3D-objekt som man kan snurra på
    och titta på. Hur olika ämnen ser ut-

  511. -på riktigt, vad de används till
    o.s.v. Mycket fakta.

  512. Det finns en tillhörande frågeapp,
    som man kan göra läxförhör i.

  513. Och så har vi Algodoo,
    som är en simuleringsapp för fysik.

  514. Här ritar man och bestämmer
    vilken densitet föremålen har-

  515. -eller material, hur de ska bete sig.
    Så man kan simulera-

  516. -densiteter, flyta, sjunka,
    kugghjul, krafter...

  517. Olika ämnen, och så vidare.
    Det är en avancerad app-

  518. -så det tar en stund att sätta sig
    in i den, men den är jättebra-

  519. -för att kunna visa saker
    för eleverna, när man har genomgång.

  520. De behöver inte alltid ha varsin ipad
    och gör det här själva-

  521. -utan förstärk upp era egna
    genomgångar med hjälp av appar.

  522. För att avsluta: "Lärarens förmåga
    att engagera och motivera elever"-

  523. -"till att lära sig är kärnan
    till att lärande faktiskt sker."

  524. Med de slutorden tackar jag för mig.
    Tack så mycket.

  525. Textning: Catarina Palmklint
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Digitala verktyg i undervisningen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur skapar man snabbt och enkelt ett quiz? Kan man använda spelappar vid genomgångar? Ma/No-läraren Camilla Askebäck Diaz visar konkreta exempel från sin egen undervisning och berättar hur man kan använda Ipaden som ett pedagogiskt verktyg. Tillsammans med projektorn blir en dator/lärplatta ett starkt pedagogiskt verktyg som kan användas till att visualisera, simulera och skapa interaktion med och för eleverna. Inspelat den 31 januari 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - MA/NV-biennetten 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MA/NV-biennetten 2015

Samtal om fantastisk undervisning

Panelsamtal med personer som berättar hur de lyckas genomföra sina visioner i skolans verksamhet. Medverkande: högstadielärarna Anna Efremova och Ola Palm samt Lina Axelsson Kihlblom, utbildningschef i Nyköpings kommun och Helena Frieberg, ordförande för Sveriges elevkårer. Inspelat den 31 januari 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MA/NV-biennetten 2015

Digitala verktyg i undervisningen

Ma/No-läraren Camilla Askebäck Diaz visar konkreta exempel från sin undervisning och berättar hur man kan använda Ipaden som ett pedagogiskt verktyg. Tillsammans med projektorn blir en dator/lärplatta ett starkt pedagogiskt verktyg som kan användas till att visualisera, simulera och skapa interaktion med och för eleverna. Inspelat den 31 januari 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MA/NV-biennetten 2015

Experiment gör abstrakta teorier konkreta

Att experimentera i undervisningen kan vara ett sätt att konkretisera abstrakta teorier och låta elever få möjlighet att öva sig att arbeta vetenskapligt, menar Cecilia Kozma som är föreståndare vid Vetenskapens hus i Stockholm. Inspelat den 31 januari 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MA/NV-biennetten 2015

Tankar kring begreppet bedömning

Forskaren Eva Hartell ger exempel på hur lärare kan arbeta med formativ bedömning. Inspelat den 31 januari 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MA/NV-biennetten 2015

Matteaktiviteter skapar förståelse

Redan i den tidiga matematikundervisningen måste man nöta in viktiga begrepp för att eleverna ska få en förståelse i de senare årskurserna. De båda MA- och NO-lärarna Anna Nilsson och Veronica Jatko Kraft tipsar om bra aktiviteter från förskoleklass till årskurs 9. Inspelat den 31 januari 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MA/NV-biennetten 2015

Fokus på matematiska tröskelbegrepp

Det finns vissa begrepp inom matematiken som många elever har svårt att lära men som är enormt viktiga för den fortsatta matematiska förståelsen, berättar didaktikforskaren Kerstin Pettersson. Genom att fokusera på dessa tröskelbegrepp får man ett mycket bättre studieresultat hos eleverna. Inspelat den 31 januari 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bedömning för och av lärande

Synligt lärande stöttar elever

Genom att kombinera formativa strategier med digitala resurser kan undervisningen förbättras, menar språkläraren Patricia Diaz. Här berättar hon om hur hon själv jobbat praktiskt och framgångsrikt med formativ bedömning de senaste fem åren. Patricia poängterar också vikten av att skilja på bedömning och betyg och förmedla det till eleverna. Hon kommer också in på begreppet återkoppling och hur hon får eleverna att dra nytta av de återkopplade samtalen som kan ske både muntligt och digitalt. Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 11 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Religionen i den sekulära skolan

Vad händer i mötet mellan det sekulära landet Sverige och den allt större andelen nya invånare från länder med en mer religiöst präglad kultur? På en skola i utkanten av Västerås träffas lärare och vägledare för en studiecirkel om kulturmöten. De vittnar om att det finns ett behov bland lärare av att få diskutera de situationer som kan uppstå när elever från andra kulturer möter den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Lärarna möter frågor från både elever och föräldrar. Hur kan skolan bidra till en ömsesidig förståelse, både mellan religiösa grupper och mellan det sekulära och det religiösa?