Titta

UR Samtiden - Livräddning vid vatten

UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Om UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Föreläsningar och diskussioner om livräddning vid vatten. Hur ger man första hjälpen vid hjärtstopp till följd av drunkning? Vad vet vi om antalet fall av drunkningar? Hur ser det förebyggande arbetet ut för att förhindra drunkningar? Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Till första programmet

UR Samtiden - Livräddning vid vatten : Etik vid drunkningDela
  1. Ämnet för föreläsningen är etiska
    frågeställningar vid drunkning.

  2. Drunkning används ofta som exempel
    inom etiken-

  3. -för att tydliggöra den grundläggande
    moraliska plikten att rädda liv.

  4. Det fungerar bra som exempel eftersom
    det är en konkret, plötslig händelse-

  5. -som ställer den presumtiva
    livräddaren inför ett val-

  6. -som måste fattas omedelbart.
    Det är inte-

  7. -en bakomliggande etisk reflektion
    som ligger bakom beslutet.

  8. Åtminstone inte i stunden.
    Utan det som är till grund-

  9. -för den livräddarens agerande är,
    kan man säga-

  10. -dennas bakomliggande
    moraliska kompass.

  11. Och givetvis också
    en riskbedömning i stunden.

  12. Den här föreläsningen är delvis
    baserad på en föreläsning-

  13. -som Anders Bremer höll
    i Tylösand förra året.

  14. Det kan finnas upprepningar,
    men även för er som var med på den-

  15. -hoppas och tror jag att det kommer
    att finnas en del nytt här också.

  16. Jag kommer först att tala om
    etiska teorier och principer.

  17. Därefter går jag igenom några fall.

  18. Slutligen ska vi tala om
    överlevarperspektiv.

  19. Etiska värderingar kan vara omedvetna
    eller medvetna för oss själva.

  20. Och de kan vara kända eller okända
    för våra medmänniskor.

  21. Och det eftersträvansvärda torde ju
    vara då att de här värderingarna-

  22. -är både kända för oss själva
    och för omvärlden.

  23. Om vi tittar på några vanliga etiska
    teorier, säger konsekvensetiken-

  24. -att handlingens konsekvenser avgör
    om handlingen är rätt eller fel.

  25. Det här är väldigt korta definitioner
    av de här teorierna, givetvis.

  26. Ett problem med konsekvensetiken-

  27. -är att man kan ställa frågan: Är det
    konsekvenser på kort eller lång sikt?

  28. Det kan vara svårt att förutse-

  29. -vilka konsekvenser en handling
    kommer att få i förväg.

  30. Enligt pliktetiken
    ska man inte enbart ta hänsyn till-

  31. -handlingens konsekvenser,
    utan också till de plikter-

  32. -som den moraliskt medvetna
    människan formulerar.

  33. Såna plikter som skulle kunna
    upphöjas till allmän lag.

  34. Och problem kan uppstå
    när två plikter hamnar i konflikt.

  35. Dygdetiken är en strävan att utveckla
    positiva karaktärsegenskaper.

  36. S.k. dygder. Genom att handla
    medvetet och reflektera över-

  37. -hur vi handlar,
    kan man förvärva dygder.

  38. Exempel på dygder är
    måttfullhet, vishet och mod.

  39. Dygden ligger ofta mellan
    två ytterligheter.

  40. Mellan feghet och dumdristighet
    hittar vi modet-

  41. -som ju är centralt
    när det gäller livräddning.

  42. Det finns etiska principer som är
    genomgående i all form av sjukvård.

  43. De här fyra är hämtade från
    Appleton Consensus från 1989-

  44. -som är riktlinjer som gäller beslut
    att avstå från medicinsk vård.

  45. Autonomiprincipen säger att alla
    människor har en moralisk skyldighet-

  46. -att respektera varandras autonomi-

  47. -så länge denna inte inkräktar på
    andras rätt-

  48. -att bestämma över sig själva.
    Inom sjukvården kan det gälla-

  49. -fall där en patient
    väljer att avstå från en behandling.

  50. Då är det vår skyldighet
    att respektera patientens val.

  51. I en akut livräddningssituation,
    i en drunkningssituation-

  52. -är inte detta riktigt applicerbart.

  53. För även om det, mot förmodan,
    rör sig om en frivillig drunkning-

  54. -måste man utgå ifrån att det finns
    en allvarlig, bakomliggande sjukdom.

  55. Därför kan man inte ta hänsyn till
    den här önskan.

  56. Godhetsprincipen säger att alla har
    en viss moralisk skyldighet-

  57. -att vara till nytta för varandra.

  58. Det är väl pudelns kärna
    när vi talar om livräddning.

  59. Det är den kanske mest applicerbara
    och viktiga principen här.

  60. Inte skada-principen säger att alla
    har en moralisk skyldighet-

  61. -att inte skada varandra.

  62. Återigen är detta kanske, precis som
    autonomiprincipen, mer tillämpbart-

  63. -inom sjukvården, kan man säga.

  64. I icke-akuta fall.
    För när det gäller drunkning-

  65. -så visst kan det vara så att man
    livräddar en person till ett liv-

  66. -med låg livskvalitet och svåra men.

  67. Men eftersom inte detta går
    att förutse-

  68. -kan inte den ligga till grund för
    ett beslut.

  69. Den kan inte heller vara applicerbar
    när det gäller drunkning.

  70. Rättviseprincipen säger att alla har
    en moralisk skyldighet-

  71. -att handla rättvist när det gäller
    att fördela knappa resurser.

  72. Och respektera varandras rättigheter.

  73. Om vi tittar på rättviseprincipen ur
    ett svenskt perspektiv är det så-

  74. -att vi har obligatorisk
    simundervisning i skolorna.

  75. Men den håller inte samma kvalitet
    i alla skolor.

  76. Det finns ställen där man inte lyckas
    följa läroplanens mål.

  77. Där kan man tillämpa
    rättviseprincipen.

  78. Om vi lyfter frågan till
    en global nivå, kan man fråga-

  79. -vilket ansvar vi i Sverige har
    och kan ta-

  80. -för alla de fall av drunkning
    som sker i låginkomstländer.

  81. Det är ju så att en halv miljon
    dör årligen i drunkning.

  82. De flesta av fallen är givetvis
    möjliga att förebygga.

  83. Jag tycker att alla de här
    principerna i nån mån-

  84. -tillämpas inom sjukvården.

  85. Det kan röra sig om allt från en
    trötthetsutredning på vårdcentralen-

  86. -till att avstå aktiv medicinsk
    behandling hos en döende patient.

  87. Och ofta finns det nån form av
    betänketid inom sjukvården.

  88. Men det gör det i princip inte-

  89. -inte på samma sätt åtminstone -
    vid drunkningsfall.

  90. Vi fortsätter med centrala begrepp
    inom drunkning.

  91. Om vi utgår ifrån att det finns
    en moralisk plikt att rädda liv-

  92. -förutsätter denna plikt
    i fallet drunkning-

  93. -dessutom specifika förmågor.
    Förmågor i livräddning.

  94. Det kan vara förmågan att simma
    och hjärt-lungräddning.

  95. Utöver detta dessutom mod
    och självuppoffring.

  96. Självuppoffringen,
    eller livräddningsaltruismen-

  97. -kan bestå i ett grundläggande ideal
    att vilja göra gott.

  98. En medmänsklig pliktkänsla
    som baserar sig i-

  99. -att livräddaren kan identifiera sig
    med den nödställde.

  100. En riskbedömning där chansen
    att lyckas är större än 0.

  101. Och ett mod som undantränger
    eventuella risker med livräddningen.

  102. En stark, drivande kraft
    kan vara livräddarens självbild.

  103. "Kan jag leva med mig själv
    om jag inte ingriper?"

  104. Det finns ett begrepp som heter
    "the rule of rescue".

  105. Människans impuls att försöka
    rädda en identifierad person-

  106. -som riskerar en död som går
    att undvika.

  107. T.ex. en drunkning.
    Om man avstår från detta-

  108. -kommer det att leda till
    kritik från omvärlden.

  109. Även om räddningen skulle medföra
    stora faror för livräddaren.

  110. Å andra sidan accepterar samhället
    och omvärlden...

  111. ...i viss mån en gränslös mängd-

  112. -andra också förebyggbara, men icke
    identifierade dödsfall globalt.

  113. T.ex. död p.g.a. undernäring,
    infektionssjukdomar och annat.

  114. Det blir mer abstrakt. Just skill-
    naden mellan en identifierad person-

  115. -som svävar i livsfara och den mer
    diffusa, oidentifierade individen.

  116. Vi går vidare till fallen. Det är
    fiktiva fall, men de är tänkbara.

  117. Första fallet handlar om Mattias,
    som är ute på kvällspromenad.

  118. Han går förbi badstranden
    och ser där ett par badtofflor-

  119. -en väska och en morgonrock,
    men han ser ingen som badar.

  120. Han går ut på bryggan,
    ser sig omkring-

  121. -och ser snart en person som ligger
    livlös en bit ut i vattnet-

  122. -strax under vattenytan.

  123. Till saken hör att Mattias
    aldrig lärt sig simma.

  124. Han är dessutom i nån mån
    rädd för vatten.

  125. Desperat tittar han sig omkring
    samtidigt som han ringer 112.

  126. Lyckligtvis är det en cyklist
    som passerar-

  127. -och Mattias lyckas tillkalla
    dennas uppmärksamhet.

  128. Cyklisten ger sig ut i vattnet. Med
    Mattias lyckas de få upp personen-

  129. -och starta hjärt-lungräddning medan
    de väntar på ambulansens ankomst.

  130. En central poäng i det här fallet är
    Mattias oförmåga att simma.

  131. Är det rätt att kräva att han ska
    utsätta sig för livsfara?

  132. Hade han agerat annorlunda
    om det hade varit en närstående-

  133. -som hade varit under vattenytan?

  134. Borde han ha agerat annorlunda?
    Och är det en moralisk skillnad-

  135. -i att rädda en främling
    jämfört med en närstående?

  136. Man skulle kunna hävda att det ligger
    en större självuppoffring-

  137. -i att rädda en främling eftersom
    den egna vinningen blir mindre.

  138. Att inte ingripa kan
    medföra skuldkänslor.

  139. Även om chansen att lyckas är
    i stort sett obefintlig.

  140. Och det är viktigt att inte glömma
    att det finns sätt att hjälpa-

  141. -som inte innebär att man ger sig ut
    i vattnet. Mattias ringer 112-

  142. -och söker efter hjälp. Skulle
    personen ha varit vid medvetande-

  143. -skulle Mattias ha kunnat kasta ut
    nånting till personen-

  144. -och dra in denne till bryggan.

  145. Om vi fokuserar på cyklisten-

  146. -så har han de nödvändiga förmågorna
    för att utföra en livräddning.

  147. Å ena sidan innebär den
    som sagt stora risker.

  148. Å andra sidan innebär den en belöning
    dels i form av självaktning-

  149. -men i första hand förhoppningsvis om
    fortsatt liv för den nödställde.

  150. Plikten att göra allt för den
    drabbade grundas i godhetsprincipen.

  151. Och huruvida den här räddningen
    grundar sig i osjälviskhet-

  152. -eller om det mer handlar om att
    upprätthålla egna värderingar-

  153. -och integriteten,
    det blir i praktiken egalt.

  154. Åtminstone för personen
    som i bästa fall räddas till livet.

  155. Nästa fall har jag lånat från
    Anders Bremer. På väg över en bro-

  156. -upptäcker en bilist en person
    i vattnet till synes livlös.

  157. Ambulans och sjöräddning tillkallas.
    Man får upp en kropp till land-

  158. -och ambulanspersonal påbörjar HLR.

  159. Den drabbade är en kvinna
    i 40-årsåldern.

  160. Polisen identifierar kvinnan
    som den person-

  161. -som anmälts försvunnen sen gårdagen.

  162. Man transporterar patienten
    till sjukhus med pågående HLR-

  163. -och strax efter ankomst
    till sjukhuset-

  164. -avbryts HLR
    och patienten dödförklaras.

  165. I Sverige är andelen bevittnade
    drunkningstillbud låg.

  166. Och ambulans är på plats senare vid
    hjärtstopp orsakade av drunkning-

  167. -än kardiellt orsakade hjärtstopp.

  168. Andelen yngre med hjärtstopp orsakade
    av drunkning är större än andelen-

  169. -vid kardiellt orsakade hjärtstopp.
    C:a en tredjedel av alla drunkningar-

  170. -är orsakade av självmord.

  171. När är det etiskt försvarbart
    att avbryta HLR vid drunkning?

  172. Ambulanspersonal kan avstå från HLR-

  173. -då det föreligger skador
    som inte är förenliga med liv.

  174. Eller om det finns tecken på
    att personen varit död en längre tid.

  175. När är det etiskt försvarbart
    att avbryta HLR vid drunkning?

  176. Det är inte aktuellt att avbryta HLR-

  177. -innan ankomst till sjukhus
    vid drunkning.

  178. Det pågår tills personen återfått
    cirkulation och andning-

  179. -eller tills ansvarig läkare bedömer
    det som utsiktslöst att det lyckas.

  180. Alternativt att HLR inte är till gagn
    för patienten, även om det finns-

  181. -en viss chans att spontan cirku-
    lation och andning kan återställas.

  182. Det här innebär-

  183. -att HLR nästan alltid påbörjas
    vid hjärtstopp orsakade av drunkning.

  184. Trots att vi som sagt normalt
    betonar patientens autonomi-

  185. -finns det goda skäl
    i det akuta skedet-

  186. -att i stället betona
    vårdpersonalens bedömning om-

  187. -vad som är till gagn för patienten.

  188. Hänsyn till patientens vilja
    att dö genom självmord-

  189. -skall inte ligga till grund för
    beslut om HLR. Beslutets giltighet-

  190. -kan ifrågasättas på goda grunder.

  191. Det är inte ett välgrundat,
    autonomt beslut.

  192. Utan en allvarlig psykisk sjukdom är
    bakomliggande, kan man utgå ifrån.

  193. Det tredje fallet handlar om
    ett kompisgäng som är ute och badar.

  194. Två pojkar bestämmer sig för
    att simma ut till en klippa.

  195. En tredje pojke är ingen van simmare,
    men övertygas att komma med.

  196. Kompisarna på stranden ser
    hur de tre pojkarna simmar i väg.

  197. När de tittar upp nästa gång,
    ser de hur två av pojkarna-

  198. -nästan nått fram medan den tredje
    stannat upp ute i vattnet-

  199. -och ser ut att nästan simma
    på plats. Lite stillsamt.

  200. Pojkarna som nu har nått fram
    till klippan vänder sig om-

  201. -och ser att den tredje killen
    är väldigt stilla.

  202. Den ena minns att han inte är en van
    simmare. De beger sig tillbaka.

  203. De lyckas få tag i honom
    innan han sjunker under vattnet.

  204. De lyckas få honom i land
    illa medtagen, men vid medvetande.

  205. Vilket ansvar har vännerna
    i detta fall?

  206. Hur stort är det egna ansvaret
    att känna sina gränser?

  207. Om vi lyfter frågan:
    Hur stort är ansvaret-

  208. -som föräldrar, skola
    och samhälle har?

  209. Vi talade förut om att
    simundervisningens kvalitet-

  210. -kan variera mellan olika skolor.

  211. Och det är inte ovanligt
    att unga faller för grupptryck.

  212. I detta fall med potentiellt
    livsfarlig utgång.

  213. Och drunkning ser som bekant ut...

  214. Det ser inte ut som det gör på tv.

  215. Det kan vara
    en ganska stillsam händelse.

  216. Och det finns fall när unga har
    drunknat intill badande vänner.

  217. Alkohol förekommer i upp emot
    40 procent av fallen-

  218. -när det gäller drunkningar
    i åldrarna 13-17 år.

  219. Och om vi tittar på alla barn är
    risken att drunkna ökad för pojkar-

  220. -för barn med ensamstående föräldrar,
    barn med ursprung i Mellanöstern-

  221. -och barn med neurologiska handikapp,
    i synnerhet epilepsi.

  222. Att överleva drunkning sen.

  223. Jag har skrivit "potentiellt
    livsförändrande upplevelse".

  224. Det borde nog stå
    "med allra största sannolikhet".

  225. "Reaktion varierar beroende på
    'grad av drunkning'."

  226. Jag menar om det är en fullbordad
    drunkning med hjärtstillestånd-

  227. -och nån räddas till livet med HLR
    eller om det är nåt strax där innan.

  228. Det finns forskning på att överleva
    hjärtstopp utanför sjukhus.

  229. Den kan också vara tillämpbar när
    man diskuterar tänkbara reaktioner-

  230. -av att överleva drunkning.

  231. Om man tittar på hjärtstopp utanför
    sjukhus under det första året-

  232. -så är det vanligt med oro, ilska,
    depression, stress och förvirring.

  233. Efter det första året är tacksamhet
    mycket vanligt-

  234. -och majoriteten av överlevarna
    känner att livet är värt att leva.

  235. Och händelsen,
    i det här fallet hjärtstoppet-

  236. -innebär ett plötsligt hot
    mot vardagen.

  237. Detta leder till en känsla av
    förlorad kontroll och utsatthet.

  238. Många söker en förklaring
    varför just de har drabbats.

  239. Det väcker många
    existentiella frågor.

  240. De som lyckas hitta tillbaka
    till sitt vardagsliv-

  241. -till rutiner, och bemöta
    eventuella, sannolika dödsrädslor-

  242. -har bäst prognos att uppnå
    en känsla av begriplighet-

  243. -och hanterbarhet och meningsfullhet
    i tillvaron.

  244. Vi ska fortsätta tala om
    att överleva drunkning.

  245. Men nu ska vi ha ett riktigt fall.
    Jag skulle vilja be-

  246. -att Anders Waldvik
    och Håkan Söderlund kommer upp här.

  247. Den står där. Bra.

  248. Så där.

  249. Anders, kan du berätta vad som hände-

  250. -i maj förra året? Vad du var med om.

  251. Jag heter Anders Waldvik. Jag kör
    taxibåt i Stockholms norra skärgård.

  252. På påskafton förra året
    hade jag en körning-

  253. -från Rådmansö till Gräskö,
    som ligger söder om Kapellskär.

  254. Två personer. Jag hämtade dem.
    Det var tät dimma den dagen.

  255. När vi kom ut mot farleden -
    man korsar den-

  256. -tittade vi förstås på radarn
    och tyckte att det var fritt fram.

  257. Inga fiender i farten. Så vi åkte ut.

  258. Vi hann inte långt förrän det small.

  259. Det bara small
    och det krossades saker.

  260. Jag pressades mot och klämdes fast
    mellan stolen och ratten.

  261. Benen klämdes fast
    under instrumentbrädan.

  262. Sen fortsatte det att krasa.

  263. Jag förstod att vi var framför
    en finlandsbåt.

  264. Den hade tagit oss mitt i sidan
    och sköt oss framför sig.

  265. Så småningom vräktes vi åt sidan
    ner under vattnet.

  266. Jag försökte förtvivlat
    slita mig loss.

  267. Jag vred mig och drog-

  268. -och hade ont i benen och i bröstet.

  269. Jag lyckades ändå komma loss
    och upp till vattenytan.

  270. Det var ingen kul stund,
    kan jag säga.

  271. Jag var ganska säker på
    att jag inte skulle komma upp.

  272. När jag kom upp, hade energin gått åt
    till att göra mig loss-

  273. -så jag var helt slut. Det var fem
    grader i vattnet. Jag var nedkyld.

  274. Jag upptäckte att jag knappt orkade
    hålla mig över ytan.

  275. Plötsligt fick jag en kallsup och
    tänkte: "Vad är det frågan om?"

  276. Sen var det tungt, och jag upptäckte
    att jag plötsligt blev så tung.

  277. Skorna kändes tunga.

  278. Jag funderade om jag skulle ta av mig
    dem. Men jag skulle inte orka det.

  279. Jag hade sett att de två passagerarna
    hade kommit upp.

  280. När jag var nästan färdig att ge upp-

  281. -dök livräddaren upp. Det var Håkan.

  282. Han hade hört smällen, kastat sig
    i en båt och hittade oss.

  283. När han kom fram till mig,
    lade jag handen över relingen-

  284. -och hängde där som en död sill.

  285. Han sa: "Kom igen, du måste upp."

  286. Då sa jag: "Jag måste vila."
    Ovanligt korkat sagt.

  287. Att vila i femgradigt vatten är ingen
    höjdare. Men jag var nästan apatisk-

  288. -så jag tänkte inte klart.

  289. Men Håkan slet upp mig och de övriga
    passagerarna i båten.

  290. Sen åkte vi till Marö där Håkan bor
    och blev ompysslade.

  291. Så småningom ambulans till Norrtälje.

  292. Jag hade 34 grader i kroppen då,
    så jag var nedkyld ordentligt.

  293. Men vi blev räddade.

  294. Det är huvudsaken.

  295. Håkan, kan du berätta
    ur ditt perspektiv?

  296. Hur erfor du att det här ägde rum?
    Kan du berätta från början?

  297. Ja, det kan jag göra.
    - Hej på er, förresten.

  298. Jag stod på vår tomt. Marö är
    ingen stor ö. Fyra tomter bred.

  299. Sjötomt, två innertomter och sjötomt.

  300. Jag har en innertomt
    och en bit ner till vattnet.

  301. Jag stod på baksidan av kåken.
    Som Anders sa: Det small nåt så...

  302. Väldigt mycket. Utifrån havet.
    Mycket tät dimma.

  303. Det jag visualiserade...
    Jag sprang ner mot framsidan.

  304. Jag såg två hyggligt stora fartyg
    som hade åkt ihop.

  305. Jag möts av en jäkligt overklig syn.

  306. Man har itutats från barnsben att du
    aldrig blir påkörd av en färja-

  307. -för du trycks bort av bogvågen.
    Det jag ser är precis tvärtom.

  308. Det är Anders båt som sitter på
    bulben på Viking Grace-

  309. -och trycks framåt i 20 knops fart.

  310. De skriker för fullt. Vad kan det
    vara från Marö och ut? 300 m.

  311. Så vi hör deras kamp där ute.

  312. Så jag springer så fort jag kan
    ner mot vattnet.

  313. Min minnesbild var att den enda båt
    som låg förtöjd mot farleden-

  314. -låg en bit bort. Jag tänker:
    "Hoppas att den finns kvar."

  315. Det ligger inte ofta båtar där.
    Finlandstrafiken omöjliggör nästan-

  316. -bryggförtöjning där.

  317. Men den låg kvar.
    Så jag börjar göra loss den.

  318. Han som bor på tomten kommer också.

  319. Det var tur, för det är som vanligt
    stökigt att starta en utombordare.

  320. Sen börjar vi åka utåt.
    Det var upptakten.

  321. På vägen mot båten
    har Anders båt släppt bulben-

  322. -och driver bakåt styrbordssidan.
    Sidan mot Marö.

  323. Direkt efter att den har släppt
    sjunker båten.

  324. Och då blir det tyst där ute.

  325. Så det vi möts av när vi åker ut...
    Vi ser lite bråte.

  326. Dimman har blåst isär lite,
    så vi har riktningen. En jäkla tur.

  327. För det small där borta,
    men de ligger där.

  328. Det är förhållandevis tyst där ute-

  329. -så det är vår känsla när vi åker ut
    att det nog inte gick så bra.

  330. Och när ni kom fram, vilka tankar
    gick genom ditt huvud då?

  331. Hur tänkte du kring det här?

  332. Jag hade dåliga tankar på vägen ut,
    i och med att det blev så tyst.

  333. Jag fick av mig kängorna,
    jag fick av mig jackan.

  334. Jag hade förberedelse på
    att kanske hoppa i.

  335. Men när vi kommer ut får vi kontakt
    med en av passagerarna.

  336. Han simmar. Anders ser jag ligger
    och flyter på ett däck eller nånting.

  337. Så jag gjorde bedömningen
    att Thomas måste vi ha upp först.

  338. "Hur många är ni ombord?" "Tre."

  339. Vi ser tre, så det var inte
    så dåligt som vi trodde.

  340. Vi fiskar upp Thomas
    och åker mot Anders.

  341. Han säger samma sak: "Vi är tre."
    Så då kändes det:

  342. "Då ror vi nog i land det här."

  343. Är det nånting du tänker på nu
    som du inte tänkte då i stunden?

  344. Du agerade ju väldigt instinktivt.

  345. Ni gav ju er ut ganska genast.

  346. Är det nåt annat
    som du reflekterar över i efterhand?

  347. Både ja och nej. Jag tyckte
    att det flöt på fantastiskt bra.

  348. Att båten låg på plats
    var hela framgången.

  349. Det vi har fått reda på i efterhand-

  350. -var att det skulle lika gärna ha
    kunnat vara sex barn med på båten.

  351. Det hade kunnat bli
    en helt annan historia.

  352. Men det är ju information
    som har dykt upp senare.

  353. Nej, det tycker jag inte.

  354. Anders, vilka tankar har det här
    väckt hos dig?

  355. Att vara med om nåt sånt här är
    garanterat, kan jag föreställa mig-

  356. -nånting som sätter djupa spår.
    Hur tänker du kring det här i dag-

  357. -med nästan ett år sen det skedde?

  358. Jag tror
    att människor är väldigt olika.

  359. Jag har alltid haft en förmåga
    att se positivt på saker och ting.

  360. Jag tänker nog helt enkelt så här:

  361. Jag har lärt mig av det här...

  362. Det har gett mig nånting positivt.
    D.v.s. man ska skita i småsaker.

  363. Man lever. Det är huvudsaken.
    Det är de tankar jag har.

  364. Är det nånting
    som nån av er vill säga?

  365. Nånting som... Den här händelsen
    ni har varit med om...

  366. Är det nånting ni skulle vilja
    förmedla till dem som är här i dag?

  367. Krocka aldrig med finlandsbåtar.

  368. Ni har säkert kunskap,
    och det är väl ingen erfarenhet.

  369. När jag kom ut på plats-

  370. -hade jag ingen känsla av att Anders
    varit halvvägs till botten och vänt.

  371. Jag upplevde
    att han hade dålig kondition.

  372. Och så hade han en sån här kurva
    på vägen in.

  373. Jag kopplade inte förrän jag förstod
    att han hade varit fastklämd-

  374. -och var en bra bit på väg ner.

  375. För när vi kom i land sen är det
    en resa på en minut. Det går fort.

  376. Jag upplevde dig som spelklar
    på en gång.

  377. Det var fantastisk uppställning
    från ön.

  378. Alla på ön hade ju hört samma smäll.
    De ska också ha sin lilla stjärna.

  379. Torra kläder, varma duschar o.s.v.
    Det var många som var engagerade.

  380. Bara en positiv resa rakt igenom.

  381. Jag kan tillägga att jag blir
    förvånad när jag tänker efteråt på-

  382. -att jag blev så snabbt nedkyld
    och kraftlös.

  383. Det var inte så många minuter jag var
    i vattnet. Tio minuter max.

  384. Det är också kanske en lärdom.

  385. Jag sa att det är
    en livsförändrande upplevelse-

  386. -för den som varit med om
    en drunkning, men också för nån-

  387. -som faktiskt har räddat ett liv,
    kan jag föreställa mig.

  388. Att det är stort.

  389. Jo, det är det verkligen. Det är
    kanske extra skönt i det här fallet.

  390. Hade det varit nån på besök, hade jag
    kanske inte känt på samma sätt.

  391. Nu blir jag glad varje gång jag ser
    Anders på telefonen.

  392. Vi bor på öarna bredvid. Jag har hört
    Anders namn sen jag var liten.

  393. Hans namn nämns med respekt i norra
    skärgården. Det är en stekare.

  394. Man paddlar hem till Anders
    och fikar lite.

  395. Jag har aldrig sett dig förut.
    Också ett första sammanträffande...

  396. Inget ont som inte har nåt gott
    med sig.

  397. Jag har inga fler frågor,
    men jag är säker på-

  398. -att åhörarna har frågor.
    Jag kanske ska tacka för mig-

  399. -och tacka er framför allt
    för att ni kunde komma hit.

  400. Jag tackar för att ni har varit här
    och lyssnat på det här föredraget.

  401. Tack så mycket för det.

  402. Då tror jag att Karin Brand,
    SLS generalsekreterare-

  403. -också skulle vilja säga nånting.

  404. Med tanke på det vi just nu
    har fått oss berättat.

  405. -Vill du ha en mick?
    -Ja.

  406. När jag lyssnade...

  407. Det är inte första gången jag förärar
    både en livräddare-

  408. -och den räddade
    från en fantastisk händelse-

  409. -som förhoppningsvis bara sker
    en gång i livet...

  410. Jag blev otroligt berörd.

  411. Det kanske är när jag målar upp
    bilden av finlandsbåten-

  412. -som kommer mot
    en hyggligt liten båt.

  413. Och förskräckelsen
    som ni måste ha känt-

  414. -när ni satt i den här... Som en
    liten tändsticksask, i förhållande.

  415. Och att det fick
    ett så lyckligt slut.

  416. Det är verkligen berörande.

  417. Det jag också tänker på
    är nånstans att båda ni...

  418. När jag lyssnar till er, har ni båda
    en fantastisk sinnesnärvaro-

  419. -och ett "här och nu"-relaterat
    förhållningssätt.

  420. Som jag tror är ovanligt, eller att
    det är just den stunden av allvar-

  421. -som får den att bli väldigt
    här och nu och agerande.

  422. Mycket imponerande av er båda två,
    skulle jag vilja säga.

  423. Svenska Livräddningssällskapet
    delar ut plaketter-

  424. -för förtjänstfulla insatser
    vid räddande av liv.

  425. Det är en stor ära att i dag och här-

  426. -på temat HLR och drunkning
    få dela ut-

  427. -mod- och rådighetsplaketten
    till dig, Håkan.

  428. För din fantastiska insats, ditt
    snabba agerande, ditt coola lugn.

  429. -Stort grattis.
    -Tack, snälla.

  430. Ett litet diplom
    och en livräddande lina.

  431. Kanske kan komma väl till pass.

  432. Och...

  433. ...ett stycke blommor. Varsågod.

  434. Och till dig, Anders. Den här kanske
    kan komma väl till pass i en båt.

  435. Oj, oj, oj. Får jag blommor också?
    Tack.

  436. Sen hoppas jag
    att ni två tillsammans-

  437. -tar många fikastunder i framtiden.

  438. Stort grattis till er båda två.

  439. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Etik vid drunkning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Drunkning används ofta som exempel inom etiken för att tydliggöra den grundläggande moraliska plikten att rädda liv. Vilka etiska principer är det som gäller vid drunkning? Och vad har vi för moraliskt ansvar att förebygga och att försöka rädda liv vid drunkning? Ska man ingripa även om man utsätter sig själv för stora risker? Hur mycket hinner man fundera på de möjligheter man har i en sådan akut situation? Möt livräddaren Håkan Söderlund som räddade Anders Waldvik, skeppare på en taxibåt, från att drunkna. Föreläsare: Samuel Sandboge, specialistläkare samt doktorand vid Helsingfors universitet. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Rörelse och friluftsliv > Bad och simning
Ämnesord:
Akutvård, Civilkurage, Drunkningsolyckor, Hälso- och sjukvård, Idrott, Livräddning, Medicin, Simsport, Sport
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Riktlinjer vid första hjälpen

Lars Adamsson från Röda korset berättar om Svenska Första hjälpen-rådet som utbildar och ger ut riktlinjer gällande första hjälpen. Målsättningen är att fler personer ska ges en omedelbar och korrekt första hjälp vid sjukdom och olycksfall, vilket kan rädda många liv. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Vad händer när hjärtat stannar?

Annelie Strömsöe, anestesisjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna, berättar vad som händer vid ett hjärtstopp. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Utbildning i hjärt- och lungräddning

I Sverige finns register över alla som har fått utbildning i hjärt- och lungräddning samt alla som fått hjärtstopp vilket gör att man kan få information om vad livräddarinsatserna har haft för effekt, berättar Annelie Strömsöe, anestesisjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Etik vid drunkning

Samuel Sandboge föreläser om etiska principer vid drunkning. Vi möter livräddaren Håkan Söderlund som räddade skepparen Anders Waldvik från att drunkna. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Kommuner och livräddning

Bo Jensen, säkerhetsstrateg i Haninge kommun, och Carina Kiejstut, koordinator hjärt- och lungräddning på Svenska livräddningssällskapet, berättar om kommunalt risk- och säkerhetsarbete. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Hur många drunknar varje år?

Jan Schyllander, utredare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, föreläser om drunkningsolyckor och drunkningstillbud. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Så jobbar en livräddare

Åsa Jansson, livräddare och brandman, berättar om livräddningsverksamheten på svenska stränder. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Hjälp vid drunkning och nedkylning

Hjärtstopp vid drunkning är bara en liten del av den totala mängden hjärtstopp som inträffar i Sverige, berättar Andreas Claesson, verksam vid HLR-rådet och Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet/Södersjukhuset. Men vad vet vi om drunkningsolyckor? Hur många överlever och hur många drunkningsolyckor sker? Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - KI 200 år: Populärvetenskapliga föreläsningar

Ett friskare och längre liv

Prisbelönta föreläsaren, docent Carl Johan Sundberg talar om vikten av fysisk aktivitet. Populärvetenskaplig föreläsning arrangerad av Karolinska Institutet som fyller 200 år.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna UR Samtiden podd - Spräng gränserna

Idrottare som spränger gränser

Maja Reichard har en fantastisk karriär som simmare bakom sig. Hon är synskadad och har lyckats med konststycket att utbilda sig till civilingenjör samtidigt som hon har tävlat i simning på elitnivå. I Paralympics 2012 tog hon guld i 100 m bröstsim. Oliwer Rönnelin är också synskadad och drömmer om en liknande framtid. Han är i början av sin karriär som utförsåkare. Här möts de båda i ett samtal inspelat på Stockholm Waterfront den 4 maj 2019. Arrangör: Sytskadades riksförbund.