Titta

UR Samtiden - Livräddning vid vatten

UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Om UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Föreläsningar och diskussioner om livräddning vid vatten. Hur ger man första hjälpen vid hjärtstopp till följd av drunkning? Vad vet vi om antalet fall av drunkningar? Hur ser det förebyggande arbetet ut för att förhindra drunkningar? Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Till första programmet

UR Samtiden - Livräddning vid vatten : Kommuner och livräddningDela
  1. Vi ska prata ur ett kommunperspektiv.

  2. Jag tänkte berätta utifrån säkerhets-
    arbetet, riskhanteringsarbetet.

  3. Vad gör en kommun?

  4. Vi sysslar nästan inte alls med
    det som vi har pratat om här i dag.

  5. Jag tänkte beskriva säkerhetsarbetet.

  6. Sen kommer Carina att gå in på
    vad en kommun kan göra.

  7. Det var så vi hade tänkt oss.

  8. Jag tänkte säga också att det är
    i en kommun som hjärtstoppet sker.

  9. Eller olyckan.
    Den sker alltid i en kommun.

  10. Den sker inte på sjukhuset ofta, så
    kommunen är nästan alltid inblandad-

  11. -i en händelse. Sen är det tveksamt
    om det är kommunens ansvar-

  12. -att förebygga eller hantera
    alla typer av händelser.

  13. Men kommunen
    försöker göra så gott den kan.

  14. Den här bilden visar hur det ser ut.

  15. Nu väljer vi Haninge.

  16. Men jag tror
    att den bild som jag beskriver nu-

  17. -överensstämmer med kanske
    vilken svensk kommun som helst.

  18. Skillnaderna är som mellan
    en Volvo och en Saab.

  19. Det är inte Volvo - Porsche. Den
    skillnaden finns inte i kommunerna-

  20. -utan det är marginella skillnader.

  21. Man kör högervarv eller vänstervarv,
    men till slut blir det samma sak.

  22. Tittar vi på bilden så vittnar den om
    att det finns en del lagstiftningar.

  23. I mitten finns
    kommunens säkerhetsarbete.

  24. Jag har hittat några lagstiftningar
    som trycker på uppifrån.

  25. T.ex. lag om skydd mot olyckor.

  26. Vi som kommun
    hanterar vardagsolyckorna.

  27. Vi har
    lagen om extraordinära händelser.

  28. Vi tar hand om
    den extraordinära krisen.

  29. Med lagstiftningarna krävs en del
    saker utifrån att kommunen ska göra.

  30. Arbetsmiljö. Utifrån hur vi jobbar
    med vårt skydd på våra arbetsplatser.

  31. Vi har säkerhetsskydd.
    Det låter tråkigt.

  32. Det handlar om
    informationssäkerhet bl.a.

  33. Hur vi skyddar
    samhällskritisk verksamhet.

  34. Och så har vi sociallagen utifrån
    hur vi jobbar med brottslighet-

  35. -och hur vi tar hand om brottsoffer.

  36. Tittar vi underifrån
    så är det inte nog med lagarna.

  37. Det är ju också egna ambitioner
    eller lokala politikers ambitioner-

  38. -som vill att vi ska göra mer.

  39. Bl.a. är det mjuka frågor som trygg-
    hetsarbete och brottsförebyggande.

  40. Det är ingenting som är lagstiftat.
    Om man jämför med-

  41. -lag om skydd mot olyckor,
    visst jobbar vi med brandskydd.

  42. Hur ska vi som kommun
    jobba med HLR?

  43. Vattensäker kommun
    är en ambition vi väljer.

  44. Så här kan det se ut. Det är
    myndighetskrav och egna ambitioner.

  45. Skulle man visa det här på ett annat
    sätt... Ur de olika lagstiftningarna-

  46. -så kan vi hitta en del uppgifter.
    Jag rabblar bara upp några.

  47. Vårt interna skydd.

  48. Det jag menar med bilden är att det
    här tar tid av ordinarie verksamhet.

  49. För ordinarie verksamhet ska främst
    tjäna till att lösa kärnverksamhet.

  50. Paketerar vi om det ytterligare
    kan man säga att det är sex områden-

  51. -som är vanliga i en kommun
    att dela upp det i.

  52. Krisberedskapen, skydd mot olyckor,
    personsäkerhet, informationssäkerhet.

  53. Man kan lägga på några till som
    trygghet och brottsförebyggande.

  54. Sen ska vi göra annat
    utöver det också.

  55. Det är väl så det ser ut.

  56. De här sakerna har vi i Haninge
    paketerat i ett politiskt program.

  57. Det är bra, för då kan vi som
    tjänstemän förhålla oss till nånting.

  58. Våra uppgifter
    blir formella att arbeta med.

  59. Jag vet inte om alla gör så här, men
    ni får gärna härma och höra av er.

  60. "Hur tusan lyckades Haninge med
    det där?" Jag kan hjälpa till.

  61. Hur många i en kommun tror ni jobbar
    med säkerhetsfrågor på heltid?

  62. En kommun med 80 000 invånare.
    Hur många heltidsanställda?

  63. Kan jag få nåt svar?
    Inte alla på en gång.

  64. Hur många? Tio?

  65. En? Tre var bra.

  66. Tre, i en sån här stor kommun,
    jobbar med dessa frågor på heltid.

  67. Det är inte mycket att skryta med,
    eller hur?

  68. Sen är nån på brandstationen i olika
    skift och jobbar med brandfrågorna.

  69. Men det är tre man och nån tjej,
    så det är inte nån stor organisation.

  70. Bilden bakom mig
    visar hur det ser ut som regel.

  71. Man har en central säkerhetsenhet som
    jobbar heltid.

  72. En, två, tre personer.

  73. Sen har man lyckats hitta
    nån funktion i förvaltningarna-

  74. -som får en sorts tillika-uppgift
    att driva förvaltningens frågor-

  75. -så att man lever upp till
    alla lagstiftningar och så.

  76. Ur det här
    kan det bli ett samverkansforum-

  77. -med polis,
    räddningstjänst, fastighetsbolag.

  78. Men så här ser det ut. Jag tror att
    det är en typisk bild av en kommun.

  79. Om man säger att ni är
    enhetschefer på en förvaltning...

  80. ...så pysslar ni med de här sakerna.

  81. Inte i första hand. Eller hur?

  82. Utan det här gör man i första hand.

  83. Då blir det svårt som säkerhets-
    strateg med säkerhetsorganisationen-

  84. -komma och trycka fram saker
    som den här chefen ska pyssla med.

  85. Chefen lyssnar sällan.
    Chefen vill i första hand-

  86. -se till att barnen i skolan får
    lära sig att läsa, skriva och räkna.

  87. Det går först.
    Sen kommer säkerhetsfrågorna.

  88. Samma sak
    när myndigheter gör tillsyn.

  89. Myndigheten kanske tänker:
    "De ser mig inte. Rektorn bara..."

  90. Då tänker nog rektorn på
    kärnverksamheten.

  91. Man kommer överens om att man
    ska rätta till saker efter tillsynen.

  92. Två år senare
    är fortfarande bristerna kvar.

  93. Det kan bero på att man inte hinner.

  94. Det är knappa resurser. Pengarna
    är satta för kärnverksamheten.

  95. Det jag säger är ett medskick. Jord-
    axeln går inte igenom bara en sak.

  96. Den går igenom många saker.
    Det handlar om att prioritera o.s.v.

  97. Förstår ni hur krångligt det är
    när det gäller säkerhetsfrågorna?

  98. Det är inte motorväg till att göra
    och lösa saker. Det är krångligt.

  99. Men det finns en otrolig ambition
    att försöka hjälpa till där det går.

  100. Ett exempel nu, vid den här årstiden,
    är att vi delar ut gratis broddar.

  101. Det har inte med
    dagens ämne att göra.

  102. Men det kanske inte vi skulle göra,
    utan sjukvården.

  103. Det är en fråga om
    en sorts förebyggande sjukvård.

  104. Men vi tog den också i kommunen.

  105. Jag stannar där. Jag ska byta bild
    så att Carina får komma in.

  106. Då stänger jag av den här.

  107. Carina kommer in på hur gör en
    kommun, med tanke på dagens ämne.

  108. Det handlar mycket om
    säkerhetsfrågorna.

  109. HLR är verkligen
    en central del i det här.

  110. Bakgrunden lite kort.

  111. Över tio år har vi jobbat med
    skol-HLR i Nynäshamns kommun.

  112. Vi jobbar även mot
    en hjärtsäker kommun.

  113. Hjärtsäkerhet kan innebära mycket.
    Hjärtstartare, tänker vi.

  114. Kommunens behov.
    Vi satte mål 2012-2014.

  115. Litegrann kring organisationen
    för det här.

  116. Löpande arbete.
    "Din insats är avgörande."

  117. Och HLR-säker skola.

  118. Nynäshamns kommun
    har 26 000-27 000 invånare.

  119. Själv bor jag i Ösmo
    som tillhör Nynäshamns kommun.

  120. Mycket av arbetet initialt med HLR
    var ett ideellt arbete från min sida-

  121. -för att nå ut till skolan. Det blev
    ett samarbete med Kenneth Kollberg.

  122. Kommunen har mycket vatten,
    liksom i Haninge.

  123. Ni ser en liten bild, men den
    illustrerar att vattnet är så nära.

  124. Här gäller det att ha beredskap.

  125. Över tio år har skolan varit
    en naturlig arena som etablerades.

  126. Man började utbilda instruktörer.

  127. I dag är vi uppe i
    tolv, tretton års arbete.

  128. Så det ökar för varje år.
    Det är fantastiskt att ha nätverket.

  129. Skolans personal utbildar elever.

  130. Det behövs påfyllning av
    befintliga kunskaper inom det här.

  131. Hjärtsäker kommun
    är en uttalad ambition.

  132. Man vill ha
    en trygg och säker kommun.

  133. Trygg och säker innebär mycket i det
    sammanhang som Bosse drog igenom.

  134. Utveckla akutförmågan. En viktig del,
    det har vi hört under förmiddagen.

  135. Många känner säkert igen
    lagkravet arbetsmiljölagen.

  136. AFS 1999:7. Den lutar vi oss mot.

  137. Vi hoppas att den ska revideras.
    Det är några år sen. Mycket händer.

  138. Kritiska faktorer. Ambulansens re-
    sponstid i Nynäshamn är 19,9 minuter.

  139. Tiden är avgörande
    när vi pratar om hjärtstopp.

  140. Kommunens behov. Vi pratar mycket om
    skolan som en arena.

  141. Men när vi fick
    samarbetet med Kenneth Kollberg-

  142. -såg vi: "Vi kan inte bara tänka
    skolan, vi måste se hela kommunen."

  143. Det är kommunens totala ansvar.

  144. Det gjorde att vi utbildade
    instruktörer. Vi började med tre.

  145. Tre sjuksköterskor
    från ett äldreboende-

  146. -som var oerhört engagerade.

  147. Det ledde till många tillfällen
    att utbilda kommunens personal.

  148. Målgruppen annars är
    skolans personal och elever.

  149. Arbetsplatsers anställda.

  150. Sportanläggningar. Idrottsledare
    är en enormt viktig målgrupp.

  151. Ekonomin.
    Ja, allting balanseras i pengar.

  152. Folkhälso- och arbetsmiljömedel.
    Ca 60 000 hade vi initialt.

  153. Inte mycket, men en början.

  154. Instruktörer samt övningsmaterial
    behövde vi ju för att komma vidare.

  155. Kostnad per anställd
    som kommunen tog var ca 400 kronor-

  156. -för att täcka kostnader.

  157. Målen man hade 2012-2014:

  158. Personal, elever, besökare, brukare
    som drabbas av hjärtstopp-

  159. -ska erhålla en optimal insats
    när det inträffar.

  160. De ska följa de föreskrifter
    som man tänker sig, som gäller.

  161. Organisationen som finns... Kenneth
    Kollberg är säkerhetsansvarig.

  162. Jag har numera
    ett konsultativt stöd till kommunen.

  163. Och så utbildar jag huvudinstruktörer
    och är med på alla möten.

  164. En skolsköterska har följt
    grundskolans utveckling i HLR.

  165. Från sexårsverksamheten
    upp till årskurs 9.

  166. Hon ser en enorm utveckling.
    Årskurs 9 och gymnasieeleverna-

  167. -får med sig det här. Sen
    kan de påverka sitt arbetsliv vidare.

  168. Ansvarig samordnare
    är Kenneth Kollberg.

  169. Han har en viktig funktion
    för att vi ska driva skolan vidare.

  170. Vi ser inte att det här kan fungera-

  171. -på det sätt som vi nu ser framtiden
    i. Det kommer vi till alldeles strax.

  172. Löpande arbete. Information
    och minst två möten per år.

  173. Vi stämmer av. Vart är vi på väg?

  174. Syfte: Att följa upp aktiviteter som
    är planerade gällande utbildningen.

  175. Man har instruktörsträffar ett par
    gånger per år. Nätverksträffar.

  176. Det är viktigt för utvecklingen
    för att hålla ihop samverkan-

  177. -och stå upp för kvaliteten.
    Man behöver stöd i det här arbetet.

  178. HLR-verksamheten följs upp årligen
    av projektledare eller ledning.

  179. Ansvarig samordnare rapporterar till
    folkhälsosamordnaren.

  180. Man har lyft upp det här
    lite högre inom kommunen-

  181. -för att följa upp HLR,
    som ett löpande arbete.

  182. Man pratade redan 2012 om att
    man vill uppnå en hjärtsäker kommun.

  183. Och Kenneth har varit ett starkt
    verktyg till att påverka det här.

  184. Han är engagerad i trygghetsfrågorna.

  185. Så förankringen inom organisationen
    har han bidragit till-

  186. -så att det här blir som
    ett obligatoriskt område.

  187. Inköp av HLR-material.
    Vi utbildade instruktörer.

  188. Många inom kommunen
    utbildades första året.

  189. Det blev naturligt
    att det då fortsatte.

  190. Utbilda personal och elever
    blev det 2013.

  191. Det gick vidare med idrottsledare.

  192. Hjärtstartare på idrottsanläggningar
    började då spridas ut inom kommunen.

  193. 2014: Kontinuerlig HLR-utbildning för
    personal, elever och idrottslärare.

  194. Uppföljning av HLR-projektet som
    säkerhetsansvarig Kenneth håller i.

  195. Vi hade möte med Kenneth i oktober.

  196. Där stämde vi av
    vad som gäller i skolan.

  197. Projekt HLR förskola.
    Vi tänker i förskola också nu.

  198. Då pratar vi om barn-HLR,
    helt enkelt.

  199. Där finns en hel del att göra.

  200. Räddningstjänstens roll och samarbete
    har blivit ännu viktigare.

  201. Vi har haft möten, och de
    kommer att ta över mer av arbetet-

  202. -som initialt leddes av de tre
    sjuksköterskorna från vårdhemmet.

  203. De tillhör nätverket när det gäller
    skolan över huvud taget.

  204. Vi får en sammanhållning och kan
    stå upp för en hjärtsäkrare kommun.

  205. Räddningstjänsten ser vi är
    ett viktigt samarbete för oss.

  206. De gör ett fantastiskt arbete.
    Fysisk uthållighet och så vidare.

  207. Men man behöver nätverket.

  208. Vi utbildar personal, idrottsledare.
    Det är folkhälsosidan som är viktig.

  209. Grannstödsbil. Ett 60-tal pensionärer
    bemannar grannstödsbilen-

  210. -och har den dagtid.

  211. De är ute och åker med bilen, och
    bilen utrustades med hjärtstartare-

  212. -under hösten.
    Eller från sommaren var det.

  213. Det är en fantastisk insats för
    pensionärerna att kunna ingripa.

  214. De har en trygghet. De har utbildning
    och har tränat med hjärtstartaren.

  215. Vi hade
    en uppföljningstid strax före jul-

  216. -där de fick träna på HLR återigen.

  217. Där ser vi hur viktigt nätverket är.

  218. Hjärtstartare på idrottsanläggningar
    behöver vi följa upp mer och mer.

  219. Hur många har vi o.s.v.

  220. Forum för instruktörerna
    är jätteviktigt.

  221. Det vi också ser spin-off-effekt i
    är vattensäker kommun.

  222. Vi pratar HLR när det gäller skolan.

  223. Då följer vi häftet "Livräddande
    första hjälp för grundskolan".

  224. För det behöver man vara instruktör
    i vuxen-HLR med hjärtstartare.

  225. Det är stegmodellen som man jobbar
    utifrån, från sexårsverksamheten-

  226. -upp till årskurs 9.

  227. Ungefär en timme per årskurs
    lägger man på det här momentet.

  228. Mer om hjärtsäkerhet.
    HLR-säker skola.

  229. Hur kommer man dit? Hjärtsäker
    arbetsplats. Via Svenska HLR-rådet-

  230. -har man tagit fram
    Hjärtsäker arbetsplats.

  231. Det ska uppfylla fem olika kriterier-

  232. -och ligga till grund för att man får
    hjärtsäker arbetsplats även i skolan.

  233. Det kan man även använda
    i arbetslivet i övrigt.

  234. För att få ut hjärtstartare
    och att man har utbildningen.

  235. Att man vet hur larmet fungerar
    internt. Det finns kriterier för det.

  236. Sen har vi dokument som man kan luta
    sig mot som framhåller det här.

  237. Överlevnad eller plötslig död?
    Det handlar mycket om tiden.

  238. Det är din insats
    som är så enormt avgörande.

  239. Vi vet att många hjärtstopp
    sker utanför sjukhus.

  240. Mediantiderna för ambulanser mellan
    larm och ankomst vid hjärtstopp.

  241. I Stockholms län
    har vi 10-12 minuter.

  242. I Nynäshamn ligger vi på 19 minuter.
    En kaotisk tid.

  243. Sommartid
    är väldigt många i vår kommun-

  244. -och vistas på våra skärgårdsöar.

  245. Fler hjärtstartare
    börjar bli utplacerade-

  246. -men vi får tänka i
    ett bredare perspektiv många gånger.

  247. Norrtälje 20 minuter.

  248. Vaxholm 22 minuter.
    Spridningen är inte så stor.

  249. Den ligger oftast runt 15-20 minuter.

  250. Sms-livräddare
    och tidig kunskap i HLR-

  251. -har vi att luta oss mot.

  252. Hur kommer vi framåt med
    HLR inom kommunen?

  253. Vi ser att det måste samordnas
    i ett nätverk.

  254. Samordningsansvarig samordnar
    det här med skolan och kommunen.

  255. Framtiden är
    utbildning och samverkan.

  256. Det är det. Utvecklingen
    når man tillsammans inom kommunen.

  257. Det var vad jag hade.

  258. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kommuner och livräddning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan kommuner lägga upp sitt risk- och säkerhetsarbete? Och hur kan kommunerna arbeta med hjärt- och lungräddning och utbilda de kommunanställda? Haninge och Nynäshamn är två exempel på kommuner som har arbetat strukturerat med frågorna under flera år. Om detta berättar Bo Jensen, säkerhetsstrateg i Haninge kommun och Carina Kiejstut, koordinator hjärt- och lungräddning på Svenska livräddningssällskapet. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Rörelse och friluftsliv > Bad och simning
Ämnesord:
Akutvård, Drunkningsolyckor, Hälso- och sjukvård, Idrott, Livräddning, Medicin, Simsport, Sport
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Riktlinjer vid första hjälpen

Lars Adamsson från Röda korset berättar om Svenska Första hjälpen-rådet som utbildar och ger ut riktlinjer gällande första hjälpen. Målsättningen är att fler personer ska ges en omedelbar och korrekt första hjälp vid sjukdom och olycksfall, vilket kan rädda många liv. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Vad händer när hjärtat stannar?

Annelie Strömsöe, anestesisjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna, berättar vad som händer vid ett hjärtstopp. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Utbildning i hjärt- och lungräddning

I Sverige finns register över alla som har fått utbildning i hjärt- och lungräddning samt alla som fått hjärtstopp vilket gör att man kan få information om vad livräddarinsatserna har haft för effekt, berättar Annelie Strömsöe, anestesisjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Etik vid drunkning

Samuel Sandboge föreläser om etiska principer vid drunkning. Vi möter livräddaren Håkan Söderlund som räddade skepparen Anders Waldvik från att drunkna. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Kommuner och livräddning

Bo Jensen, säkerhetsstrateg i Haninge kommun, och Carina Kiejstut, koordinator hjärt- och lungräddning på Svenska livräddningssällskapet, berättar om kommunalt risk- och säkerhetsarbete. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Hur många drunknar varje år?

Jan Schyllander, utredare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, föreläser om drunkningsolyckor och drunkningstillbud. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Så jobbar en livräddare

Åsa Jansson, livräddare och brandman, berättar om livräddningsverksamheten på svenska stränder. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Hjälp vid drunkning och nedkylning

Hjärtstopp vid drunkning är bara en liten del av den totala mängden hjärtstopp som inträffar i Sverige, berättar Andreas Claesson, verksam vid HLR-rådet och Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet/Södersjukhuset. Men vad vet vi om drunkningsolyckor? Hur många överlever och hur många drunkningsolyckor sker? Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Riktlinjer vid första hjälpen

Lars Adamsson från Röda korset berättar om Svenska Första hjälpen-rådet som utbildar och ger ut riktlinjer gällande första hjälpen. Målsättningen är att fler personer ska ges en omedelbar och korrekt första hjälp vid sjukdom och olycksfall, vilket kan rädda många liv. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Världens starkaste tjej

Lee Winroth är 17 år och spelar i fotboll i Kvarnsvedens IK. Hennes stora dröm är att få spela i allsvenskan och kanske bli proffs utomlands. Tack vare den hårda träningen är hon inofficiell världsmästare i marklyft. Men att det har blivit så var långt ifrån självklart. När Lee var tolv år sa läkaren att hon aldrig skulle kunna träna eftersom hon fick diagnosen skolios. Skulle hon och hennes pappa våga gå emot läkarens inrådan?