Titta

UR Samtiden - Livräddning vid vatten

UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Om UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Föreläsningar och diskussioner om livräddning vid vatten. Hur ger man första hjälpen vid hjärtstopp till följd av drunkning? Vad vet vi om antalet fall av drunkningar? Hur ser det förebyggande arbetet ut för att förhindra drunkningar? Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Till första programmet

UR Samtiden - Livräddning vid vatten : Hur många drunknar varje år?Dela
  1. Jag heter Jan
    och kommer direkt från sminket.

  2. Jag ska prata om statistik.

  3. Vi mäter egentligen inte olyckor.

  4. Vi mäter skadorna...oftast...

  5. ...som olyckorna genererar.

  6. Det är grunden för allt
    förebyggande arbete. Eller en av dem.

  7. En av faktorerna som kan leda
    till ett framgångsrikt arbete-

  8. -är att veta
    hur problembilden ser ut.

  9. Vilka drabbas? Var? När? Hur? Varför?

  10. Det är grunden för allt arbete.

  11. Det finns några faktorer till
    som är enormt viktiga-

  12. -för att lyckas
    med förebyggande program.

  13. Det ska finnas tydligt ansvar.
    Vem är ansvarig?

  14. Det ska finnas nationella mål
    fattade av riksdagen-

  15. -så att regeringen
    har nåt att förhålla sig till.

  16. När man har det
    utarbetar man strategier.

  17. Jag var inte klar med sminket.

  18. Drunkningar. Tänk er en pyramid...

  19. ...så har vi dödsfallen överst.

  20. Inunder har vi 30-40 svårt skadade.

  21. Och under dem,
    300-400 lindrigt skadade.

  22. Så är det
    för de flesta typer av olyckor.

  23. Bränder, fallolyckor,
    förgiftningar... Vad som helst.

  24. För barn
    är pyramidens bas väldigt bred.

  25. För äldre, som är sårbara,
    är den smal.

  26. Men för drunkningar
    står pyramiden upp och ner.

  27. Vi har inte alls materialet, datan,
    för drunkning-

  28. -som för andra olyckor. Vi har inte
    så många svårt och lindrigt skadade.

  29. Vi vet väldigt lite om drunkning.
    Vi får titta på dödsfallen.

  30. Det är fler dödsfall i drunkning-

  31. -än de som vårdas för det på sjukhus.

  32. Detta gör området lite speciellt.

  33. Bilden visar 2013
    med olika uppgiftslämnare.

  34. Socialstyrelsens dödsorsaksregister
    visar att 104 personer drunknade-

  35. -det året. Varav 21 i fritidsbåtar.

  36. Dessutom 74 självmord, ett mord...

  37. Och 33 händelser-

  38. -där uppsåt inte kunde fastställas.

  39. Det ger totalt 212 människor
    som har omkommit 2013.

  40. Livräddningssällskapets statistik
    pekar på 130 som har drunknat-

  41. -varav 30 i fritidsbåtar.

  42. Och Transportstyrelsens register
    över fritidsbåtsolyckor-

  43. -visar att 36
    har omkommit i fritidsbåtar.

  44. De kommunala räddningstjänsterna
    gjorde 420 insatser det året-

  45. -på drunkningstillbud.

  46. Det finns olika uppgifter
    med divergerande innehåll.

  47. Men tittar vi på drunkningar
    i ett långt perspektiv-

  48. -så ser vi
    att de har minskat betydligt.

  49. I förrförra sekelskiftet-

  50. -mellan 1800- och 1900-talet,
    så var det cirka 1 000 människor-

  51. -som omkom i drunkningsolyckor
    varje år.

  52. Och nu är vi nere i drygt 100.

  53. I ett kortare perspektiv kan man
    undra vad som har hänt de sista åren-

  54. -då vi har haft väldigt varma somrar.

  55. Man kan tänka sig
    att det är ett trendbrott.

  56. Men jag tror inte det.
    Jag tror att...

  57. ...det är många
    som har sökt sig ut till vattnet.

  58. I värmen som var den här sommaren
    och även förrförra sommaren-

  59. -så konsumeras det
    ohyggligt mycket öl och vin.

  60. Jag ska visa att det finns ett klart
    samband mellan drunkning och alkohol.

  61. Vi ser att
    det officiella dödsorsaksregistret-

  62. -ganska väl följer
    Livräddningssällskapets siffror.

  63. Men i det officiella registret-

  64. -så ingår
    svenskar som har drunknat utomlands.

  65. I Livräddningssällskapets data
    ingår utlänningar som drunknat här.

  66. Det kanske jämnar ut sig.

  67. Men det är lite skillnader.

  68. Tittar man på vilka som drunknar står
    det ganska klart, oavsett register-

  69. -att det är äldre män.

  70. Men den stora frågan
    är var de drunknar.

  71. I det officiella registret
    ser vi att 25 %-

  72. -drunknar i hav, sjö och vattendrag.

  73. Vi vet inte
    om det är vid bad eller inte.

  74. Det går inte heller att se
    om det var på is eller ej.

  75. Fritidsbåtar, 18 %.

  76. Men den största kakan
    är "annat och ospecificerat".

  77. För den som fyller i en dödsattest
    är det allra enklast att fylla i det.

  78. Då behöver man inte fråga
    vad som har hänt och var.

  79. Det är så det fungerar.
    Det gäller överhuvudtaget.

  80. Finns det en ruta för "annat eller
    ospecificerat" att fylla i-

  81. -så fyller alla med glädje i den.
    Det är ingen ansträngning.

  82. Livräddningssällskapet
    pratar om 24 % badolyckor.

  83. 33 % fritidsbåtsolyckor.
    Här hittar man isolyckorna också.

  84. Dem såg man inte alls
    i det officiella registret.

  85. Även här finns en stor del "övriga".
    Den bör kunna delas upp ytterligare.

  86. Räddningstjänsterna, då? De åker på
    väldigt många drunkningstillbud.

  87. De har nåt liknande.

  88. Vattendrag, sjöar, hav och sånt
    står för ungefär tre fjärdedelar.

  89. Sen har man hamnområden.

  90. Simbassäng, 1 %.

  91. "Annan" innebär nog badkar
    och liknande. Jag vet inte.

  92. Men, jag vill säga
    att det är väldigt förvirrande-

  93. -när man vill bilda sig en
    uppfattning för förebyggande arbete.

  94. Räddningstjänsternas rapporter-

  95. -skiljer t.o.m. på bärande is
    och tunn och inte bärande is.

  96. Men det gäller drunkningstillbud
    och inte bara drunkningar.

  97. Sen kommer man till frågan
    varför folk drunknar.

  98. Vår studie
    har fått några år på nacken.

  99. Det vore roligt att göra om den.
    Vi tittade på en elvaårsperiod-

  100. -på vad drunknade
    hade ätit och druckit innan.

  101. Då fann vi att när det gäller män-

  102. -i åldern 20-64 år så hade 60 %...

  103. ...druckit alkohol innan.

  104. Kvinnorna hade inte druckit
    i lika stor omfattning.

  105. Tittar vi på narkotika-

  106. -så hade ganska många i 20-årsåldern-

  107. -40 % av männen,
    tagit narkotika innan.

  108. Tittar vi på läkemedel, d.v.s. de som
    påverkar centrala nervsystemet-

  109. -som lugnande, smärtstillande-

  110. -så ser vi att förvånansvärt många
    har rester av läkemedlen-

  111. -i kroppen efter drunkningen.

  112. Lägger man ihop allt...

  113. Här har vi dränkningar,
    med läkemedel.

  114. Då ser vi att upp till 70 %
    har tagit läkemedel-

  115. -när personen
    har försökt ta sitt liv.

  116. 70-80 %.

  117. Lägger man ihop de olika drogerna-

  118. -så ser vi att hela 80 %
    av männen som var 20-44 år-

  119. -hade tagit nån substans
    innan de drunknade.

  120. När det gäller suiciden
    är siffran ännu högre.

  121. Där hade man i ännu högre grad
    tagit nånting.

  122. Då är det oftast läkemedel.

  123. Sömnmedel, lugnande...

  124. Här har vi nånting att gå på.

  125. En annan studie handlade om barn som
    hade drunknat under en tioårsperiod.

  126. Den är lite modernare.
    Man kanske kan lite mer på den.

  127. Eftersom få barn drunknar,
    kanske knappt tio om året numer-

  128. -så gick vi igenom
    alla rättsmedicinska akter.

  129. Vi tittade i varje enskilt fall.
    Det var inte fråga om statistik.

  130. Vi läste varenda rättsmedicinsk akt.

  131. Obduktionsprotokoll,
    rättskemiska analyser-

  132. -polisrapporter, journalanteckningar-

  133. -epikriser
    och allt mellan himmel och jord.

  134. Vi reste från Umeå ner till Lund
    och tittade på akterna.

  135. Och vi fann att det hade omkommit
    106 barn under perioden.

  136. Två tredjedelar var pojkar.
    Fyra var suicid.

  137. Fyra hade mördats.

  138. Och resten var olyckor.

  139. För två av barnen
    hade man inte hittat nåt uppsåt.

  140. De flesta drunkningarna
    skedde under somrarna.

  141. Juni till augusti.
    Och många i november under perioden.

  142. Något fler på tisdagar och söndagar.

  143. Eftermiddagar var vanligaste
    tidpunkten för drunkning.

  144. Badplatser, pooler...

  145. Badkar.

  146. Jag har en bild som visar
    att badplatser och snöskoter-

  147. -spark och sånt är vanligast
    om vi tittar på hela gruppen.

  148. Tittar vi på de yngsta barnen kommer
    pooler och trädgårdsdammar upp-

  149. -på en hög position.

  150. Men vad ni ser
    är att vilken precision vi får-

  151. -när vi tittar
    i informationen som finns.

  152. Det finns information
    bakom varje händelse.

  153. Om vi lämnar
    den officiella statistiken-

  154. -med läkare som inte ids fylla i
    enligt de variabler som finns-

  155. -så får vi betydligt bättre
    information och vet mycket mer-

  156. -om olyckorna.

  157. Vi tittar även på barnens ursprung.

  158. Vi fann att ovanligt många barn
    från Mellanöstern drunknade.

  159. 5 % av barnen i Sverige
    hade en sån härkomst.

  160. Men de stod för 11 %
    av de som hade drunknat.

  161. Det var mer än dubbelt än förväntat.

  162. Där har vi en riskgrupp
    - barn från Mellanöstern.

  163. Alkohol. Inte fasen dricker väl barn?

  164. Jodå. Vi hittar alkohol
    ända ner till 10-åringar.

  165. Men i gruppen 13-17 år,
    tonåringarna...

  166. ...så hade 40 % av de som hade
    drunknat druckit alkohol.

  167. Så redan i den åldern-

  168. -kommer alkohol upp
    som en stor riskfaktor.

  169. Flythjälpmedel.
    Vi kunde läsa ut lite grann.

  170. I de fall vi kunde hitta data
    hade 1 % använt flythjälpmedel.

  171. Observera att ingen
    hade drunknat från en fritidsbåt.

  172. Så man kanske kan utgå ifrån
    att barnen i fritidsbåtarna-

  173. -hade flythjälpmedel.

  174. Och därför inte drunknade.

  175. Simkunnighet.

  176. I många fall
    var det inte aktuellt med det.

  177. En del drunknade i badkar t.ex.

  178. En del hade hängt med
    en skoter ner under vattnet.

  179. 18 % av de som hade drunknat-

  180. -framgick det i polisregister
    att de var simkunniga.

  181. Övriga var inte det eller så hade vi
    ingen kunskap om dem.

  182. Familjeförhållanden.

  183. Det här med att vara
    ensamstående förälder...

  184. ...är ansvarsfullt.
    Och det återspeglas.

  185. Barn som drunknar-

  186. -har i högre utsträckning
    en ensamstående förälder än andra.

  187. Betydligt fler barn
    i en sån familjesituation drunknar-

  188. -än andra barn. Det har betydelse.

  189. Det här är vad vi hittade
    när det gäller barn.

  190. Inga barn drunknar vid båtfärder.

  191. Antagligen för att man är duktiga på
    att använda flythjälpmedel på barn.

  192. Barn och båtar.

  193. En tredjedel drunknar vid badplatser.

  194. Det är i huvudsak
    p.g.a. dålig bevakning.

  195. Små barn
    ska vara på en armslängds avstånd.

  196. Eller gripavstånd, som vi säger.

  197. Förskoleåldern.

  198. Det är vanligt att de drunknar i
    grunda trädgårdsdammar och liknande.

  199. Alkohol, sa jag.

  200. Ökad risk för förskolebarn
    med ensamstående föräldrar.

  201. Utomeuropeiska barn.

  202. Särskilt från Mellanöstern.

  203. Och även vissa neuropsykologiska
    sjukdomar som epilepsi-

  204. -är också en stark riskfaktor.

  205. Slutligen, här är sista bilden.

  206. Jag vill visa vad man skulle kunna
    göra om man ville.

  207. Polisen.

  208. Polisen åker på
    de allra flesta drunkningsolyckor.

  209. Deras rapporter
    har ofta mycket information-

  210. -om plats och vad de gjorde.
    Om de badade eller liknande.

  211. Det finns ofta anteckningar om
    simkunnighet och omständigheterna.

  212. Transportstyrelsen har ett register
    över fritidsbåtar och olyckor.

  213. SCB har mycket information
    om personernas sociala status-

  214. -familjeförhållanden, inkomst-

  215. -förvärvsinkomster, bostad, o.s.v.

  216. Utbildning.
    All sån information finns hos SCB-

  217. -om man har personnumret
    och kan korsköra det.

  218. Rättsmedicinalverket
    har ofta polisrapporterna.

  219. De har sjukdomsförloppet beskrivet.
    Om man har tidigare sjukdomar-

  220. -eller råkat ut för andra skador.

  221. Sen finns rättskemiska analyser, där
    man kan se vad personen åt och drack-

  222. -innan olyckstillfället. De ska inte
    ha legat i vattnet för länge-

  223. -innan de kommer upp för att man ska
    få en hyfsat bra rättskemisk analys.

  224. Räddningstjänsterna har information
    om isar, vattentemperaturer.

  225. Sjukvården lämnar en hel del
    information om ålder, kön...

  226. ...och andra grunddata.

  227. Media har också information, som SLS
    huvudsakligen hämtar sin data ifrån.

  228. Man skulle komma väldigt långt
    om nån hade ett tydligt ansvar-

  229. -och regeringens uppdrag
    att jobba med det.

  230. Det finns mycket information
    i samhället att samla på sig.

  231. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur många drunknar varje år?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad vet vi om antalet fall av drunkningar? Var, när, hur och varför sker de? Svaren på dessa frågor är grunden för allt förebyggande arbete för att få ner antalet drunkningsolyckor och drunkningstillbud. Föreläsare: Jan Schyllander, utredare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Rörelse och friluftsliv > Bad och simning
Ämnesord:
Akutvård, Drunkningsolyckor, Hälso- och sjukvård, Idrott, Livräddning, Medicin, Simsport, Sport
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Riktlinjer vid första hjälpen

Lars Adamsson från Röda korset berättar om Svenska Första hjälpen-rådet som utbildar och ger ut riktlinjer gällande första hjälpen. Målsättningen är att fler personer ska ges en omedelbar och korrekt första hjälp vid sjukdom och olycksfall, vilket kan rädda många liv. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Vad händer när hjärtat stannar?

Annelie Strömsöe, anestesisjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna, berättar vad som händer vid ett hjärtstopp. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Utbildning i hjärt- och lungräddning

I Sverige finns register över alla som har fått utbildning i hjärt- och lungräddning samt alla som fått hjärtstopp vilket gör att man kan få information om vad livräddarinsatserna har haft för effekt, berättar Annelie Strömsöe, anestesisjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Etik vid drunkning

Samuel Sandboge föreläser om etiska principer vid drunkning. Vi möter livräddaren Håkan Söderlund som räddade skepparen Anders Waldvik från att drunkna. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Kommuner och livräddning

Bo Jensen, säkerhetsstrateg i Haninge kommun, och Carina Kiejstut, koordinator hjärt- och lungräddning på Svenska livräddningssällskapet, berättar om kommunalt risk- och säkerhetsarbete. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Hur många drunknar varje år?

Jan Schyllander, utredare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, föreläser om drunkningsolyckor och drunkningstillbud. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Så jobbar en livräddare

Åsa Jansson, livräddare och brandman, berättar om livräddningsverksamheten på svenska stränder. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Hjälp vid drunkning och nedkylning

Hjärtstopp vid drunkning är bara en liten del av den totala mängden hjärtstopp som inträffar i Sverige, berättar Andreas Claesson, verksam vid HLR-rådet och Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet/Södersjukhuset. Men vad vet vi om drunkningsolyckor? Hur många överlever och hur många drunkningsolyckor sker? Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Malin Ewerlöf om löpning och hälsa

Idrottaren och flerfaldiga medaljören Malin Ewerlöf berättar sin löpning och om sitt arbete som personlig tränare. I ett samtal med moderatorn Cecilia Garme talar hon om om vikten av att ha en sund inställning till löpning, träning och alkohol. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Fotbollsdrömmen

11-åriga Emel i Malmö är grym på fotboll. Hon spelar i FC Rosengård, samma klubb som några av de bästa fotbollsspelarna på damsidan. När Emel blir stor vill hon bli proffs. Som Lisa Ek. Men vägen dit är inte helt enkel.