Titta

UR Samtiden - Musik, klass och stad

UR Samtiden - Musik, klass och stadDela
  1. Hej, allihop! Hjärtligt välkomna
    till min favoritbiograf, Bio Rio-

  2. -och "Pulp: A film about
    Life, Death & Supermarkets".

  3. Filmen handlar inte bara om Pulps
    konsert i hemstaden Sheffield-

  4. -utan också
    det Sheffield där allting började-

  5. -och där det mesta fortsatte.

  6. Det är lite därför den passar väldigt
    bra in på årets Tempofestival-

  7. -som en av 120 filmer som visas,
    för temat är staden-

  8. -och staden spelar som ni alla vet
    en viktig roll-

  9. -i pop och populärkultur.

  10. Där nånstans ska vi börja prata.

  11. Ika och Ayesha är gamla kollegor till
    mig från ett annat popsammanhang-

  12. -"Studio Pop", ett gammalt program.

  13. Utan att för hela publiken
    avslöja "mördaren"-

  14. -vad är det för film som väntar?

  15. Det är både en film om Pulp som band
    och en film om Sheffield som stad.

  16. I stället för att bara göra det som
    en konsertfilm så har man blandat in-

  17. -vardagsliv i bandet, förberedelser,
    vardagsliv i staden-

  18. -och hur de olika sakerna
    hänger ihop.

  19. Det är ett ganska ovanligt grepp för
    en dokumentär om ett enskilt band.

  20. Det kan vara den mest spännande delen
    att få se artisters vardagsliv-

  21. -för man tänker sig
    att de lever ett speciellt liv-

  22. -men de gör
    precis samma saker som alla andra.

  23. En film om Pulp
    skulle ha kunnat gjorts på många vis.

  24. De har ju en speciell historia.
    De är inte som alla andra band.

  25. I tolv år höll de på
    utan att nå särskilt stor framgång.

  26. De släppte skivor
    till en ganska liten publik-

  27. -och plötsligt hände nåt så stort-

  28. -att de slutade nånstans
    som ett av 90-talets största band.

  29. De såg en film
    som Florian hade gjort-

  30. -en kärleksfilm
    som heter "Love Story".

  31. Varför tror ni att de valde det här,
    att skildras genom sin hemstad?

  32. Det fanns säkert många olika skäl.

  33. Ett: Pulps historia är ju
    ganska välkänd på många sätt-

  34. -om än inte fångad på det här sättet.

  35. Filmaren visste att Pulp skulle göra
    den här sista spelningen i Sheffield.

  36. Det är inte så många
    som ser en konsertfilm-

  37. -utöver bandets kärnpublik-

  38. -så det var säkert ett sätt att
    öppna filmen till en bredare publik-

  39. -men också... Jag alltid vetat
    att Pulp kommer från Sheffield.

  40. Jag tror att om man ska göra
    en film om ett band-

  41. -och involvera en stad så ska man ta
    ett band som har verkat där länge.

  42. Pulp bodde i Sheffield i många år-

  43. -innan de flyttade till London-

  44. -så Sheffield som stad
    ser nog Pulp som bygdens söner-

  45. -kanske mer än Def Leppard
    som också är bygdens söner.

  46. Det är ett annat sätt att angripa den
    ganska uttjatade musikdokumentären.

  47. Det kommer ju i parti och minut
    musikdokumentärer.

  48. Oavsett om de handlar om en musikscen
    eller ett band pratar olika huvuden-

  49. -i olika studior eller andra...

  50. Man ser en bas i bakgrunden.

  51. Det är nästan bara män.
    De flesta har samma ålder.

  52. Nån säger: "Det var bättre förr."

  53. Det här är ett annat sätt
    att ta in "vanligt folk".

  54. -Musikkonsumenterna.
    -"Common people" på Pulp-språk.

  55. Filmen hade en äkta "approach"-

  56. -för de var i den tiden
    då de lever vanliga liv i Sheffield.

  57. De kunde inte vara på världsturné
    och göra en "generic" musikfilm-

  58. -utan verkligheten är
    att de är i den här situationen.

  59. Om jag skulle göra en film skulle jag
    tänka: "Vad händer just nu?"

  60. Det är ju verkligheten som den visar.

  61. Hur många av er förknippar Pulp med-

  62. -eller över huvud taget tar upp
    deras hemstad Sheffield? Visa händer.

  63. Ganska många. Har nån Pulp-stalkat
    och gått i Jarvis Cockers fotspår?

  64. En har vi! Vad gjorde du då?

  65. Trummisen har ju en pub i Sheffield.
    Där har man kanske suttit.

  66. En gång. Bara råkade hamna där.

  67. Bra. Exakt.

  68. Richard Hawley som spelade i Pulp
    har suttit där många gånger.

  69. Sheffield är speciellt,
    nästan lite som Göteborg.

  70. Det är en oerhört rik musikstad.

  71. En industristad med "Sheffield steel"
    som sen har producerat-

  72. -musik från Joe Cocker till Def
    Leppard och syntpop som Human League.

  73. British Electric Foundation, en massa
    syntpopgrupper i början på 80-talet-

  74. -Heaven 17 och liknande-

  75. -fram till Warp,
    det fantastiska elektronikbolaget-

  76. -och vidare till Arctic Monkeys.

  77. Hade man hade kunnat göra filmen med
    vem som helst av Sheffieldartisterna-

  78. -eller är det bara
    vissa grupper och genrer-

  79. -som passar
    såna här stadssniffningar?

  80. Den hade nog inte blivit så här fin.

  81. För mig som upptäckte Pulp med den
    här filmen... Låtarna, Sheffield...

  82. Den här låten, "Common People"-

  83. -satt som en smäck
    för hela temat på filmen.

  84. Människorna där
    kände igen sig i låten.

  85. Jag känner inte till
    de andra artisternas katalog-

  86. -men den satt hos människorna
    i Sheffield på ett så fint sätt.

  87. Jag fick jättefina vibbar av klicken
    mellan människorna och den låten-

  88. -så den här filmen
    är nog väldigt unik.

  89. Jag är
    ett väldigt stort Def Leppard-fan.

  90. Jag visste att de var från Sheffield.

  91. De hade aldrig kunnat göra
    en sån här film om Def Leppard-

  92. -för de har aldrig representerat
    folket-

  93. -i "Pour Some Sugar on Me"
    eller "Animal".

  94. Det är ju inte så att gemene
    arbetarklassman på gatan känner:

  95. "Det är vad jag ska göra på lördag."
    Pulp har ju...

  96. -"Pyromania".
    -"Pyromania", precis!

  97. De fyller kanske mer
    behovet av eskapism-

  98. -för "the working man and woman".

  99. Det som gör Pulp så lämpliga för
    en sån här film är det som Ayesha sa.

  100. I "Common People" sjunger de om
    klass och vardagssituationer.

  101. De sjunger om pinsamheter och saker
    som man själv kan känna igen sig i.

  102. De är tillgängliga på det sättet.

  103. Om man tittar på andra band i England
    i mitten på 90-talet...

  104. De kändes alltid lite mer sympatiska,
    lite äldre, lite mer intelligenta.

  105. Eller intellektuella, rättare sagt.

  106. De tittade på saker och ting på ett
    ödmjukt, analyserande sätt utifrån-

  107. -men man kände sig ändå träffad.

  108. De smälter ju in totalt i den staden.

  109. När jag såg filmen tänkte jag:
    "Det här är sköna rockstars."

  110. De har inte den där coolfaktorn
    utan är bara soft.

  111. De är helt normala på en scen
    inför tusentals människor.

  112. Du har varit i Hässelby, Tanzania,
    Zimbabwe, Botswana och Indien.

  113. Hur hör man hela den resan
    i det som du har gjort i musikväg?

  114. Staden är
    en stor inspiration för alla.

  115. Det är ju den som uppfostrar oss.

  116. Det är gatuhörnen man har hängt på.
    Det är ungdomsgårdarna-

  117. -eller en bänk man har suttit på.

  118. För mig är ljuden väldigt viktiga.

  119. Som musiker och konstnär
    är jag alltid ute efter känsla.

  120. En viss känsla som man kände i
    den staden på den platsen den tiden.

  121. Att förmedla en känsla är svårt.
    Det kan vara en ton.

  122. "Kommer det här innerst inifrån?"

  123. Det förknippar man med en plats.
    "Hur kände jag då på den platsen?"

  124. På det sättet får jag fram det.

  125. Jag använder instrument och saker
    som jag har lärt mig musikaliskt.

  126. När man växer upp
    i till exempel Botswana-

  127. -så gör man musik som en rolig grej.
    Man sjunger "Bob Marley, shaky..."

  128. Klapplekarna är jätteavancerade.

  129. De tar in politik och allt,
    så musiken är en livsstil.

  130. Om jag vill känna
    som jag kände med den där klappleken-

  131. -hur kan jag uttrycka det i dag?

  132. Så du rotar liksom
    i både minnen och platser i musiken.

  133. I hiphopen är staden
    och till och med stadsdelen-

  134. -som Compton och Bronx,
    väldigt central. Varför är den det?

  135. Jag tänkte på det. Jag representerar
    ju inte all hiphop på det sättet-

  136. -utan jag representerar
    nån sorts världshiphop-

  137. -men det som jag kunde förknippa med
    hiphopen så som jag upplever den-

  138. -är klanen. Det är inte bara musik.
    Vi har olika klaner hela tiden.

  139. Den här gruppen här är en klan.

  140. Det är en homogen grupp
    som ska se filmen.

  141. Den klankänslan tror jag att man
    förknippar med sin egen stad.

  142. Här är mitt folk, min stad, min klan.

  143. Musiken förstärker klanen.
    Konsten förstärker klanen.

  144. Man vill ha tryggheten. Så upplever
    jag alla genrer och alla klaner.

  145. Klanen är väldigt viktig för oss
    att tillhöra.

  146. Staden är en naturlig del av det.

  147. Som ett exempel på just hiphop
    tänkte jag att vi skulle kolla på-

  148. -trailern till
    den kommande filmen om N.W.A.

  149. Det är en vanlig filmtrailer, men den
    föregås av en "inför trailern"-film.

  150. Gissa vad de pratar om mest i den.
    Vi ska titta på den.

  151. -Välkommen till Compton.
    -Läget?

  152. -Tjena, Dr. Dre!
    -Okej.

  153. -Det var här allt började.
    -Vi la allt i musiken.

  154. -Musiken var vårt vapen.
    -Vårt kraftigaste vapen.

  155. Många inser inte
    att N.W.A. är en ickevåldsprotest.

  156. Det är okej att säga vad man vill.

  157. Det är galet att så många människor
    tycker som vi.

  158. Vi öppnade dörren för många artister.

  159. Ni la grunden.
    Jag försöker bara fortsätta.

  160. -Läget?
    -N.W.A. var inte musik för mig.

  161. De var som en livsstil.
    Bröder som tog sig härifrån.

  162. Polisen var likadan på 80-talet
    som nu.

  163. Det passar att berätta vår historia.

  164. Några ungar från Compton
    påverkade världen.

  165. Låt mig tala om vad jag ser.

  166. En massa oslipad begåvning,
    självsäkerhet, trots...

  167. Folk är rädda för er. De tror att ni
    är farliga, men ni har en unik röst.

  168. Världen måste få höra den.

  169. -Nu kör vi i gång den här skiten.
    -Okej.

  170. -Att vara dj betalar inga räkningar.
    -Jag får betalt.

  171. -Gör 50 dollar dig rik?
    -Det är en början.

  172. -Cube, är du poet nu?
    -Den grymmaste du känner.

  173. Har du texterna? De är jävligt tuffa.

  174. -Jag har ett schyst beat.
    -Realityrap?

  175. Det där var grymt, E.
    Den där skiten var grym!

  176. Vad står N.W.A. för?
    No Whites Allowed?

  177. Nej... Niggaz With Attitudes.

  178. Ni trodde
    att ni skulle kolla på en Pulp-film.

  179. Det blev lite annat också.

  180. En vanlig trailer räckte inte,
    utan man gjorde en förtrailer-

  181. -där man åker ut, och det första vi
    ser är en gatuskylt med "Compton".

  182. Varför har de gjort så här?

  183. Hiphopen
    föddes ju på nåt sätt i staden-

  184. -och den kom från New York
    och allt det här.

  185. I "original hiphop" känns det
    verkligen att staden är allt.

  186. Jag kan spekulera och tänka mig-

  187. -att om man har det svårt i sitt hem
    på nåt sätt-

  188. -kan gatan vara det enda
    som du kan vara fri på.

  189. Du är kanske inte trygg,
    men du hamnar där.

  190. Vad som föds där kan du se här.
    Hiphopen föddes på det sättet.

  191. Hiphopen kom från andra musikstilar
    som fanns i New York på den tiden.

  192. Jag vet inte om folk spelade salsa,
    för det influerade hiphop.

  193. Mambo, calypso och såna saker.

  194. Men det kanske också kom
    från hemmet och deras föräldrar.

  195. Att fösas ut på gatan och sitta där,
    då händer det grejer.

  196. -Med klanen.
    -Ja, med klanen.

  197. Ika, du har ju skrivit en bok,
    bland mycket annat, "Blod, eld, död"-

  198. -som är en historia om hårdrock
    i Sverige.

  199. Spelar det här med platsen
    lika stor roll i hårdrocken?

  200. Det kan kännas som andra världar
    med omslagen eller idéerna-

  201. -runt den genren.

  202. Staden är nog viktig vilken genre man
    än spelar i, för när man börjar...

  203. All populärkultur,
    både popmusik och dödsmetall-

  204. -är ju nån form av spegel
    av vårt samhälle och vårt ursprung-

  205. -hur tydligt det än syns i musiken
    eller alla andra kulturuttryck.

  206. En viktig sak när man börjar spela
    är att man ofta tittar på...

  207. "Vad finns det i min stad?
    Vad finns det inte?"

  208. Man bor kanske i en stad eller i ett
    sammanhang där det inte finns kultur.

  209. Men om man tittar på
    hur klassisk hårdrock växte fram-

  210. -så hände det ofta i arbetarstäder.
    Den koncentreras på olika platser.

  211. Man kanske är från ett sammanhang där
    man är mindre ekonomiskt bemedlad-

  212. -och så ser man nån lyckas.
    Då skapas en scen.

  213. Då är staden väldigt viktig. Men kan
    man höra vilken stad man kommer från?

  214. Watain, black metal-bandet-

  215. -har ju inte gjort en motsvarighet
    till Thåströms "Skebokvarnsv. 209".

  216. Inte uttalat.

  217. Nej, men de har gett upphov till
    en ny black metal-scen i Uppsala-

  218. -så de har gett upphov till nåt
    som sen har blivit en scen.

  219. Men om man tittar på hur extremmetall
    och dödsmetall skapades i Sverige-

  220. -så är det tydliga scener i Göteborg
    och Stockholm som låter olika-

  221. -som man kan lägga
    ett klassperspektiv på.

  222. Många av banden i Stockholm
    kom från mindre bemedlade hem.

  223. De var mer influerade av kängpunk-

  224. -och spelade
    en ganska hård dödsmetall.

  225. Banden i Göteborg kom nästan bara
    från medel- till övre medelklasshem.

  226. De hade fler instrument och var mer
    inspirerade av eskapistisk hårdrock-

  227. -typ Iron Maiden,
    snarare än samhällsfientlig punk.

  228. "The Gothenburg sound" är mycket mer
    melodiskt och ekvilibristiskt.

  229. Stockholmsbanden var lika duktiga,
    men de visade inte det på det sättet.

  230. Det kan vara farligt att lägga in
    klass här, men många har gjort det-

  231. -och det kan också ligga nåt i det.
    Det kan verkligen höras.

  232. När jag tänker på klanen,
    hiphop och alla musikstilar...

  233. Om du känner nån som gör musik
    från din stad, så supportar du den.

  234. Man sätter sig själv på kartan.
    Man stöttar varandra.

  235. De spelar i Sheffield,
    därifrån de är-

  236. -och där får de säkert mest support
    i filmen.

  237. Alla känner nog
    att de har kommit upp från sin stad.

  238. Det är först kompisarna som...
    Som i filmen när hans producent...

  239. "Det här låter skitbra!" Sen spelar
    de det på gatan, och det sprider sig.

  240. Det blir ju ens första support.
    Sin stad.

  241. Jag undrar om det är en mediagrej
    att man gärna vill nämna Eskilstuna-

  242. -så fort Kent kommer på tal.
    Eller Hives - "Fagerstasönerna".

  243. Ibland vet man inte
    vad som är hönan och ägget.

  244. Du var den första
    som uppmärksammade electroclash-

  245. -i början av 2000-talet.
    Den uppstod...

  246. Elektronisk pop,
    ofta ganska färgstark.

  247. Den uppstod och verkade mest
    i Brooklyn och Berlin.

  248. Det hade kanske väldigt mycket att
    göra med den inställning som fanns-

  249. -på de platserna. En sorts liberal...

  250. Att vara electroclashens härförare
    är nåt jag blir påmind om ibland.

  251. Kommer ni ihåg vad electroclash är?

  252. Det var väldigt vagt.

  253. Nej, det var ju...

  254. Så mycket med musikscener handlar om-

  255. -att en eller ett par personer
    blir "trailblazers" och leder.

  256. Vad hade svensk extremhårdrock varit
    om inte Nicke Andersson hade funnits?

  257. Nicke Andersson i Hellacopters,
    trummis i Entombed.

  258. I electroclashfallen
    var det vissa personer som kom fram-

  259. -som Peaches eller Chicks on Speed.

  260. Ganska ofta när en scen är på gång
    och nåt händer-

  261. -så kan det se ut som att
    "Nu härmar alla den"-

  262. -men ofta har det bubblat samtidigt,
    för man skapar sällan nåt nytt ensam.

  263. Det sker nästan alltid samtidigt-

  264. -när mindre subkulturer skapas.

  265. Det finns en väldig makt
    i subkulturer.

  266. Vi pratade inte om klass.
    Du sa att det var farligt.

  267. Klassperspektivet på dödsmetall är
    att fint och melodiskt är överklass.

  268. "Brötigt" är arbetarklass. Just det
    kan vara farligt i det avseendet.

  269. Det ger en väldig makt
    att komma från de här områdena-

  270. -som inte har allt serverat för en-

  271. -för när man inte har allt serverat
    försöker man nå ut i hela världen.

  272. Man åker in till stan, och utifrån
    det föds det många olika subkulturer.

  273. Där finns möjligheter
    som kan nå ut till hela världen.

  274. Det är ju svårare att gå från
    att ha allt till att inte ha nåt.

  275. Det är fint att komma därifrån.

  276. Nåt explosivt och starkt, som att
    leva i en viss stadsdel kan ge dig.

  277. När jag brukade hälsa på i Sverige
    när jag var yngre så...

  278. När jag var på semester var man i Åre
    och tittade hur det var på landet.

  279. När jag blev tonåring och flyttade
    hit gick jag till stan själv.

  280. Jag upptäckte Södermalm.
    Jag var värsta hippien.

  281. Jag hörde bossanova ur fönstren.
    Jag började skriva låtar.

  282. Jag upplevde Sverige på
    ett helt nytt sätt genom Södermalm.

  283. -Och genom musiken?
    -Ja. Jag blev kär i Söder.

  284. Jag visste inte
    att Sverige hade allt det här.

  285. Jag var jättemycket i Hässelby också.

  286. Där "connectade" jag med alla grabbar
    genom hiphop. Det var så jag fick...

  287. Hiphop är så viktigt för mig.

  288. Mitt liv är baserat på att hiphop
    har uppfostrat mig till den jag är-

  289. -på alla möjliga sätt. "Hur tar du
    makt, uttrycker dig och gör allt?"

  290. Men när jag kom till Hässelby...

  291. Det var grabbigt,
    för det var de som gjorde musik-

  292. -men alla vi hängde och gjorde musik
    och lyssnade på hiphopskivor utomhus-

  293. -för tjugo personer kan inte stå och
    skrika och lyssna på Nas nya skiva.

  294. Man satt utomhus på torget
    med sin "boombox"-

  295. -och analyserade musiken
    och sen började göra musik.

  296. "Imitate the art."
    Staden inspirerade.

  297. En som också älskade Södermalm
    är hiphopartisten Lilla Namo.

  298. Innan ni går och lägger er i kväll-

  299. -läs hennes text om staden på
    Tempos hemsida. Hon skriver så här:

  300. "Det är ett problem att människor
    geografiskt separeras"-

  301. -"och att mönstret 'fattig bor långt
    ut, rik bor centralt' är ett faktum."

  302. "Det beror på hur det byggs i dag
    med fokus på konsumtion och vinst."

  303. Vad tror ni om en artists eller
    en musikers chans att påverka-

  304. -det här med hur staden är?

  305. Jag röstar på att Lilla Namo får bli
    stadsplanerare för Stockholms stad-

  306. -för hon pluggar stadsplanering
    och är konstnär.

  307. Många inom konst och musik i dag
    har ju examen i olika grejer.

  308. Om hon har nåt att säga till om
    kan hon nog påverka väldigt mycket.

  309. Hon har också utbildningen
    och de här tankarna som hon går i.

  310. Lilla Namo som stadsplanerare
    för Stockholm skulle vara bra.

  311. Lilla Namo beskriver-

  312. -att Stockholm har blivit precis
    som det England som Pulp skildrar-

  313. -med samma sorts uppdelning
    var vi bor i staden.

  314. Nu ska vi till Sheffield
    och träffa två damer-

  315. -som diskuterar
    vem Jarvis Cockers pappa är-

  316. -och hur han själv
    ser på det här med berömmelse.

  317. Hoppas att ni får en fin kväll.
    Tack för oss.

  318. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Musik, klass och stad

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ayesha och Ika Johannesson samtalar om platsens betydelse inom musikskapandet. Vad består de starka kopplingarna mellan stad och musik av och existerar det inom alla genrer? Samtalet skedde i samband med visningen av dokumentärfilmen "Pulp: a film about life, death and supermarkets". Inspelat på Bio Rio i Stockholm den 6 mars 2015. Arrangör: Tempo dokumentärfestival.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria
Ämnesord:
Musik, Musik och samhälle, Musiksociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Sjung så blir du en bättre chef

I en snabb och globaliserad värld ställs en chef idag inför många utmaningar. Kanske kan sång vara ett sätt att tackla dem? Medverkande: Hélène Barnekow, chef för Telia Sonera Sverige och Eva Hillered, låtskrivare, chef och grundare av Sångskolan på nätet. Moderator: Lisa Lindström, chef på Doberman. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Från hiphop till pop med Ali Payami

Ali Payami var hiphop-dj i Malmö och började jobba i studio för att slippa stå framför en publik. Idag är han en av de stora låtskrivarna i världen och har skrivit hits för bland annat Taylor Swift. Här berättar han om sin musikaliska resa och samarbetet med Max Martin för musikjournalisten Ametist Azordegan. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.