Titta

UR Samtiden - Demokrati i en digital era

UR Samtiden - Demokrati i en digital era

Om UR Samtiden - Demokrati i en digital era

Föreläsningar från föreläsningsserien Public Domain and Democracy in the Digital Age vid Uppsala universitet. Internationella forskare diskuterar frågor om lagar och regelverk i den digitala världen. Vad händer när stater och regeringar får konkurrens av privata företag när det gäller att diktera reglerna i den digitala världen? Inspelat den 18-19 september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Demokrati i en digital era : Rättighetsfrågor på nätetDela
  1. Det är svårt att avgöra hur
    ekonomiskt viktig upphovsrätten är.

  2. Det finns många olika sätt
    att mäta det och de är alla...

  3. Jag vet inte om de är pålitliga.

  4. Det är svårt att säga vilken del-

  5. -av den ekonomiska vinsten
    som beror på immateriella rättigheter.

  6. Om vi till exempel
    tar försäljningen av en bok:

  7. Hur stor del av priset
    och av förlagets vinst-

  8. -kan hänföras till upphovsrätten?

  9. Ett område
    där vi har mycket klara siffror-

  10. -är handeln med royalties.
    Vi ser en tydligt stigande kurva.

  11. Handeln har ökat kraftigt
    mellan de största handelsblocken.

  12. Man kan även se att USA-

  13. -är den enda exportören av royalties.

  14. EU-länderna är faktiskt importörer
    då det gäller handeln med royalties.

  15. Vissa EU-länder
    exporterar även royalties-

  16. -men egentligen är det bara USA
    som är nettoexportör på området.

  17. Vi ser alltså
    att immateriella rättigheter-

  18. -har blivit en viktigare ekonomisk fråga
    sen 1980-talet.

  19. Vi ser en tydlig internationalisering
    av immaterialrätten.

  20. Internationaliseringen har pågått länge.

  21. Bern- och Pariskonventionerna
    har funnits i mer än hundra år-

  22. -men det avgörande
    var TRIPS-avtalet 1995.

  23. Det inledde en helt ny era-

  24. -och en ny arena där intellektuella
    rättigheter diskuterades.

  25. Efter TRIPS har vi sett
    en pågående process.

  26. Inte bara WTO har reglerat
    handeln med immateriella rättigheter-

  27. -utan vi har även sett ett stort antal
    bilaterala och multilaterala avtal-

  28. -som nu innehåller omfångsrika kapitel
    om immateriella rättigheter.

  29. Man har gjort försök-

  30. -att skapa en internationell
    patentlagstiftning-

  31. -men processen drar ut på tiden.

  32. Vi har även sett ett försök att inter-
    nationalisera och harmonisera...

  33. ...tillämpningen av lagstiftningen:
    Acta-avtalet.

  34. Avtalet misslyckades eftersom
    Europaparlamentet röstade ned det.

  35. EU följer alltså inte Acta-avtalet-

  36. -vilket gör
    att det förlorar sin betydelse.

  37. Det finns ytterligare ett par avtal-

  38. -där intellektuella rättigheter tas upp-

  39. -och spelar en viktig roll.

  40. Vi har handelsavtalet
    mellan EU och Kanada-

  41. -och avtalet mellan USA
    och ett antal länder vid Stilla havet.

  42. Handelsavtalet mellan EU och USA
    hör också dit.

  43. I alla dessa fora spelar intellektuella
    rättigheter en viktig roll.

  44. Det har alltså
    blivit en internationell fråga.

  45. Vad innebär det att frågan har blivit
    viktigare i icke-specialiserade fora?

  46. Det viktigaste av dem är kanske G8.

  47. Här ser vi siffror på hur många
    omnämnanden man hittar-

  48. -i dokumentationen
    från G8-gruppens förhandlingar-

  49. -som rör immateriella rättigheter.

  50. Under lång tid förekommer
    sporadiska omnämnanden.

  51. Efter TRIPS får frågan större dignitet.

  52. Sen blir den allt viktigare,
    innan den hamnar i skymundan igen.

  53. Och så, runt 2003-2004,
    blir frågan plötsligt väldigt aktuell.

  54. Den omnämns inte bara ofta,
    utan den får även högsta prioritet-

  55. -i G8-gruppen, alltså i en klubb
    för ekonomiskt starka nationalstater.

  56. Från början fokuserade gruppen
    på helt andra frågor-

  57. -som internationell säkerhet.

  58. Immateriella rättigheter
    har blivit en fråga-

  59. -av stor politisk vikt
    i ett allmänpolitiskt forum.

  60. Vad betyder det att immaterialrätten
    har "personaliserats"?

  61. Traditionellt sett har lagstiftningen
    gällande immateriella rättigheter-

  62. -reglerat handeln mellan större företag.

  63. Det är alltså främst storföretag-

  64. -som äger immateriella rättigheter.
    Framförallt handlar det om patent.

  65. Lagstiftningen styr alltså
    företagens mellanhavanden.

  66. Som James Boyle sa,
    så var det ganska svårt-

  67. -för individer
    att inkräkta på upphovsrätten.

  68. Vi vet alla att det här har förändrats
    med internet och digitaliseringen.

  69. Det är där-

  70. -som lagstiftningen alltmer
    har kommit att påverka individer-

  71. -som gör remixningar och använder sig
    av upphovsrättsskyddat material-

  72. -som laddas upp på nätet.

  73. Så med Web 2.0 och remixningar-

  74. -har frågan blivit "personaliserad".

  75. Det är inte längre så
    att lagstiftningen nästan uteslutande-

  76. -styr förhållandet mellan företag.

  77. Den har alltmer blivit relevant-

  78. -för vanliga medborgares vardagsliv.

  79. Det är ingen överraskning
    att den här lagstiftningen-

  80. -har blivit en fråga för allmänheten.

  81. Som ett resultat-

  82. -av att frågan
    har vunnit allmänintresse-

  83. -så har vi
    under de senaste 15 åren sett-

  84. -ett antal större rörelser växa fram.

  85. Det handlar om icke-statliga
    organisationer och individer-

  86. -och ibland om statliga eller
    internationella organisationer-

  87. -som mobiliserar medborgarna
    i upphovsrättsfrågor.

  88. Det mest synliga av dessa initiativ
    rörde tillgången till läkemedel.

  89. Sen har vi konflikten
    om mjukvarupatent i Europa.

  90. Vi har även uppkomsten
    - jag vet inte hur varaktiga de blir-

  91. -av piratpartier.

  92. Vi får se om de gör en comeback-

  93. -eller om de
    kommer att försvinna i framtiden.

  94. Vi har grundandet
    av Creative Commons.

  95. Vi ser en konflikt om stöld av
    ursprungsbefolkningars kunskap-

  96. -som ju är knuten
    till frågan om kunskapsproduktion.

  97. Globalt sett talas det
    om en rörelse för tillgång till kunskap.

  98. Jag vet inte om man kan kalla det
    en rörelse, men ett antal aktörer-

  99. -har som gemensamt mål
    att sprida tillgången till kunskap.

  100. Den senaste rörelsen gäller ACTA.

  101. En enorm rörelse
    som fick Europaparlamentet-

  102. -att rösta ned avtalet.

  103. Under de kommande 20 minuterna
    tänker jag-

  104. -se närmare
    på tre av de här kampanjerna.

  105. Jag valde de här tre
    för att de är de största och viktigaste.

  106. Alla tre omfattar några tusen personer.

  107. Man har använt alla möjliga redskap
    för att mobilisera allmänheten.

  108. Särskilt Creative Commons arbete
    har fått betydande effekter.

  109. Vi börjar med konflikten
    som rör tillgången till läkemedel.

  110. Vad handlade den om,
    och vad handlar den om i dag?

  111. Konflikten har sina rötter-

  112. -i den globala aidsepidemin.

  113. Som en liten påminnelse om hur
    den globala aidsproblematiken ser ut-

  114. -vill jag visa lite siffror.

  115. De är tagna från WHO:s
    världshälsorapport-

  116. -om hälsa och aids.

  117. Vi ser att i Västeuropa-

  118. -så har vi ungefär 300...

  119. Nej, det är... Siffrorna stämmer inte.

  120. Det är...

  121. Ja, det saknas några nollor.
    Jag ska bara räkna ut hur många.

  122. Jag tror
    att det var 300 000 smittade 1990.

  123. De senaste siffrorna är från 2012-

  124. -och visar
    att det finns 860 000 smittade.

  125. I Afrika söder om Sahara ser vi
    att det fanns 4 miljoner smittade 1990-

  126. -och att siffran
    nu har stigit till över 25 miljoner.

  127. Men den...

  128. Den siffra som tydligare
    åskådliggör problemets storlek-

  129. -framträder om man ser på antalet
    dödsfall i aids i de två världsdelarna.

  130. I Europa var det 4,08 %-

  131. -av de hivsmittade som dog per år.

  132. I Afrika var siffran faktiskt
    lite lägre på 1990-talet-

  133. -men det kan bero på
    att statistiken var sämre då.

  134. Men vi ser tydligt
    att antalet döda i aids i Europa-

  135. -har sjunkit drastiskt.
    Vi är nu nere på mindre än 1 %.

  136. I Afrika däremot
    har siffran hela tiden stigit-

  137. -även om man ser en liten minskning
    de senaste åren.

  138. Det innebär att i Europa-

  139. -har aids gått från att vara en dödlig
    till att bli en allvarlig sjukdom.

  140. I Afrika söder om Sahara
    är det fortfarande-

  141. -i hög grad en dödlig...

  142. Dödssiffran är hög och de sociala
    skadeverkningarna är enorma.

  143. Varför förändrades
    situationen i Europa?

  144. På grund av
    att medicin finns tillgänglig.

  145. Varför skedde inte
    samma förändring i Afrika?

  146. För att medicinerna var extremt dyra.

  147. 1999 var priset
    för en trippelbehandling-

  148. -alltså en årlig behandling i USA-

  149. -ungefär 10 000 dollar per person.

  150. I en del av världen
    där större delen av befolkningen-

  151. -tjänar mindre än en dollar om dagen-

  152. -så har ingen råd
    med en sån behandling.

  153. Så det vi ser på bilden här-

  154. -är hur priset på mediciner sjunker
    på grund av generisk konkurrens.

  155. I dag är priset
    för en årlig trippelbehandling-

  156. -ungefär 67 dollar per år och person.

  157. Det är mycket lägre-

  158. -än det tidigare patentskyddade priset.

  159. Det här blev möjligt
    för att man framförallt i Indien-

  160. -men även i Brasilien
    lät producera generisk aidsmedicin.

  161. Det är så att i Indien-

  162. -så hade man inget patentsystem-

  163. -som tillhandahöll produktskydd
    på det medicinska området.

  164. Det var alltså lätt
    att tillverka en konkurrerande produkt-

  165. -trots patentskyddet.

  166. Nu förhindrar TRIPS det här.

  167. TRIPS-avtalet innefattade-

  168. -produktpatent
    på det medicinska området.

  169. Det här var möjligt på grund av
    regelverket som fanns före TRIPS-

  170. -men i dag finns det inget sånt sätt
    att kringgå reglerna.

  171. I kontroversen
    gällande tillgången till mediciner-

  172. -var det här en viktig fråga.

  173. TRIPS-avtalet har en klausul
    som tillåter länder-

  174. -att tillåta tvångslicenser.

  175. Det betyder att ett land,
    trots patentskyddet-

  176. -kan åberopa
    en nationell hälsovårdskris-

  177. -och ge en tillverkare licens-

  178. -att producera patentskyddad medicin.

  179. Det sker utan, eller med minimal,
    ersättning till patentinnehavaren.

  180. Det här var rörelsens kärnfråga.

  181. Den här enorma rörelsen...

  182. ...har sammanfört
    ett stort antal aktörer.

  183. De som låg bakom
    kampen för tillgång till mediciner-

  184. -och för rätten
    att producera billig aidsmedicin-

  185. -vilket ju var huvudsyftet-

  186. -var internationella organisationer.

  187. WHO hade ett starkt intresse
    av att stödja utvecklingsländerna-

  188. -och de ideella organisationerna.

  189. Syftet var en större flexibilitet
    inom ramen för TRIPS regelverk.

  190. Nationella regeringar var inblandade.

  191. Särskilt Brasiliens
    och Sydafrikas regeringar.

  192. Även vissa industriorganisationer
    ingick i koalitionen.

  193. Förbundet för producenter
    av generiska läkemedel, förstås.

  194. Det fanns även ett stort antal lokala
    och internationella organisationer.

  195. Den viktigaste var en amerikansk
    icke-statlig organisation-

  196. -som då hette CP Tech,
    grundat av James Love.

  197. I dag heter det
    Knowledge Ecology International.

  198. Inblandade var även
    HAI, Läkare utan gränser, Oxfam-

  199. -och många andra
    icke-statliga organisationer-

  200. -med en lång tradition
    av sjukvård i u-länder.

  201. Patientgrupper och akademiker ingick
    och stora demonstrationer-

  202. -genomfördes exempelvis i Thailand
    för tillgång till mediciner-

  203. -men även i flera västländer.

  204. Koalitionens mål var
    att öka TRIPS-avtalets flexibilitet-

  205. -och därmed
    att tillåta tvångslicensiering.

  206. De första resultaten
    av de här aktionerna-

  207. -såg man inom WTO:s ramar,
    i Doha-deklarationen.

  208. Där bekräftades
    TRIPS-avtalets flexibilitet.

  209. USA, Italien och Japan
    motsatte sig deklarationen-

  210. -men den antogs ändå till slut-

  211. -eftersom den egentligen inte sa mer
    än det ursprungliga TRIPS-avtalet.

  212. Det andra resultatet var att orga-
    nisationen för immateriella rättigheter-

  213. -skapade en utvecklingsagenda-

  214. -där utvecklingsmålen
    var mer framträdande.

  215. Man ville skapa nåt som...

  216. ...konkurrerade med,
    eller var jämbördigt med-

  217. -TRIPS-avtalet.

  218. Det här forsknings- och utvecklings-
    avtalet är ännu inte klart.

  219. Jag har gjort en analys-

  220. -av vilka frågor-

  221. -som aktörerna i konflikten
    inriktade sig på för att nå sina mål.

  222. Det är inte bara förespråkarna
    för tillgång till medicin-

  223. -eller för tvångslicenser.
    Man ser att de viktigaste frågorna-

  224. -befann sig inom ramverket
    för internationell handel.

  225. Det gällde patentproblematiken,
    vikten av innovation-

  226. -och behovet av nya sorters innovation
    och flexibilitet.

  227. Hälsovård skulle prioriteras
    framför ekonomiska hänsyn.

  228. En bit ner på listan hittar man
    frågan om tvångslicenser.

  229. Det är ett begrepp
    med en nära koppling-

  230. -till idén om fri användning.

  231. Frågan om fri användning
    figurerade i konflikten-

  232. -men generellt utspelade sig konflikten
    på andra områden.

  233. Tanken om fri användning
    spelade ingen framträdande roll.

  234. Åtminstone inte i snävare mening.

  235. Låt oss titta på mjukvarupatent nu.

  236. Mjukvarupatent
    kom som en överraskning i Europa.

  237. Det var en fråga
    som alla trodde handlade om teknik-

  238. -och bara intresserade
    en handfull experter.

  239. Om man frågar en vanlig patentjurist-

  240. -så ser de mjukvarupatent
    som en fråga för specialister.

  241. Det visade sig bli en av de större
    europeiska konflikterna på senare år.

  242. Överraskande nog. Det började med
    datorimplementerade uppfinningar.

  243. I enlighet med EU:s lagstiftning
    konsulterades EU-kommissionen först.

  244. Redan i det skedet blev det uppenbart-

  245. -att det fanns starkt motstånd
    mot kommissionens planer på-

  246. -att introducera mjukvarupatent
    i EU:s lagstiftning.

  247. Förslaget blev föremål
    för en het debatt i EU-parlamentet.

  248. EU-parlamentet-

  249. -förändrade
    det ursprungliga förslaget markant.

  250. Det ställdes på huvudet.

  251. De ursprungliga direktiven
    var att tillåta mjukvarupatent.

  252. Det hade inneburit att existerande
    praxis hade lagstadgats.

  253. Parlamentets förslag
    efter den första genomgången-

  254. -hade lett till ett förbud
    för mjukvarupatent inom EU.

  255. Europeiska rådet
    och EU-kommissionen-

  256. -förkastade parlamentets förslag totalt.

  257. De ignorerade alla tillägg
    som hade förändrat originalförslaget.

  258. I stället återupptogs de tankar
    som styrde det första utkastet.

  259. Till slut kom en stor majoritet
    i parlamentet-

  260. -att rösta ned kommissionens direktiv,
    vilket är intressant...

  261. Det är enda gången kommissionens
    direktiv har röstats ned en andra gång.

  262. Det finns inga liknande fall
    i EU:s juridiska historia.

  263. Vad som är viktigare
    än turerna i konflikten-

  264. -är nätverken av inblandade aktörer.

  265. Frågan skapade enormt engagemang.
    Det här är bara de viktigaste aktörerna.

  266. Alla som skrev på upprop
    är inte inkluderade.

  267. En del upprop samlade
    hundratusentals underskrifter.

  268. Vi ser att ett tätt hopflätat nätverk
    av aktörer bildades-

  269. -som var emot direktiven.
    De är röda och rosa på bilden.

  270. Motståndet koncentrerades
    kring två icke-statlig organisationer.

  271. Den ena är en icke-statlig organisation
    kallad FFII-

  272. -och den andra är EuroLinux.

  273. På den andra sidan
    fanns industriorganisationer-

  274. -som EICTA,
    den europeiska IT-industrins förbund.

  275. Vissa enskilda företag
    som Sun Microsystems-

  276. -tillhörde motståndarkoalitionen.

  277. Man ser ett brett spektrum av aktörer.

  278. Organisationer
    och små och medelstora företag-

  279. -vilket politiskt sett
    är mest intressant.

  280. Vanligtvis
    brukar små och medelstora företag-

  281. -ha svårt att organisera sig kollektivt.

  282. De samexisterar, men de brukar inte...

  283. Alla förvånades
    av att se dem organisera sig.

  284. Vilka var då
    konfliktens kärnfrågor enligt dem?

  285. Den viktigaste var-

  286. -att företagens konkurrenskraft
    stod på spel.

  287. Det handlade om
    hur man skulle reglera-

  288. -och styra innovationer
    och kunskapsöverföring.

  289. Monopolfrågan var också central-

  290. -liksom demokratifrågan.
    Skälet till att den frågan lyftes fram-

  291. -var att EU-kommissionen
    hade kört över parlamentet-

  292. -och att medborgarna saknade
    inflytande över beslutsprocessen.

  293. Det här var de viktigaste punkterna.

  294. Lite längre ned hittar vi
    frågan om fri användning.

  295. Den snävare uppfattningen
    om vad fri användning innebär-

  296. -spelade en viss roll i konflikten-

  297. -även om det inte
    var någon huvudpunkt i debatten.

  298. Så... Ja.

  299. Vi går vidare.
    Det här är ingen konflikt-

  300. -men det handlar om
    ett viktigt steg i utvecklingen.

  301. Leonhard Dobusch
    och Sigrid Quack har skrivit-

  302. -en briljant analys
    av Creative Commons framväxt.

  303. De hävdar att fenomenet
    ska betraktas som en social rörelse-

  304. -eftersom det
    uppvisar liknande karaktärsdrag.

  305. Fast bortsett från i början-

  306. -så har rörelsen inte
    varit så konfrontativ.

  307. Men den har definitivt givit
    motståndarna en kollektiv identitet...

  308. ...och skapat opposition-

  309. -mot den existerande
    upphovsrättslagstiftningen.

  310. Som alla vet
    grundades Creative Commons 2001.

  311. Intressant nog var ursprungsidén-

  312. -inte att skapa licenser
    utan ett slags arkiv.

  313. Tanken var alltså
    att skapa en förvaringsyta-

  314. -för verk med fri upphovsrätt.

  315. Den här idén övergavs snart-

  316. -eftersom den var svår att genomföra.

  317. Det hade varit enormt resurskrävande
    och såna resurser fanns inte.

  318. Resultatet blev idén om att skapa
    en samling copyright-licenser-

  319. -kopplade till en databas.

  320. Det finns fyra olika licensvillkor.

  321. Licensen kan reglera erkännande
    och kommersiell användning.

  322. Den kan reglera
    huruvida bearbetningar tillåts-

  323. -och om dessa i sin tur
    ska omfattas av samma licens.

  324. Det kan vara en ShareAlike-licens
    som liknar en GPL-licens.

  325. Det innebär att all mjukvara
    som använder GPL-mjukvara-

  326. -i sin tur måste ha en GPL-licens.

  327. Det är-

  328. -ett imponerande
    transnationellt initiativ.

  329. En idé som från början växte fram-

  330. -på amerikanska universitet
    spred sig snabbt-

  331. -även internationellt, främst i grupper
    med juridisk utbildning-

  332. -men också bland personer
    med IT-utbildning.

  333. Den här licenstypen har hittills
    godkänts av 54 lagstiftande organ.

  334. I ett antal ytterligare länder
    stöds den av nätverk-

  335. -som verkar för ett införande
    av den här licenstypen.

  336. Processen är väldigt intressant-

  337. -eftersom den innebär en helt ny typ
    av privat internationellt lagstiftande.

  338. Så vitt jag vet finns det
    ingen nationell lagstiftning-

  339. -som omfattar Creative Commons.

  340. Men det här är en licenstyp-

  341. -som klarar juridisk granskning.

  342. I ett antal mål har Creative Commons-
    licenser befunnits giltiga.

  343. De togs fram av en grupp volontärer.

  344. Det är ett intressant fenomen
    inom internationell juridik.

  345. Creative Commons
    var en enorm framgång.

  346. Det tog ett tag
    innan modellen fick genomslag-

  347. -men sen formligen exploderade det.

  348. Den används numera ofta
    då det gäller upphovsrätten på internet.

  349. Det vi ser är att den används...

  350. Jag har inga färska siffror.

  351. De siffror jag har är från 2011.

  352. De stiger säkert fortfarande.

  353. Då fanns 400 miljoner verk tillgängliga
    under Creative Commons-licenser.

  354. En tredjedel av dem var faktiskt
    licensierade för fri användning-

  355. -alltså den minst restriktiva formen
    av Creative Commons-licenser.

  356. Så det vi kan iaktta-

  357. -är en stark politisering av frågan
    om intellektuella rättigheter.

  358. Det påverkar i första hand...

  359. Det handlar om vitt skilda frågor:

  360. Läkemedel,
    mjukvarupatent, Creative Commons.

  361. Men i min bok
    och här i dag hävdar jag...

  362. Nej, jag har en sak till att säga
    om Creative Commons först.

  363. Creative Commons program
    är intressant.

  364. De åtgärder man föreslår
    är faktiskt väldigt moderata.

  365. De är väldigt...

  366. Man har ett väldigt brett fokus:

  367. Teknisk och juridisk infrastruktur
    ska främja innovation och kreativitet.

  368. Kärnfrågan är universell tillgång-

  369. -till forskningsresultat och läkemedel.

  370. Creative Commons argument
    är att kreativitet och kunskapsflöde-

  371. -är direkt kopplade
    till effektivitet och utveckling.

  372. Man hävdar
    att existerande lagstiftning-

  373. -om immateriella rättigheter
    och upphovsrätt-

  374. -skapar en artificiell brist.

  375. Brist ställs mot överflöd.

  376. Vilken är då den röda tråd
    som förenar de här argumenten?

  377. På ett underliggande plan-

  378. -handlar det om frågor som berör-

  379. -mekanismerna bakom innovationer.

  380. Det alla argument propagerar för-

  381. -är en decentraliserad och delvis
    demokratisk modell för innovation.

  382. I motsats mot en traditionell
    centraliserad och industriell modell.

  383. Idén bakom våra
    existerande upphovsrättssystem-

  384. -är en centraliserad
    och industrialiserad process-

  385. -där monopol
    och artificiellt skapad brist passar in.

  386. Så är inte fallet i modellen
    för innovativ spridning.

  387. Det här är den metakonflikt
    som ligger bakom alla dessa initiativ.

  388. Den tas även upp i Acta-konflikten-

  389. -och i piratpartiernas program.

  390. Den andra konflikten gäller-

  391. -hur tillgången till kunskap
    ska regleras.

  392. Det handlar om vem-

  393. -som ska ha tillgång till kunskap
    och information.

  394. Det handlar även om vilka normer-

  395. -som ska styra beslutsfattandet
    om tillgången till kunskap.

  396. Sen har vi givetvis
    den politiska dimensionen-

  397. -som handlar om vem
    som ska fatta de normativa besluten.

  398. Bör de fattas av medborgarna
    eller av vetenskapliga experter?

  399. Vem ska fatta besluten?

  400. När allt kommer omkring
    kretsar konflikterna-

  401. -kring frågan om anonyma marknader
    och deras begränsning.

  402. Det traditionella argumentet
    för ett starkt upphovsrättsskydd-

  403. -är att marknadsmekanismerna-

  404. -är det som skapar-

  405. -störst ekonomisk fördelningseffekt
    och ekonomiskt välstånd.

  406. Därför bör kunskap
    skyddas av äganderätten-

  407. -för att säkerställa dess värde
    och marknadsekonomiska funktion.

  408. De här konflikterna...
    - Ja, jag är snart klar.

  409. ...visar att marknadsmodellens
    privilegierade position-

  410. -ifrågasätts och stöter på motstånd.

  411. I stället lyfts andra mekanismer
    för kunskapsfördelning-

  412. -kunskapsproduktion
    och kunskapsspridning fram-

  413. -av sina företrädare i debatten.

  414. Det viktigaste är mekanismerna
    bakom produktionen av kunskap.

  415. I det existerande systemet
    skapas kunskap-

  416. -för att man
    i efterskott kan tjäna ekonomiskt-

  417. -på upphovsrättsskyddad kunskap.

  418. Incitamentet till nytänkande...

  419. ...nej, bakom kunskapsproduktionen
    som förs fram i konflikten-

  420. -är ett annat än ekonomisk vinst.

  421. Det kan vara incitament
    som sätts i spel i en tidigare fas-

  422. -för att gynna produktionen
    av kunskap.

  423. Ett argument till som framhävs-

  424. -är att enorma mängder kunskap
    produceras-

  425. -utan uteslutande ekonomiska motiv.

  426. Okej, tack.

  427. Översättning: Andreas Palm Meister
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rättighetsfrågor på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sebastian Haunss från universitetet i Bremen föreläser om juridiska utmaningar på nätet när information som film och foton flödar fritt. Han berättar om politiseringen av information i kunskapssamhället och om vilka utmaningarna är att hantera detta i framtiden. Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Civilrätt, IT, Informationssamhället, Informationsteknik, Internet, Juridik, Rättsvetenskap, Upphovsrätt
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Demokrati i en digital era

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Så används big data

Judith Simon är forskare vid IT-universitetet i Köpenhamn. Hon föreläser här om hur stora dataflöden, så kallad big data, används i skolsystem, i forskning och i syfte att övervaka. Hur vet vi att big data används i goda syften? Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Demokratifrågor på nätet

Peter Dahlgren är professor emeritus på Uppsala universitet och föreläser om hur de sociala nätverken påverkar hur vi kommunicerar och tänker. Han resonerar kring hur internet förändrar oss som människor. Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Att skydda det privata

Bert-Jaap Koops är professor vid Tilburguniversitetet i Nederländerna och föreläser om hur den privata sfären är i upplösning. Hur ser gränserna ut för det privata i den nära framtiden och vilka lagar ska skydda oss när nästan hela vårt privatliv ryms i mobiltelefonen? Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Risker med big data

Data- och informationsforskaren Mireille Hildebrandt föreläser om företags och organisationers användning av big data. Är vi slavar under de datamängder som sparas om oss? Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Rättighetsfrågor på nätet

Sebastian Haunss från universitetet i Bremen föreläser om juridiska utmaningar på nätet när information som film och foton flödar fritt. Han berättar om politiseringen av information i kunskapssamhället och om vilka utmaningarna är att hantera detta i framtiden. Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Staten och datakapitalet

Luciano Floridi är forskare vid universitetet i Oxford och föreläser om faran med att stora insamlade datamängder om användares beteenden på nätet hamnar i kapitalets händer. Han menar att de stora datamängderna, big data, borde vara till allmänhetens nytta. Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Etik i det digitala samhället

Statsvetaren Ben Wagner föreläser om att länders regeringar har allt mindre att säga till om när det gäller etik och yttrandefrihet i det globala, digitala samhället. Det är istället de olika sociala mediernas regelverk som styr. Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning