Titta

UR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

UR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Om UR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Föreläsningar och diskussioner från konferensen Könsstympning av flickor och kvinnor. Det handlar om behovet av kompetens i frågan inom landsting och kommuner. Inspelat den 5 februari 2015 på Elite Palace Hotel i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnlig könsstympning : Arbete mot könsstympning i EnglandDela
  1. Först skulle jag vilja be om ursäkt.

  2. Jag är rätt mycket i Sverige och borde
    ha lärt mig språket vid det här laget.

  3. Jag jobbar på det. Snart hoppas jag
    kunna prata lite svenska.

  4. Tack för inbjudan. Jag är ingen
    expert på kvinnlig könsstympning-

  5. -men jag leder Forced Marriage Unit-

  6. -och vi har ett ansvar för
    att ta oss an fall-

  7. -om det rör personer
    som kan ha förts utomlands.

  8. Ni som inte känner till Forced Marriage
    Unit kan alltid fråga mig eller googla.

  9. Vi försöker väcka uppmärksamhet
    i Storbritannien och utomlands-

  10. -och vi räddar dem
    som riskerar att giftas bort.

  11. Vi har olika verktyg för det.
    Men det är nåt annat.

  12. Jag ska nämna vad vi gör i Stor-
    britannien för att stoppa könsstympning.

  13. Det är lite olika saker.
    Alexander sitter bredvid mig.

  14. Jag håller mig till samma tema.

  15. Mycket som har sagts
    stämmer med det jag ska säga.

  16. Annars hade jag smugit ut bakvägen-

  17. -men som tur är så stämmer det.

  18. Förhoppningsvis kan ni använda det,
    men det finns också andra metoder.

  19. Det finns olika metoder.
    Mycket av det som ni gör i Sverige-

  20. -är nyskapande och användbart
    och är bra metoder-

  21. -men vissa saker som vi gör
    kan ni kanske vara intresserade av.

  22. Ni kan välja bland dem-

  23. -och anpassa det
    till ett svenskt perspektiv.

  24. Jag vill börja med att vi i Stor-
    britannien inte kan allt. Det gör ingen.

  25. Man måste samarbeta.

  26. Jag är offentliganställd...

  27. Och när det gäller tvångsgifte
    har vi två departement som stöder oss.

  28. Det man måste tänka på är
    att man måste ha stöd från regeringen.

  29. De måste vilja stoppa könsstympning.
    Det gäller hela världen-

  30. -men vi måste börja på hemmaplan,
    så vi måste se till att ha stöd.

  31. Mycket av det vi har gjort
    har varit i samarbete med-

  32. -välgörenhetsorganisationer
    och icke-statliga organisationer-

  33. -samt diverse statliga organ,
    som finns här i dag.

  34. Vi har sett ett flertal förändringar
    under de senaste åren. I media...

  35. Alla vet nu vad könsstympning är.
    Det är få som har missat det.

  36. Man börjar förstå vad det rör sig om.

  37. I Storbritannien har kvinnlig
    könsstympning varit olaglig sen 1985.

  38. Det är 30 år i år.

  39. Det är intressant att lagen
    sen dess har reviderats, 2003-

  40. -för att omfatta brittiska medborgare
    som utför ingreppet utomlands-

  41. -eller som är inblandade
    i ingreppet utomlands.

  42. Nu rör man sig mot
    att utvidga lagen ytterligare.

  43. Om lagen man har inte räcker till
    för att ta itu med problemet-

  44. -kan man behöva se över lagen och
    utvidga den. Det dyker upp nya saker.

  45. När man instiftar en lag
    lär sig förövarna att gå runt den.

  46. Så om lagen måste ändras så gör vi
    det. Det kan ni också tänka på.

  47. I grund och botten är kvinnlig
    könsstympning barnmisshandel.

  48. Barnmisshandel finns i många olika
    kontexter, men det är misshandel.

  49. Vi utgår ifrån det.
    Det är olagligt och det skadar barn.

  50. Det finns folk, godhjärtade,
    laglydiga medborgare här i Sverige-

  51. -som känner sig tvingade av kulturella
    normer, trots att de inte vill göra det.

  52. Vi vet att det som händer utomlands
    påverkar vad som händer här i Sverige.

  53. Men underskatta inte
    makten som vi har.

  54. Om vi verkligen
    vill stoppa kvinnlig könsstympning-

  55. -påverkar det andra länder,
    för de inser att vi inte accepterar det-

  56. -och att vi inte är rädda för att
    anklagas för rasism eller liknande.

  57. Man tar itu med det,
    för det är misshandel.

  58. Oavsett nationalitet, etnisk bakgrund...
    Det är barnmisshandel i Sverige.

  59. Vi måste tänka så. Man kanske tänker:
    "Jag vet inte om jag ska göra det..."

  60. "Jag kan fråga,
    men jag vill inte göra bort mig..."

  61. Man måste hålla i åtanke
    att det är olagligt.

  62. Om det är olagligt
    måste man skydda personen.

  63. Så tänk på det som skydd av barn.
    Det kan hjälpa er gå vidare med det.

  64. Olika statliga organ måste samarbeta,
    vård, skola, socialtjänst-

  65. -men om alla är införstådda med
    att det är olagligt och barnmisshandel-

  66. -så kan man gå vidare.

  67. Jag ville visa det här, för det är svårt
    att enas om hur vanligt det är...

  68. ...med kvinnlig könsstympning.
    Det är intressant, för man vet inte.

  69. Eftersom det är dolt är det svårt
    att ta reda på exakta siffror.

  70. Hur vet man hur det ser ut i landet?

  71. Det gjordes en undersökning
    i Storbritannien 2007.

  72. Eftersom det är ett aktuellt ämne
    ska man göra en ny undersökning.

  73. Här är några sammanfattningar.
    Jag ville inte gå in i detalj.

  74. Runt 60 000 flickor
    mellan 14 och...under 14 års ålder-

  75. -föddes i England med mödrar
    som hade könsstympats.

  76. Det rör sig alltså om mödrar
    som har flyttat dit och bosatt sig-

  77. -och fått barn, brittiska medborgare,
    men mammorna...

  78. 60 000 barn hade mödrar
    som hade könsstympats.

  79. 100 000 kvinnor mellan 15-49 år
    och 24 000 som var över 50 år-

  80. -som har flyttat till Storbritannien
    har varit drabbade av könsstympning.

  81. Det är höga siffror.

  82. Tyvärr är det 10 000 flickor under 15,
    som har flyttat till England och Wales-

  83. -som redan kan ha genomgått det.

  84. Det visar på att vi har problem.

  85. Och det är ett problem som är svårt
    att upptäcka om ingen vågar berätta.

  86. Jag såg filmklippet, det var jättebra-

  87. -där flickan pratade
    med skolsköterskan-

  88. -som jag tror att jag träffade i går.
    Bra film, men så funkar det inte alltid.

  89. Vi måste bli mer kreativa med
    att avslöja det, för det är vår plikt.

  90. När jag såg siffrorna insåg jag
    att det är ett jättestort problem.

  91. Vi kan ju inte lösa allt,
    men vi har metoder att jobba med.

  92. I Storbritannien har vi mycket
    samarbete mellan olika departement.

  93. Vi har en åtgärdsplan
    för våld mot kvinnor och flickor.

  94. De fyra områdena är förebyggande
    arbete, att alla kan göra det-

  95. -tillhandahållande av tjänster. Vad
    finns tillgängligt för mödrar och barn?

  96. Vad finns tillgängligt när man ber dem
    att rapportera in det här?

  97. Om man ber dem att göra det
    måste man ha tjänster tillgängliga.

  98. Den första gången nån ber om hjälp och
    man inte ger dem den utlovade hjälpen-

  99. -så förlorar man dem,
    och ryktet kommer att sprida sig.

  100. "De säger bara att de ska hjälpa oss."

  101. Man måste kunna erbjuda tjänsterna,
    så att de har nånstans att vända sig-

  102. -för det är många som jobbar med det,
    men man måste vara beredd.

  103. Samarbete. Det ser vi redan.
    Olika organ som samarbetar.

  104. Man behöver inte vara överens om allt.

  105. Man kommer att prioritera olika.

  106. Men om man är överens om vad som
    ska uppnås kan man ha olika metoder.

  107. Men man måste samarbeta för
    att lösa problemet. Det går inte ensamt.

  108. Det kan inte bara komma uppifrån.

  109. Arbeta med dem
    som kan nå de drabbade.

  110. Minskning av skadeverkningar och
    rättsväsendet. Det nämner jag snart.

  111. Okej. Det går inte att läsa. Jag ser
    det inte heller. Jag tänkte be nån...

  112. Det här är en deklaration-

  113. -som skrevs under i februari 2014. Den
    visar att politikerna står bakom oss.

  114. 13 ministrar i olika departement
    i Storbritannien skrev under här.

  115. I morgon är det Internationella dagen
    för nolltolerans mot könsstympning.

  116. 13 ministrar skrev under. Deras
    departement är beredda att stötta oss-

  117. -i vår kamp för offer för könsstympning
    och de som är i riskzonen.

  118. Det var roligt att se i filmen
    att justitieministern uttalade sig.

  119. Jag förstod inte allt han sa,
    men jag fick en snabböversättning.

  120. Man behöver politikerna. Om han
    stöttar oss, och jag är en av er-

  121. -så kan vi jobba bättre,
    för vi har stöd från högre instanser.

  122. Men alla måste vara med.

  123. Det här är väldigt användbart.

  124. 13 ministrar, även premiärministern
    och vice premiärministern, skrev på.

  125. Det är verkligen skönt att se.

  126. Jag vet inte om ni har sett bilder från
    eller hört om det här...

  127. Vet alla att vi hade en konferens
    om flickors rättigheter förra året?

  128. Inte? Ni skakar på huvudet, tyvärr.
    Det var inte tillräckligt med reklam.

  129. Men det var många som kom från hela
    världen. Det var världens första möte.

  130. Ja, i somras. Tack.

  131. Det var väldigt användbart.
    Vi hade ledare från hela världen.

  132. Vi hade som mål
    att stoppa kvinnlig könsstympning-

  133. -och tvångsgifte.

  134. Vi hade en möjlighet att
    dela med oss av våra metoder-

  135. -och komma överens om
    hur vi skulle arbeta.

  136. Man kan inte göra det ensam,
    för man måste samarbeta.

  137. Vi hade över 70 föreläsare
    som firade olika framgångar.

  138. Så det pågår aktiviteter i världen.

  139. Jag skulle rekommendera att ni
    försöker hålla koll på vad som pågår.

  140. Det finns många bra metoder.
    Ni behöver inte börja om från början.

  141. Att ta till sig andra metoder och
    anpassa det till Sverige är bäst.

  142. Vissa saker kan funka i Storbritannien,
    men ni har andra utmaningar här.

  143. Era departement kan ha andra idéer.
    Men om ni ser en metod som ni gillar...

  144. När det gäller tvångsgifte vill jag
    gärna dela med mig av våra metoder.

  145. Och mina kollegor som jobbar med
    det här vill säkert också dela med sig.

  146. Kolla vad som finns!

  147. När det gäller samarbete...
    Alla skrev under på mötets stadgar.

  148. 170 regeringar, organisationer
    och individer lovade att jobba emot det.

  149. Ni är inte ensamma. Många gör det.

  150. Och över 300 representanter
    från trossamfunden skrev under.

  151. Jag vet inte hur nära ni samarbetar
    med era trossamfund.

  152. Om ni inte gör det
    så kan ni ju fundera på det.

  153. Vi kopplar inte samman könsstympning
    med nån etnicitet, tro eller kultur.

  154. Det är bara ett fenomen som är
    olagligt.

  155. Det kan vara intressant att kontakta...
    Inte de som säger att de är ledare-

  156. -för det är inte säkert att de för
    vidare ditt meddelande till sin grupp-

  157. -och då stjälper de processen.

  158. Försök samarbeta med tros-
    samfunden, för många lyssnar på dem.

  159. Vi vill få i gång en folkrörelse.
    Vi försöker inspirera nästa generation.

  160. Vi satsar på media,
    vi har hashtaggen YouthForChange.

  161. Vi vill hjälpa unga människor
    att tala ut.

  162. Vi kanske inte kunde skydda den äldre
    generationen men skyddar de yngre-

  163. -för den yngre generationen vet
    att det här inte tolereras i Sverige.

  164. Man får se till att det blir utspritt
    så att nästa generation får en chans.

  165. Nåt av det vi har gjort
    i Storbritannien...

  166. Vi har visat att alla har ett ansvar
    för att stoppa könsstympning.

  167. När ni är ute och sprider kunskap,
    begränsa det inte till ett område-

  168. -för att det finns en stor
    etnisk minoritetsgrupp just där.

  169. Att resten av Sverige inte behöver
    höra om det. Alla måste veta om det!

  170. När de hör om begreppet
    så ska de veta vad de kan göra.

  171. "Hur kan jag hjälpa till?"
    Vi pratade om webbutbildningen.

  172. Alla borde använda den.
    Kunskap är makt.

  173. Ta reda på mer,
    för det kan dyka upp var som helst.

  174. Det kanske är din dotters vän
    som berättar...

  175. "De tänker ta med min kompis
    utomlands. Vad ska jag göra?"

  176. Ditt barn berättar det för dig, och du
    kan vidarebefordra det till rätt person.

  177. Alla har ett ansvar för att stoppa det.

  178. Vi utvecklar vårt bemötande
    när det gäller rättsväsendet.

  179. Jag älskar nya lagar.
    Det är väldigt viktigt med nya lagar.

  180. Men det är inte det enda som behövs
    för att lösa det.

  181. Dessa grupper måste förstå varför
    dessa lagar behövs och hur de funkar.

  182. När folk förstår lagen så kan de avgöra
    om de vill bryta mot den eller inte.

  183. Alla måste förstå hur det funkar.

  184. Det är viktigt att samarbeta
    med grupper i samhället.

  185. Våra tre huvudmål från konferensen
    var...

  186. Vi förde samman aktivister,
    internationella organisationer-

  187. -och lärde oss av dem.

  188. Vi har ett flertal metoder
    som Storbritannien använder-

  189. -så vi gör mycket,
    både juridiskt och ute i samhället-

  190. -och vad gäller stöd för fackgrupper.

  191. Det är nåt som ni skulle kunna utnyttja
    i ert arbete.

  192. Jag har pratat om att alla har
    ett ansvar för att ta itu med det.

  193. Det är viktigt att förebygga det. Vi har
    redan hört om förändrade inställningar.

  194. Vissa kommer aldrig att ändra sig.
    De tror att de gör rätt.

  195. "Oavsett vad ni säger i Sverige
    så kommer jag att göra det."

  196. "Jag gör det med min dotter,
    och hon gör det sen."

  197. Låt lagen ta hand om dem.

  198. Pengar är inte alltid svaret-

  199. -och regeringen kan inte alltid
    förändra folks inställning.

  200. Det kan kännas som att regeringen
    ger order. Det funkar inte alltid.

  201. De måste vilja ändra sig.

  202. Ni som arbetar med icke-statliga
    organisationer, ni har makten.

  203. Ni kan föra ut budskapet
    bättre än offentliganställda.

  204. Förra året skapade vi
    en NSPCC-hjälplinje.

  205. Det är National Society for the
    Prevention of Cruelty to Children.

  206. Det är en organisation
    som ska värna om barnen.

  207. De har en hjälplinje. Fram till i juli
    förra året hade de fått 300 samtal.

  208. Det har dubblerats sen dess.
    De har fått över 600 samtal.

  209. Så nu ringer man. Barn berättar att de
    är i riskzonen eller att de känner nån.

  210. Om man ser till att det finns hjälp
    så kommer folk att berätta.

  211. Hälften av samtalen hänvisas
    till polisen, resten får råd och stöd.

  212. Även om folk bara ringer och får råd...

  213. Vi kan inte göra så mycket, men då
    vet de i alla fall att det finns hjälp.

  214. Vi har även ett litet kort
    med information om könsstympning.

  215. Det kan ni använda.
    Många känner press på sig-

  216. -att fortsätta med de här ingreppen,
    från släkt i hemlandet.

  217. Man kan ta med sig det, så när de
    reser i väg kan de visa upp det.

  218. "I mitt nya hemland accepteras inte
    könsstympning. Det här är straffen."

  219. Det är inte idiotsäkert, men då kan man
    visa att det inte accepteras här.

  220. Vi har över 200 000 blanketter
    på över 11 språk.

  221. Språket är ingen ursäkt.

  222. Vi har översatt informationen
    till 11 olika språk.

  223. Vi har pratat om arbete i samhället,
    om vad regeringen har gjort.

  224. Men stöd för fackfolk då?
    Vi behöver alla stöd i vårt yrke.

  225. Det är ett jobbigt ämne. Jag kan prata
    hur mycket som helst om tvångsgifte.

  226. Men när det gäller könsstympning
    är det ett väldigt känsligt ämne-

  227. -så man måste vara väldigt försiktig.

  228. Men när man slutar oroa sig för att
    ta itu med det så blir det lättare.

  229. Vi har ordnat med flera olika saker.

  230. När det gäller vård, för er
    som jobbar med det, har vi ett...

  231. ...program för att stoppa köns-
    stympning ihop med vår allmänvård.

  232. De har en stor budget för det.

  233. Socialtjänsten utvecklar riktlinjer.

  234. Med riktlinjer menar vi saker
    som man måste klara av-

  235. -för att få kalla sig socialsekreterare.

  236. Om man inte gör dem har man svikit
    barnet och misslyckats i sin roll.

  237. Vi har basriktlinjer.
    Jag vet inte hur det fungerar i Sverige-

  238. -men en del av de här ingreppen
    får man ingen utbildning om i skolan.

  239. Man kan börja jobba med det
    utan att känna till problemen.

  240. Men nu har vi en baslinje
    som man måste kunna.

  241. Även om det ingår i utbildningen så får
    man information om könsstympning-

  242. -vad tvångsgifte är
    och liknande problem. Hedersvåld.

  243. Vi har också en webbutbildning
    som liknar den ni har.

  244. Vi har pratat med kunniga
    för att utveckla den.

  245. Det som är bra med webben är
    att alla kan lära sig om ämnet.

  246. Men det ska inte
    ersätta personlig utbildning.

  247. Det finns vissa som tror att de tar sig
    igenom webbutbildningen och kan allt.

  248. Man måste få mer utbildning, så ni
    som beställer utbildning för anställda-

  249. -ni måste se till
    att de får mer utbildning.

  250. Det är inte rimligt att tro
    att de ska kunna allt efter 20 minuter.

  251. Man lär sig inte allt så.

  252. Vi har jobbat med skolorna, med
    att informera, och med Skolverket.

  253. På regeringens hemsida, gov.uk-

  254. -har vi nåt som kan visa besökarna
    till där det finns hjälp att få.

  255. Man kan skriva in sitt postnummer...
    Har ni postnummer i Sverige? Bra.

  256. Man skriver in postnumret så berättar
    den vilken hjälp som finns i närheten.

  257. Alla kan använda den.

  258. Man behöver inte prata med nån, man
    skriver bara in det och kontaktar nån.

  259. Man behöver inte resa.
    Jag vet att Sverige är stort.

  260. Man kan välja det som finns i närheten.

  261. Vi är också aktiva i media om
    hjälplinjen och har samhällsprogram.

  262. Vi har tolv nya aktivister
    som ska sprida budskapet.

  263. Vi jobbar på att sprida kunskap om
    vad kvinnlig könsstympning är-

  264. -och vad man kan göra
    om man upptäcker det.

  265. Det här är våra riktlinjer. Ni har egna.
    Det är väldigt användbart.

  266. Vi försöker få dem fastslagna.
    Just nu är de bara preliminära.

  267. Om man inte håller sig till dem
    så händer det inget.

  268. Parlamentet diskuterar att göra det
    olagligt att bryta mot dem.

  269. De ger oss råd och hjälp med vad man
    kan göra om man upptäcker ett fall.

  270. Om ni inte har riktlinjer
    så borde ni införa det.

  271. De kan ge ännu mer stöd
    när man jobbar med ett svårt problem.

  272. När det gäller minskning av
    skadeverkningar och rättsväsendet...

  273. Lagarna är jättebra, men vi kan inte
    mäta framgång i fällande domar.

  274. I går förlorade vi nämligen ett fall,
    för er som har missat det.

  275. Det var den första rättegången
    om könsstympning-

  276. -men tyvärr lyckades läkaren vinna
    fallet, så vi kunde inte bevisa nåt.

  277. Det ska inte stoppa oss i vårt arbete.
    Jag blir bara mer bestämd.

  278. Det handlar inte om
    att kasta folk i fängelse-

  279. -utan att få dem att förstå att det är
    olagligt i Storbritannien och Sverige.

  280. Utredningarna har ökat och är 100 nu,

  281. -att jämföra med 20 förra året
    från det att vi satte i gång.

  282. Vi försöker även göra lagen
    tydligare vad gäller föräldrar.

  283. Nu kan föräldrar
    hållas ansvariga om de...

  284. De kan hållas ansvariga
    om de är inblandade i könsstympning-

  285. -eller om de
    uppmuntrar könsstympning.

  286. Vi utökar lagen.
    Den instiftades först 1985.

  287. Den utökades 2003 och inkluderar nu
    brittiska medborgare utomlands.

  288. Nu vill vi utöka den så att den
    gäller alla som bor i Storbritannien.

  289. Med immigration
    har man folk från många olika länder.

  290. De är medborgare i olika länder.

  291. Det behöver inte vara en svensk
    medborgare, utan de ska bara bo här.

  292. Det här är intressant
    för er som jobbar inom vården.

  293. Vi har diskuterat
    om vi ska göra det tvingande-

  294. -att vårdpersonal ska rapportera
    misstanke om könsstympning.

  295. Om de ser det eller misstänker det
    så måste de rapportera det.

  296. Det har skapat mycket diskussioner.
    Alla håller inte med om det.

  297. Vi försöker även... Ni som känner
    till tvångsgifte, vi har "skyddsordrar"-

  298. -för att skydda dem som har förts
    utomlands. Vi kan hämta hem dem.

  299. Vi försöker instifta det
    för könsstympning-

  300. -så om ett barn förs i väg kan vi
    se till att de får komma hem igen.

  301. Vi jobbar på det.

  302. Vi har också
    ett antal inspektioner på gång.

  303. Vi ska inspektera hur beredd
    polisstyrkan är på de här problemen.

  304. Det är ytterligare ett sätt att se till
    att alla kan hantera problemet.

  305. Det är den sista bilden.
    Vad har vi för utmaningar?

  306. Att hålla farten uppe. Nu pratar vi
    om det, sen sätter vi i gång.

  307. Alla är aktiva. Men vad händer
    om en månad? Det saktar av.

  308. Det får inte hända. Vi måste fortsätta
    kämpa. Vi måste prata med varandra.

  309. Ni som har kontakter runt om i världen,
    prata med dem! Vad gör de?

  310. Vi måste göra tanke till handling!
    All teori som vi jobbar med...

  311. Vi måste inse
    att det handlar om individer-

  312. -och man behöver inte följa alla regler
    till punkt och prickar.

  313. Man måste ta det som det kommer.

  314. Hur man mäter framgång. Inte genom
    hur många som sitter i fängelse.

  315. Det handlar om
    hur många som känner till problemet.

  316. Om man kan mäta det, men det är
    viktigare att sprida kunskap om det.

  317. Det är därför vi har konferenser.
    Jag hoppas att ni jobbar vidare.

  318. Det finns många bra metoder och
    mycket kämpavilja i rummet. Fortsätt!

  319. Här har ni några länkar. De är på
    engelska, men ni kan ju engelska här.

  320. Skriv ner dem eller kontakta mig
    så leder jag er vidare.

  321. Tack för att ni har lyssnat.
    Jag hoppas att det är användbart.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arbete mot könsstympning i England

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Chaz Akoshile arbetar vid Forced Marriage Unit i England. Han berättar här om hur den engelska regeringen arbetar för att förhindra könsstympning av kvinnor och hur statliga och frivilliga organisationer samarbetar. Media har på ett bra sätt informerat om problemen med könsstympning och det har lett till att fler förstår vilken utsatt position många kvinnor befinner sig i. Inspelat den 5 februari 2015 på Elite Palace Hotel i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Samhällskunskap
Ämnesord:
Gynekologi, Hälsovård, Kvinnlig könsstympning, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Webbutbildning om könsstympning

Malin Ahrne är projektledare på Socialstyrelsen. Hon föreläser om en webbutbildning som skapats för att motverka könsstympning. Hon poängterar vikten av att inte förstärka fördomar om de kulturer där könsstympning förekommer. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Film och vägledning om könsstympning

Länsstyrelsen i Östergötland har tagit fram ett material som är tänkt att komplettera Socialstyrelsens material om könsstympning. Projektledaren Juno Blom föreläser om materialet och presenterar två kvinnor som valt att dela med sig av sina erfarenheter av könsstympning. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Arbete mot könsstympning i England

Chaz Akoshile arbetar vid Forced Marriage Unit i England. Han berättar här om hur den engelska regeringen arbetar för att förhindra könsstympning av kvinnor och hur statliga och frivilliga organisationer samarbetar. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Arbete mot könsstympning i Norge

Janne Waagbo är rådgivare i kompetensteamet mot könsstympning i Norge. Hon berättar om hur man i Norge sedan år 2000 har arbetat med en handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

AMEL hjälper könsstympade

Bita Eshraghi är gynekolog vid AMEL-mottagningen på Södersjukhuset i Stockholm. Hon föreläser om deras verksamhet med att hjälpa kvinnor med problem orsakade av könsstympning. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Plastikkirurgi mot könsstympning

Plastikkirurgen Hannes Sigurjónsson berättar om vad man kan göra för att rekonstruera kvinnliga könsorgan som blivit utsatta för omskärelse. I Sverige är en stor del av befolkningen drabbad, därför är det väldigt viktigt att utbilda och forska kring ämnet här. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

FN utbildar om könsstympning

Linda Nordin från FN-förbundet föreläser om projektet ”Flicka” som handlar om att motverka tvångsäktenskap och könsstympning. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Frågor och svar om könsstympning

En panel med representanter från olika organisationer svarar på frågor och reder ut begrepp som handlar om könsstympning av flickor och kvinnor. Inspelat den 5 februari 2015 på Elite Palace Hotel i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.