Titta

UR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

UR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Om UR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Föreläsningar och diskussioner från konferensen Könsstympning av flickor och kvinnor. Det handlar om behovet av kompetens i frågan inom landsting och kommuner. Inspelat den 5 februari 2015 på Elite Palace Hotel i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnlig könsstympning : AMEL hjälper könsstympadeDela
  1. Hej! Bita Eshraghi, jobbar
    som ST-läkare på Södersjukhuset-

  2. -inom gynekologi och
    förlossningsvård, eller obstetrik.

  3. Jag jobbar också
    på vår AMEL-mottagning.

  4. Jag ska berätta lite
    om vad vi gör på vår mottagning-

  5. -som är rätt unik i landet.

  6. Det hela började 2003 då en förfrågan
    från Hälso- och sjukvårdsnämnden-

  7. -nådde dr Meri Liljegren, som
    startade AMEL-mottagningen 2003.

  8. Hon hade tidigare jobbat med det här
    i många år-

  9. -och hade ganska lång erfarenhet
    redan på 90-talet.

  10. Så här ser vår patientinformation ut.
    "Amel" betyder hopp på arabiska.

  11. Det är givetvis mycket svårt
    att nå den här patientgruppen.

  12. De har inte den här
    automatiska tilliten till vården.

  13. Man känner inte till
    vilka rättigheter man har-

  14. -och vilken hjälp man kan få.
    Många har drabbats i en ung ålder.

  15. Man vet inget annat, och tänker
    att det kanske ska göra ont.

  16. Menstruation ska vara smärtsamt,
    och så vidare.

  17. Vi försöker nå patienterna
    med olika strategier.

  18. Vi försöker nå dem
    genom deras egna hemspråk-

  19. -till exempel
    afrikanska kvinnoföreningar-

  20. -men vi kontaktar även andra
    stora sjukhus med information-

  21. -om att vi finns,
    och vad vi kan hjälpa till med.

  22. Affischer på insidan av toaletter
    där kvinnor söker vård-

  23. -som mödravård, barnavårdscentraler,
    ungdomsmottagningar, o.s.v.

  24. Till oss kommer man genom remisser,
    50 procent ungefär.

  25. Resten ringer in själva
    på följande nummer.

  26. Andra kommer bara förbi. Man kanske
    har hört vänner, släktingar-

  27. -eller andra i föreningarna-

  28. -som har fått sina problem lösta
    hos oss.

  29. Vi har korta väntetider.
    Vi har fem tider i veckan-

  30. -för den här patientgruppen.

  31. Vi använder oss flitigt av en tolk,
    antingen på plats eller telefontolk.

  32. Vi är två stycken gynekologer,
    två obstetriker-

  33. -tre ST-läkare och en kurator
    som har KBT-utbildning.

  34. Vi tror på den här
    multidisciplinära behandlingen.

  35. Vi tror att varje kvinna
    är unik med sina problem.

  36. Vissa behöver KBT, andra behöver
    vanlig gynekologisk omvårdnad-

  37. -och en liten grupp
    behöver även nån typ av kirurgi.

  38. Vi har haft ungefär 900 patienter.

  39. Vi får cirka 100 patienter årligen,
    varav 50 är återbesök.

  40. Det vanligaste ursprunget är Somalia-

  41. -men vi har även en grupp eritreaner.

  42. Övriga är allt ifrån en manlig
    patient till en svensk patient-

  43. -men även andra minoritetsgrupper
    i Sverige med afrikansk härkomst.

  44. De här kvinnorna söker
    för väldigt många olika saker.

  45. Vissa vet inte riktigt vilken typ
    av stympning de har genomgått-

  46. -och de vet inte
    om besväret beror på stympningen-

  47. -eller om det är
    ett vanligt kvinnobesvär.

  48. De vanligaste bekymren
    är smärtsam menstruation-

  49. -där blodet inte rinner ut - man är
    ihopsydd och har en liten öppning.

  50. Miktionsproblem - det tar
    10-15 minuter att tömma blåsan.

  51. Man har en delad stråle och har svårt
    att pricka toalettstolen.

  52. Men även smärtsamma nervknutor,
    som vi kallar neurinom.

  53. De kan orsaka kronisk smärta,
    men de kan också akutiseras-

  54. -om man kommer i kontakt med den.

  55. Urinvägsinfektioner,
    slidkatarr eller bakteriell vaginos.

  56. Ärrvävnaden kan orsaka stora bekymmer
    i form av smärta.

  57. Vaginism,
    där slidöppningen spänner sig-

  58. -så att man inte kan penetrera
    eller föra in fingrar eller tampong.

  59. Den krampar åt föremålet
    som försöker penetrera.

  60. Men också på grund av infertilitet.
    Mångas...

  61. Då brukar bekymret vara att
    hålet är litet för en penetration.

  62. Också de psykiska problemen.
    Posttraumatisk stress-

  63. -och flashbacks från det som hänt,
    men också psykosexuella problem.

  64. Som skammen att känna lust-

  65. -eller att man förknippar
    sitt underliv med smärta-

  66. -och inte lust.

  67. De sociala problemen
    förekommer till exempel-

  68. -när man träffar en ny partner
    som inte är van-

  69. -med ett könsstympat underliv.

  70. Tänk er känslan
    av att vara en ung flicka i skolan-

  71. -och man vet att det tar tio minuter
    längre för mig att kissa.

  72. Man vågar inte visa sig i...

  73. Man vågar inte duscha med de andra
    tjejerna efter gympan, till exempel.

  74. Vi kan erbjuda
    vanlig gynekologisk vård-

  75. -med behandling av urinvägs-
    infektioner, bakteriell vaginos-

  76. -och smärtsamma menstruationer.

  77. Nästan varje besök
    innehåller sexualundervisning.

  78. Vi försöker undervisa kvinnorna.

  79. Anatomin - vad underlivet är till för
    och vad det kan användas till.

  80. Kuratorssamtal, givetvis.

  81. Och på en liten grupp av dessa
    kvinnor utför vi öppningsoperationer.

  82. Jag vet inte om ni har
    gått igenom klassifikationerna-

  83. -men jag tar det lite snabbt.
    Enligt WHO har man fyra typer.

  84. Typ ett där man tar bort förhuden och
    en del eller hela klitorisollonet.

  85. Typ två där man även tar bort delar
    av de inre blygdläpparna-

  86. -och typ tre där man syr igen
    de yttre blygdläpparna.

  87. Det är det som orsakar det här
    mindre hålet för urin och mensblod.

  88. Typ fyra är där man prickar klitoris
    och låter den förblöda-

  89. -eller gör vaginan trängre
    genom att föra in-

  90. -frätande vätskor.

  91. Två bilder tänkte jag visa.

  92. Den till vänster föreställer
    en typ tre-stympning-

  93. -där det bara är ett mindre hål kvar
    för olika kroppsvätskor.

  94. Den högra bilden illustrerar varför
    man får den här delade strålen.

  95. Den här bryggan är inte helt läkt,
    utan det har uppstått små hål-

  96. -som gör att urinen
    kommer från flera olika ställen.

  97. Det var vad jag hade.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

AMEL hjälper könsstympade

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bita Eshraghi är gynekolog vid AMEL-mottagningen på Södersjukhuset i Stockholm. De hjälper kvinnor med problem orsakade av könsstympning. Bita Eshragi föreläser om verksamheten som startade 2003. Det behövs ingen remiss för att komma till kliniken, väntetiderna är korta och det finns tolkar på plats. Hon berättar att de arbetar multidisciplinärt och har knutit en kurator med KBT-erfarenhet till verksamheten. Inspelat den 5 februari 2015 på Elite Palace Hotel i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Samhällskunskap
Ämnesord:
Gynekologi, Hälsovård, Kvinnlig könsstympning, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Webbutbildning om könsstympning

Malin Ahrne är projektledare på Socialstyrelsen. Hon föreläser om en webbutbildning som skapats för att motverka könsstympning. Hon poängterar vikten av att inte förstärka fördomar om de kulturer där könsstympning förekommer. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Film och vägledning om könsstympning

Länsstyrelsen i Östergötland har tagit fram ett material som är tänkt att komplettera Socialstyrelsens material om könsstympning. Projektledaren Juno Blom föreläser om materialet och presenterar två kvinnor som valt att dela med sig av sina erfarenheter av könsstympning. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Arbete mot könsstympning i England

Chaz Akoshile arbetar vid Forced Marriage Unit i England. Han berättar här om hur den engelska regeringen arbetar för att förhindra könsstympning av kvinnor och hur statliga och frivilliga organisationer samarbetar. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Arbete mot könsstympning i Norge

Janne Waagbo är rådgivare i kompetensteamet mot könsstympning i Norge. Hon berättar om hur man i Norge sedan år 2000 har arbetat med en handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

AMEL hjälper könsstympade

Bita Eshraghi är gynekolog vid AMEL-mottagningen på Södersjukhuset i Stockholm. Hon föreläser om deras verksamhet med att hjälpa kvinnor med problem orsakade av könsstympning. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Plastikkirurgi mot könsstympning

Plastikkirurgen Hannes Sigurjónsson berättar om vad man kan göra för att rekonstruera kvinnliga könsorgan som blivit utsatta för omskärelse. I Sverige är en stor del av befolkningen drabbad, därför är det väldigt viktigt att utbilda och forska kring ämnet här. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

FN utbildar om könsstympning

Linda Nordin från FN-förbundet föreläser om projektet ”Flicka” som handlar om att motverka tvångsäktenskap och könsstympning. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Frågor och svar om könsstympning

En panel med representanter från olika organisationer svarar på frågor och reder ut begrepp som handlar om könsstympning av flickor och kvinnor. Inspelat den 5 februari 2015 på Elite Palace Hotel i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tänka på att tänka

Intelligent beteende hos djur

Stefano Ghirlanda, professor i psykologi vid Brooklyn College, beskriver hur inlärning och genetisk information integreras i djurs beteende för att effektivt anpassa sig till sin omgivning. Inspelat den 14 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.