Titta

UR Samtiden - Intelligent men annorlunda

UR Samtiden - Intelligent men annorlundaDela
  1. Det jag kommer att beskriva är inte
    allmängiltigt för hela Indien.

  2. Min studie
    har fokuserat på medelklassen-

  3. -i storstaden Calcutta
    i östra Indien.

  4. Nu för tiden heter staden Kolkata.
    Som en del av min studie-

  5. -kontaktade jag skolor i Calcutta-

  6. -där jag visste att det fanns
    minst ett barn med autism.

  7. Sen pratade jag med lärarna
    till barn med autism-

  8. -specialpedagoger, om såna fanns,
    och rektorer-

  9. -för att se hur de såg på barnet,
    och hur barnen fungerade i skolan.

  10. Jag satt även med i klassrummen
    och observerade lektioner.

  11. Men det framkom ganska snart att den
    teoretiska kunskapen om autism-

  12. -var ganska liten.
    Bara en bråkdel av lärarna-

  13. -jag tror att det var två av elva -
    hade hört talas om ordet autism.

  14. En kände till ordet,
    men det betydde ingenting för henne.

  15. Den andra hade sett en tv-serie
    där ett barn med autism gestaltades.

  16. Hon berättade att barnet
    bland annat hade konstiga maner-

  17. -och gick fram och tillbaka
    för att lugna ner sig.

  18. Även efter
    att barnet hade börjat i klassen-

  19. -uttryckte läraren inget spontant
    behov av att veta mer om autism.

  20. Vilka karaktärsdrag har såna barn?
    Vad är förknippat med autism?

  21. Begreppet autism
    betydde ingenting för läraren.

  22. Men när jag frågade läraren
    hur denne såg på barnet-

  23. -styrkor och svagheter, med mera-

  24. -så visade det sig att de kunde
    beskriva barnet i ganska stor detalj-

  25. -utan att göra en koppling
    till autism eller funktionshinder.

  26. En lärare sa:
    "He's intelligent but different."

  27. Intelligent men annorlunda.
    Och det reflekterade på många sätt-

  28. -vad de andra lärarna lyfte fram.
    Intelligent och annorlunda.

  29. Intelligent
    på ett sätt som inte bara handlar om-

  30. -kunskapen som behövs i skolan,
    utan intelligent på många sätt.

  31. Det var barn
    som kunde mycket om saker och ting-

  32. -och de använde ordet intelligent.

  33. Samtidigt sa de att han var lite
    annorlunda jämfört med andra elever.

  34. Annorlunda på vilket sätt?

  35. De var lite udda, tänker annorlunda-

  36. -och beter sig på ett oväntat sätt.

  37. Men inte bara på ett negativt sätt.
    De kom med många exempel-

  38. -och jag ska återge ett exempel
    från en lektion i engelska.

  39. Barnen fick i uppgift
    att avsluta en mening.

  40. "Jag vill att min lärare ska vara..."
    De skulle fylla i ordet.

  41. De flesta i årskurs fyra
    skriver "snäll" eller "vacker"-

  42. -men han skrev "glad".
    Och det hade aldrig hänt förut.

  43. Så de lyfte fram hur barnet var
    annorlunda mot de andra eleverna.

  44. Det är lätt att se
    att läraren på ett medvetet sätt-

  45. -hade bestämt att hon skulle fokusera
    på barnet, och inte diagnosen.

  46. Men ordet autism betydde ingenting
    för dessa lärare.

  47. Man såg skillnad
    när de pratade om barn med dyslexi.

  48. De sa ofta: "Barnen som har andra
    problem, till exempel dyslexi..."

  49. Och när de beskrev barnet med dyslexi
    så nämnde de ordet dyslexi.

  50. Men vid autism fanns igen koppling
    mellan ordet autism och barnet.

  51. De gjorde inte heller nån koppling
    mellan barnet och funktionshinder.

  52. När barnet skulle börja i deras klass
    sa rektorn-

  53. -att det var ett barn
    med särskilda behov-

  54. -som skulle börja i klassen.

  55. De sa att blev oroliga, för de
    hade aldrig haft några såna barn.

  56. "Jag har 35-40 barn i klassen -
    hur ska det fungera?"

  57. Men när barnet väl började hos dem-

  58. -så sa de: "Han har ju inget
    funktionshinder. Han är intelligent."

  59. Det de förknippade
    med funktionshinder-

  60. -var barn
    som inte skulle klara av skolan.

  61. Men så var det inte, så därför
    nämnde de inte funktionshinder.

  62. Trots att lärarna hade inga eller
    begränsade kunskaper om autism-

  63. -hade många av dem
    identifierat barnets svårigheter-

  64. -och gjorde vad de kunde
    för att stödja barnet.

  65. Under mina observationer såg jag-

  66. -att läraren visade stor flexibilitet
    mot de barnen-

  67. -jämfört med de andra i klassen.

  68. Jag måste ge lite kontext
    till det indiska klassrummet.

  69. Vad förväntas av ett skolbarn?

  70. De ska stå upp
    när läraren kommer och går.

  71. Svara på tilltal, vara tysta,
    följa instruktioner, sitta stilla.

  72. Och jag såg att läraren
    gjorde undantag från reglerna-

  73. -just för eleverna med autism.

  74. Ett exempel. En gång frågade läraren-

  75. -vilken färg en viss frukt hade.

  76. Många barn räckte upp handen-

  77. -men alla svarade fel.

  78. Hon frågade ett barn med autism,
    men han sa inget, så hon gick dit.

  79. Han satt med huvudet på bänken-

  80. -och hon böjde sig ned
    och försökte höra svaret.

  81. Jag hörde svaret,
    och han svarade rätt.

  82. Det går emot hur det ser ut
    i ett indiskt klassrum.

  83. Vad bekymrade läraren
    runt de här barnen?

  84. Framför allt att de hade svårare
    att klara av skolan.

  85. Det är intressant, för de
    beskrev ju barnet som intelligent.

  86. Vad menade de? Varför skulle barnet
    inte klara av skolan?

  87. Att klara skolan-

  88. -betydde
    att klara de skriftliga proven-

  89. -för att få tillträde till nästa nivå
    i utbildningssystemet.

  90. Mångas största oro var att eleven
    hade svårt för att skriva för hand.

  91. En lärare sa:
    "Jag vet att han kan svaren"-

  92. -"men om han inte kan skriva ned dem,
    hur ska jag kunna sätta betyg?"

  93. Det var inte bara förmågan att skriva
    för hand som oroade läraren-

  94. -utan även handskriftens kvalitet.

  95. Att skriva snyggt och ordentligt.

  96. En lärare i naturvetenskap-

  97. -berättade om en elev med autism.

  98. "Visst, han är väldigt duktig
    och intresserad"-

  99. -"men det räcker inte
    att kunna naturvetenskap."

  100. "Han måste kunna presentera
    sina svar skriftligt."

  101. "Annars går det ju inte."

  102. Det är lätt att skylla på
    utbildningssystemet eller läroplanen-

  103. -men det är inte så, för skolorna
    jag gjorde min studie på-

  104. -följde fyra olika läroplaner.
    En av dem var internationell.

  105. Även en av de indiska... Man har
    olika betoning på skrivande och prov.

  106. Man har inte samma betoning som förr.

  107. Men ändå såg alla lärare på saken
    på samma sätt.

  108. Jag såg att barnen med autism
    satt och skrev nästan hela dagen-

  109. -för det tog längre tid för dem.

  110. När de andra var klara fortsatte de
    bara. Jag frågade läraren om det.

  111. "Kan det inte bli mindre skrivande
    för dem? Det är ju svårt för dem."

  112. "Kan ni inte skriva ner frågorna,
    så att de bara skriver svaren?"

  113. Och hon sa: "Nej, det går inte.
    Hur skulle det hjälpa barnet?"

  114. "Jag kan skriva frågorna,
    man han måste ju träna."

  115. "Det är vad han behöver
    längre fram i skolan."

  116. För att förstå lärarens resonemang-

  117. -krävs en kulturell förståelse
    för vad skolan är till för.

  118. Det är djupt inbäddat i kulturen-

  119. -och genomsyrar
    samhällets alla skikt.

  120. I min studie
    har jag även intervjuat föräldrarna-

  121. -och specialister utanför skolan,
    som psykologer och specialpedagoger.

  122. Men de har resonerat
    på samma sätt som lärarna.

  123. Det var därför läraren såg som sin
    främsta uppgift att stödja barnet-

  124. -och ge det största möjlighet
    att klara av skolgången.

  125. Vilka frågor väcker de här fynden
    som jag har presenterat-

  126. -och som jag har utvecklat vidare
    i min avhandling?

  127. Det är många faktorer som avgör
    skolsituationen för barn med autism.

  128. Men jag tror att man behöver lägga
    mer vikt på vår kulturs roll-

  129. -när vi pratar om skolgång
    för barn med funktionshinder.

  130. Till exempel: Vilken betydelse
    har en diagnos i en kultur?

  131. Hur förstår man funktionshinder?

  132. Vilka förväntningar
    har vi på våra elever?

  133. Hur ser vi på skolans uppdrag?
    Vad är lärarens roll?

  134. De här frågorna är viktiga,
    oavsett vilket land man studerar.

  135. Jag har gjort min forskning i Indien,
    men man kan tänka likadant i Sverige.

  136. Jag har utvecklat några av sakerna
    som jag har pratat om här-

  137. -i den här artikeln.

  138. Den är på engelska, och jag
    diskuterar hur skolpersonal-

  139. -föräldrar och specialister utanför
    skolan förstår barnet med autism.

  140. Några till. En bok som handlar om...

  141. Här är kontexten Japan, och det
    handlar också om barn med autism.

  142. De har tittat på skolan och barn
    med autism genom en kulturell lins.

  143. Boken till höger
    är ganska intressant och lättläst.

  144. Den är skriven av Roy Richard
    Grinker, en kulturantropolog.

  145. Han har själv ett barn med autism,
    och han har rest jorden runt-

  146. -för att försöka förstå
    hur man bemöter barn med autism-

  147. -i olika delar av världen.

  148. Några artiklar till.
    I den första är kontexten Ghana-

  149. -och de pratar om funktionshinder
    genom en kulturell lins.

  150. Den andra är skriven av Prithvi
    Perepa, och ligger lite närmare oss.

  151. Det är i England.
    Han tittar inte på skolan-

  152. -utan på hur folk från olika länder
    som bor i England-

  153. -som folk från Somalia,
    Indien, Pakistan och Bangladesh-

  154. -ser på barn med autism,
    och vilka sociala färdigheter-

  155. -de tycker är viktigt att utveckla,
    visavi vad som är viktigt i England.

  156. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Intelligent men annorlunda

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Väldigt få lärare i Indien har någon reell kunskap om autism. Det upptäckte Shruti Johansson, forskare i specialpedagogik, när hon besökte Kolkata i Indien. Här berättar hon om sina studier i klassrummen i Kolkata och delar med sig av sina observationer om barn med autism i olika skolmiljöer. Inspelat den 8 december 2014 på Göteborgs stadsbibliotek. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autismspektrumstörningar, Barn med autism, Elever med särskilda behov, Indien, Neuropsykiatriska diagnoser, Psykiatri, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande i dramapedagogik

Annelie Einarsson är forskare på Malmö högskola och arbetar med dramapedagogik. Hon menar att det finns många beröringspunkter mellan dramapedagogik och entreprenöriellt lärande. Båda är utmaningsbaserade och multimodala, vilket innebär att man berättar på många sätt samtidigt, och båda inbjuder till kreativa processer i grupp. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.