Titta

UR Samtiden - Det tysta klassrummet

UR Samtiden - Det tysta klassrummet : Det tysta klassrummetDela
  1. Är lärare slappa nuförtiden?
    Bryr sig inte?

  2. Eller är eleverna ouppfostrade?
    Uppfostras de inte hemma?

  3. Ska vi gå tillbaka till
    hur det var förr?

  4. Det är det jag har hört
    från de politiska-

  5. -och mediala rösterna.

  6. Om vi ska det, måste man ställa
    frågan: Hur var det förr i tiden?

  7. Ja, går vi tillbaka
    riktigt långt i tiden-

  8. -så har Joakim Landahl skrivit
    "Ljudet av auktoritet".

  9. Där berättade han hur det såg ut
    i skolan 1842-

  10. -när vi fick obligatorisk folkskola.
    Det var ett himla liv.

  11. På den tiden skulle läraren
    hålla tyst och eleverna tala.

  12. Innehållet i undervisningen
    satte man upp på stora tavlor-

  13. -eller affischer
    på väggarna i klassrummen.

  14. Läraren skulle inte berätta
    för eleverna-

  15. -utan det fanns en monitör.

  16. Monitören skulle hjälpa
    en liten grupp elever.

  17. Man gick runt från tavla till tavla-

  18. -och lärde sig innehållet
    med hjälp av monitören.

  19. Alla gjorde olika saker, och pratade.

  20. Idén kom från England,
    Bell och Lancaster.

  21. De hade upp till 900 elever
    på en lärare, i stora lokaler.

  22. Så blev det aldrig i Sverige.
    Vi var ett glesbefolkat land-

  23. -och vi hade ingen urbanisering,
    folk hade inte flyttat till tätorter.

  24. Men så småningom kom protester
    mot den här metoden.

  25. Det var mot slutet av 1800-talet.

  26. Bland annat en Reuterskiöld sa:
    "Skolan måste ha en normalplan."

  27. I normalplanen står bland annat
    att eleverna ska sitta ner.

  28. Förut behövde de inte sitta,
    de kunde stå och hänga.

  29. De skulle sitta ner, vända framåt
    mot läraren-

  30. -så att läraren hade kontroll.

  31. Ville de säga något
    skulle de räcka upp handen.

  32. Och man skulle läsa ett ämne i taget.

  33. Alla skulle läsa samma ämne.

  34. Man skulle få med sig läxor hem.

  35. Om de inte gjorde som de blev
    tillsagda kunde läraren aga eleverna-

  36. -vilket begagnades flitigt.

  37. Det var det nya skolsättet,
    och i början av 1900-talet-

  38. -såg klassrummen ut så,
    med läraren som talade-

  39. -och eleverna var tysta.
    Det tysta klassrummet.

  40. Det fanns de som protesterade.
    Ellen Key är en sån person.

  41. En personlighet som är
    väldigt intressant att lära sig om.

  42. Hon talade om humanitet,
    och att man kanske måste samtala.

  43. Kanske ha seminarier
    där man diskuterar olika innehåll.

  44. Inte så mycket handuppräckning
    och utantillinlärning.

  45. Under 1900-talet hade vi
    två världskrig, det hände mycket.

  46. I skolans värld hände inte så mycket.
    Men 1947 så får vi-

  47. -en skoldisciplinutredning.

  48. Där står bland annat
    att "hemmets uppfostran försämrats".

  49. Det står också i utredningen-

  50. -att radiolyssnandet
    förstör ungdomen.

  51. Man försöker hålla det ifrån sig
    i skolan.

  52. Det kommer nya utredningar
    och läroplaner, och det har fortsatt.

  53. Ända fram till dags dato.

  54. På 1960-talet
    kom en ny sån här utredning.

  55. Där står att eleverna kan få ha
    "ett positivt arbetsmummel".

  56. Där nånstans satte man gränsen.

  57. Det fanns ett knep:

  58. "Le inte före jul."

  59. Man skulle vara sträng,
    och leendet skulle man möjligtvis-

  60. -ha på vårterminen.

  61. Jag lyckades aldrig.
    och vet inte om nån försöker idag.

  62. Jag tror inte de lyckas.
    Det jag vill berätta om-

  63. -är hur det ser ut idag.
    Vilka idéer och tankar har man idag?

  64. Hur kan man hålla ordning?
    Finns det ingen ordning?

  65. Jag och mina kollegor och doktorander
    har gjort många klassrumsstudier.

  66. Vi har suttit ute i klassrum
    hos en lärare i flera veckor-

  67. -gjort anteckningar, och
    försökt förstå hur läraren arbetar.

  68. Vad fungerar, vad fungerar inte?

  69. Det finns många studier,
    Max van Manen använder vi mycket.

  70. Ann-Sofi Wedin. Anneli Frelin.

  71. Annika Lilja. Magnus Levinsson.

  72. Ilona Rinne.

  73. Och jag själv, då.
    Bara några namn.

  74. Vad ser man då
    när man läser igenom-

  75. -rapporterna från klassrum?
    Vad är det man kan se?

  76. Det första vi kan se
    är att från 1970-talet och framåt-

  77. -så finns det många som tagit
    fasta på kognitionsteorierna-

  78. -som handlar om hur elever tänker.

  79. När man försöker ta reda på det-

  80. -försöker man också ställa frågan:
    "Hur tänker du när du gör detta?"

  81. Det har i sin tur inneburit
    en väldig individualisering.

  82. Lärare försöker förstå hur varje
    enskild elev förstår innehållet.

  83. Man sätter igång ett samtal
    med den enskilda eleven-

  84. -och hur just han eller hon
    förstår innehållet.

  85. Det finns många exempel i studierna
    på sådan undervisning.

  86. Jag har själv ett,
    från en lärare jag kallar för Adam.

  87. Han har den här idén,
    och har den som sin vägledande idé.

  88. Han är NO-lärare, lärare
    i naturvetenskap, på högstadiet.

  89. Han går runt till varje elev
    och pratar med dem.

  90. När han börjat resonemanget
    så vill han avsluta det.

  91. Så han har cirka 18 till,
    runt omkring sig-

  92. -och hans uppmärksamhet
    är helt fixerad vid en elev.

  93. Vad händer runtomkring?
    Jo, kaos uppstår.

  94. Precis det
    som Jan Björklund pratar om.

  95. Men han pratar med den enda eleven.
    Han anser att det ska gå till så.

  96. Så förmodligen fungerar
    superindividualiseringen inte så väl.

  97. Nåväl, vad fungerar då? Läraren
    som vänder sig till hela klassen-

  98. -och håller en föreläsning?

  99. Då har jag ett annat exempel.
    Jag kallar honom för Jarl.

  100. Han är gymnasielärare i historia.
    Han förbereder sig till tänderna.

  101. Det är spännande att prata med honom.
    Han kan sitt ämne oerhört väl.

  102. Oerhört fascinerande
    och intressant person.

  103. Men hans elever är inte självklart
    intresserade av historia.

  104. När han kommer med sina böcker
    och sätter igång sin föreläsning...

  105. Vid ett tillfälle stod han
    bakom katedern, höll sin bok.

  106. Framför katedern stod bänkar,
    och på bänkarna stod stolar-

  107. -som innan man ställer ner dem
    efter städning, med benen uppåt.

  108. Det blev som en mur.
    Bakom det satt eleverna.

  109. De som kommit på lektionen,
    för många skolkade.

  110. Det var lite kallt i klassrummet,
    så de hade jackorna på sig.

  111. Det var som fysiska murar
    mellan Jarl och hans kunskap-

  112. -och de här eleverna.
    Han nådde inte fram.

  113. Men vad fungerar då?
    Jo, receptet:

  114. Jag ska ge er en person till.
    Jag kallar henne för Iris.

  115. En ögonblicksbild.
    En morgon, utanför skolan-

  116. -jag står på parkeringen,
    och ser längre bort på parkeringen-

  117. -att Iris kommer ut från sin bil.
    Hon verkar inte ha en bra dag.

  118. Hon är lite ruggig på alla sätt.
    Jag tänker: "Hur ska det gå?"

  119. Jag går in
    i det lilla personalrummet.

  120. Jag sätter mig, hon kommer in
    och försöker kamma sig lite och så.

  121. Plötsligt knackar det på dörren,
    och in kommer en elev.

  122. Iris vänder sig om,
    för han söker henne.

  123. Och sen:
    "Hej! Vad roligt att se dig!"

  124. "Vilken bra uppsats du skrev.
    Den var spännande."

  125. Hon glöd av fascination
    och av glädje.

  126. På en sekund ändrade hon sig,
    som en skådespelare på en scen.

  127. Jag är helt fascinerad.
    Hon drar sin vagn-

  128. -kommer in till eleverna,
    och när hon är därinne-

  129. -och då säger hon: "Idag ska vi
    göra det här, det här och det här."

  130. "Är ni med? Har ni era böcker?"
    Hon talar till alla.

  131. Men en sekund senare är hon i
    en grupp och frågar om de fixar det.

  132. Nästa sekund pratar hon med
    en enskild elev.

  133. "Hur är det med dig?
    Köpte du den där skivan?"

  134. Och sen hela klassen.
    "Fem minuter kvar. Vi gör så här..."

  135. Hon är en mästare
    på den här pendlingen.

  136. Hon känner eleverna.
    Hon känner dem enskilt-

  137. -på så sätt att hon har
    en personlig relation till dem.

  138. Men framförallt har hon en relation
    till hur de förstår ämnet.

  139. Hon vet hur de kan jobba i grupper,
    och hon kan ta hand om hela gruppen.

  140. Alltså: en lärare idag måste kunna
    både individualisera-

  141. -men snabbt kunna ta hand
    om hela gruppen.

  142. Det är i den här pendlingen
    de riktigt duktiga lärarna finns.

  143. Det är inte att leka med.
    Det kräver så mycket energi.

  144. Det kräver mycket, men de här lärarna
    är oerhört duktiga.

  145. Nu hinner jag inte mer.
    Jag kunde läst och berättat mer-

  146. -om de här ekvilibristerna-

  147. -som pendlar mellan hela gruppen,
    smågrupper och individer, snabbt.

  148. Varje lektion.
    Där hittar vi de skickliga lärarna.

  149. Våra elever idag är inte samma
    som i början av 1900-talet.

  150. De är uppfostrade i en digital värld,
    där uppfostran är en annan-

  151. -där allt är annorlunda.

  152. Då måste skickligheten hos lärarna
    också vara av en annan karaktär.

  153. Nu tror jag det gått en kvart,
    så jag säger inte mer.

  154. Textning: Carl-Johan Cederberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det tysta klassrummet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sitt ner. Vänd dig mot läraren. Gör dina läxor. Den strikta ordningen blev norm i klassrummet under 1900-talet. Silwa Claesson, professor i pedagogik, har studerat dynamiken mellan elev och lärare i historien. Här berättar hon om den sociala dynamik som rådde förr och hur undervisningen i den nära framtiden kommer att vara märkbart annorlunda jämfört med idag. Inspelat den 9 februari 2015 på Göteborgs stadsbibliotek. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Lärare och elever, Skolan, Undervisning, Undervisningsväsen
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande och lärarstöd

Samtal mellan Mikael Björk, Centrum för Akademiskt Lärarskap (AKL) och före detta studenterna på Malmö högskola, Jessica Droppe, Ellen Spens och Petra Leube, om vad det innebär med lärarstöd inom entreprenöriellt lärande och hur man ger detta på bästa sätt. Hur applicerades kunskaperna på yrkesrollen efter utbildningen? Moderator: Per Dahlbeck, universitetsadjunkt. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.