Titta

UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Om UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Att äta extra protein är en rådande trend i västvärlden. Köttkonsumtionen ökar, särskilt bland yngre och medelålders. Vad ligger bakom detta, och vad säger vetenskapen? Behöver vanliga vardagsmotionärer ladda med extra protein? Föreläsningar med forskare från olika discipliner. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Protein, protein och mera protein : Protein - en omvärldsspaningDela
  1. Väldigt spännande att vara här.

  2. Vi har gjort en spaning på proteinet-

  3. -och tittat på
    vad som händer på marknaden-

  4. -och vad människor pratar om
    och så vidare. Så att...

  5. Så här såg det ut på Hemköp på Åhléns
    bara häromdagen.

  6. Det är en totalexponering av protein,
    så det är det vi fokuserar på nu.

  7. Det kanske inte är så konstigt. Vi
    har diskuterat fett och kolhydrater-

  8. -och nu är det dags för proteinet
    att vara i solen på olika sätt.

  9. Vad vi tycker om saker och ting
    är det vi studerar på United minds.

  10. Vad rör sig i konsumenters huvuden?

  11. Det har långa och breda rötter,
    så jag ska ta två relaterade trender.

  12. Båda två kom ungefär 2007, 2008.

  13. Den ekonomiska kraschen, där The
    Economist inte hade den framsidan.

  14. Vi vet att de kanske skulle ha haft
    det, men de vågade nog inte det.

  15. Och det är klimatkrisen.

  16. Den ekonomiska krisen gjorde att
    fulkapitalismen fick sig en smäll.

  17. Vi såg att marknaden kanske inte
    funkar så bra som vi tror.

  18. När förtroendet för marknaden sjunker
    stiger förtroendet för staten-

  19. -kontroller eller att hålla ordning.

  20. Den konsekvensen finns,
    och även förstås klimatkrisen.

  21. Båda två gör att konsumenter blir
    mer och mer medborgare-

  22. -och att företag blir politiska-

  23. -alltså måste göra nytta i samhället
    på ett annat sätt än förut.

  24. De är beroende av samhället omkring
    dem och kan inte nöja sig med-

  25. -att producera saker och
    att minimalt påverka miljön eller så.

  26. Det går en godhetstrend över världen.
    Vi tänker mer och mer ansvarsfullt.

  27. Det finns också mottrender,
    andra trender som är mer onda.

  28. Konsumenter vill göra gott, vara goda
    medborgare och bidra på olika sätt.

  29. Det styr alltmer vårt beteende.

  30. Till och med när vi väljer tvättmedel
    och blöjor ska vi rädda världen lite.

  31. Det här är genomgående nånting
    som alltmer styr vårt beteende.

  32. Det har också att göra med vårt
    marknadsvärde eller vår framtoning.

  33. Vi är det vi äter, väldigt mycket.
    Jag ska återkomma till det.

  34. Om man tittar på hälsans utveckling-

  35. -så blir det mer och mer känsla
    och mindre och mindre vetenskap.

  36. Först handlade det om att äta,
    gå ner i vikt och leva länge.

  37. Sen fylldes det på med
    funktionell mat, "functional foods".

  38. Sen kom naturligt,
    autentiskt och äkta.

  39. Det senaste är
    att också äta för klimatet.

  40. När man vill äta för klimatet
    är det inte bara egoism i det.

  41. Jag äter inte bara
    för min egen skull-

  42. -utan jag äter för att alla andra
    eller jorden ska hitta en överlevnad-

  43. -så den komplicerar det hela
    lite grann.

  44. Vi är i en postindustriell matera.

  45. Förr hade vi koll på maten.
    Sen tog industrin hand om allt-

  46. -och framställde mat till bra priser
    som alla fick tillgång till-

  47. -men den gick kanske lite för långt
    i vissa fall.

  48. Nu är vi på andra sidan och ser vad
    vi förlorade på den här övergången.

  49. Vi har naturen som vår hjälte,
    och det syns på många olika sätt.

  50. Nu drar en vegovåg fram.

  51. Ni ser Värmdö musteri i mitten här-

  52. -som bara säljer den här musten
    i delar av Mellansverige.

  53. Vi ser naturdyrkan när till och med
    Coca-Cola vill vara jättenaturliga-

  54. -och kallar sin nya produkt med
    steviasocker i för Coca-Cola life.

  55. Var tionde svensk är vegetarian
    eller anser sig vara vegetarian.

  56. Sex av tio vill äta mer vegetariskt.

  57. Det har kommit tre nya
    vegetariska mattidningar-

  58. -och en vegansk "Vår kokbok".

  59. Ordet "köttnorm" tog sig in
    på Språkrådets nyordslista-

  60. -vilket absolut är ett tidens tecken.

  61. Vad kallas det här nya ätandet för,
    då?

  62. Jag har kollat runt i debatten och på
    Facebook, och här är några förslag.

  63. Se om ni kan pricka in er här.

  64. Flexitarian, halvvego,
    helg- eller weekendvego, semivego.

  65. "Vegan före 18" är en rörelse i USA.
    Fegvego.

  66. Stockholmsvegetarian säger de
    på landet att vi är. Reduktarianer.

  67. "Kött som krydda" nämndes. Lunchvego,
    vegowannabe, "när det passar"-vego.

  68. "Om du inte bjuder på hummer"-vego
    kan man också ansluta sig till.

  69. Hela språkbruket runt det här
    har utvecklats väldigt mycket.

  70. Tecken i tiden är det nya brödet
    som innehåller rotfrukter också.

  71. I mitten är en bild från USA
    med färdig soppa, råvaror till soppa.

  72. Man kokar och mixar dem, så får man
    en färdig soppa. Allt är förberett.

  73. Till höger är en portion med kale,
    grönkål. Det går en kalevåg i USA.

  74. Det finns en "no more kale"-rörelse,
    för nu finns det kale i allt.

  75. Det finns kale i kex och flingor.
    Jag beställde den där kalesalladen.

  76. Det gick inte att äta upp allt,
    även om man velat.

  77. Den var god,
    men det var en lätt överdos.

  78. Proteinberikning kan man titta på
    på lite olika sätt. Man kan säga...

  79. Dels är det proteinberikning av det
    som redan har protein i sig.

  80. Dels är det proteinberikning av sånt
    som inte har nåt protein.

  81. Vi hittade proteinförstärkt vatten
    förra veckan.

  82. Det finns proteinförstärkt
    kokosvatten, som ni ser.

  83. Ni ser Nocco,
    som Louise också hade med sig här.

  84. Här finns proteinberikade mungbönor,
    sojabönor och svarta bönor.

  85. Det finns proteinberikad bönpasta.

  86. Man kan säga
    att det här verkligen sprider sig.

  87. Nocco säger sig
    "förbättra återhämtning"-

  88. -"genom att stimulera både
    muskeluppbyggnad och immunförsvar"-

  89. -"och motverka muskelnedbrytning
    och trötthet". Det var mycket lovat.

  90. På utbudssidan sker mycket. Ikea
    har fått med sig media jorden runt-

  91. -för de kommer att börja
    med veganköttbullar i april.

  92. "Swedish meatballs goes vego."

  93. McDonald's öppnar en vegorestaurang.
    The green room finns på Liseberg.

  94. SJ har börjat med gröna restauranger,
    och Zocalo...

  95. Zocalo har fem eller sex
    veganska eller vegetariska rätter-

  96. -på sin mexikanska
    snabbmatsrestaurang.

  97. Restaurangerna hänger på. Gro är en
    grön restaurang med avsmakningsmeny.

  98. Farang har vegetariska avsmaknings-
    menyer. Fotografiska också.

  99. Till och med den berömda franska
    kocken Alain Ducasse lanserar nu...

  100. Han tar inte bort köttet, som det
    står, men han reducerar betydligt-

  101. -och sätter det gröna i centrum.

  102. Sen finns det ett antal fifty-fifty-
    kompromisser inom det här.

  103. Det här är Beatburger.

  104. Den svenska mamman Anna-Kajsa Lidell
    har provat fram det här på sina barn-

  105. -att ersätta hälften av köttfärsen
    med bönpasta.

  106. Felix har lanserat
    konceptet Smart mat-

  107. -med mindre kött
    och mer fullkorn och vegetabilier.

  108. Man bollar på olika sätt för att
    hitta acceptans för de här grejerna.

  109. Det finns mycket imitationer. Vi är
    kvar i köttnormen väldigt starkt.

  110. Strå är Åhléns restaurang
    som har koncentrerat sig på "No muu".

  111. De ska inte ha nånting som har
    med kossor att göra på restaurangen.

  112. Det finns mycket drycker av nötter
    och frön. Quinoa, pumpkin seed milk.

  113. Här borta har vi hasselnöt.

  114. Kokos, mandel, cashewnötsdryck.

  115. I mitten ser ni en jordmandelmjölk
    för 99 kronor litern.

  116. Marknaden exploderar verkligen.

  117. Ni har väl alla följt schismen
    mellan Oatly och mjölk.

  118. Den är ganska intressant, för även
    havre hör ihop med mjölk på nåt sätt.

  119. När vi tittar på vad konsumenter har-

  120. -så har man både mjölk och havredryck
    i kylen.

  121. Det är inte det ena eller det andra.

  122. Coconut... Här finns det
    coconut milk och yoghurt.

  123. Men vad är det för nåt?

  124. Fake eggs är absolut på framväxt
    genom att man på olika sätt gör...

  125. Bill Gates stöder Beyond eggs.

  126. Man har majonnäs
    som inte innehåller några ägg alls.

  127. Bill Gates inblandning är intressant,
    för när han ger sig in i nåt-

  128. -handlar det om engagemang,
    och han väcker viktiga frågor.

  129. Därför är det väldigt intressant
    att han stöttar en hel del projekt-

  130. -som syftar till att hitta
    alternativa proteiner för framtiden.

  131. Han stöttar Beyond meat. Här är ett
    kycklingkött som inte är kyckling.

  132. Den första odlade hamburgaren kostar
    två miljoner dollar och är inte god-

  133. -men det kommer den kanske att bli.

  134. Imitationerna är normen nu.
    Sen flyttar vi nog över till nånting-

  135. -där det gröna eller det icke-animala
    får sin egen form, på nåt sätt.

  136. Här ser ni sojaprotein,
    svamp och vete-

  137. -i nåt som heter julskinka utan i
    och fiskpinnar utan i.

  138. Så kan man klara sig runt
    lagstiftning.

  139. Och nåt som heter oumph,
    som alltså inte är pulled pork-

  140. -utan det kan vara
    pulled soja eller så.

  141. Ett alternativ till det.

  142. Impossible foods är ett intressant
    företag som vi har tittat på lite.

  143. De satsar stenhårt på
    att hitta andra former för grönsaker.

  144. Det här är alltså
    en vegetarisk hamburgare.

  145. De vill ge folk en hamburgare
    fast det inte är en hamburgare.

  146. Det här är en vegetarisk hamburgare
    med vegetariskt blod-

  147. -dvs. hemoglobinmolekyler på nåt vis.

  148. Impossible foods består av forskare,
    kockar, bönder och ingenjörer.

  149. De lovar "the best cheese and meat
    you'll ever eat from plants".

  150. Fortsättning: nötter, frön och bönor.

  151. Chiapudding var en av de absolut mest
    ökande receptsökningarna på Google-

  152. -tillsammans med pulled pork,
    de två raketerna.

  153. Chiapudding har lanserats brett.

  154. Vegotrenden öppnar nya möjligheter
    för svenska lantbrukare-

  155. -genom att det finns
    en hög trovärdighet i svenskodlat.

  156. Olika sorters bönor och så vidare.

  157. Även bären framöver. Jag tror att
    svartvinbär skulle kunna ha framgång-

  158. -och vara en bra svensk produkt.

  159. Det är mycket som rör sig under ytan.

  160. Framtidens trendmat
    finns kanske under ytan-

  161. -i form av alger, sjögräs och tång.

  162. Här är en rad
    svenska och andra exempel-

  163. -på sjögräschips, olika sorters tång-

  164. -och så vidare.
    Det forskas på lupinfrön.

  165. Man gör även korv och smörgåspålägg
    av lupinfrön.

  166. Lupiner har också
    väldigt hög proteinhalt.

  167. På Kemicentrum i Lund tittar man
    på havre med 20 % proteinhalt-

  168. -och högre halt av betaglukan.

  169. Det är också intressant att titta på
    inför framtiden.

  170. Och sojan förstås. De har nyligen
    gjort en dryck som heter Soylent.

  171. Den kan man dricka till lunch
    på kontoret när man har bråttom.

  172. Den innehåller allt du behöver för
    att vara nöjd under eftermiddagen-

  173. -och få den näring du behöver.

  174. Det sker oerhört mycket
    på den här marknaden.

  175. Det finns mycket mer att titta på
    i attityderna kring det här.

  176. Det saknas en diskussion om protein-
    kvalitet och biotillgänglighet.

  177. Den saknades
    när vi började prata om fett också-

  178. -innan vi delade upp det
    i mättat och omättat.

  179. Samma sak
    innan vi delade upp kolhydraterna.

  180. Jag testade en sak
    på mina trendkompisar.

  181. Flera av dem som kan jättemycket
    kunde inte nämna några aminosyror.

  182. Proteinkunskapen är väldigt låg,
    och den kan nog behöva utvecklas.

  183. Det kommer säkert en diskussion
    om det, och den behövs nog.

  184. Tack för mig.

  185. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Protein - en omvärldsspaning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi har diskuterat fett i 35 år och kolhydrater i 15 år. Nu är det proteinets tur, menar omvärldsanalytikern Ingela Stenson i sin föreläsning. Framtidens proteinrika trendmat finns kanske under ytan i form av alger, sjögräs och tång, spår Ingela Stenson. Lupinfrön har också visat sig innehålla mycket protein, och av dessa frön gör man idag korv och smörgåspålägg. På kemicentrum i Lund forskar man på havre med 20 procents proteinhalt. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Dietik, Medicin, Näringslära, Proteiner
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein en livsviktig byggsten

I västvärlden äter vi mer än tillräckligt med protein, och köttkonsumtionen ökar bland yngre och medelålders. En grupp som däremot behöver mycket protein är sjuka och äldre, menar Ingvar Bosaeus, professor i klinisk nutrition. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Framtidens proteinkällor

Genom att skruva på våra vanor och äta lite mindre kött sänker vi belastningen på miljön och håller oss inom rekommenderade gränsvärden, förklarar Världsnaturfondens matexpert Anna Richert i sin föreläsning. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein - en omvärldsspaning

Vi har diskuterat fett i 35 år och kolhydrater i 15 år. Nu är det proteinets tur, menar omvärldsanalytikern Ingela Stenson i sin föreläsning. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein vid idrott och träning

Intresset för protein i samband med träning har ökat enormt, berättar GIH-professorn Eva Blomstrand. Nya resultat visar att det även vid måttlig träning lönar sig att äta protein. Men det måste ske i samband med träning. Att bara tillföra protein bygger inga muskler. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Äldres behov av protein

Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, talar i sin föreläsning om att det kan vara bra för äldre att minska på mängden kolhydrater och öka proteinmängden. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Frågor och svar om protein

Panelsamtal om kostens betydelse för vår hälsa. Medverkande: trendanalytikern Ingela Stenson, näringsfysiolog Eva Blomstrand, professor Ingvar Bosaeus, Världsnaturfondens matexpert Anna Richert och professor Tommy Cederholm. Moderator: Louise Ungerth. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Människans natur 2016

Ätbart och oätbart

Innebär klimathotet att vi tvingas flytta gränsen för vad som är tänkbart att servera till middag? Matskribenten Lisa Förare Winbladh förklarar här varför vi inte äter insekter trots att det vore ett rationellt val. Här handlar det mest om att vi måste förändra de mentala smaklökarna och acceptera att äta det som kryper och krälar, säger hon. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.