Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Föreläsningar från Samiska veckan 2015 som hölls på Västerbottens museum i Umeå den 28 februari till den 8 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2015 : Samråd mellan skogsbruk och rennäringDela
  1. Skogen är en resurs med många
    användningsområden-

  2. -och många olika användare.

  3. Både industrier
    och privata användare.

  4. Jag tänkte ge några exempel.

  5. Här är den privata resursen.
    Skogen, timret.

  6. Det är privata ägare som har rätt
    att använda resursen hur man vill-

  7. -inom lagens ramar och regler.

  8. Sen kan man tänka sig att man kan
    betala för att använda skogen.

  9. Då är jaktlicens ett bra exempel,
    illustrerat med en jägare.

  10. Hoppas att vederbörande har fått
    nåt trevligt byte på vägen.

  11. Den kollektiva resursen kan alla
    använda utan att begränsa för andra.

  12. Det är svårt att exkludera andra.

  13. Här är det illustrerat
    med en skidåkare ute i skogen.

  14. Rekreation är ett exempel på
    en kollektiv resurs.

  15. Sista varianten är
    gemensamma resurser.

  16. Man nyttjar gemensamt, tillsammans.

  17. Det är svårt att utestänga andra,
    men det är hög konkurrens.

  18. Här är det illustrerat med laven.
    Jag återkommer till det.

  19. Vi har resursen skogen, och många
    intressenter använder den.

  20. Då kan man påverka varandra.

  21. En del påverkar varandra mycket,
    andra inte alls.

  22. Men den här påverkan kan skapa
    negativa effekter.

  23. Att det blir en försämring för
    den andra användaren.

  24. Det är sånt som ofta ger upphov till
    konflikter kring naturresurser.

  25. Hur kan man lösa det?
    Ett sätt är att reglera det i lag.

  26. Att bestämma hur den här resursen
    ska få användas.

  27. Ett annat sätt är att ge
    ekonomisk kompensation-

  28. -till den användare som förlorar
    på gemensam användning.

  29. Ett tredje sätt kan vara
    att samförvalta resursen.

  30. Man bestämmer tillsammans
    hur resursen ska användas-

  31. -för att ta hänsyn till alla
    olika intressen-

  32. -i nyttjandet av resursen.

  33. Nu kommer vi in mer specifikt
    på rennäring och skogsbruk.

  34. Jag börjar med lite fakta.
    Det finns 51 samebyar i Sverige.

  35. Ungefär 250 000 renar,
    det fluktuerar lite.

  36. Det finns ungefär 4 700 renskötare.

  37. Renskötseln får bedrivas i Jämtland,
    Västerbotten och Norrbotten.

  38. Det är i huvudsak i de tre länen
    som rennäring får bedrivas.

  39. För att kunna lösa konflikter
    har man instiftat samråd.

  40. Det är ett sätt att
    samförvalta resursen.

  41. Men varför är det en konflikt
    över huvud taget?

  42. Timret är inte den gemensamma
    resursen, för det äger skogsnäringen.

  43. Däremot laven är
    den gemensamma resursen.

  44. Problemet är att det inte finns
    nåt marknadspris på laven.

  45. Och laven påverkas negativt
    av skogsbruket.

  46. Avverkning, markberedning,
    och så vidare.

  47. Tillbaka till samråden.
    Sen 1979 finns det i skogsvårdslagen-

  48. -två paragrafer som berör samråd.

  49. "Innan avverkning sker inom
    renskötselsområdets året runt-mark"-

  50. -"ska sameby beredas tillfälle
    till samråd."

  51. Paragraf 31:
    "Hänsyn ska tas till berörd sameby."

  52. "De ska få ett sammanhängande
    betesområde." Det är det centrala.

  53. Även att hänsyn ska tas-

  54. -för rennäringens samlingar,
    flyttningar och rastning av renar.

  55. Det är vad som finns i lagen.

  56. Vi har studerat samråden
    under årens lopp.

  57. De fungerar inte så bra,
    för konflikterna finns fortfarande.

  58. Varför?

  59. Det finns några bakgrundsfaktorer.

  60. En av dem är en ojämn maktstruktur
    mellan de här två parterna.

  61. Skogsmarken ägs ju av skogsbolagen,
    de har alltid sin äganderätt.

  62. Medan rennäringen har nyttjanderätt
    på samma marker.

  63. De är också väldigt
    ojämna ekonomiskt.

  64. Rennäringen är mer familjeföretag-

  65. -medan skogsbruket är en storskalig,
    kanske internationell, verksamhet.

  66. Det är två väldigt ojämna parter.

  67. 2007 analyserade vi samråden
    för att titta på inflytandet.

  68. Då tittade vi på
    rennäringens inflytande i samråden-

  69. -eftersom den är den svagare parten,
    av tidigare nämnda skäl.

  70. Vi använde en inflytandetrappa.

  71. Längst ner har vi information. Det är
    lågt inflytande och samförvaltning.

  72. Ju högre upp i trappan vi kommer-

  73. -desto mer inflytande och
    samförvaltning är det.

  74. I partnerskap, högst upp,
    har man jämlika villkor-

  75. -och deltar i samråden
    på samma villkor.

  76. Vi konstaterade att samråden 2007-

  77. -var mer information,
    eller dialog möjligen.

  78. Rennäringen har väldigt låg grad
    av inflytande.

  79. Vi började titta på om det kan göras
    förbättringar för samråden.

  80. Vilka lösningar finns?

  81. Vi satte oss ner med rennäring
    och skogsbolag och diskuterade-

  82. -vilka förändringar man kunde göra
    för att förbättra samråden.

  83. En av punkterna var:
    Vad är syftet med samråd?

  84. Man hade väldigt olika definitioner
    av vad samråd var.

  85. Man kom fram till att vi behöver
    bättre underlag vid samråden.

  86. Vi behöver mer kunskap om varandra.

  87. I dag har vi renbruksplan som skapar
    bättre underlag och bättre kunskap.

  88. Renbruksplan är ett planeringsverktyg
    för rennäringen-

  89. -för att identifiera viktiga områden
    och få bra information om betet.

  90. Per Sandström ska prata om
    renbruksplanen senare.

  91. Det diskuterades vilken nivå
    av samråd vi är på.

  92. Man kom fram till att det var
    på objektsnivå.

  93. Man diskuterar varje enskilt
    avverkningsområde.

  94. Rennäringen önskar lyfta blicken-

  95. -till ett landskapsperspektiv,
    med större områden-

  96. -för att få
    sammanhängande betesområden.

  97. Renbruksplanen kan hjälpa till
    att skapa ett landskapsperspektiv.

  98. Vi såg också att man behöver
    bättre konfliktlösningsmetoder.

  99. FSC, Forest Stewardship Council, ett
    certifieringssystem för skogsbolagen-

  100. -har kommit in med
    en förändring 2010-

  101. -där man har skapat
    konfliktlösningsmekanismer.

  102. Den sista punkten är att vi insåg
    när vi satt i den här studien-

  103. -att det fanns väldigt
    dålig förståelse för-

  104. -vilka ekonomiska konsekvenser
    samråden får.

  105. Jag ska fortsätta att prata om
    de här ekonomiska konsekvenserna.

  106. Det är framför allt två typer
    av kostnader vi kan skilja på.

  107. Produktionskostnader som är direkt
    relaterade till verksamheten.

  108. Ett exempel på en produktionskostnad
    är kostnad för avverkning-

  109. -eller kostnad för stödutfordring
    eller flyttning av renar.

  110. Det kan vara såna kostnader.

  111. Andra kostnader som vi ska prata om
    mer är transaktionskostnader.

  112. Det är de kostnader
    som uppstår av själva samrådet.

  113. Kostnaderna för att man förhandlar
    och diskuterar saker i samrådet.

  114. De kostnaderna visste vi
    väldigt lite om.

  115. Transaktionskostnaderna analyserade
    vi genom att titta på information.

  116. Vilken information behöver rennäring
    och skogsbruk inför samrådet?

  117. Det kan vara information om varandra,
    eller om objekten man ska diskutera.

  118. Nästa steg var planeringskostnader.

  119. Vad kostar förberedelserna
    inför ett samråd?

  120. Vad kostar det att planera upp sin
    verksamhet för att ha ett samråd?

  121. Tredje kostnadskategorin härrör
    till själva beslutssituationen.

  122. Vad kostar det att samråda,
    att resa till samråd?

  123. Vad kostar det att åka på fältsyn,
    som man i bland gör efter samråd?

  124. Fjärde punkten rör
    operationella kostnader-

  125. -såsom konfliktlösning.

  126. Syftet med att ta reda på kostnaderna
    är att få båda parter att förstå-

  127. -vilken tid och kostnad vi, och de
    andra, lägger ner på samråden.

  128. Det kan skapa en bättre
    förståelse för varandras näringar.

  129. Målet är givetvis inte att få fram
    en exakt siffra-

  130. -på vad det kostar för mig.

  131. Målet är att minimera effekten
    av kostnaderna på min verksamhet.

  132. Man kan åtminstone försöka få en jämn
    fördelning mellan de två parterna.

  133. Vi har tittat på både rennäring
    och skogsbruk.

  134. Vilka kostnader finns
    i varje kategori?

  135. Det här är kostnader per sameby,
    eller per skogsbolagsdistrikt.

  136. Det är nerbrutet på samebynivå
    eller skogsbolagsdistrikt.

  137. Det intressanta är inte siffrorna,
    utan fördelningen.

  138. Skogsbolagen lägger 51 procent
    av sina transaktionskostnader-

  139. -sin tid inför samråden,
    på att samla in information.

  140. Rennäringen lägger ner 54 procent av
    sin tid på att planera inför samråd.

  141. Båda parter spenderar över hälften
    av kostnaderna före samrådet.

  142. Det är här
    de stora kostnaderna finns.

  143. När det gäller själva
    beslutskostnaden-

  144. -är de ganska jämnt fördelade
    mellan parterna.

  145. Man lägger ner ungefär
    lika mycket tid.

  146. Vi har inga operationella kostnader
    med i den här bilden.

  147. Det beror dels på att det inte fanns
    några såna när vi gjorde studien.

  148. Efter studien har FSC förändrat
    sin certifieringsstandard-

  149. -och då förväntar vi oss
    fler operationella kostnader.

  150. Det vet vi inte, men det är därför
    de saknas i modellen.

  151. Det intressanta är vad som driver
    transaktionskostnaderna.

  152. De var ojämnt fördelade
    mellan parterna, men vad driver dem?

  153. Antal samråd och antal renar
    ökar ju transaktionskostnaderna.

  154. Det är inte förvånande.

  155. Men nåt mer förvånande var att
    om det finns en renbruksplan-

  156. -ökar transaktionskostnaderna
    hos rennäringen.

  157. Varför är det så?

  158. Det vi upptäckte,
    och här gissar vi lite...

  159. Vi tror att om man
    utvecklar en renbruksplan-

  160. -vinner man positioner
    i förhandlingen.

  161. Man har bättre information och mer
    kunskap med sig inför samråden.

  162. Det är också värt att utveckla det
    för samebyn.

  163. Tidigare har kunskapen om betet
    varit nåt som har överförts-

  164. -från person till person.
    En mer muntlig tradition.

  165. Nu har man ett verktyg
    som ger en praktisk-

  166. -och fysisk plan över hur det ser ut.

  167. Per kommer att prata mer om detta.

  168. Renbruksplanen är även bra
    i andra samråd-

  169. -som när man samråder om
    vindkraftparker och gruvnäring.

  170. I såna fall är renbruksplanen
    också bra att använda.

  171. Samma sak för skogsbolagen.

  172. Antal samråd och antal renar driver
    transaktionskostnaderna uppåt.

  173. Även här noterar vi att om samebyn
    har en renbruksplan-

  174. -ökar skogsbolagens
    transaktionskostnader.

  175. Skogsbolagen planerar mer före samråd
    när det finns en renbruksplan-

  176. -än man gjorde mot de samebyar
    som inte har en renbruksplan.

  177. Det kan vara en förklaring.

  178. Jag ska sia lite om framtiden.

  179. Det har hänt mycket under de tio år
    jag har jobbat med samråden.

  180. Mycket beror på personliga kontakter.

  181. Vid goda relationer mellan skogsbolag
    och sameby-

  182. -fungerar samråden något bättre,
    eller mycket bättre-

  183. -än där det inte finns bra
    personliga kontakter.

  184. Men vi behöver ännu mer kunskap
    om samråden.

  185. Jag har nämnt att FSC
    har förändrats samrådsprocessen.

  186. Här behöver vi mer kunskap.

  187. Det jag har noterat är att samråd
    verkar ha gått-

  188. -om vi tittar på inflytandetrappan
    igen-

  189. -från att vara information och dialog
    till att man har en kommunikation.

  190. I vissa fall till och med
    rådgivande system.

  191. Men det vet vi inte säkert,
    utan jag har bara hört det.

  192. Vi behöver mer kunskap om kostnader,
    framför allt produktionskostnader.

  193. Vi får höra lite om det
    i nästa föreläsning-

  194. -men vi behöver veta mer.

  195. Framför allt gäller det rennäringen.

  196. Det finns inga alternativkostnader
    för lav.

  197. Vi vet inte vad laven är värderad
    till för den har inget marknadsvärde.

  198. Det kan fortfarande vara intressant
    att titta på samrådskostnaderna.

  199. Nu har vi en modell vi kan använda.

  200. Syftet är att samebyarna
    och skogsbolagen-

  201. -ska fundera över
    sina egna kostnader.

  202. En annan fråga är hur
    renbruksplanerna används i samråden.

  203. Nu när samebyarna
    har börjat använda dem mer.

  204. Hur används renbruksplanerna i samråd
    och vilka effekter får de?

  205. Men mycket har hänt på tio år,
    och det kan hända lika mycket till-

  206. -som gör att samråden närmar sig
    samförvaltningslösningen-

  207. -där vi slipper konflikter
    mellan rennäring och skogsbruk.

  208. Jag ska avsluta med att det finns
    "Fakta Skog"-blad om detta.

  209. Det ena är precis nyutkommet.

  210. Båda två finns översatta
    till nordsamiska.

  211. Därmed tackar jag
    för uppmärksamheten.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samråd mellan skogsbruk och rennäring

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Camilla Widmark är forskare på SLU i Umeå vid Institutionen för skogsekonomi. Hon föreläser om att man måste hitta en bra samarbetsmetod mellan skogsindustrin och samerna, eftersom båda parterna är intresserade av att använda skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Djurskötsel, Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Skogsbruk
Ämnesord:
Rennäring, Skogar, Skogsbruk
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samråd mellan skogsbruk och rennäring

Camilla Widmark är forskare på SLU i Umeå vid Institutionen för skogsekonomi. Hon föreläser om att man måste hitta en bra samarbetsmetod mellan skogsindustrin och samerna, eftersom båda parterna är intresserade av att använda skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att anpassa skog till rennäring och naturvård

Många samebyar kämpar för att överleva och finnas kvar i Sverige. Framförallt handlar det om hur skogen ska skötas så att det kan fortsätta gynna samerna. Forskarna Erik Valinger och Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar om sina resultat. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Visioner för skogen

Skogen är en viktig ekonomisk källa för många. Camilla Sandström är lektor på Umeå universitet och statsvetenskapliga institutet. Här berättar hon om hur man ska ta tillvara på skogen så att människan kan bo där. För undersökningar visar att vi faktiskt i framtiden vill ut i skogen och på landet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Aktiv spridning av renlav

Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen under vintertid. När skogen själv producerar renlav är det ett gott tecken. Hans Winsa från statligt ägda skogsbolaget Sveaskog berättar om bolagets visioner för skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Fjorton år med renbruksplaner

Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och presenterar sin forskning där han har följt renarna och deras betesrutiner. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Vindkraftetablering och rennäring

Anna Skarin är forskare på institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU. Här berättar hon om sina studier i hur renar reagerar i områden där man har byggt vindkraft. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Ekologisk kunskap i det samiska samhället

Berit Inga arbetar vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå och är same. Hon berättar här om vad det innebär för samerna att de har blivit erkända av svenska staten och får ett eget sameting. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Kulturarv i nordliga gammelskogar

Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här om hur mycket man kan få veta om skogen och dess bakgrund när man studerar den. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet

Gudrun Norstedt forskar om skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. Hon berättar om hur samerna levde och använde skogen under 1600-talet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att erövra sitt modersmål

Leanne Hinton, professor vid University of California, berättar om hur hon med programmet Språkhjältar försöker hjälpa folk att väcka liv i eller lära sig sitt modersmål efter att det har varit förlorat i en eller flera generationer. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Språkliga förbud

Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka, forskare på Umeå universitet, berättar om svenska lagar och hur det praktiskt ser ut med möjligheten för samer att lära sig sitt modersmål. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Jojk för att lära sig samiska

I sin föreläsning berättar språkläraren Johan Sandberg McGuinne att han vill att alla som lär sig samiska först ska lära sig jojk. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Minoriteter och modersmål

Paneldiskussion om hur minoritetsspråk ska utvecklas och leva vidare. Medverkande: Patricia Fjellgren, Nancy Steele, Johan Sandberg McGuinne, Astri Dankertsen och Leanne Hinton. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

UVI och bakteriell komplexitet

Urinvägsinfektioner förekommer främst hos kvinnor och är en av de vanligaste infektionerna. Scott Hultgren, forskare vid Washington University School of Medicine, St Louis, USA, berättar om sin forskning där han tagit fram nya kliniska metoder för behandling av akuta och återkommande urinvägsinfektioner genom att utveckla antihäftande mannosider. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex? Nej tack!

Asexualitet handlar inte om sexualdriften, utan om en oförmåga att känna sexuell attraktion. Vi möter Jenny som efter flera års relation fick ett ord för sin läggning via en blogg. Docent Lars Gösta Dahlöf har forskat kring hur den uppstår.