Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Föreläsningar från Samiska veckan 2015 som hölls på Västerbottens museum i Umeå den 28 februari till den 8 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2015 : Att anpassa skog till rennäring och naturvårdDela
  1. Vi har jobbat i två olika projekt.
    Jag ska gå in närmare på det.

  2. Vad händer om skogsbruket anpassas
    till rennäring och naturvård?

  3. Vad blir resultatet för skogsbruket
    och rennäringen-

  4. -om man tar större hänsyn-

  5. -till rennäringen och naturvården?

  6. Vi har kommit fram
    till några slutsatser.

  7. Lite kort kan man säga att...

  8. Merparten av de här resultaten kommer
    från det första projektet.

  9. Slutsatserna är att anpassningen
    av skogsbruket-

  10. -kan vara positivt för rennäringen-

  11. -men det kan vara negativt
    för skogsbruket.

  12. Vi får en lägre potential
    för avverkning-

  13. -och därmed blir det lite lägre
    sysselsättning inom skogsbruket.

  14. Det ger tvärtemot
    lite bättre förutsättningar för bete-

  15. -och förflyttning av renhjordar.

  16. Vi har hittat en del flaskhalsar
    i systemet.

  17. Det är rovdjurstrycket, transporter
    och stödutfordring.

  18. Stödutfordring är också dyrt.
    Det återkommer jag till.

  19. Bakgrunden till projekten är att vi
    hade ett antal intressenter-

  20. -när vi startade upp det här 2009.

  21. Det var Malå sameby-

  22. -och i projektet vi jobbar med nu
    är det Njaarke sameby.

  23. Vi har även haft SSR.

  24. Bland annat Fredrik som frågade nyss
    har varit inblandad i-

  25. -att skapa kontakt med Njaarke.

  26. De har varit delaktiga
    tidigare också.

  27. Från skogsbruket har SCA och Sveaskog
    varit inblandade i planeringen.

  28. Alltså hur vi planerade
    och utförde projekten.

  29. Skogsägarrörelsen har deltagit i form
    av Norrskog och Norra skogsägarna.

  30. Dessutom var Malå kommun delaktiga
    initialt-

  31. -när vi planerade arbetet
    med Malå sameby.

  32. Metodiken som vi har utnyttjat
    i projekten-

  33. -har vi utvecklat
    i ett antal EU-projekt.

  34. Det första hette EFORWOOD, ett av de
    största projekt EU har finansierat.

  35. Det var 38 forskargrupper i 28 länder
    så det var en riktig mastodont.

  36. Där utvecklade vi metodiken,
    som vi ska prata mer om.

  37. Sedan hade vi studien Northern ToSia-

  38. -där vi använde modellen
    som vi utvecklade i EFORWOOD.

  39. ToSia: Tool for Sustainability
    Impact Assessment.

  40. Vårt nuvarande projekt är AGFORWARD.

  41. Det handlar om agroforestry i Europa.

  42. Där har vi introducerat renskötseln
    som agroforestry.

  43. Det är ett spännande arbete.

  44. Det har vi några resultat från
    som vi ska presentera.

  45. Inom våra projekt har vi jobbat med
    det vi kallar skogsbrukskedjan.

  46. Det är det som handlar om skogsbruket
    i områdena.

  47. Vi tittar på vad som händer
    från att plantan sätts i backen-

  48. -tills vi har vår produkt:
    massa, papper eller sågat virke-

  49. -som levereras från industrin.

  50. Den andra kedjan är renbrukskedjan.

  51. Där har vi en vinterstam som är rätt
    klart definierad från början.

  52. Den tittar vi på fram tills
    att den har blivit kött-

  53. -som kan levereras ut
    till en marknad.

  54. De två kedjorna har vi arbetat med-

  55. -i det första projektet
    Northern ToSia.

  56. De studieområden vi har utnyttjat-

  57. -är främst Malå samebys område.

  58. Om Malå sameby kan jag nämna att det
    är Sveriges sydligaste skogssameby-

  59. -och den enda i Västerbotten.

  60. Det vi har ringat in är det område
    där de har sina renar under året.

  61. De flyttar sina renar från inlandet
    ut mot kusten.

  62. I dagsläget befinner de sig i trakten
    av E4:an norr om Sikeå.

  63. Resultaten från Malå sameby är de vi
    kommer att presentera.

  64. I det nystartade projektet AGFORWARD
    där vi jobbar med agroforestry-

  65. -jobbar vi med Njaarke
    som ligger nere i Jämtland.

  66. De har just nu sina renar
    söder om Storsjön på vinterbete.

  67. De förflyttar sig till fjällen under
    sommaren. Det är en fjällsameby.

  68. Vi ska försöka utvärdera skillnaderna
    gällande flaskhalsar och liknande.

  69. Om det skiljer sig mellan
    en skogssameby och en fjällsameby.

  70. Vi har använt oss av
    en del datakällor.

  71. Renbruksplanerna har Camilla nämnt.
    De är ett bra verktyg.

  72. Jag ska prata mer om det strax.

  73. Där har Per Sandström hjälpt oss att
    få reda på-

  74. -hur Malå samebys renbruksplan
    ser ut.

  75. Vad de har för hänsynsområden i form
    av nyckelområden och kärnområden.

  76. Jag ska strax visa mer.

  77. Sedan har vi skogliga data.

  78. Vi har använd Riksskogstaxeringens
    data för att utnyttja-

  79. -de provytor vi har inom det här
    området som renbruksplanen täcker.

  80. Så vi kan definiera precis den skog
    som finns inom Malå samebys område-

  81. -och titta på vad som skulle hända om
    man påverkade skogen på olika sätt.

  82. Sedan har vi nåt vi kallar driftsdata
    som kan vara allmän eller specifik.

  83. Allmänna data kan vi lätt få tag i
    via Statistisk årsbok, till exempel.

  84. Alltså den typ av data
    som är allmänt tillgänglig.

  85. Det som är specifikt är sånt
    vi har fått tillgång till-

  86. -via samebyarna och Skogsstyrelsen
    till exempel.

  87. Vi har satt upp ett antal scenarier-

  88. -för att se vad ett hänsynstagande
    inom skogsbruket skulle betyda.

  89. Ena hänsynen skulle vara
    till rennäringen-

  90. -och det har vi baserat
    på SSR:s skogspolicy.

  91. Den finns att ladda ner på nätet,
    bland annat.

  92. Sedan har vi hänsyn till naturvården.

  93. Där sker större avsättningar
    av skogsmark än man gör generellt.

  94. Det krävs alltid av skogsbruket i dag
    eftersom de flesta är certifierade.

  95. Sedan finns kombinerat hänsynstagande
    till rennäringen och naturvården.

  96. Och sedan har vi använt en referens
    för att jämföra scenarierna.

  97. I vårt fall var dagens skötsel
    som nämns här-

  98. -den skötsel som förekom
    i det här området 2009.

  99. Vad handlade då rennäringen om?

  100. Utifrån skogsskötselpolicyn-

  101. -vill rennäringen att man ska göra
    mindre markberedning.

  102. Här är en bild på ett markberett
    område på en skarp lavhed.

  103. Där har man tagit bort en massa lav,
    alltså tillgängligt bete.

  104. Det vill vi ju inte se.

  105. Ingen contortatall. Så här kan de
    bestånden se ut när de är nyanlagda.

  106. De innebär ett stort hinder,
    både för passage genom terrängen-

  107. -och för att renarna känner sig
    otrygga där-

  108. -beroende på att de inte har
    nån genomsikt gällande rovdjur.

  109. I scenariot finns större andel
    naturlig föryngring.

  110. Hårdare gallringar
    och ingen skogsgödsling.

  111. Gödslingen dödar en hel del marklav,
    så den använder vi inte där.

  112. Vi har anpassat allt till
    en längre omloppstid-

  113. -för att gynna hänglavsskogar
    och skogar med marklav.

  114. Det här har vi anpassat till
    renbruksplanen.

  115. Merparten av hänsynen har vi lagt
    i de röda nyckelområdena-

  116. -och i de blå kärnområdena.

  117. I det här området har Malå sameby
    bland annat kalvning-

  118. -så det kräver en hel del hänsyn.

  119. Det har vi tagit hänsyn till när vi
    har räknat på skötseln av skogen.

  120. Scenario naturvård. Där har vi avsatt
    större områden än man brukar göra.

  121. Vi har avsatt 18 procent
    av skogsmarken.

  122. Det har vi gjort genom att ha bredare
    kantzoner längs vattendrag och sjöar-

  123. -och lämna fler hänsynsträd
    i landskapet.

  124. Vi har låtit bli att gödsla.
    Ingen contortatall.

  125. Vi har även i det här fallet använt
    oss av längre omloppstider.

  126. I scenario kombinerat tar vi hänsyn
    till både rennäring och naturvård.

  127. Det som skiljer detta
    naturvårdsscenario från det förra-

  128. -är att här har vi definierat vilka
    områden som ska tas hänsyn till.

  129. Här har vi tagit tillbaka
    nyckel- och kärnområden.

  130. I det förra fallet lade vi
    de 18 procenten rätt över landskapet.

  131. Referensen är den skötsel
    som förekommer naturligt här.

  132. Det kan vara, som syns på bilden,
    naturlig föryngring av tall.

  133. Framskrivningen av skogen har vi
    gjort med SLU:s program Heureka.

  134. Det baseras på Riksskogstaxeringens
    data, som ger ett utgångsläge.

  135. Sedan påverkar vi det med hjälp av
    skogsvård och avverkningar.

  136. Det ger en utveckling av skogen
    till ett framtida tillstånd-

  137. -som leder till nåt annat
    än det vi hade från början.

  138. Det faller ut virke och biobränsle
    i systemet som vi har räknat på.

  139. Jag ska lämna över stafettpinnen
    till Torgny-

  140. -för vidare presentation
    av de här projekten. - Varsågod.

  141. För att se effekten av scenarierna
    har vi använt ett antal indikatorer.

  142. Det finns olika slag.

  143. Ekonomiska indikatorer
    är förädlingsvärde-

  144. -intäkter och produktionskostnader.

  145. Vi har miljömässiga indikatorer:

  146. Växthusgasutsläpp, energianvändning,
    kolmängder och transportarbete.

  147. Sociala indikatorer är arbetskraft
    i form av helårsarbeten, och olyckor.

  148. Vi har samma indikatorer
    för både renkedjan och skogskedjan.

  149. Metodiken vi använde var den som
    utvecklades i det stora EU-projektet.

  150. Man har ett flöde genom en kedja.
    I skogen börjar man med plantan.

  151. Sedan följer processer, man gör nåt
    med materialet.

  152. För varje process summerar man
    indikatorerna jag nämnde.

  153. Man kan dela upp flödet
    i olika processer.

  154. Indikatorerna kan summeras för hela,
    eller delar av, kedjan.

  155. Det här är ett förenklat utsnitt
    ur skogskedjan.

  156. Flödet är träden, kan man säga.
    De kommer in i gallring.

  157. Man skickar dit en skördare
    som avverkar en del av träden.

  158. Till det behövs diesel.

  159. Det blir växthusgasutsläpp
    i samband med skördandet.

  160. Det behövs arbetskraft.
    Det finns viss risk för olyckor.

  161. Det är en produktionskostnad,
    och så vidare.

  162. Man ser att en del av träden
    går till sågtimmer till industri.

  163. Det innebär en transportprocess
    som också kräver energi-

  164. -genererar utsläpp,
    produktionskostnader.

  165. Samma sak för massaved.

  166. Träden som blir kvar växer vidare
    och blir äldre skog.

  167. Där kan man gallra igen
    eller slutavverka.

  168. Flödet blir lite olika beroende på
    vilket scenario vi har.

  169. Det blir ett annat flöde
    om man har ett anpassat skogsbruk-

  170. -jämfört med standardskogsbruket.
    Den här referensen.

  171. Med den här metodiken kan vi på
    samma sätt definiera upp renkedjan.

  172. I detta förenklade utsnitt
    är flödet renhjorden som kommer in-

  173. -till sortering inför slakt.

  174. Att sortera ut och slakta djur
    är en process.

  175. En annan process är transport
    till betesland.

  176. Man summerar på samma sätt
    med indikatorerna.

  177. Arbetskraft, kostnader och så vidare.

  178. Lite resultat:
    Anpassningen av skogsbruket.

  179. Första stapeln är referens,
    alltså dagens skogsbruk.

  180. De närmsta 25 åren har man
    en möjlig avverkning-

  181. -där man i princip tar ut tillväxten
    på 1,5 miljoner kubik-

  182. -på Malå samebys område,
    som är ungefär 500 000 hektar.

  183. Det är lägre för rennäring, naturvård
    och kombinerat-

  184. -beroende på anpassningarna.

  185. Det påverkar flödet. Det blir lägre
    omsättning och mindre intäkter-

  186. -men även mindre kostnader för
    rennäring och naturvård kombinerat.

  187. Ett annat resultat-

  188. -är att virkesförrådet ökar
    för alla scenarier här-

  189. -men främst naturvård och kombinerat.

  190. Det beror på att man sätter av
    arealer av skogsmark till reservat-

  191. -där man inte hugger nånting.

  192. Inom rennäring ökar virkesförrådet
    tack vare ökad omloppstid.

  193. Man får en åldersklassfördelning-

  194. -med mer äldre skog
    som är virkesrikare än den unga.

  195. Även inom referensen ökar
    virkesförrådet.

  196. Delvis tack vare
    den generella hänsynen.

  197. Man sätter av arealer
    i vanligt skogsbruk.

  198. Kalvzoner och hänsynsytor, och sånt.

  199. Och man har ett intensivt skogsbruk
    med plantering och gödsling.

  200. Ett annat resultat är från renkedjan.

  201. Vi har delat upp det på samebyns
    olika årstider.

  202. Vår till vårvinter, åtta årstider.

  203. Först är kostnaden för en maskinpark.
    Bilar, skotrar, fasta byggnader.

  204. Skillnaden är framför allt på hösten,
    där ser man-

  205. -att scenariot rennäring
    har lite högre kostnader-

  206. -för att vi har antagit att
    anpassningarna i skogsbruket-

  207. -leder till bättre överlevnad och
    betesförhållande, och större slakt-

  208. -än i referenserna
    och de andra scenarierna.

  209. Ni ser att referenserna har högre
    kostnader vinter och vårvinter

  210. Om man inte gör nån anpassning
    till rennäring minskar-

  211. -framför allt betesarealerna,
    lavmarker vid kusten-

  212. -där man har renar på vinterhalvåret.

  213. Man får sämre förutsättningar,
    både marklav och hänglav.

  214. Då krävs stödutfordring
    som är väldigt dyr.

  215. Sammanfattningsvis
    har vi kommit fram till-

  216. -att anpassningarna bör ske
    efter lokala förhållanden.

  217. Det har vi bland annat
    renbruksplanen till.

  218. Och anpassningarna ska göras
    på lång sikt.

  219. Det tar lång tid innan den skog man
    röjer i dag blir lämplig för renbete.

  220. Man kan inte bara titta det
    närmsta året och avverka här och där-

  221. -utan det måste göras på lång sikt.

  222. I samebyarna finns det mycket
    kompetens kring skogliga åtgärder.

  223. En bisyssla är ofta att de i samebyn
    själva jobbar inom skogsbruket.

  224. Ofta med röjning och plantering.

  225. Man kan det här med skogsbruk,
    och det kan man dra nytta av.

  226. Vi nämnde flaskhalsar.
    Stödutfordring är väldigt kostsamt.

  227. Rovdjurstrycket är betydelsefullt.

  228. I Njaarke kan man vissa år knappt
    slakta nånting på rovdjurstrycket.

  229. Det är betydelsefullt och kostsamt.

  230. Inte bara i ekonomisk förlust,
    utan bevakning och sånt kostar också.

  231. I samråd har förutsättningarna blivit
    bättre när alla bidrar med data.

  232. Att man har data från båda sidor.

  233. En del är renbruksplanerna,
    men även såna här studier.

  234. Vi ska fortsätta studera skillnaderna
    mellan skogs- och fjällsameby.

  235. Fjällsamebyn påverkas inte sommartid
    av skogsbruket.

  236. Då är renarna i fjällen,
    men man har andra viktiga bisysslor.

  237. Turism, jakt och fiske är väldigt
    viktigt för en fjällsameby.

  238. Det ska vi studera vidare. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att anpassa skog till rennäring och naturvård

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många samebyar kämpar för att överleva och finnas kvar i Sverige. Framförallt handlar det om hur skogen ska skötas så att det kan fortsätta gynna samerna. Forskarna Erik Valinger och Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar om sina resultat. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Skogsbruk
Ämnesord:
Samer, Skogsbruk
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samråd mellan skogsbruk och rennäring

Camilla Widmark är forskare på SLU i Umeå vid Institutionen för skogsekonomi. Hon föreläser om att man måste hitta en bra samarbetsmetod mellan skogsindustrin och samerna, eftersom båda parterna är intresserade av att använda skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att anpassa skog till rennäring och naturvård

Många samebyar kämpar för att överleva och finnas kvar i Sverige. Framförallt handlar det om hur skogen ska skötas så att det kan fortsätta gynna samerna. Forskarna Erik Valinger och Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar om sina resultat. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Visioner för skogen

Skogen är en viktig ekonomisk källa för många. Camilla Sandström är lektor på Umeå universitet och statsvetenskapliga institutet. Här berättar hon om hur man ska ta tillvara på skogen så att människan kan bo där. För undersökningar visar att vi faktiskt i framtiden vill ut i skogen och på landet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Aktiv spridning av renlav

Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen under vintertid. När skogen själv producerar renlav är det ett gott tecken. Hans Winsa från statligt ägda skogsbolaget Sveaskog berättar om bolagets visioner för skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Fjorton år med renbruksplaner

Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och presenterar sin forskning där han har följt renarna och deras betesrutiner. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Vindkraftetablering och rennäring

Anna Skarin är forskare på institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU. Här berättar hon om sina studier i hur renar reagerar i områden där man har byggt vindkraft. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Ekologisk kunskap i det samiska samhället

Berit Inga arbetar vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå och är same. Hon berättar här om vad det innebär för samerna att de har blivit erkända av svenska staten och får ett eget sameting. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Kulturarv i nordliga gammelskogar

Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här om hur mycket man kan få veta om skogen och dess bakgrund när man studerar den. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet

Gudrun Norstedt forskar om skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. Hon berättar om hur samerna levde och använde skogen under 1600-talet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att erövra sitt modersmål

Leanne Hinton, professor vid University of California, berättar om hur hon med programmet Språkhjältar försöker hjälpa folk att väcka liv i eller lära sig sitt modersmål efter att det har varit förlorat i en eller flera generationer. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Språkliga förbud

Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka, forskare på Umeå universitet, berättar om svenska lagar och hur det praktiskt ser ut med möjligheten för samer att lära sig sitt modersmål. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Jojk för att lära sig samiska

I sin föreläsning berättar språkläraren Johan Sandberg McGuinne att han vill att alla som lär sig samiska först ska lära sig jojk. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Minoriteter och modersmål

Paneldiskussion om hur minoritetsspråk ska utvecklas och leva vidare. Medverkande: Patricia Fjellgren, Nancy Steele, Johan Sandberg McGuinne, Astri Dankertsen och Leanne Hinton. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.