Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Föreläsningar från Samiska veckan 2015 som hölls på Västerbottens museum i Umeå den 28 februari till den 8 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2015 : Visioner för skogenDela
  1. Jag ska göra ett försök att förflytta
    oss 40 år framåt i tiden-

  2. -för att besvara frågan vad vi
    ska ha skogen till i framtiden.

  3. Som vi har hört under dagen är det
    många som gör anspråk på skogen idag.

  4. Skogen ska användas i skogsindustrin
    och bli timmer, massa, bioenergi.

  5. Dessutom ska den användas
    för rekreation-

  6. -och även för naturvård.

  7. Utöver det fyller skogen
    en viktig funktion för rennäringen.

  8. Den är en grundläggande förutsättning
    för rennäring.

  9. Detta gör att det uppstår konflikter,
    spänningar mellan olika aktörer-

  10. -om hur man ska kunna använda skogen-

  11. -och naturligtvis
    hur man ska kunna samverka.

  12. Hur man ska kunna nyttja skogen
    samtidigt.

  13. Syftet med Future Forests projekt-

  14. -i samarbete med FOI,
    Totalförsvarets forskningsinstitut-

  15. -är att lyfta diskussionen
    från den dagsaktuella konflikten-

  16. -som ibland tenderar att försvåra
    möjligheter till dialog.

  17. Att snarare titta framåt och se vad
    de olika aktörerna har för visioner.

  18. Hur långt ifrån varandra är man, och
    kan man hitta bryggor mellan aktörer-

  19. -i syfte att komma framåt i dialogen?

  20. Vi har inviterat
    ett 40-tal olika organisationer-

  21. -för att diskutera hur den önskvärda
    skogen kan se ut om 40 år.

  22. Vi använde metoden backcasting, där
    vi samlade aktörer i olika grupper-

  23. -i ett par workshopar där vi
    gick igenom vilka idéer som finns.

  24. Aktörerna fick rösta om idéerna
    och man gjorde en sammanfattning.

  25. Man bearbetade visionerna
    och hade sen en till workshop-

  26. -för att försöka mejsla ut vad man
    egentligen vill använda skogen till.

  27. Vi inviterade fyra olika grupper.

  28. En grupp aktörer
    inom skogsbruk och energi.

  29. En grupp som består av
    naturvårds- och miljöorganisationer.

  30. En grupp som representerar
    samiska intressen.

  31. Svenska samernas riksförbund,
    Sametinget, Sáminuorra.

  32. Sen en grupp som var lite spretig,
    som stod för mer sociala värden-

  33. -som har att göra med rekreation
    och lokal utveckling.

  34. Ur de här workshoparna fick vi ut
    inte fyra, utan fem, visioner-

  35. -för gruppen som består av aktörer
    för rekreation och lokal utveckling-

  36. -enades inte om en,
    utan delades i två olika visioner.

  37. Jag ska kort berätta lite mer
    om de här visionerna-

  38. -och hur de olika aktörerna
    ser framför sig-

  39. -hur skogen kan användas i framtiden.

  40. Här är gruppen som representerar
    de skogligare aktörerna.

  41. Traditionell skogsindustri.

  42. Man ser framför sig att skogen,
    även fortsättningsvis-

  43. -spelar en viktig roll
    i svensk ekonomi och välfärd.

  44. Det är en hörnpelare
    i den svenska ekonomin.

  45. Man ser också framför sig att man har
    ett betydligt intensivare-

  46. -och mer effektivt skogsbruk
    som gör att man får ut mer biomassa.

  47. Det förutsätter
    att man förändrar skogsbruket.

  48. Att man har områden där man kan
    bedriva ett mer intensivt skogsbruk-

  49. -och andra områden där man
    tar större hänsyn till andra aktörer-

  50. -som naturvården och rennäringen.

  51. Man ser också framför sig
    att man har många små skogsföretag.

  52. Att fler flyttar till landsbygden
    och kan leva av skogen-

  53. -och på så sätt bidra
    till landsbygdsutveckling.

  54. När vi pratar om aktörer
    som har mer fokus på naturvård-

  55. -ger de sin vision rubriken:
    "Mycket naturbruk med hög kvalitet".

  56. Med utgångspunkt i skogen
    som ekosystem ser man skogen-

  57. -som själva grunden för samhället,
    socialt och ekonomiskt.

  58. Det begränsar
    hur vi kan nyttja skogen.

  59. Man vill bedriva skogsbruk på
    enbart 50 procent av landets yta-

  60. -medan den andra hälften är avsatt
    för naturvård och andra aktiviteter.

  61. Det skogsbruk som bedrivs
    ska vara skonsamt-

  62. -med flera alternativa metoder-

  63. -och med stor hänsyn till olika arter
    och olika intressenter.

  64. Man anser att rennäring ska kunna
    bedrivas på hela den här ytan-

  65. -och man ser utvecklade möjligheter
    för rennäringen.

  66. Ni ser att man här också
    lyfter fram många små skogsbolag.

  67. Man ser en möjlighet
    att bo på landsbygden.

  68. Att fler bor där
    och kan livnära sig av skog.

  69. Inte bara genom att förädla skogen,
    alltså skogsprodukterna-

  70. -utan också att kunna förädla
    upplevelsevärlden i skogen.

  71. Visionen som har att göra med de
    samiska intressenterna fick titeln:

  72. "Renskötselanpassad markanvändning
    inom hela renskötselområdet".

  73. Den är i linje
    med det vi har hört här.

  74. Fokus i den visionen
    är på det område-

  75. -som ligger inom renskötselområdet
    i Sápmi.

  76. Det huvudsakliga skogsbruket
    ska bedrivas längre söderut än Sápmi.

  77. Man lägger inte så stor tyngdpunkt
    på att beskriva den delen-

  78. -utan framför allt det
    som handlar om renskötselområdet.

  79. I den här visionen är renskötseln
    en nationell angelägenhet-

  80. -som baseras på stärkta samiska
    rättigheter-

  81. -som inkluderar vetorätt till intrång
    i renskötselområdet.

  82. I de fall det bedrivs skogsbruk
    är det en skonsam form av skogsbruk-

  83. -med stor variation, som tar hänsyn
    till förutsättningarna-

  84. -för att få god tillgång till lav
    och sammanhållna renbetesområden.

  85. Det gör att många kan livnära sig
    på renskötsel.

  86. Och att man får till stånd bättre
    förutsättningar för dialog-

  87. -mellan olika aktörer.

  88. De två sista visionerna, som hade
    att göra med de sociala värdena-

  89. -i termer av rekreation
    och landsbygdsutveckling-

  90. -är lika när man pratar om
    hur skogen ska se ut.

  91. Småskaliga skogsbruk,
    man ska kunna livnära sig på skogen-

  92. -ökad förädling av skogsprodukter-

  93. -ett mer skonsamt och variationsrikt
    skogsbruk.

  94. Det som skiljer är en krock mellan
    äganderätten och allemansrätten.

  95. Somliga vill stärka äganderätten så
    att man kan livnära sig på skogen-

  96. -och begränsa möjligheterna för andra
    att komma och nyttja skogen gratis.

  97. Den andra gruppen trycker mer på
    rekreation och allemansrätten-

  98. -som grundläggande förutsättningar
    för att kunna utveckla skogen.

  99. Om vi tittar på de olika visionerna
    och försöker jämföra dem-

  100. -har jag gjort en triangel-

  101. -där vi tittar på produktion,
    mångbruk och naturvård.

  102. Ni ser att visionerna placerar sig
    lite olika i triangeln.

  103. Inte helt förvånande är de som idag
    är beroende av skogsproduktion-

  104. -intresserade av att bibehålla
    den förutsättningen.

  105. Att öka avkastningen
    för ett klimatsmart samhälle-

  106. -företrätt av skogsindustriföretag.

  107. Däremot grupperar sig de andra
    lite annorlunda.

  108. De ligger nära varandra
    i synen på naturvård-

  109. -och även på mångbruk.

  110. Här ser man framför sig en vision-

  111. -där många fler
    ska kunna nyttja skogen.

  112. Där man ska kunna få till stånd-

  113. -mer företagande på landsbygden.

  114. Ökad förädling, och så vidare,
    men mycket mer småskaligt.

  115. Det här är naturligtvis...

  116. Det visar var de framtida
    konfliktlinjerna kan ligga.

  117. Men det intressanta med visionerna,
    som finns på Future Forests hemsida-

  118. -och det finns foldrar där ute-

  119. -är att det finns en hel del
    både likheter och skillnader.

  120. En sån sak är hur man vill att skogen
    ska styras i framtiden.

  121. Om man vill göra verklighet
    av sina visioner-

  122. -måste man ha en idé om
    hur det ska ske.

  123. Här kan man också se att det finns
    en skillnad mellan de här visionerna-

  124. -men att de grupperar sig
    lite annorlunda än på förra bilden.

  125. Vi ser om man önskar decentraliserad
    eller centraliserad styrning.

  126. Om staten eller den enskilda
    markägaren ska styra mer.

  127. Den andra axeln visar produktion.

  128. Om man vill ha hög skogsproduktion,
    eller låg.

  129. Här ser man att gruppen som vill ha
    mycket naturbruk med hög kvalitet-

  130. -och renskötselanpassad
    markanvändning är för låg produktion-

  131. -och vill halvera skogsbruket
    i Sverige-

  132. -men skiljer sig åt
    gällande styrningen.

  133. Den ena vill ha starkt
    centraliserad styrning-

  134. -medan den andra gruppen vill ha
    starkt samisk styrning av marken.

  135. De andra har lite annan syn
    på graden av styrning.

  136. Den gula gruppen
    som företräder allemansrätten-

  137. -och att man ska kunna bruka skogen
    på många sätt, vill centralisera-

  138. -medan markägarna som är den blå,
    och den brunorangea fyrkanten-

  139. -vill se en stark decentralisering-

  140. -eller bibehållen decentralisering
    av makten över skogen.

  141. Mycket av den debatt vi har idag
    pendlar ju-

  142. -kring vem som ska ha
    makten över skogen.

  143. Det är en fråga som även kommer att
    prägla det framtida skogsbruket.

  144. Sen finns det intressanta likheter,
    och jag har listat några här.

  145. Likheter i de här visionerna:

  146. En sån är det jag kallar
    urban "exodus".

  147. Alla vill att man ska kunna
    flytta ut på landet.

  148. Att vi i framtiden ser ett lämmeltåg
    från städerna ut till landsbygden.

  149. Bland annat för att man ska kunna
    livnära sig på förädlingen av skogen.

  150. Både i termer av ren skogsförädling,
    och upplevelsevärlden.

  151. Alla ser också framför sig skogsbruk
    med större variation.

  152. Framför allt vill man ha färre
    kalavverkningar och mer blandskog.

  153. Och en större variation av
    skogsbruksmetoderna.

  154. Alla pratar om ökad sysselsättning.

  155. Skogsbolagen ska inte vara så stora
    som nu, utan fler och mindre.

  156. Ökat förädlingsvärde
    av skogens produkter.

  157. En omställning till bioenergi.

  158. Ökad miljöhänsyn, men också ökad
    hänsyn till sociala värden.

  159. Det påverkar också diversifieringen
    av skogsbruket.

  160. Man pratar också om skogens
    klimatnytta.

  161. Det här pekar också på
    hur olika visioner...

  162. Man ser bryggor mellan visionerna-

  163. -där man kan börja diskutera hur man
    kan uppnå olika mål samtidigt.

  164. Hur kan vi göra det möjligt
    att leva på sitt skogsbruk-

  165. -eller på andra typer av värden
    i skogen?

  166. Hur förhåller sig det till andra
    näringar och nyttjare av skogen?

  167. Vi har bara påbörjat det här arbetet
    och tagit ett första steg.

  168. Vi ska fortsätta med fler workshopar
    och fundera mer kring-

  169. -hur vi kan hitta bryggorna
    mellan visionerna-

  170. -och hur vi kan bidra till en bättre
    dialog mellan olika aktörer.

  171. Det vi har kunnat se hittills
    i visionerna-

  172. -är att vi har synliggjort
    nya och gamla konflikter.

  173. Inte minst ser vi att de
    sociala värdena lyfts fram tydligare.

  174. Vi har sett likheter och skillnader-

  175. -och klargjort vilka värderingar
    som ligger till grund för visionerna.

  176. Vi hoppas ha skapat ett underlag
    för en diskussion-

  177. -om vilka synergier och målkonflikter
    som finns-

  178. -och så nästa steg, hur vi ska
    hantera det här i framtiden.

  179. Vad krävs för att vi ska kunna nå
    de olika visionerna-

  180. -och hitta synergierna
    som är så viktiga för framtiden?

  181. Med det vill jag tacka alla
    deltagarna i framtidsstudierna-

  182. -och vår samarbetspartner FOI,
    och för er uppmärksamhet.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Visioner för skogen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Skogen är en viktig ekonomisk källa för många. Camilla Sandström är lektor på Umeå universitet och statsvetenskapliga institutet. Här berättar hon om hur man ska ta tillvara på skogen så att människan kan bo där. För undersökningar visar att vi faktiskt i framtiden vill ut i skogen och på landet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Skogsbruk
Ämnesord:
Skogar, Skogsbruk
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samråd mellan skogsbruk och rennäring

Camilla Widmark är forskare på SLU i Umeå vid Institutionen för skogsekonomi. Hon föreläser om att man måste hitta en bra samarbetsmetod mellan skogsindustrin och samerna, eftersom båda parterna är intresserade av att använda skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att anpassa skog till rennäring och naturvård

Många samebyar kämpar för att överleva och finnas kvar i Sverige. Framförallt handlar det om hur skogen ska skötas så att det kan fortsätta gynna samerna. Forskarna Erik Valinger och Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar om sina resultat. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Visioner för skogen

Skogen är en viktig ekonomisk källa för många. Camilla Sandström är lektor på Umeå universitet och statsvetenskapliga institutet. Här berättar hon om hur man ska ta tillvara på skogen så att människan kan bo där. För undersökningar visar att vi faktiskt i framtiden vill ut i skogen och på landet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Aktiv spridning av renlav

Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen under vintertid. När skogen själv producerar renlav är det ett gott tecken. Hans Winsa från statligt ägda skogsbolaget Sveaskog berättar om bolagets visioner för skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Fjorton år med renbruksplaner

Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och presenterar sin forskning där han har följt renarna och deras betesrutiner. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Vindkraftetablering och rennäring

Anna Skarin är forskare på institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU. Här berättar hon om sina studier i hur renar reagerar i områden där man har byggt vindkraft. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Ekologisk kunskap i det samiska samhället

Berit Inga arbetar vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå och är same. Hon berättar här om vad det innebär för samerna att de har blivit erkända av svenska staten och får ett eget sameting. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Kulturarv i nordliga gammelskogar

Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här om hur mycket man kan få veta om skogen och dess bakgrund när man studerar den. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet

Gudrun Norstedt forskar om skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. Hon berättar om hur samerna levde och använde skogen under 1600-talet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att erövra sitt modersmål

Leanne Hinton, professor vid University of California, berättar om hur hon med programmet Språkhjältar försöker hjälpa folk att väcka liv i eller lära sig sitt modersmål efter att det har varit förlorat i en eller flera generationer. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Språkliga förbud

Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka, forskare på Umeå universitet, berättar om svenska lagar och hur det praktiskt ser ut med möjligheten för samer att lära sig sitt modersmål. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Jojk för att lära sig samiska

I sin föreläsning berättar språkläraren Johan Sandberg McGuinne att han vill att alla som lär sig samiska först ska lära sig jojk. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Minoriteter och modersmål

Paneldiskussion om hur minoritetsspråk ska utvecklas och leva vidare. Medverkande: Patricia Fjellgren, Nancy Steele, Johan Sandberg McGuinne, Astri Dankertsen och Leanne Hinton. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.