Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Föreläsningar från Samiska veckan 2015 som hölls på Västerbottens museum i Umeå den 28 februari till den 8 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2015 : Fjorton år med renbruksplanerDela
  1. Per Sandström från institutionen
    Skoglig resurshushållning.

  2. Skogliga landsbygdsstudier
    heter mitt kompetensområde.

  3. Några av nyckelorden
    som jag kommer att prata om-

  4. -är samproducera, jobba tillsammans
    för att producera kunskap.

  5. Och jag ska prata lite om kumulativa
    effekter. Fler saker än bara en.

  6. Jag ska visa upp en bild
    på komplicerade markanvändarfrågor.

  7. Vi ska anknyta till det här
    med förbättrad dialog-

  8. -och jag ska introducera
    verktyget RenGIS.

  9. Det är liksom motorn
    i renbruksplanerna.

  10. Det här är inget som jag
    har drömt upp själv på kontoret-

  11. -utan det är verkligen
    ett stort samverkansarbete.

  12. Bland annat med Skogsstyrelsen,
    med Leif Jougda i spetsen.

  13. Mer än 300 renskötare har bidragit
    med kunskap och data-

  14. -till det här arbetet.

  15. Vi har med en programmerare,
    Sametinget, SSR, skogsbolag.

  16. Så det är många som bidrar
    till det som jag ska berätta om.

  17. Först ska jag prata om
    varför vi tog fram renbruksplaner-

  18. -lite om hur, och lite mindre om
    den praktiska användningen.

  19. Jag hade egentligen tänkt köra
    RenGIS, men det blev för komplicerat.

  20. Så det praktiska blir lite förkortat.

  21. Varför vi tog fram renbruksplaner,
    och hur?

  22. Först varför.
    Lite bakgrundsinformation.

  23. Renskötselområdena täcker alltså...

  24. Summan av alla samebyar är 55 procent
    av Sveriges landareal-

  25. -och 99 procent av fjällen.
    Det är till och med 99,6.

  26. 99 procent av fjällen ligger
    inom renskötselområdet.

  27. 40 procent av Sveriges totala
    skogsvolym-

  28. -växer inom renskötselområdet-

  29. -och 49 procent av
    den produktiva skogsmarken.

  30. Skogen är en jättestor del
    i renskötselområdet.

  31. Vi har pratat om marklaven tidigare.

  32. I en studie vi har gjort baserat på
    Riksskogstaxeringen fann vi-

  33. -bara som ett mått på situationen
    i renskötselområdet-

  34. -att arealen utav den marktypen
    som kallas lavtyp-

  35. -där det är mer än 50 procent lav,
    har minskat med 71 procent på 60 år-

  36. -sen taxen och det moderna
    skogsbruket började.

  37. 71 procents minskning
    av den lavrikaste marken.

  38. Vi pratar inte mängd lav,
    utan yta med den täckningsgraden.

  39. Först ska jag gå igenom
    de olika markanvändarformerna-

  40. -som pågår i renskötselområdet,
    genom att visa kartor.

  41. Kartorna kommer ur verktyget RenGIS-

  42. -så det är data därifrån som ni får
    se innan jag har introducerat RenGIS.

  43. I mörkblått ser man
    vattenkraftsdammarna.

  44. Alla utom fyra älvdalar är ju dämda.

  45. Det lila är högspänningsledningarna-

  46. -som servar vattenkraftsdammarna.

  47. Sidoeffekterna till vattenkraften
    är översvämmade strandzoner-

  48. -och för rennäringen farliga
    och ofta hemska isförhållanden.

  49. Älvdalarna var förut
    renskötselns infrastruktur.

  50. Det var så man flyttade
    från fjäll till skog.

  51. Nu törs man inte alltid gå på isarna.

  52. Då är man i skogen,
    och där pågår andra saker.

  53. Vindelälven som kommer ner här till
    Umeå anses lite som renskötselns E4.

  54. Där vet man mer om isarna.

  55. Det är naturen som bestämmer,
    inte höga och låga vattenstånd.

  56. Nu kommer jag att tända fler saker.

  57. Nu tänder vi gruvetableringar.

  58. Det röda är beviljade
    mark- och bearbetningskoncessioner.

  59. Det ljusröda är beviljade
    undersökningstillstånd.

  60. Ni ser vattenkraftsdammarna
    och kraftledningarna fortfarande.

  61. Sen lägger vi på vindkraft i grönt.

  62. Det är nåt som i princip har dykt upp
    på 2000-talet.

  63. De gröna fläckarna är antingen
    befintliga eller beviljade parker-

  64. -och jag har lagt på de
    där det kanske ska bli nåt.

  65. Alla de här olika delarna är med
    i planeringsprocessen.

  66. Sen lägger vi på infrastrukturen.

  67. Tågspåren i svart,
    och allmänna vägar i grått.

  68. Alla de här grejerna har
    störningszoner associerade med sig.

  69. De kan också skapa barriärer
    för flyttningar.

  70. Andra faktorer som finns är rovdjur,
    turism, klimat-

  71. -och alla möjliga rättvisetvister.

  72. Nedanför det här lite mer lila, eller
    man kanske ska säga rosa, i väst-

  73. -nedanför det är det skogsmark.

  74. Skogsbruket pågår överallt
    som en markanvändarform-

  75. -tillsammans med de andra.

  76. Sist tänder vi renskötseln
    på det här.

  77. I rött ser ni fyra samebyar,
    som exempel. Fyra av 51 samebyar.

  78. De gröna linjerna är flyttleder
    som man till olika grad kan använda-

  79. -för att ta sig från fjällens
    sommarbete till kustens vinterbete.

  80. Det är givetvis en utmaning,
    med allt vi såg innan.

  81. Bilden nere i hörnet visar
    när Vilhelmina norra varje vår-

  82. -ska flytta över Vojmåns
    farliga isar.

  83. Då använder man istället
    E45:ans vägbro.

  84. Man använder infrastrukturen i detta
    fall för att ta sig över Vojmån-

  85. -där man inte törs gå på isen.

  86. Så, vad hade vi här?

  87. Det var komplicerade saker i rum,
    men också komplicerat i tid.

  88. Vad vi behöver är lättanvända,
    pedagogiska, strategiska verktyg-

  89. -för att både förmedla
    och kommunicera situationen.

  90. Det var egentligen så renbruksplan
    först föddes.

  91. RenGIS är verktyget
    som driver renbruksplanen-

  92. -som man använder
    för att kommunicera den.

  93. Målet med renbruksplanen-

  94. -är dels att den ska stödja
    den operativa renskötseln.

  95. Man ska ha ett stöd i det dagliga
    arbetet att kommunicera inom samebyn.

  96. Framför allt är det
    ett kommunikationsverktyg-

  97. -för bättre samrådsdiskussion, bättre
    dialog med andra markanvändare.

  98. Det var i första hand skogsbruket
    som startade processen.

  99. Camilla Widmark pratade om samråden-

  100. -som inte upplevdes
    som att de fungerade så bra.

  101. Hur arbetar vi då?
    Tillsammans så...

  102. Jag sitter inte på kontoret
    och uppfinner verktyg och metoder-

  103. -utan vi har haft fjorton år på oss
    att pröva saker.

  104. Säga nej till vissa saker
    och ja till andra, pröva oss fram.

  105. Så metoderna och verktygen
    är inget vi har pressat på nån-

  106. -utan vi har utvecklat dem
    tillsammans.

  107. En viktig del i att det här har
    fungerat är att man känner igen sig.

  108. Tillsammans har samebyar, SLU och
    Skogsstyrelsen utvecklat verktygen.

  109. Sen samlar samebyn in data.

  110. Samebyn äger renbruksplanerna och kan
    dela med sig av dem om de vill.

  111. De delar de vill.

  112. Samebyarna är de som använder datan
    och verktygen.

  113. Skogsstyrelsen och SLU
    tillgängliggör annan data-

  114. -utvecklar verktyg och håller
    utbildningar i hur de används.

  115. Utbildningarna blir inte mycket så
    att man står och lär ut-

  116. -utan det är interaktivt.
    Jag lär mig också väldigt mycket.

  117. När man har varit på tre olika
    ställen och gjort "samma" utbildning-

  118. -är det intressant att se
    hur totalt olika de var.

  119. Man gjorde dem med tre olika
    förutsättningar.

  120. Vi har ömsesidigt lärt oss olika
    saker under resans gång.

  121. Renbruksplanen består av fyra delar.

  122. Beteslandsindelning,
    fältinventering-

  123. -sammanställning av markanvändning,
    som vi kallar omvärldsfaktorer-

  124. -och sen är det en senare tillkommen
    del: realtidsdata från GPS-renar.

  125. De här fyra grejerna pågår
    på samma gång-

  126. -och fogas samman i en renbruksplan-

  127. -och presenteras, diskuteras
    och används i ett RenGIS.

  128. Först då beteslandsindelningen.

  129. För många är resultatet av
    beteslandsindelningen det som...

  130. När Erik och Torgny stod här
    och pratade-

  131. -berättade de om att de använde
    renbruksplanen.

  132. Men de har använt
    beteslandsindelningen.

  133. Längst ditåt ser ni en satellitbild.

  134. Den var underlaget för karteringen.

  135. Den ritade, röda gränsen
    på satellitbilden-

  136. -är digitaliserad av den renskötare-

  137. -som kände till
    just det området bäst.

  138. Sen har expertisen
    för ett litet område fogats samman-

  139. -för att täcka en hel vintergrupp.

  140. Sen har vintergrupperna fogats samman
    för att täcka en hel vinterårstid.

  141. De åtta årstiderna har fogats samman
    för att täcka en hel sameby.

  142. Det är karterat från botten upp.

  143. Det hör jag är tur
    när det används på den nivån.

  144. Som när tidigare talare har pratat om
    att använda nyckelområdena-

  145. -för att pröva på olika
    skogsbruksscenarier.

  146. Beteslandsindelningen är
    vad många säger är renbruksplanen.

  147. Det är hjärtat i verksamheten,
    men en renbruksplan på ett samråd-

  148. -är mycket mer än
    beteslandsindelningen.

  149. De här nyckelområdena
    inventerar samebyn.

  150. Vi har nästan 6 000 provytor-

  151. -där man har mätt lav och fotat och
    så, över hela renskötselområdet.

  152. Fokus har varit på skogen.

  153. Så, beteslandsindelningen - ettan.
    Fältinventeringen - tvåan.

  154. Trean är omvärldsfaktorerna.

  155. SLU har ställt samman alla olika
    myndigheters olika databaser-

  156. -till en databas.

  157. Energimyndigheten
    har koll på vindkraftparker.

  158. SGU har koll på gruvor,
    och så vidare.

  159. Men ingen har den samordnande
    rollen för det här.

  160. Utan nu är det RenGIS och
    renbruksplanen som har-

  161. -den mest fullständiga
    sammanställningen.

  162. Det är länsstyrelsens naturreservat
    och skyddade områden.

  163. Allt samlas i det här.

  164. Den håller vi uppdaterad och
    installerar på samebyarnas datorer.

  165. Sen har vi GPS på ren.

  166. Det fungerar så:

  167. Renen här har ett halsband-

  168. -med en GPS-enhet
    som positionerar renen-

  169. -och en mobilenhet, GSM-enhet-

  170. -som skickar positionerna via
    det mobila nätet, som ett sms.

  171. Det behandlas av en server, och det
    kan man följa på datorn i realtid-

  172. -eller så kan man få nattens
    renpositioner på mobilen.

  173. Det har varit bra
    för den dagliga renskötseln-

  174. -men vi har också insett värdet
    av att veta-

  175. -var renarna har varit
    under många år.

  176. Anna Skarin ska tala om det
    efter mig.

  177. Beteslandsindelningen,
    som många tror är renbruksplanen.

  178. Fältinventeringen. Karteringen av
    omvärldsfaktorer. Realtids-GPS.

  179. De fyra grejerna i ett RenGIS,
    det är en renbruksplan.

  180. Vi ska... Oj.

  181. Sammanfattning: Vi har karterat
    22,5 miljoner hektar i 50 samebyar.

  182. Mer än 300 renskötare har varit med
    i utbildningarna.

  183. 150 datorer ute i byar och stugor
    har RenGIS installerat.

  184. RenGIS är ett gratis, specialskrivet
    program som vi distribuerar fritt.

  185. De senaste satellitbilderna har
    blivit nåt samebyarna efterfrågar.

  186. Just nu distribueras 2014 års bild,
    hur det såg ut i skogen i somras.

  187. Det här har använts med skogsbruk,
    vindkraft-

  188. -gruvetableringar, turism,
    klimatprojekt.

  189. Vi håller på att länka in och
    upprätta rovdjursplaner i RenGIS-

  190. -och man diskuterar kartering
    av kulturmiljöplaner i RenGIS.

  191. Samebyarna utför det arbetet också.

  192. Istället för att visa RenGIS,
    för då behöver jag skärmen där nere-

  193. -ska jag bara visa ett exempel på-

  194. -hur de här sakerna kan komma samman.
    Här är Vilhelmina norra.

  195. Marita Stinnerbom har gjort
    en statistisk beräkning:

  196. RIVO,
    renars identifierade viktiga områden.

  197. Ni ser de svartkorsade märkena.

  198. Det är samebyns nyckelområden-

  199. -som man började kartera
    i början på 2000-talet.

  200. Många år senare började vi
    med GPS på ren.

  201. Ju rödare de här områdena är-

  202. -desto fler GPS-renar är det där.

  203. Vi har beräknat RIVO-områdena som
    hemområden för individuella renar-

  204. -och tänt dem i svagt rött, men
    många på varandra blir starkt rött.

  205. Vi ser en väldig...

  206. Det som renskötarna karterade och det
    GPS-renarna visar stämmer överens.

  207. Det som vi också lär oss
    att bättre kommunicera-

  208. -är att renarna inte kan flyga
    mellan de röda nyckelområdena.

  209. Man måste ha sammanhållande marker
    så att man kan förflytta sig-

  210. -och det är de svagare röda områdena.

  211. De är inte flyttleder,
    men de är områden man använder-

  212. -för förflyttning.

  213. Det här var magiskt,
    för det står 19.16 på min klocka.

  214. 19 minuter och 16 sekunder.
    Så då säger jag tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fjorton år med renbruksplaner

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och presenterar sin forskning där han har följt renarna och deras betesrutiner. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur
Ämnesord:
Däggdjur, Naturvetenskap, Renar, Ryggradsdjur, Zoologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samråd mellan skogsbruk och rennäring

Camilla Widmark är forskare på SLU i Umeå vid Institutionen för skogsekonomi. Hon föreläser om att man måste hitta en bra samarbetsmetod mellan skogsindustrin och samerna, eftersom båda parterna är intresserade av att använda skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att anpassa skog till rennäring och naturvård

Många samebyar kämpar för att överleva och finnas kvar i Sverige. Framförallt handlar det om hur skogen ska skötas så att det kan fortsätta gynna samerna. Forskarna Erik Valinger och Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar om sina resultat. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Visioner för skogen

Skogen är en viktig ekonomisk källa för många. Camilla Sandström är lektor på Umeå universitet och statsvetenskapliga institutet. Här berättar hon om hur man ska ta tillvara på skogen så att människan kan bo där. För undersökningar visar att vi faktiskt i framtiden vill ut i skogen och på landet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Aktiv spridning av renlav

Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen under vintertid. När skogen själv producerar renlav är det ett gott tecken. Hans Winsa från statligt ägda skogsbolaget Sveaskog berättar om bolagets visioner för skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Fjorton år med renbruksplaner

Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och presenterar sin forskning där han har följt renarna och deras betesrutiner. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Vindkraftetablering och rennäring

Anna Skarin är forskare på institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU. Här berättar hon om sina studier i hur renar reagerar i områden där man har byggt vindkraft. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Ekologisk kunskap i det samiska samhället

Berit Inga arbetar vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå och är same. Hon berättar här om vad det innebär för samerna att de har blivit erkända av svenska staten och får ett eget sameting. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Kulturarv i nordliga gammelskogar

Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här om hur mycket man kan få veta om skogen och dess bakgrund när man studerar den. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet

Gudrun Norstedt forskar om skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. Hon berättar om hur samerna levde och använde skogen under 1600-talet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att erövra sitt modersmål

Leanne Hinton, professor vid University of California, berättar om hur hon med programmet Språkhjältar försöker hjälpa folk att väcka liv i eller lära sig sitt modersmål efter att det har varit förlorat i en eller flera generationer. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Språkliga förbud

Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka, forskare på Umeå universitet, berättar om svenska lagar och hur det praktiskt ser ut med möjligheten för samer att lära sig sitt modersmål. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Jojk för att lära sig samiska

I sin föreläsning berättar språkläraren Johan Sandberg McGuinne att han vill att alla som lär sig samiska först ska lära sig jojk. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Minoriteter och modersmål

Paneldiskussion om hur minoritetsspråk ska utvecklas och leva vidare. Medverkande: Patricia Fjellgren, Nancy Steele, Johan Sandberg McGuinne, Astri Dankertsen och Leanne Hinton. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Du är så jävla känslig

Under hela uppväxten fick Hannah Harvigsson kritiska kommentarer om hur känslig hon är. Orden fastnade i djupet av hennes person. Senare i livet insåg hon vilken tillgång det är att ha nära till sina känslor. Idag är hon artist och låtskrivare med artistnamnet Hanutten och många känner igen sig i hennes texter. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex är min hobby

Johanna har sex som hobby och ser fram emot att ha födelsedagssex med någon av sina älskare på kvällen. Hon bloggar också om sex och sexualpolitik. Niklas Eriksson forskar inom områdena kön, sexualitet och socialt arbete och menar att vi i Sverige länge haft en mer sexkritisk än sexpositiv feminism, något som nu håller på att förändras.