Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Föreläsningar från Samiska veckan 2015 som hölls på Västerbottens museum i Umeå den 28 februari till den 8 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2015 : Vindkraftetablering och rennäringDela
  1. Innan jag kommer in på
    vindkraftsetablering-

  2. -ska jag först prata en del
    om störningar-

  3. -på renar i allmänhet-

  4. -och vad vi vet idag i forskningen
    kring det här.

  5. Den mesta forskningen på ren och
    mänsklig aktivitet och infrastruktur-

  6. -hur renar reagerar-

  7. -är gjord på caribou och vildren.

  8. Det finns en del studier
    på domesticerade renar-

  9. -alltså de renar som är avlade
    för att kunna hantera renskötsel-

  10. -och är de renar vi har här
    i den samiska renskötseln.

  11. I de studier som finns
    ifrågasätts det ibland-

  12. -om man kan överföra den kunskap man
    har om vilda renar och caribou.

  13. Kan kunskapen om hur de beter sig
    överföras till domesticerade renar?

  14. Hur olika är vildrenen och tamrenen?

  15. Det tänkte jag prata lite om.

  16. En del som man har gjort-

  17. -är att gå igenom den litteratur
    som finns.

  18. Vistnes och Nellemann gjorde 2008
    en sammanställning-

  19. -av 85 olika vetenskapliga artiklar
    om störningar på ren.

  20. Man klassificerade studierna-

  21. -beroende på vilken skala
    man hade studerat renarna.

  22. Det var lokal skala
    eller regional skala.

  23. Med lokal skala menades att man hade
    studerat djuren-

  24. -inom 2 km från en störningskälla,
    eller under väldigt kort tid.

  25. I regional skala tittar man på djuren
    mer än 2 km från en störningskälla-

  26. -eller under en längre period,
    som månader, år eller årtionden.

  27. Man kunde se ett mönster i studierna.

  28. När man tittade på en lokal skala
    såg man oftast ingen effekt-

  29. -av de här potentiella
    störningskällorna.

  30. Men när man tittade på
    en regional skala-

  31. -såg man oftast en negativ effekt
    i majoriteten av studierna.

  32. Jag undrade hur det här såg ut
    för domesticerad ren.

  33. Är det nån skillnad på hur de
    reagerar på lokal och regional skala?

  34. Jag tittade på vilka studier som har
    gjorts, främst här i Skandinavien-

  35. -på de renar som finns
    i den samiska renskötseln.

  36. Det fanns inte lika många studier,
    men faktiskt 18 olika.

  37. Om vi sorterar in dem i samma tabell
    som Vistnes och Nellemann-

  38. -blir det nästan samma mönster.

  39. Studierna var gjorda på lokal
    eller regional nivå.

  40. På den regionala skalan kunde vi se-

  41. -att renarna reagerade negativt
    på störningskällan.

  42. Vi lade till en intermediär skala,
    som inte passade in i de andra.

  43. Så vi hade region, landskap,
    och sen en lokal skala.

  44. Varför blir det såhär?

  45. Varför reagerar renarna negativt?

  46. Varför ser vi effekter av en störning
    på en regional nivå?

  47. Om man funderar över...

  48. Det var lite det
    som Per nämnde förut.

  49. Var är det viktigt att ta hänsyn-

  50. -till hur renarna använder
    sitt betesområde?

  51. Om man tittar på en regional skala-

  52. -hur renarna väljer område-

  53. -får vi med flyttvägar,
    eller migrationskorridorer.

  54. De svagt röda hemområdena-

  55. -som Per visade på kartan.

  56. De har betydelse för hur man kan
    flytta mellan säsongsbetesmarker.

  57. Då är det viktigt att det är
    framkomligt, utan barriärer i vägen.

  58. På den här skalan får störningar
    stor betydelse-

  59. -för kommer man inte fram
    till nästa område-

  60. -kan man inte använda ett område.

  61. Väl framme på ett betesområde,
    på den här intermediära skalan-

  62. -väljer renen olika landskap,
    eller växtområden-

  63. -där den går och betar.

  64. På den lokala skalan väljer den vilka
    växter och växtdelar den ska äta.

  65. Om man bara studerar på lokal skala-

  66. -är det egentligen
    valet av växtkvaliteten-

  67. -som har betydelse för
    vad renen väljer.

  68. Här har den redan valt bort de
    områden där de inte kan vara.

  69. Tittar vi bara på den lokala skalan
    fångar vi inte upp-

  70. -de större förhållandena som man
    fångar på den regionala skalan.

  71. Det jag vill säga med det här-

  72. -är att det är viktigt att vi tittar
    på en landskapsnivå, regionalt-

  73. -för att kunna fånga upp vilka
    effekter störningar har-

  74. -på renarnas användning
    av ett betesområde.

  75. Vi kunde se att det var
    väldigt stor likhet-

  76. -mellan hur caribou
    och vildren reagerar-

  77. -och den domesticerade renen.

  78. De undviker störningar, helt enkelt.

  79. Om de har möjlighet att välja
    andra områden gör de det.

  80. Sen kan det skilja sig
    mellan olika studier-

  81. -och vilka förutsättningar det finns.

  82. I generella drag kan man säga-

  83. -att renarna undviker mänsklig
    aktivitet och infrastruktur.

  84. Jag ska gå vidare
    och prata om renar och vindkraft.

  85. Sen 2009 har vi haft en projekt-

  86. -där vi har studerat
    vindkraftsutbyggnader-

  87. -i förhållande till hur renarna
    använder sitt betesområde.

  88. Vi har gjort det i olika områden-

  89. -men vi började i Malå sameby,
    i ett sommarbetesområde i skogen.

  90. Det är ett kalvningsområde. Delar av
    det området talade Hans Winsa om.

  91. Det är ett viktigt kalvningsområde.

  92. Under kalvningstiden är renarna
    extra känsliga för störningar.

  93. Så potentiellt såg vi att det kanske
    kan bli ett problem här-

  94. -med vindkraftsutbyggnaden.

  95. Parkerna i området är inte så stora.

  96. Det är två mindre parker
    med åtta och tio verk i vardera.

  97. De ligger längsmed den här vägen-

  98. -som går från Malå.

  99. Den här vägen är som en...
    Vad ska man säga?

  100. En större, asfalterad landsväg.

  101. Här har vi en park
    och här har vi den andra.

  102. Vi studerade hur renarna använder
    området, dels med GPS-data från ren-

  103. -som Malå sameby själv, tillsammans
    med renbruksplansprojektet-

  104. -började använda.

  105. Vi har kunnat ta del av GPS-data
    från fyra år.

  106. Sen har vi också gjort
    spillningsinventeringar i området-

  107. -för att följa hela hjorden
    under varje år-

  108. -och se hur användningen
    har förändrats över tid.

  109. Vi startade 2009, vindkraftsparken
    byggdes under 2010 och 2011-

  110. -så nu får vi in data om hur renarna
    reagerade under driftfas.

  111. Men det mesta jag har här
    är effekter utav byggfas.

  112. Om man tittar på GPS-datan-

  113. -har vi jämfört hur de har rört sig
    i parken-

  114. -under just kalvningstiden
    och tiden efter.

  115. Innan parken började byggas
    använde renarna hela området-

  116. -och vandrade över den här större
    landsvägen ganska flitigt.

  117. Efter att parken började byggas 2010-

  118. -har renarna mer stannat kvar-

  119. -på den östra sidan
    av den här landsvägen-

  120. -och bara använt en av flyttvägarna-

  121. -mellan de två betesområdena.

  122. Parkerna verkar ha blivit som en...

  123. Landsvägen var redan en störning,
    som renarna har lyckats passera-

  124. -men under byggfasen av parkerna
    har användningen av flyttvägarna-

  125. -mellan betesområdena
    upphört till väldigt stor del.

  126. Vi ser också utifrån GPS-datan att
    renarna rör sig snabbare nära parken.

  127. De vill springa förbi
    och snabbt komma därifrån.

  128. De undviker att använda området
    i närheten av parkerna.

  129. Vi har fått fortsatta medel, så vi
    ska fortsätta titta på GPS-data-

  130. -för att se hur det blir
    under driftfas-

  131. -under kalvningsperioden.

  132. Och så har vi spillningsinventeringen
    som vi har gjort i området.

  133. Jag hade några fyrkanter och linjer-

  134. -som jag har markerat ut.

  135. Där har vi punkter där vi
    inventerar spillning.

  136. Vi har gått tillbaka
    till samma punkter varje år-

  137. -för att följa förändringen.

  138. Här ser vi hur tätheten av spillning
    i medeltal i området har förändrats-

  139. -och att det har gått ner drastiskt.

  140. Från året före byggfasen-

  141. -och under byggfasen,
    och sen under driftfasen.

  142. Vi har delat in det i närområden till
    parkerna, och sen över hela regionen.

  143. Vi ska fortsätta göra
    spillningsinventeringar.

  144. Vi såg att under byggfas
    undvek renarna vägarna i parken-

  145. -och området i närheten av den.

  146. Om ni vill läsa mer om det här-

  147. -finns det dels en rapport-

  148. -från Vindvals rapportserie,
    från Naturvårdsverket-

  149. -där vi har skrivit dels lite allmänt
    om störningar och renar-

  150. -och sen om det här kring byggfasen-

  151. -och de data som vi har samlat in
    kring det.

  152. Den finns att ladda ner
    på Naturvårdsverkets hemsida.

  153. Det finns också ett relativt
    färskt nummer i Fakta Skog-

  154. -om de här studierna, som också
    är översatta till nordsamisk.

  155. Jag tänkte säga nåt kort om
    att vi har GPS-data-

  156. -från det renbetesdistrikt som har
    konventionsbete på Gabrielsberget-

  157. -där det har byggts vindkraftsverk.

  158. Det är ett område
    som är väldigt begränsat.

  159. De har bara det här området
    som de använder.

  160. De kan inte gå nån annanstans,
    utan de har bara det området.

  161. För utanför ligger andra samebyar.

  162. Det har varit ett bra betesområde
    med bra lavmarker.

  163. De har kommit ner och betat
    under vintern.

  164. De transporterar sina renar
    med lastbil ner dit.

  165. Renskötarna har sett att renarna
    inte längre vill gå i området-

  166. -just där vindkraftsparken är.

  167. De har också en del GPS-data.

  168. Det vi kan se preliminärt är
    att de här renarna-

  169. -verkar undvika att gå i parken
    under driftfas.

  170. Det är bara preliminära resultat än.

  171. Det som kan vara intressant
    att se här-

  172. -är att renarna verkar ställa sig-

  173. -i kanske en ljud- och synskugga
    från vindkraftsparken-

  174. -så att de inte ser eller hör den.

  175. Vi lägger på en bild av...

  176. De mörkblå områdena är där man
    inte ser vindkraftsparken-

  177. -om man står och tittar mot den.

  178. Man kan räkna ut var det är nånstans.

  179. Man ser tydligt att renarna
    har ansamlat sig här-

  180. -precis i kanten där de
    inte kan se vindkraftsparken.

  181. Det är lite intressant att gå vidare
    och se-

  182. -om det vi ser på kartan stämmer.

  183. Tack så mycket för mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vindkraftetablering och rennäring

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anna Skarin är forskare på institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU. Här berättar hon om sina studier i hur renar reagerar i områden där man har byggt vindkraft. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur
Ämnesord:
Däggdjur, Maskinteknik, Naturvetenskap, Renar, Ryggradsdjur, Teknik, Vindkraftverk, Vindmotorer, Zoologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samråd mellan skogsbruk och rennäring

Camilla Widmark är forskare på SLU i Umeå vid Institutionen för skogsekonomi. Hon föreläser om att man måste hitta en bra samarbetsmetod mellan skogsindustrin och samerna, eftersom båda parterna är intresserade av att använda skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att anpassa skog till rennäring och naturvård

Många samebyar kämpar för att överleva och finnas kvar i Sverige. Framförallt handlar det om hur skogen ska skötas så att det kan fortsätta gynna samerna. Forskarna Erik Valinger och Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar om sina resultat. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Visioner för skogen

Skogen är en viktig ekonomisk källa för många. Camilla Sandström är lektor på Umeå universitet och statsvetenskapliga institutet. Här berättar hon om hur man ska ta tillvara på skogen så att människan kan bo där. För undersökningar visar att vi faktiskt i framtiden vill ut i skogen och på landet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Aktiv spridning av renlav

Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen under vintertid. När skogen själv producerar renlav är det ett gott tecken. Hans Winsa från statligt ägda skogsbolaget Sveaskog berättar om bolagets visioner för skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Fjorton år med renbruksplaner

Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och presenterar sin forskning där han har följt renarna och deras betesrutiner. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Vindkraftetablering och rennäring

Anna Skarin är forskare på institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU. Här berättar hon om sina studier i hur renar reagerar i områden där man har byggt vindkraft. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Ekologisk kunskap i det samiska samhället

Berit Inga arbetar vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå och är same. Hon berättar här om vad det innebär för samerna att de har blivit erkända av svenska staten och får ett eget sameting. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Kulturarv i nordliga gammelskogar

Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här om hur mycket man kan få veta om skogen och dess bakgrund när man studerar den. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet

Gudrun Norstedt forskar om skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. Hon berättar om hur samerna levde och använde skogen under 1600-talet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att erövra sitt modersmål

Leanne Hinton, professor vid University of California, berättar om hur hon med programmet Språkhjältar försöker hjälpa folk att väcka liv i eller lära sig sitt modersmål efter att det har varit förlorat i en eller flera generationer. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Språkliga förbud

Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka, forskare på Umeå universitet, berättar om svenska lagar och hur det praktiskt ser ut med möjligheten för samer att lära sig sitt modersmål. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Jojk för att lära sig samiska

I sin föreläsning berättar språkläraren Johan Sandberg McGuinne att han vill att alla som lär sig samiska först ska lära sig jojk. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Minoriteter och modersmål

Paneldiskussion om hur minoritetsspråk ska utvecklas och leva vidare. Medverkande: Patricia Fjellgren, Nancy Steele, Johan Sandberg McGuinne, Astri Dankertsen och Leanne Hinton. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon

Hur många diagnoser ryms det i Sverige?

Upp emot 8000 sällsynta diagnoser har identifierats av genetiker fram till idag, och varje vecka fylls listan på med fler. Var ska kunskapen och dokumentationen kring alla dessa diagnoser härbärgeras på våra universitetssjukhus? Liksom inom cancervården bör det finnas en webbplats med kunskapsstöd och internationella länkar, menar deltagarna i den här paneldiskussionen. Medverkande: Anders Ekholm, vd Institutet för framtidsfrågor, Gunilla Gunnarsson, samordnare Cancerstrategin och Dag Ström, barnläkare och strateg för patientsäkerhetsfrågor. Inspelat på Rival, Stockholm, den 1 mars 2016. Arrangör: Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Att skära i det allra känsligaste

Kvinnlig omskärelse är ett laddat ämne, både bland utövare och bland motståndare. Socialantropologen Sara Johnsdotter tycker att svenskar har en onyanserad bild. Hör mer om forskning, myter och fördomsfullt bemötande.