Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Föreläsningar från Samiska veckan 2015 som hölls på Västerbottens museum i Umeå den 28 februari till den 8 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2015 : Ekologisk kunskap i det samiska samhälletDela
  1. Det här med traditionell ekologisk
    kunskap i det samiska samhället-

  2. -är en sån där titel
    som inte ska finnas, bara.

  3. För att det samiska samhället,
    var finns det?

  4. Jag tror inte att det finns nånstans.

  5. Vi samer har inte haft nåt eget rike,
    faktiskt.

  6. Vi har hela tiden levt under nån
    annan, eller under flera samtidigt.

  7. Är det historia eller är det inte?
    I dag har vi ett sameparlament-

  8. -ett Sameting, men det innebär inte
    att vi har nån självbestämmanderätt.

  9. Men det som i får bestämma över är
    alltså vår egen kultur. Det är det.

  10. Och sånt som
    inte berör Sverige i stort.

  11. Så att... Så är det.

  12. Det närmaste jag kan tänka mig
    ett samiskt samhälle...

  13. Jag vill säga ett samiskt samhälle,
    det är samebyn.

  14. Samebyn är ju en juridisk,
    ekonomisk sammanslutning...

  15. ...med ett starkt socialt nätverk.

  16. Men samebyns regelverk gäller
    bara dem som sysslar med rennäring.

  17. De samer som inte gör det, de får
    hålla sig utanför denna gemenskap.

  18. Samebyns befogenheter
    har ju förändrats givetvis.

  19. Före 1971 utsågs en byordningsman-

  20. -som var som en kontaktlänk
    mellan staten och samebyn-

  21. -som såg till att samebyn
    skötte det ekonomiska okej-

  22. -och att man räknade renarna rätt
    och såna saker-

  23. -så att man hade koll hela tiden.
    Man hade inget att säga till om.

  24. Efter 1971 har man en annan struktur.

  25. Nu får samebyn
    välja sin egen styrelse och så.

  26. Och... Äsch, vad gör jag nu?
    Det blev lite tokigt, det där.

  27. Så...

  28. Jag funderar på hur man ändrar på
    den här texten här framme...

  29. ...utan att flytta på den där.

  30. -Du ville inte ha det?
    -I fall jag nu ska bläddra där...

  31. Jaha. Jag måste gå på den där. Okej.

  32. Jag hade lite bråttom...
    Jag har en liten fusklapp här.

  33. Det är ju så här att samebyn...
    Ni ser alla de här 52.

  34. De samebyar jag har jobbat med
    är de längst i norr, faktiskt.

  35. I Laevas och i Gabna
    har jag jobbat ganska mycket.

  36. Det är därifrån
    jag har min information...

  37. ...vad gäller det jag ska prata om.

  38. Rent generellt har ju samebyn inte-

  39. -speciellt mycket mer
    självbestämmande-

  40. -än just precis
    det här som man själv ska ordna-

  41. -alltså när man ska hålla rengärden
    och när man ska flytta och så vidare.

  42. Men däremot... Just den här delen
    som man tycker skulle vara väsentlig-

  43. -att ha mer bestämmanderätt över
    är markerna, alltså renbetesmarkerna-

  44. -där man har fiske och jakt
    och renbete och så.

  45. Inte ens Sametinget
    har den bestämmanderätten-

  46. -utan den ligger fortfarande kvar
    på andra ställen.

  47. Så att...

  48. Alla de näringar,
    alla markanvändare som kommer till-

  49. -eller som vill använda markerna
    där rennäringen bedrivs-

  50. -de går inte till sameparlamentet,
    Sametinget, och frågar-

  51. -utan det är alltså en statlig
    myndighet som sköter den biten.

  52. Så skogsbruk, vattenkraft,
    gruvnäring, vindkraftsparker-

  53. -turistanläggningar, jakt- och fiske-

  54. -är inget som Sametinget
    har nåt att säga till om.

  55. De behandlar inte de frågorna,
    ska jag väl säga.

  56. Så säger man att samråd
    och yttranderätt, det finns visst.

  57. De här renbruksplanerna tror jag
    blir ett bra verktyg i framtiden.

  58. Jag hoppas verkligen att det
    kommer att fungera bra i framtiden.

  59. Då ska vi se...

  60. Varför jag säger att det här
    med traditionell ekologisk kunskap-

  61. -hänger samman med samebyn väldigt
    mycket, är för att samebyn är...

  62. Nu kommer jag att säga TEK,
    det är lite lättare.

  63. Av väsentlig betydelse-

  64. -för att rennäring och samebyns
    struktur ska kunna överleva-

  65. -är att känna till sina marker-

  66. -att veta var renen
    är under olika väderförhållanden.

  67. Det ingår
    i den vanliga renskötselns vardag.

  68. Det som också är ganska typiskt är
    att leva nu och här, att anpassa sig.

  69. Så ser faktiskt vardagen ut för en
    samisk familj i dagens samhälle.

  70. Du har ingen möjlighet
    att styra över naturen-

  71. -och du har inte heller nån möjlighet
    att styra vad som händer på markerna.

  72. Du måste hela tiden
    anpassa dig till det.

  73. Så att...att leva
    som man gjorde förr, kanske...

  74. Att leva med årstiderna.

  75. Att anpassa göromål
    efter årstider och klimat och så där-

  76. -är det faktiskt inte
    så många som kan göra i dag.

  77. Man har många anpassnings...håll.

  78. Du måste anpassa dig
    till väldigt många saker.

  79. Jag har gjort mina undersökningar
    i samebyn-

  80. -och bland renskötare,
    eftersom jag tror-

  81. -att de har bibehållit
    den här traditionella kunskapen-

  82. -på ett helt annat sätt.

  83. Den här termen,
    eller vad man ska kalla det, metoden-

  84. -är nånting
    som man började jobba med-

  85. -från naturvetenskapligt håll också.

  86. Det här att intervjua
    är ju väldigt antropologiskt-

  87. -ett antropologiskt sätt
    att undersöka hur människor lever.

  88. Här har även naturvetare
    jobbat med det.

  89. Jag ska försöka,
    utifrån ett samiskt levnadssätt-

  90. -beskriva vad det här med
    traditionell ekologisk kunskap är.

  91. Det som är otroligt viktigt
    är språket.

  92. Språket bär ju fram
    den här kunskapen.

  93. Utan vår talförmåga skulle vi inte
    kunna berätta saker som vi inte ser.

  94. Vi kan ju visa,
    rent fysiskt, hur man gör en sak-

  95. -men om man ska överföra
    abstrakta ting, som man inte ser-

  96. -måste du ju kunna berätta det
    och ha ord för det.

  97. Det är också det som...
    I det samiska språket finns en massa-

  98. -vad ska man säga,
    ord för landskapsformer och för...

  99. Man känner sina marker så väl
    att man kan säga: "Vid den stenen."

  100. Då vet alla
    vad det är för sten man pratar om.

  101. I vår sameby, Laevas, har vi
    en telefonsten uppe vid ett gärde.

  102. Därifrån kan du ringa, faktiskt.

  103. Så att... Det finns många sätt...

  104. Just de här landskapsdetaljerna
    kunde vara stora stenar-

  105. -som kanske var gamla offerplatser,
    heliga platser som man använde-

  106. -när man flyttade
    mellan olika områden.

  107. Man kanske tänker att lavar
    ser väldigt lika ut för oss dödliga-

  108. -men många renskötare
    kan skilja mellan olika lavar.

  109. Man skiljer mellan påskrislav,
    renlav och fönsterlav.

  110. De är vita allihop, men dem
    har man inga problem att skilja på.

  111. Sen har man olika namn för dem.

  112. Man kallar till exempel hänglav
    för "lahppo"-

  113. -det som växer på marken är "jeagil"-

  114. -och det som sitter fast
    på stenar och stammar är "gatna".

  115. Det är alltså på nordsamiska.

  116. Och... Snön är ju också en sån där
    grej som man har många ord för.

  117. De säger 300 ord.
    Det är ju för att kunna beskriva-

  118. -att där och där är ett bra bete,
    eller att renarna kan vandra på snön.

  119. Och...det är ju viktigt att veta
    om snön bär renen eller inte.

  120. Om den inte bär kan man inte flytta,
    utan då måste renarna stanna.

  121. Om snön bär kan renen också komma åt
    hänglaven på ett annat sätt-

  122. -om de inte får hjälp av människor.

  123. Sen just det här att beskriva renen.

  124. Där har man också ett rikt ordförråd.
    Man har olika namn för kön och ålder-

  125. -och om vajan, renkon,
    har kalv eller inte heter det olika.

  126. "Áldu" är alltså
    en renvaja som har kalv.

  127. "Stáinnat" är en renko
    som aldrig får nån kalv.

  128. "Rotnu" är en renko
    som har tappat sin kalv.

  129. Den kan ha kalv, men "stáinnat" kan
    inte få kalv, den är infertil.

  130. "Stáinnat" är ofta stora och kraftiga
    och man behåller dem som skällkor.

  131. De är stabila.

  132. Sen det här med färgen den här,
    och om den har olika fläckar...

  133. Det finns ord som gör att du kan se
    renen framför dig när nån beskriver.

  134. Det här med vita renar
    tycker man är väldigt fint-

  135. -men en äldre man har sagt att
    en vit ren, den flyttar in i huvudet.

  136. Det är bättre med de gråa,
    viltfärgade renarna.

  137. När man kommer till ett gärde med
    en vit ren så kollar man efter den-

  138. -och glömmer alla sina andra renar.

  139. Det är såna där små detaljer
    som renskötarna delar med sig av.

  140. Sen, när det gäller
    vad man kallar det här "árbediehtu".

  141. Här kan man skilja på "árbediehtu",
    som direkt översatt är "arvskunskap"-

  142. -och det är en ganska dålig term
    på traditionell kunskap.

  143. "Árbevirolaš mahttu"
    kan jag ju acceptera.

  144. Det är alltså kunskap som man ibland
    kan kalla för "tyst kunskap"-

  145. -eftersom det är
    handens kunskap, "mahttu".

  146. Det är vad du praktiskt kan göra-

  147. -medan då
    "àrbevirolaš ekologalaš diehtu"-

  148. "Diehtu" är alltså det teoretiska.

  149. Du behöver inte kunna det praktiska.
    Du har lärt dig det-

  150. -du kanske vet teoretiskt hur man ska
    göra, men du kan inte göra det själv.

  151. Det var lite kort om det.

  152. Man använder ofta "árbediehtu",
    men det tycker jag är fel.

  153. Det är traditionell kunskap.
    "Árbevirolaš" ska det heta.

  154. Det är en term som...

  155. ...forskare började använda
    på 1980-talet.

  156. Som jag berättade tidigare också...

  157. ...har man använt det mycket
    för att se förändringar i naturen.

  158. Som forskare är du kanske där
    i tre år eller kanske en månad-

  159. -och du har ingen aning om
    hur det såg ut för tio år sen-

  160. -men om du frågar lokalbefolkningen
    så kan de berätta-

  161. -hur skogen såg ut och andra saker.

  162. Just de här ekologiska förändringarna
    som påverkar levnadsvillkoren-

  163. -för de grupper som lever i naturen-

  164. -kan man få fram
    genom att göra intervjuer med dem.

  165. Man kanske till och med
    kan gå tillbaka flera generationer-

  166. -eftersom man har berättat
    hur det har varit.

  167. Man kan också dela in det här TEK
    i tre olika nivåer-

  168. -"knowledge-practice-belief complex".

  169. Det är en man som heter Fikret Berkes
    som jag har tagit det här från.

  170. Jag tycker att det är
    så här det ser ut.

  171. "Knowledge" är grunden, du har sett
    den här saken och gett namn åt den-

  172. -du förstår var den finns och så.

  173. "Practice" - hur ska vi använda
    den här, och hur hänger det ihop?

  174. Medan i "belief", där försöker man
    bygga olika förklaringsmodeller.

  175. Ibland kanske de
    förklaringsmodellerna hamnar utanför.

  176. Man kanske har sett en sån sak och så
    tror man att det är så för allt.

  177. Just det här
    med traditionell kunskap är ju...

  178. Man kan tolka det på lite olika sätt.

  179. Man kan kalla det lokal kunskap eller
    urfolkskunskap eller samisk kunskap.

  180. Om man har...

  181. Sammansättningen
    av de här tre orden är lite märklig-

  182. -"traditionell ekologisk kunskap".
    Det hänger inte alls ihop.

  183. Det har diskuterats
    väldigt mycket bland forskare.

  184. Den här Berkes menar att traditionell
    betyder vis och tidstestad-

  185. -alltså att man har testat sig fram
    och kommit fram till en bra metod.

  186. Men den är ju inte statisk
    på något vis.

  187. Traditionell kunskap är inte statisk.
    Det ska man komma ihåg.

  188. Det är inte:
    "Så här är det och så förblir det."

  189. Samerna skulle jag vilja säga
    har varit väldigt innovativa.

  190. De har tagit till sig
    nymodigheter som skotern...

  191. De använder kikare, de använder
    walkie-talkie för att nå varandra.

  192. Man har varit väldigt öppen
    för att ta till sig.

  193. Det är kanske så
    att naturfolk är det.

  194. De ser liksom möjligheterna
    att göra ett bättre jobb-

  195. -att klara sig bättre och så vidare.

  196. Så traditionell kunskap betyder
    inte alls dåtid eller gammaldags.

  197. Det finns en pågående process-

  198. -där du lär dig genom att lyssna och
    delta i arbetet. Du lär dig av andra.

  199. Men du omformar din kunskap till att
    passa dig och den tid du lever i.

  200. Det ligger i människans natur
    att vara nyfiken-

  201. -och det är så
    kunskap utvecklas och omformas.

  202. Människan lär sig ständigt nya saker
    och begrepp. Det får vi inte glömma.

  203. Vi är ganska läraktiga.

  204. Just det här att leva med året...

  205. Man har ju olika sysslor under året.

  206. Här ser ni några av namnen
    på olika aktiviteter.

  207. Längst ner i botten har ni "guoddin",
    alltså när kalven föds.

  208. Då brukar man vakta renhjorden
    så att inte rovdjuren kommer.

  209. Det heter "guoddin",
    och det är ju när de nedkommer.

  210. Sen så flyttar de upp till fjälls.
    Finns det nån pekare?

  211. Det var dåligt med pekare.
    Jag kan springa här.

  212. Så flyttar man upp till fjälls-

  213. -och det är ju så
    att det här är fjällrenskötsel.

  214. Så flyttar de upp till fjälls och där
    märker man kalvarna som föddes i maj.

  215. Det heter "miessimearkun",
    kalvmärkning.

  216. Sen så betar man då, ute i vildan-

  217. -"guohtun veadalasas".

  218. Man låter renarna beta fritt
    uppe på fjället under sommaren.

  219. Sen samlar man in till kalvmärkning
    en gång i veckan, ibland oftare.

  220. Just det här
    att beta uppe till fjälls-

  221. -det är väldigt viktigt,
    för där hittar de både bete-

  222. -och så hittar de snö där de hittar
    svalka och frihet från insekter.

  223. Det gäller att ha såna områden
    där renarna kan passa.

  224. Sen så, mot hösten,
    har man slakt, "njuovvan".

  225. Precis innan brunsten...
    Tidigare, för kanske 20 år sen-

  226. -hade man enormt stora såna här
    sarvslakter, men det är slut med det.

  227. Det finns inte den mängden av handjur
    som man slaktade då.

  228. Nu kanske man kan få ihop 40 renar
    eller nåt sånt i en sameby-

  229. -men då var det kanske tusen renar
    som slaktades, till försäljning.

  230. Nu är det mest slakt för husbehov.
    Jag undrar var ekonomin finns.

  231. Efter det, på höstkanten,
    så har man "rátka", skiljningsgärde-

  232. -för att skilja ut
    till vintergrupper.

  233. Så flyttade man ner till skogslandet.
    Nu har jag gått över tiden också.

  234. Ja. Sen så flyttar man ner
    till skogslandet.

  235. Så ser året ut. Det gäller ju
    att kunna alla de här delarna.

  236. Det som jag tänkte avsluta med
    är det här med vintern.

  237. Man säger att vintern är den
    besvärligaste årstiden. Det är sant.

  238. Man brukar kalla vintern
    för renskötselns flaskhals.

  239. Det är också sant, men...

  240. Egentligen så är det sommaren
    som har betydelse.

  241. För att när hösten kommer-

  242. -då ska renarna ha ätit upp sig
    under sommarbetet.

  243. Om de inte har gjort det
    klarar de inte av vintern.

  244. Det finns ingen möjlighet
    att äta upp sig på lavbete.

  245. Laven ger bara
    rörelse- och värmeenergi.

  246. De måste vara välgödda när vintern
    kommer. Sen kan de inte äta upp sig.

  247. Det är det här som jag tror
    att rentjurarna har råkat ut för.

  248. Det är väldigt dåliga höstar,
    det fryser och töar och fryser-

  249. -och blir en jättedålig start
    på vintern.

  250. Rentjurarna har brunstat i september,
    slutat i oktober-

  251. -och sen tappar de hornen och ska
    försöka äta. De har inte en chans.

  252. De dukar under, helt enkelt.

  253. Så...

  254. Det är egentligen
    samma sak för vajan.

  255. Hon ska också vara välgödd
    när vintern kommer-

  256. -för om hon inte är det klarar hon
    inte av att bära fram kalven-

  257. -och föda den och vara tillräckligt
    stark för att kunna ge den di-

  258. -efter en ganska mager period.

  259. Renen har ju väldigt fet mjölk.

  260. Så är det. Sen tänkte inte jag
    berätta så mycket mer.

  261. Så här ser det ut i våra
    fjälltrakter. Vi ser över till Norge.

  262. Det är just de här glaciärerna
    och snöfälten som försvinner.

  263. En bra vinter ska snön vara torr
    och lättgrävd och inte alltför djup.

  264. Man håller renarna samlade under
    vintern för att de ska få äta i fred.

  265. Man vaktar dem och så vidare.

  266. Om det är så att betet
    blir jättedåligt kan man släppa dem-

  267. -och då får de vandra och hitta.
    De är duktiga på att hitta nytt bete.

  268. Men i dag har renarna lärt sig
    att de får mat-

  269. -så då går de hem till nån och kollar
    läget, och om det finns mat där.

  270. De är ju domesticerade.

  271. Jag ska avsluta...

  272. Ursprungsfolk,
    jag räknar samerna som ursprungsfolk-

  273. -hur de förhåller sig till miljön är
    inte längre ett akademiskt problem-

  274. -utan borde beröra oss alla.
    Det kanske har nåt att lära oss. Ja.

  275. Tack.

  276. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ekologisk kunskap i det samiska samhället

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Berit Inga arbetar vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå och är same. Hon berättar här om vad det innebär för samerna att de har blivit erkända av svenska staten och får ett eget sameting. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Samer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samråd mellan skogsbruk och rennäring

Camilla Widmark är forskare på SLU i Umeå vid Institutionen för skogsekonomi. Hon föreläser om att man måste hitta en bra samarbetsmetod mellan skogsindustrin och samerna, eftersom båda parterna är intresserade av att använda skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att anpassa skog till rennäring och naturvård

Många samebyar kämpar för att överleva och finnas kvar i Sverige. Framförallt handlar det om hur skogen ska skötas så att det kan fortsätta gynna samerna. Forskarna Erik Valinger och Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar om sina resultat. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Visioner för skogen

Skogen är en viktig ekonomisk källa för många. Camilla Sandström är lektor på Umeå universitet och statsvetenskapliga institutet. Här berättar hon om hur man ska ta tillvara på skogen så att människan kan bo där. För undersökningar visar att vi faktiskt i framtiden vill ut i skogen och på landet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Aktiv spridning av renlav

Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen under vintertid. När skogen själv producerar renlav är det ett gott tecken. Hans Winsa från statligt ägda skogsbolaget Sveaskog berättar om bolagets visioner för skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Fjorton år med renbruksplaner

Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och presenterar sin forskning där han har följt renarna och deras betesrutiner. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Vindkraftetablering och rennäring

Anna Skarin är forskare på institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU. Här berättar hon om sina studier i hur renar reagerar i områden där man har byggt vindkraft. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Ekologisk kunskap i det samiska samhället

Berit Inga arbetar vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå och är same. Hon berättar här om vad det innebär för samerna att de har blivit erkända av svenska staten och får ett eget sameting. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Kulturarv i nordliga gammelskogar

Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här om hur mycket man kan få veta om skogen och dess bakgrund när man studerar den. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet

Gudrun Norstedt forskar om skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. Hon berättar om hur samerna levde och använde skogen under 1600-talet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att erövra sitt modersmål

Leanne Hinton, professor vid University of California, berättar om hur hon med programmet Språkhjältar försöker hjälpa folk att väcka liv i eller lära sig sitt modersmål efter att det har varit förlorat i en eller flera generationer. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Språkliga förbud

Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka, forskare på Umeå universitet, berättar om svenska lagar och hur det praktiskt ser ut med möjligheten för samer att lära sig sitt modersmål. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Jojk för att lära sig samiska

I sin föreläsning berättar språkläraren Johan Sandberg McGuinne att han vill att alla som lär sig samiska först ska lära sig jojk. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Minoriteter och modersmål

Paneldiskussion om hur minoritetsspråk ska utvecklas och leva vidare. Medverkande: Patricia Fjellgren, Nancy Steele, Johan Sandberg McGuinne, Astri Dankertsen och Leanne Hinton. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.