Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Föreläsningar från Samiska veckan 2015 som hölls på Västerbottens museum i Umeå den 28 februari till den 8 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2015 : Kulturarv i nordliga gammelskogarDela
  1. Det är så att vi inte har
    så himla mycket nedskrivet.

  2. I alla fall i Norrlands inland.

  3. Men man kan, om man vet hur man
    ska göra, läsa historien i skogen.

  4. Här ser vi några som står
    och läser historia rent bokstavligt.

  5. De läser inristningar i ett träd,
    som står på Vithatten i Norsjö.

  6. Det här är troligtvis
    en gränsmarkering.

  7. Det finns berättat hur man,
    jag minns inte årtal...

  8. En delegation gick upp på Vithatten-

  9. -för att fastställa gränsen mellan
    Skellefteå socken och lappmarken.

  10. Jag är övertygad om att det här
    är ett resultat av den kommissionen.

  11. Det årtal man ser är 1753-

  12. -men jag tror att man har återkommit
    och befäst gränsen flera gånger.

  13. Trädet har blivit ett utflyktsmål.
    Många har ristat in också.

  14. Tyvärr har det, för några år sen,
    tippat.

  15. Det ligger nu på marken. Vi får se
    om det går att göra nåt åt det.

  16. Det går ganska snabbt sen de
    väl har tippat, misstänker jag.

  17. Träd som gränser
    är inte helt ovanligt.

  18. Det här är en karta från Lövånger,
    1700-tal-

  19. -där man har markerat ut en gräns
    där det står "Brattjälstallen".

  20. "Utfallen, men syntes åtskillige
    bomärken och årtalet 1656."

  21. Så här har vi alltså en skriftlig
    källa på att man har gjort det.

  22. Jag har stött på det
    på fler ställen också.

  23. Det står att man har ristat bomärken
    och årtal i träd som gränser.

  24. Allt som är ristat är inte gränser.

  25. Det här trädet står
    vid sjön Bielite i Vilhelmina.

  26. Jag stod på en sten i vattnet när jag
    tog bilden. Det står nära vattnet.

  27. Bilen som jag körde, som man ser
    i bakgrunden, står på vägen.

  28. Ni ser att det är ett inhugget kryss-

  29. -och ovanför det är det ett
    nästan helt invallat inhugget kors.

  30. Mellan trädet och bilen
    är det en grop.

  31. Två meter lång, åttio centimeter bred
    och så här djup.

  32. Det här ska vara en grav.

  33. Det var en same som dog på flyttning
    tidigt 1900-tal, har jag fått höra.

  34. Man kunde inte komma till kyrkan,
    så man gör en tillfällig grav-

  35. -och markerar den ut mot vägen
    som då inte var bilvägen, utan sjön.

  36. Man rodde på sommaren
    och gick på isen på vintern.

  37. Här har man alltså markerat graven-

  38. -både för att man ska hitta tillbaks
    till den och för att hedra den döde.

  39. Innan jag var till Bielite
    hade jag tagit den här bilden.

  40. Det är en bläcka i ett träd,
    med ett uthugget kryss.

  41. Nu är vi utanför Jåvan,
    inte långt från Storuman.

  42. När jag sen visade bilderna
    från Bielite-

  43. -för en kollega som jobbar i Lycksele
    på skogsmuseet, så säger han:

  44. "Minns du inte det här i Jåvan,
    där de hade krysset i trädet?"

  45. "Det var en grop bredvid där."
    Det mindes inte jag.

  46. Men vi var på hemväg från nåt jobb
    i inlandet, i varsin bil.

  47. När jag hade passerat det här
    med några mil-

  48. -då ringer han och säger: "Jo, det är
    en två meter lång grop här också."

  49. Så det kan hända att det här också
    är en grav. Det vet vi inte säkert.

  50. Jag har visat bilden för andra,
    som säger:

  51. "Jo då, såna kryss har jag sett
    massor av i skogen."

  52. "När jag planterade så markerade de
    gränserna för arbetsområdet så där."

  53. Sen har även Sven-Donald Hedman,
    som står med ryggen emot på bilden-

  54. -arkeolog numera i Tromsö, men han är
    från Arjeplog ursprungligen-

  55. -berättat att det fanns nån gubbe i
    Arjeplog som hade dåligt lokalsinne.

  56. Han högg in kryss i träd
    för att hålla reda på var han var.

  57. Det blev så många kryss
    att han inte hittade hem i alla fall.

  58. Likartade företeelser
    kanske kan ha olika innebörd.

  59. Man får titta lite på sammanhanget.

  60. Träd har använts till mycket.
    Bland annat har man byggt hus av dem.

  61. Det här huset står i Susendalen
    i Norge.

  62. Det är gamla affären i Kroken,
    som byggdes på 1850-talet.

  63. Det är samma Sven-Donald
    som på förra bilden-

  64. -som inte håller samma fokus
    som alla andra.

  65. Alla andra lyssnar på en som spelar
    näverlur. Sven-Donald står och fotar.

  66. Han fotar det här.
    Det är en bläcka med inristningar.

  67. Man ser att de har vallat in
    ganska mycket.

  68. Här är det nåt som är ordentligt
    invallat, vilket betyder att...

  69. Det här är ganska högt upp
    i terrängen i norska fjällen.

  70. Den här tallen växte länge
    efter man gjorde den här ristningen.

  71. Det är en gammal ristning.

  72. Den var rejält gammal redan
    när man högg trädet på 1850-talet.

  73. Kollegan i Lycksele har hittat, när
    han övningskörde med sin dotter...

  74. Han tänkte vara på en avskild plats.
    Gammplatsen är jättebra.

  75. När han körde där har de
    en gammal tall som ligger där.

  76. När han åkte förbi med dottern... Han
    har varit där dagligen i många år.

  77. Då ser han att i tallen
    finns en bläcka med ristningar.

  78. Så det finns att hitta.
    Kanske inte i boningshus-

  79. -men i lador, där man inte var lika
    noga med att det skulle vara snyggt.

  80. Men det kan finnas kvar. Det här
    vet jag inte riktigt vad det är.

  81. Om det är klotter
    eller nåt med nån djupare mening i.

  82. Men det här är nog bara,
    helt enkelt...

  83. ...Johan Arvid Larsson i Malå som
    har ristat in initialer och årtal.

  84. Det här är vid Kroktjärnen i Malå.

  85. Ett J, ett A, ett L,
    och så är det en etta-

  86. -åtta eller nia, etta, tvåa,
    trea, åtta, nia...nånting.

  87. Men vi har en liten...

  88. ...ett facit, som jag
    faktiskt hittade förra sommaren.

  89. Där är han igen, Johan Arvid Larsson.

  90. Den nionde i nionde, 1919.

  91. Och den här stocken
    är från en timmerkåta-

  92. -som har stått i Koppsele,
    och ska flyttas tillbaka dit också-

  93. -där Johan Arvid Larsson bodde.

  94. Så här har vi samma företeelser
    som vi ser även i dag.

  95. Här ser vi mera bläckor.

  96. Inte alls lika snygga.

  97. Om man tittar närmare
    ser man att de är huggna med yxa.

  98. Det är...

  99. Både den övre och den nedre bläckan
    är huggen med yxa.

  100. Går man runt trädet
    är det bläckor på baksidan också-

  101. -precis mitt för varann.

  102. Jag vet inte...

  103. Men, i alla fall...

  104. Går man en bit bort härifrån
    så har vi...

  105. Där har vi ett träd med en lång
    bläcka. Där borta är det samma sak.

  106. Det är yxhuggna bläckor
    på baksidan också.

  107. Det här är Käringberget i Fredrika.

  108. De är inte ensamma,
    det finns fler på det här stället.

  109. Sätter man ut dem på en karta
    får man ett fint streck.

  110. Det är alltså en väg
    man har markerat med bläckor.

  111. Man ska se dem
    både när man kommer och när man far.

  112. Det är därför de är på båda sidorna.

  113. Här har vi en bläcka, ser det ut som.

  114. Skillnaden om man tittar på de här
    ser man inget spår av nån yxa alls.

  115. Den är helt slät,
    bortsett från att man längst ner-

  116. -har avskurna fibrer av en kniv.

  117. Det här är en barktäkt,
    en samisk barktäkt-

  118. -där samerna tog tallens innerbark
    på försommaren-

  119. -och använde som kosttillskott.

  120. Inte nödföda,
    utan det gjordes regelmässigt.

  121. Det finns beskrivningar från norra
    Finland och Norge, från 1900-talet-

  122. -hur man tar det här och tillagar
    det. Det finns bilder och redskap-

  123. -men i de här trakterna
    är det här nåt som fallit i glömska.

  124. Men det finns spår fortfarande.

  125. En del är väldigt tjusiga.

  126. Den där finns i Ammarnäs
    inte alls långt från Höbäcken.

  127. Sen tänkte vi, för två år sen...

  128. Jag hade kommit på en smart idé
    om hur man skulle leta fram såna här.

  129. Man skulle fara på vårskaren.

  130. Det är mycket gamla tallar
    kring Ammarnäs.

  131. Vårskaren är lätt att ta sig fram på.
    Det är inga löv i vägen. Perfekt!

  132. I princip är det en jättebra idé-

  133. -men veckan vi skulle göra det
    var det varmt och helt bottenlöst.

  134. Fast jag hade skidor
    sjönk jag till knäna varje steg.

  135. Men jag hittade en omkullfallen
    barktäkt i alla fall.

  136. Jag är ganska säker på
    att det finns mycket mer där.

  137. Speciellt om man kommer ut
    på vårskaren kan man hitta effektivt.

  138. Har man tur kan man hitta barktäkter-

  139. -fast det inte finns gammal skog.
    Normalt sett är det en förutsättning.

  140. Det här är Jåvan. När man högg ville
    man inte ha med skadan i trädet-

  141. -så man sågade av
    och lämnade kvar den.

  142. Det var, tyckte jag,
    väldigt intressant.

  143. För att... Det glömde jag att säga.

  144. Den här barken tog man på försommaren
    då den var bäst.

  145. Det hade Gudrun kunnat berätta
    mycket mer om, om hon hade haft tid.

  146. Det innebär ju att vi har
    samisk försommar i området här.

  147. Hundra meter från den här barktäkten
    ute på en liten myrholme-

  148. -ser ni en eldstad där.

  149. Det är en eldstad till vänster om
    Micke på stubben, och en där.

  150. Plus att det är två eldstäder till
    bakom fotografen.

  151. Vi har alltså fem samiska härdar
    hundra meter från den här barktäkten.

  152. Vi gjorde en undersökning. Det här
    är en liten plan där man ser...

  153. Den streckade kanten
    är utsträckningen på myrholmen.

  154. De svarta fläckarna är härdarna.

  155. Där vi har rutor runt härdarna
    gjorde vi en undersökning.

  156. Det som var jätteintressant,
    tyckte jag, var att-

  157. -vi lyckades hitta ett mynt
    från 1660-talet-

  158. -vilket gör att vi hamnar i samma tid
    som Geddas karta, ungefär.

  159. Det kan ju ha cirkulerat ett tag
    innan det hamnade i backen här.

  160. Då har vi alltså, om det hör ihop
    med barktäkten, ett sommarviste.

  161. Ett skogssamiskt sommarviste
    från samma tid som Geddas karta-

  162. -i ett område där det inte finns
    några visten utmarkerade.

  163. Vi får veta mer
    än vad Gedda berättar för oss.

  164. Sen vad man gjorde på den här myren,
    om det var bete för renar...

  165. Vi hittade ben,
    som förmodligen är ren.

  166. Det finns inget jättebra fiske
    precis i närheten.

  167. Det går förbi en jättefin bäck,
    däremot.

  168. Hoppas vi så småningom får veta mer
    om den här tiden.

  169. Kombinationen av historia
    och arkeologi.

  170. Här har vi en barktäkt som man
    kommit tillbaka till på senare tid-

  171. -och gjort en bläcka på kanten
    och stämplat med en kronostämpel.

  172. Nu har skogsbruket
    gjort intrång i skogarna.

  173. Stämplingar
    hittar man rester av ibland.

  174. Ibland hittar man även
    resterna av där skogshuggarna bodde.

  175. Det här är faktiskt stallet
    där man ser taket som har rasat in.

  176. Förmodligen tidigt 1900-tal.

  177. Här fick jag lär mig nåt nytt
    av Lars Östlund som berättar-

  178. -att såna här höga stubbar
    som man ser är huggna med yxa-

  179. -är de äldsta spåren av skogsbruk
    som vi har.

  180. Det är alltså första vågen
    innan man började såga.

  181. Det beror inte på djup snö, utan man
    kan inte hugga långt ner med yxa.

  182. Att man började med såg
    var inte för att det gick fortare-

  183. -för en duktig skogshuggare
    tog ner träd lika snabbt med yxa-

  184. -men med sågen kom man längre ner
    och fick mer utbyte av varje stock.

  185. Sen jag lärde mig det, vid den här
    stubben, har jag börjat se såna här-

  186. -här och var ute i skogen.

  187. Det är inte alla yxhuggna stubbar
    som är...

  188. ...timmerhuggning.

  189. Man kan hitta
    såna här små, späda stubbar också.

  190. Där kom de.

  191. Här har vi sånt som vi kallar "lapp-
    stubbar" eller "lavtäktsstubbar"-

  192. -där man på vintern vid
    besvärliga snöförhållanden hugger...

  193. ...gärna smala träd för att
    komma åt hänglaven i topparna.

  194. Jag pratade med en renskötare...
    Det var förra hösten det blåste.

  195. Det var Hilde.
    Han sa att det var jättebra.

  196. Han hade renarna nere
    vid Ångermanälven, nedanför Åsele.

  197. Renarna gick in under
    den omkullblåsta tallen på morgonen-

  198. -och så var de där hela dagen.
    De fick jättemycket mat.

  199. Här har vi...

  200. Nu är vi i lappskattelandet Mårdberg
    vid Öreälven.

  201. Det här är en väldigt kolad,
    så här hög stubbe-

  202. -med en tydligt inslagen pinne-

  203. -i ett område
    med många samiska härdar.

  204. De är väldigt svåra att se där,
    men de finns.

  205. Det här är nåt man,
    om man hittar gamla visten, kan se.

  206. Man har slagit in pinnar för att
    hänga kärl på, binda fast renar i-

  207. -eller vad man nu kan tänka sig.
    Men det är inte så vanligt.

  208. Vi måste ha kvar de här gamla träden
    för att det ska finnas kvar.

  209. Alla pinnar som är inslagna i träd-

  210. -är inte visten
    eller har med renar att göra.

  211. Det här ser väldigt lika ut,
    tycker jag-

  212. -men om man vänder på sig ser man
    att det är en hässja för myrhö.

  213. Det här är Saxnäs i Sorsele.

  214. Under alla år som vi har bott
    och verkat i de här trakterna-

  215. -så har man fiskat och jagat.

  216. Det här med jordbruk
    och förmodligen tamrenar-

  217. -har varit rätt sent i historien.

  218. Att jaga har varit viktigt.

  219. En av de mest kända fällorna vi har
    är "rävtana", säger man formellt.

  220. "Rävtång" säger man
    om man är ute i markerna.

  221. Det är en fälla
    där man skär till ett skarpt V.

  222. Man sätter nåt dött
    som luktar gott för räven längst upp-

  223. -och räven hoppar upp
    och fastnar med ett framben där.

  224. Och...

  225. Jag har pratat med en som sett
    en död räv hänga i en sån där.

  226. Han fotade den, skickade till
    en jakttidning, och så kom polisen-

  227. -och var på väg
    att åtala honom för grovt jaktbrott.

  228. Han lyckades få dem att tro på
    att han inte hade gjort det.

  229. Men sen har vi hittat de här,
    som jag tycker är lite kul.

  230. Det är samma sak på båda bilderna.
    En framifrån och en i profil.

  231. Det är en tall ute på en myr,
    ungefär femton centimeter i diameter.

  232. Man har med yxa huggit in ett jack
    ungefär fem centimeter in.

  233. Längst in i jacket
    har man kluvit ner ända mot roten.

  234. Man har böjt ut och stoppat in
    några pinnar där bakom.

  235. Det här är i Käringberget i Fredrika.
    Det finns sex stycken där.

  236. Jag har inte sett en nån annanstans,
    men hört talas om att det kan finnas.

  237. Men jag har inte sett nån.

  238. Från början förstod vi inte
    vad det här var.

  239. Vi frågade runt.

  240. Vi fick inget svar,
    men till sist fick jag hjälp.

  241. Nån hittade ett gammalt exemplar
    av tidskriften Västerbotten-

  242. -att Hilmer Zetterberg hade skrivit
    om "Ekorrklämman eller -smällan"-

  243. -som han hade "ej hört talas om
    annat än i Lycksele socken"-

  244. -"där den användes i Ruskträsk
    med kringliggande trakt."

  245. Sen beskriver han precis hur man
    hugger ut ett jack och klyver ner.

  246. Man spänner ut den som en fjäder.

  247. Man gillrar med gillerstickor mellan
    stammen och den utbända spjälan.

  248. Sen skulle man gillra med svamp.

  249. Det har jag inte tidigare hört att
    man använder som bete för ekorrar.

  250. När ekorren skulle ta svampen
    smällde den igen.

  251. "Förvisso dödade denna
    bättre än stocken."

  252. Om det nu är så
    att man har en effektiv fälla-

  253. -som man kan bygga
    med en yxa och kniv...

  254. En svamp kanske man
    måste ha med sig.

  255. ...så borde det ju finnas fler.

  256. Han hörde om det i Ruskträsk och
    vi hittade sex stycken i Fredrika.

  257. Det måste finnas fler ute i skogen.

  258. Jag har en uppmaning
    till alla som går i skogen.

  259. När ni ser en sån, hör av er.
    Vi vill gärna veta var de finns.

  260. Officiellt känner vi till
    sex stycken i hela landet-

  261. -och de ligger i Käringberget.

  262. Som ett sista resultat
    av det här projektet-

  263. -så skrev vi en bok tillsammans
    som heter "Kulturarv i gammelskog".

  264. Jag stod här för ett år sen och sa
    att den snart kommer från trycket.

  265. Nu har den kommit från trycket.

  266. Vi har fått ett jättestort gensvar
    på den, och den är slut.

  267. Vilket är trevligt,
    samtidigt som det är tråkigt.

  268. För att man inte ska känna sig
    helt...

  269. ...vilsen i tillvaron, för att man
    inte hittar boken, så finns den-

  270. -dels på Skogsstyrelsens hemsida
    på den här adressen.

  271. Man kan läsa den på nätet.
    Den bläddrar jättetjusigt.

  272. Det är till och med blädderljud med,
    men den kan man bara läsa på nätet.

  273. På Västerbottens museums hemsida
    kan man ladda hem den i PDF-format-

  274. -och läsa den på sin egen kammare-

  275. -och skriva ut den
    så man kan få riktiga blädderljud.

  276. Jag hoppas att ni läser den på nätet-

  277. -om ni inte har fått tag på
    ett analogt exemplar redan.

  278. Till sist vill jag bara säga:

  279. Kom ihåg när ni är ute i skogen att
    det går att läsa historia där också.

  280. Tack för mig.

  281. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kulturarv i nordliga gammelskogar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här om hur mycket man kan få veta om skogen och dess bakgrund när man studerar den. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Skogsbruk
Ämnesord:
Gammelskog, Skogar, Skogsbruk
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samråd mellan skogsbruk och rennäring

Camilla Widmark är forskare på SLU i Umeå vid Institutionen för skogsekonomi. Hon föreläser om att man måste hitta en bra samarbetsmetod mellan skogsindustrin och samerna, eftersom båda parterna är intresserade av att använda skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att anpassa skog till rennäring och naturvård

Många samebyar kämpar för att överleva och finnas kvar i Sverige. Framförallt handlar det om hur skogen ska skötas så att det kan fortsätta gynna samerna. Forskarna Erik Valinger och Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar om sina resultat. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Visioner för skogen

Skogen är en viktig ekonomisk källa för många. Camilla Sandström är lektor på Umeå universitet och statsvetenskapliga institutet. Här berättar hon om hur man ska ta tillvara på skogen så att människan kan bo där. För undersökningar visar att vi faktiskt i framtiden vill ut i skogen och på landet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Aktiv spridning av renlav

Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen under vintertid. När skogen själv producerar renlav är det ett gott tecken. Hans Winsa från statligt ägda skogsbolaget Sveaskog berättar om bolagets visioner för skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Fjorton år med renbruksplaner

Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och presenterar sin forskning där han har följt renarna och deras betesrutiner. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Vindkraftetablering och rennäring

Anna Skarin är forskare på institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU. Här berättar hon om sina studier i hur renar reagerar i områden där man har byggt vindkraft. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Ekologisk kunskap i det samiska samhället

Berit Inga arbetar vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå och är same. Hon berättar här om vad det innebär för samerna att de har blivit erkända av svenska staten och får ett eget sameting. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Kulturarv i nordliga gammelskogar

Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här om hur mycket man kan få veta om skogen och dess bakgrund när man studerar den. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet

Gudrun Norstedt forskar om skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. Hon berättar om hur samerna levde och använde skogen under 1600-talet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att erövra sitt modersmål

Leanne Hinton, professor vid University of California, berättar om hur hon med programmet Språkhjältar försöker hjälpa folk att väcka liv i eller lära sig sitt modersmål efter att det har varit förlorat i en eller flera generationer. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Språkliga förbud

Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka, forskare på Umeå universitet, berättar om svenska lagar och hur det praktiskt ser ut med möjligheten för samer att lära sig sitt modersmål. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Jojk för att lära sig samiska

I sin föreläsning berättar språkläraren Johan Sandberg McGuinne att han vill att alla som lär sig samiska först ska lära sig jojk. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Minoriteter och modersmål

Paneldiskussion om hur minoritetsspråk ska utvecklas och leva vidare. Medverkande: Patricia Fjellgren, Nancy Steele, Johan Sandberg McGuinne, Astri Dankertsen och Leanne Hinton. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.