Titta

UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Om UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Föreläsningar om utmaningarna som samhället står inför med global uppvärmning, ohälsa och demografiska förändringar. Inspelat den 5 mars 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015 : Den åldrande befolkningenDela
  1. Den åldrande befolkningen
    brukar pekas ut-

  2. -som en av samtidens
    stora utmaningar.

  3. Det är en samhällsprocess som
    påverkar oss alla, gamla som unga.

  4. Fattiga och rika.

  5. Och i ökande omfattning i länder
    som ligger utanför Europa.

  6. Latinamerika och Asien
    är transitionsekonomier-

  7. -som i högre utsträckning
    påverkas av den här processen.

  8. Idag tänkte jag prata om hur den
    åldrande befolkningen på olika sätt-

  9. -påverkar processer i olika länder-

  10. -och påverkar livssituationen
    för olika grupper.

  11. Jag kommer bland annat att utgå
    ifrån forskning som vi bedriver-

  12. -här vid Umeå universitet vid centrum
    för demografi och åldrandeforskning.

  13. Det handlar om hur demografiska
    processer påverkar familjenätverken.

  14. Den åldrande befolkningen betraktas
    som nån form av hot och utmaning.

  15. Det har gjorts studier i massmedia
    och det negativa kommer ofta fram.

  16. När vi pratar om den åldrande
    befolkningen utgår man-

  17. -från processer
    som en tyngre försörjningsbörda.

  18. Vi är allt färre
    som ska försörja allt fler.

  19. Eller att vi får en tyngre
    omsorgsbörda med flera äldre.

  20. Vi kan få svårt med ekonomi
    och personalförsörjning i vården.

  21. Då får vi problem i samhället.

  22. Vi pratar om att den åldrande
    befolkningen kan ge lägre pensioner-

  23. -och även konsekvenser för ekonomin.

  24. Vi får en sämre uppbyggnad av human-
    kapitalet, de mänskliga resurserna.

  25. På så vis resulterar detta
    kanske i en svagare tillväxt.

  26. Ofta beskrivs det
    som att det inte bara påverkar alla-

  27. -det är på något vis vårt gemensamma
    ansvar, vårt gemensamma problem.

  28. När man diskuterar
    den åldrande befolkningen-

  29. -gör man det ofta utifrån statistik
    som visar tyngre försörjningsbörda.

  30. Här visas hur andelen över 65 år i
    Sverige har ökat från 14 % till 19 %-

  31. -under 25 år.

  32. Det finns två orsaker
    bakom processen.

  33. Det ena är att människor lever
    allt längre, den positiva sidan.

  34. Den andra är att vi har haft
    sjunkande födelsetal.

  35. Vi har gått från relativt höga
    till lägre födelsetal.

  36. Vi har födelsetal som inte
    reproducerar befolkningen.

  37. Därför åldras befolkningen.

  38. Födelsetalen
    är den viktigaste orsaken-

  39. -till att vi har fått processen
    med en åldrande befolkning.

  40. Ett annat sätt att beskriva det här
    är att använda framtidsprognoser.

  41. Här är en prognos fram till 2050.

  42. Den ska illustrera
    den tyngre försörjningsbördan.

  43. Vi brukar säga: "För att kompensera
    för den tyngre försörjningsbördan"-

  44. -"måste vi öka arbetstiden med 10 %
    i den produktiva befolkningen."

  45. Om vi tittar på den här linjen
    ser den inte så drastisk ut.

  46. Det är Sverige fram till 2050.

  47. Den ser ännu mindre drastisk ut
    om vi jämför den med andra länder.

  48. Den blåa kurvan är EU, 28 länder
    i den europeiska unionen.

  49. Den gröna kurvan
    är ett extremt exempel.

  50. Det är Slovakien som får en
    hastigt förändrad försörjningsbörda.

  51. Som ni ser kommer försörjningsbördan-

  52. -att falla mycket tyngre
    i de andra europeiska länderna.

  53. Det beror på att vi har haft
    en mycket mer långsam övergång-

  54. -från höga till låga födelsetal
    i Sverige än i andra länder.

  55. Vi har haft relativt höga födelsetal
    tack vare vår familjepolitik-

  56. -med frikostig föräldraledighet,
    barnomsorg och så vidare.

  57. Eftersom vi har haft en hög
    invandring har det bidragit till-

  58. -att reducera den demografiska
    försörjningsbördan i samhället.

  59. Andra länder har haft en snabbare
    transition från ett samhälle-

  60. -med många unga att ta hand om till
    ett där man har gamla att hand om.

  61. Det innebär att man får
    en mycket kortare period-

  62. -med en positiv och bra demografisk
    struktur i samhället.

  63. En kortare tid att investera
    i utbildning och infrastruktur.

  64. Det skapar andra förutsättningar
    för de länderna än för oss i Sverige.

  65. När vi pratar om den åldrande
    befolkningen är det ofta negativt.

  66. Men det finns ju också
    positiva budskap.

  67. Vi får beskrivningar av
    hur mycket aktiva seniorer det finns.

  68. Människor som är gamla, men lever
    ett aktivt liv efter pensionsåldern.

  69. Ett annat positivt budskap
    är att vi lever allt längre.

  70. Om man tittar på det historiskt,
    sen mitten av 1800-talet-

  71. -så har vi vunnit ungefär
    tre månader om året i livslängd.

  72. Det här är en stadig
    och konstant utveckling.

  73. Man kan säga, att på fem år så åldras
    vi kanske bara fyra år egentligen.

  74. Det här är också en utveckling
    som vi hittar runt om i världen.

  75. Den internationellt kände demografen
    James Vaupel-

  76. -brukar vara den som pratar mest
    om lång livslängd har sagt:

  77. "50 % av de nyfödda svenska barnen
    kommer att bli 104 år gamla."

  78. Det bygger han på antagandet
    att trenderna fortsätter.

  79. Det grundar han på att de har gjort
    det under väldigt lång tid.

  80. Det finns ingen tendens
    till avvikelser.

  81. Det finns en del darr på kurvan.

  82. Men inga stora katastrofer
    som andra världskriget-

  83. -eller det allmänna bruket av
    cigarettrökning har ändrat kurvan.

  84. Den går stadigt uppåt.

  85. Vaupel använder Sverige som exempel.

  86. Sverige är ett av de länder
    som har haft...

  87. ...som har en
    av de högsta medellivslängderna.

  88. Den här kurvan,
    Sverige är den blåa linjen högst upp.

  89. Tillsammans med Frankrike
    ligger vi högt uppe där.

  90. Det jag vill illustrera
    med kurvan är-

  91. -att många andra europeiska länder
    ligger där.

  92. Alla går i samma riktning. Man har
    en kraftigt stigande medellivslängd.

  93. Även i fattiga länder som Rumänien,
    den orangea kurvan-

  94. -har man
    efter en problematisk period-

  95. -hamnat i en situation
    med en snabbt ökad medellivslängd.

  96. Det intressanta är
    att kurvorna verkar konvergera.

  97. Om vi jämför Sverige och Portugal ser
    vi att Portugal närmar sig Sverige.

  98. Ett land som Portugal som vi ofta
    betraktar som ett fattigt land-

  99. -har idag samma medellivslängd
    som Sverige hade 2005.

  100. Vi ska tänka på att det här är
    människor som har levt-

  101. -under 30-, 40-, 50-, och 60-talen
    som vi räknar med i statistiken.

  102. Det här är
    en väldigt generell process.

  103. Den förekommer i länder som är
    betydligt fattigare än Sverige.

  104. Bilden blir annorlunda
    om vi tittar på antal friska år.

  105. Det här är från Eurostat, och det är
    svårt att jämföra länder så här-

  106. -men det kan ge en grov indikation.

  107. Längst ute till vänster
    hittar ni Sverige.

  108. I Sverige har man enligt den här
    statistiken flest friska år.

  109. Länder som Estland och Slovakien
    har en kortare period av friska år-

  110. -och naturligtvis också då,
    en längre period av ohälsa.

  111. Då ska vi se.

  112. De här länderna, får förutom den
    demografiska bördan en dubbel börda-

  113. -när man har en ohälsosam
    situation i landet.

  114. Befolkningsbördan handlar inte bara
    om hur många som är över 65-

  115. -utan om vilken ekonomisk, social
    och hälsosituation de befinner sig i.

  116. Vi vid centrum för demografi
    och åldrandeforsking i Umeå-

  117. -deltar i ett projekt som heter SHARE
    med 21 länder i Europa.

  118. Vi försöker se på skillnader i hälsa,
    sociala förhållanden och ekonomi.

  119. Det är väldigt stora skillnader
    mellan olika länder i Europa.

  120. Inte minst mellan olika länder
    med skilda välfärdsmodeller.

  121. Sverige och Skandinavien
    skiljer sig ut mot övriga Europa.

  122. Den äldre befolkningen
    har bättre hälsa och ekonomi.

  123. Och ett högre skattat
    subjektivt välbefinnande-

  124. -när det gäller olika indikatorer.
    Det är också intressant-

  125. -att vi har mindre sociala skillnader
    mellan olika grupper i Sverige.

  126. Det gäller hälsa, ekonomi
    och livsstilsfaktorer.

  127. Skillnader inom länder... Jag har
    pratat om skillnader mellan länder.

  128. Sociala skillnader inom länder
    är en sak-

  129. -som debatten handlar mycket om när
    det gäller en åldrande befolkning.

  130. Forskare som håller på med såna
    frågor är ganska bekymrade.

  131. Den amerikanske sociologen
    Dale Dannefer säger-

  132. -att förutsättningarna tidigt i livet
    har en tendens att bli kumulativa.

  133. Vi får kumulativa fördelar
    och nackdelar.

  134. Ojämlikheten ökar på nåt vis
    över livet.

  135. Om livet blir längre finns det en
    risk att ojämlikheten-

  136. -blir större i slutet av livet.

  137. En annan process som oroar
    är ökad ojämlikhet över tiden.

  138. Samhället håller på att bli
    mer ojämlikt i Sverige-

  139. -andra europeiska länder
    och Nordamerika.

  140. Vi riskerar att få större inkomst-
    skillnader i varje ny generation.

  141. Det finns två processer
    som kan bidra till växande klyftor-

  142. -i den åldrande befolkningen.

  143. En annan process som har stor
    betydelse för äldre idag-

  144. -är att vi har en tendens att lägga
    allt större ansvar på individen.

  145. Vi har jämfört Sverige som har en
    stark välfärdsstat, och Danmark-

  146. -med länder där man lägger mer ansvar
    på individen och familjen.

  147. Det händer även i Sverige att ett
    större ansvar förs över på familjen.

  148. Det är makor och makar,
    döttrar och söner-

  149. -som får tand om många av de äldre
    och på olika sätt stötta.

  150. Ett problem som vi har uppmärksammat-

  151. -är att familjenätverken är en ojämnt
    fördelad resurs i samhället.

  152. Vi har tittat på hur det demografiska
    åldrandet påverkar familjenätverken.

  153. Alltså, familjens åldrande.

  154. En tydlig process är att
    familjenätverken tunnas ut.

  155. När vi har låga födelsetal får vi
    färre personer i samma generation.

  156. Vi får färre syskon och kusiner.

  157. Då tänker man sig...
    Jag ska först säga så här.

  158. Man tänker att när vi lever längre
    får vi fler generationer samtidigt.

  159. Det finns forskare som pratar om
    att intergenerationskontakterna-

  160. -blir viktiga när vi hamnar i tre-
    och fyra- generationssamhällen.

  161. Vi har konstaterat att ålders-
    avstånden mellan generationerna ökar.

  162. Vi skaffar barn senare. När man är
    över 30 kommer det första barnet.

  163. Det innebär att det tar bort effekten
    utav detta.

  164. Andelen 55-åringar som har barnbarn
    har minskat drastiskt i Sverige.

  165. Det är mindre sannolikt att man
    lever i en fyrgenerationsfamilj.

  166. På det viset blir familjerna glesare
    på både på bredden och på längden.

  167. När vi tänker oss en samhälls-
    utveckling där ett större ansvar-

  168. -juridiskt eller de facto
    förs över till familjerna-

  169. -måste vi betänka såna här fakta.

  170. 20 % av de äldre har inga barn.
    Vem ska då ta hand om de äldre?

  171. Det finns en risk att skapas stora
    ojämlikheter i samhället så här.

  172. En annan fråga är det geografiska
    avståndet till familjen.

  173. Vi lever i en värld där man
    kommunicerar med Facebook.

  174. Det geografiska avståndet är ändå
    viktigt, att man kan träffas.

  175. I bondesamhället levde flera
    generationer tillsammans.

  176. Vi lämnade det
    genom industrialisering.

  177. Man fick en separation
    mellan föräldrar och barn.

  178. Man flyttade till staden
    och lämnade föräldrarna.

  179. En del av välfärdssamhället
    berodde på detta.

  180. Vi var tvungna att ha nån
    som kunde ta hand om de äldre.

  181. Då tänker man sig
    i vårt rörliga samhälle-

  182. -så skulle avstånden bli större
    mellan föräldrar och barn.

  183. Men så är det inte.

  184. Idag minskar de geografiska avstånden
    mellan föräldrar och barn.

  185. Det är för att vi inte
    är i urbaniseringsprocessen.

  186. Vi bor helt enkelt i städer.
    Vi bor tätt.

  187. Barnen flyttar inte ifrån
    de här stadsregionerna.

  188. De absorberar barnen.

  189. De hamnar närmare föräldrarna än
    under urbaniseringsprocessen.

  190. Det kanske man kan tycka
    är en bra sak i sammanhanget.

  191. Om vi gör en internationell
    jämförelse och tittar på data-

  192. -från vår jämförande studie,
    SHARE-studien så ser vi-

  193. -att geografiska avstånd mellan barn
    och föräldrar är större i Sverige-

  194. -än i något annat europeiskt land
    som ingår i den här undersökningen.

  195. Och som en konsekvens av detta:

  196. Kontakterna mellan barn och föräldrar
    är mindre än i andra länder.

  197. En konsekvens av detta är att-

  198. -ensamheten är, och kan bli,
    ännu mer ett problem.

  199. Vi vet att det är ett problem för
    många äldre att de är ensamma.

  200. Då kan man ju undra naturligtvis
    vad det här betyder.

  201. En jämförelse man kan göra är med
    länderna i Syd- och Östeuropa.

  202. Där tar man i högre utsträckning
    hand om sina föräldrar.

  203. Föräldrarna bor hos barnen.
    Man har en familjestödsmodell-

  204. -som samhället bygger på.

  205. Det bidrar till att man
    har mer dagliga kontakter.

  206. Man har större närhet till barnen.

  207. En konsekvens kan vara att man är
    nöjdare med sina sociala relationer.

  208. När vi frågar folk var man är mest
    nöjd med sina sociala nätverk-

  209. -är det faktiskt i de nordiska
    länderna man är mest nöjd.

  210. Antagligen beror det på att ansvaret
    för föräldrar och barn-

  211. -skapar det ett beroende
    och en bindning.

  212. Friheten vi har i Norden
    kanske uppfattas som positiv.

  213. Kontakten med släkten kompletterar
    basstödet från samhället-

  214. -snarare att det är familjen
    som ska ta hela ansvaret.

  215. Om jag ska sammanfatta
    så finns det en stor risk-

  216. -för växande sociala klyftor
    i det åldrande samhället.

  217. Till exempel är familjenätverket
    en ojämnt fördelad resurs.

  218. Den åldrande befolkningen
    är en utmaning för alla-

  219. -men den riskerar att främst bli en
    börda för vissa grupper i samhället.

  220. Det var många tankar som väcktes.

  221. Är det så att politiken tenderar
    att lämna ansvaret?

  222. -Det låter så. Har du tänkt på det?
    -Ja.

  223. Det är ju så att även om man
    ideologiskt försvarar välfärdsstaten-

  224. -så ser vi hur det finns brister
    på resurser till vård för äldre.

  225. Det är på det viset.

  226. Jag har en klar bild av att äldre
    inte har det så lätt alla gånger.

  227. Det finns nåt
    som liknar diskriminering.

  228. Har det varit lätt politiskt
    att inte ta det totala ansvaret-

  229. -för att en samhällsopinion
    tycker att gamla inte är viktiga?

  230. Det skulle jag inte vilja säga.

  231. Man använder snarare de äldre som ett
    argument i den politiska debatten-

  232. -och säger att man stöder dem.

  233. Sen levererar man kanske inte
    i den utsträckning som man borde.

  234. Du kommer att få
    några filosofiska frågor.

  235. Jag tänkte när du sa...
    Jag gammal, 67 år.

  236. Jag håller med, men det känns så.

  237. Sen har jag barnbarn på gång
    som är väldigt små.

  238. Jag räknar med att leva min
    medellivslängd, drygt 80 år.

  239. Du pratar om 104 år. Vem ska vara
    lyckligast? Jag eller mitt barnbarn?

  240. Vem drog vinstlotten?

  241. Du kan vara lycklig över att dina
    barnbarn får ett så långt liv.

  242. Det beror på vilket liv man får.

  243. Om man får ett friskt liv
    där många andra också blir 104 år-

  244. -att ens vänner blir 104 år,
    varför skulle inte det vara bra?

  245. Idag tänker vi oss en 104-åring
    som sjuk och utan jämnåriga kvar.

  246. På det viset
    är hon ensam och speciell.

  247. -Så jag drog nitlotten?
    -Ja.

  248. Text: Aino Bergh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den åldrande befolkningen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När befolkningen åldras riskerar omsorg och försörjning att bli en tung börda främst i vissa grupper, säger Gunnar Malmberg som är professor i kulturgeografi vid Umeå universitet. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Inkomstfördelning, Nationalekonomi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Skogen som integrationsarena

Skogen behöver skötas och pysslas om, men det saknas resurser. Forskaren Ann Dolling har tittat på detta och hon menar att flyktingar som kommer från Syrien skulle kunna göra stor nytta om de bara fick chansen. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Klimatförändringarnas effekter på Östersjön

Hur mår Östersjön? Agneta Andersson, professor i pelagial ekologi vid Umeå universitet, ger en bild av hur det ser ut i Sveriges viktigaste hav och berättar varför det är så viktigt att ekosystemet fungerar. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Erfarenheter av skogsbranden i Västmanland

Vilka rutiner finns det när det bryter ut en stor skogsbrand? Anders Granström forskar i brandekologi på SLU. Här berättar han om släckningsarbetet och hur skogen påverkades av branden. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Varför ska vi skydda ungskogen?

Lena Gustafsson, professor i naturvårdsbiologi vid SLU, menar att vi är bra på att skydda den gamla skogen men att den unga skogen är minst lika viktig för att det ska bli bra i framtiden. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Rehabilitering och skogsproduktion

Vad betyder skogen för människan? Ann Dolling och Eva-Maria Nordström, forskare i skog och hälsa respektive skoglig planering, berättar om hur vistelse i skogen kan öka livsglädjen. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Den åldrande befolkningen

När befolkningen åldras riskerar omsorg och försörjning att bli en tung börda främst i vissa grupper, säger Gunnar Malmberg som är professor i kulturgeografi vid Umeå universitet. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Hur påverkar klimatförändringar vår hälsa

Joacim Rocklöv forskar i epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Här berättar han om sin senaste forskning och om hur han arbetar tillsammans med andra forskare runt om i världen. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Svininfluensapandemin, vad lärde vi oss?

Massvaccinationen var till för att hindra spridningen av pandemin. Biverkningen med narkolepsi är en av flera lärdomar som samhället måste ta itu med. Det säger Britta Lundgren, professor i etnologi vid Umeå universitet. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.