Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Föreläsningar från Samiska veckan 2015 som hölls på Västerbottens museum i Umeå den 28 februari till den 8 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2015 : Språkliga förbudDela
  1. Det finns så många hot
    mot urfolksspråk över hela världen-

  2. -och språk försvinner
    oroväckande snabbt.

  3. Men de senaste årtiondena-

  4. -har man uppmärksammat
    urfolkens rättigheter-

  5. -och urfolken i världen.

  6. Till exempel står det i Unescos
    konvention om kulturell mångfald-

  7. -att människor har rätt
    till sina kulturer och sina språk.

  8. Den europeiska stadgan
    om landsdels- eller minoritetsspråk-

  9. -har också spelat en viktig roll.

  10. Stadgor och deklarationer
    är självklart viktiga-

  11. -men vi vet att deklarationerna i sig
    inte är det som bevarar språken.

  12. Som vi har fått höra, är det vi själva
    som bevarar våra egna språk.

  13. Men deklarationer och förklaringar
    är viktiga.

  14. Jag tror att alla vi
    som tillhör en ursprungsbefolkning-

  15. -har fått frågan:
    "Varför är ditt språk viktigt?"

  16. Här vill jag citera Darrell Kipp,
    en språkaktivist från blackfoot-folket.

  17. Han sa: "Jag behöver inte förklara
    varför mitt språk är viktigt."

  18. "Jag ställer inte den frågan till nån
    annan. Såna frågor utgör bara hinder."

  19. "De hjälper oss inte, utan motarbetar
    oss i vårt arbete med språket."

  20. Nu kan vi tala
    om mänskliga rättigheter.

  21. Om nån har invändningar så frågar jag
    vilka andra rättigheter de ogillar.

  22. Förbudet mot tortyr, kanske?
    Vi vet att det diskuteras.

  23. Men det här är viktigt, för det
    minskar pressen på oss i vårt arbete.

  24. Vi behöver inte stå och förklara-

  25. -varför vi ska få lov att existera-

  26. -på samma sätt
    som majoritetsbefolkningen.

  27. Dessa konventioner, lagar
    och så vidare spelar en viktig roll-

  28. -på så sätt
    att de uppmanar till motåtgärder-

  29. -och kanske gör det lättare
    att genomföra dessa motåtgärder.

  30. De bidrar också till att avstigmatisera
    urfolksspråk och minoritetsspråk.

  31. Även om de inte i sig bevarar språken.

  32. Sverige uppmuntrades särskilt att
    skriva under den europeiska stadgan-

  33. -och kring millennieskiftet
    kom en språklagstiftning i Sverige-

  34. -där samiska
    blev officiellt minoritetsspråk.

  35. Det fanns även
    fyra särskilda kommuner-

  36. -som var förvaltningsområden
    för samiska.

  37. De skulle främja språket.

  38. Den här lagen stärktes ytterligare
    år 2009-

  39. -när lagen om nationella minoriteter
    och minoritetsspråk kom.

  40. I och med den lagen är
    alla samiska språk officiellt erkända.

  41. Förvaltningsområdena har ökat i antal-

  42. -från fyra kommuner till dagens nitton.

  43. När vi talar
    om nationella minoritetsspråk i Sverige-

  44. -gäller det, förutom samiska,
    även finska, meänkieli-

  45. -jiddisch och romani chib.

  46. Men jag ska bara diskutera samiska
    i det här föredraget.

  47. Lagens uttryckliga syfte,
    som vi kan utläsa-

  48. -är att stärka nationella minoriteters
    rättigheter med avseende på språk.

  49. Och lagen-

  50. -har ett stort symbolvärde
    i många olika avseenden.

  51. Man har bland annat rätt att använda
    språken i kontakt med myndigheter.

  52. Man får använda dem i domstolar-

  53. -och det tas även upp
    en del andra saker.

  54. Bra lagstiftning är ett bra hjälpmedel,
    men den i sig bevarar inget.

  55. Jämför med religionsfrihet,
    som ger en rätt-

  56. -att utöva religioner
    eller att låta bli-

  57. -men som absolut inte
    tvingar en till nåt - som tur är.

  58. Men hur användbar är då lagen?

  59. I det här föredraget,
    eller under de kommande minuterna-

  60. -ska jag diskutera
    lagen om nationella minoriteter-

  61. -och ställa den mot de lagar
    som styr utbildningssystemet i Sverige.

  62. Man upptäcker intressanta punkter
    där de står i konflikt med varandra-

  63. -om man tittar närmare på dem.

  64. Vi börjar
    med lagen om nationella minoriteter-

  65. -och minoritetsspråk.

  66. Om man ska göra en ungefärlig
    översättning så ser man att lagen-

  67. -gäller nationella minoriteter...

  68. ...och minoritetsspråk, och rätten
    till språket i kontakt med myndigheter-

  69. -och i domstolar.

  70. Hur fungerar nu den här datorn...?

  71. Den tar även upp vissa skyldigheter-

  72. -gällande förskolor och äldrevård.

  73. Om vi fokuserar på språket-

  74. -slår lagen alltså fast att man har rätt
    att använda språket i förskolan-

  75. -och att man ska ha rätt till språket
    inom äldreomsorgen.

  76. Så...
    Det vi ser här är ganska intressant.

  77. Det man trycker mest på-

  78. -när det gäller språkanvändning,
    utbildning och kommunikation-

  79. -är att i åldern 0-6-

  80. -har man rätt
    att få utbildning på språket.

  81. Man har även rätt till språket inom
    äldreomsorgen. Så där finns ett glapp-

  82. -på sjuttio år.

  83. Men grips man av polis och hamnar
    inför rätta, så kan man tala sitt språk.

  84. Och det är ju jättebra.

  85. Men skolväsendet, då? I den här lagen
    står egentligen inget om skolväsendet.

  86. Det regleras nämligen på annat håll -
    i skollagen, förstås.

  87. Jag ska ta upp en annan sak, utan att
    dröja mig kvar alltför länge vid den.

  88. Vi vet alla att det finns nåt
    som kallas för sameskola-

  89. -och den sträcker sig till årskurs sex.

  90. Sameskolan har en egen läroplan,
    och den får använda språket mer fritt-

  91. -än andra skolor, som vi ska se.

  92. Där finns unika förutsättningar
    för en tvåspråkig utbildning.

  93. Det är vanligt att folk tror
    att alla samiska barn går i sameskola.

  94. Det finns förstås de som gör det.

  95. Men det är viktigt att veta
    var de samiska skolorna ligger.

  96. Och det samiska området är ganska
    stort bara i Sverige, som ni ser här.

  97. Det är stort, och det
    sträcker sig in i Norge, Finland-

  98. -Kolahalvön, Ryssland och så vidare.

  99. Var ligger då sameskolorna?
    Jo, vid de blå prickarna.

  100. Det finns alltså stora områden
    som saknar sameskolor.

  101. I de områden som saknar sameskolor-

  102. -kan man alltså inte gå i sameskola.

  103. Om man bor i den södra delen
    av det samiska området...

  104. Jag ska försöka peka med markören.
    Här nere, nånstans.

  105. Då har man ungefär 700 km
    till närmaste sameskola.

  106. Det är som att bo i Cleveland
    medan skolan ligger i New York City-

  107. -eller som att bo i Umeå
    och ha skolan i Stockholm.

  108. Det är nog inte många
    som skulle skicka sina barn så långt.

  109. Det finns alltså praktiska problem.

  110. Skolorna är jättebra, men systemet
    har sina begränsningar.

  111. Om man bor i nåt av de områden
    som saknar sameskola-

  112. -så lyder skolorna
    under den allmänna skollagen.

  113. Enligt den svenska skollagen-

  114. -kan barn få utbildning
    på sitt eget språk...

  115. ...om minst en förälder
    talar detta språk-

  116. -och om barnet
    har kunskaper i språket.

  117. Men om man tillhör
    en nationell minoritet-

  118. -är det inte ett krav
    att man kan språket.

  119. Då kan man få undervisningstimmar
    utanför det vanliga schemat-

  120. -efter skoltid. Vanligtvis handlar det
    om ca 45 minuter i veckan.

  121. Det är inte tillräckligt med tid
    för att man ska lära sig ett språk.

  122. Tidigare hörde vi Leanne säga-

  123. -att man normalt
    hör två tusen yttranden om dagen.

  124. Man måste prata väldigt fort
    för att hinna med det på 45 minuter.

  125. Okej.

  126. Om vi tittar på en annan lag, skollagen-

  127. -så står det i den att minoritetsspråk
    kan studeras som moderna språk-

  128. -i årskurs sju till nio.

  129. Men det viktiga och intressanta i fråga
    om vad som sägs om minoritetsspråk-

  130. -är att man inte berör
    frågan om undervisningsspråk.

  131. Då måste man fråga sig om det
    finns nåt som ger oss lite spelrum-

  132. -när det gäller de lagliga möjligheterna
    att använda språket i undervisningen.

  133. I skollagen står det faktiskt en del
    om tvåspråkig utbildning.

  134. Om ett barn har ett annat språk än
    svenska kan delar av undervisningen-

  135. -ske på det andra språket i årskurs 1-6.

  136. Men det finns ett viktigt förbehåll.
    Utbildningen måste läggas upp-

  137. -så att den andel av undervisningen
    som sker på svenska hela tiden ökar-

  138. -och svenskan helt tar över till slut.

  139. Då är tanken att barnet
    ska kunna svenska.

  140. För vi har ju stora problem
    med att vi inte kan svenska.

  141. Det var ironi.

  142. Okej...

  143. Går det då att låta samiska vara det
    huvudsakliga undervisningsspråket?

  144. Samiska barn har små möjligheter
    att få undervisning på samiska.

  145. Lagen är skriven på det sättet.

  146. Om man låter en stor del
    av undervisningen ske på samiska-

  147. -så strider det mot vissa lagar.

  148. Här tror jag att det är väldigt viktigt-

  149. -att ändå inte släppa tanken
    på att det kan vara möjligt.

  150. Men det finns en annan möjlighet-

  151. -att få in mer samiska i skolan.

  152. Kommunerna har möjlighet-

  153. -och det är ju kommunerna
    som ansvarar för skolorna här i landet-

  154. -att välja att använda delar av den
    läroplan som används i sameskolan.

  155. Då får man nåt som kallas
    integrerad samisk undervisning.

  156. Det innebär vanligtvis
    att ett barn i genomsnitt-

  157. -får ca tre timmars samiskt språk och
    kultur i skolan, även om det varierar.

  158. Men det är upp till rektorerna i området
    att bestämma-

  159. -om den integrerade undervisningen
    ska ligga utanför det vanliga schemat.

  160. Och det är ett stort problem, anser jag.

  161. Men möjligheten finns, och man
    hade ju önskat att det förekom ofta.

  162. Som sagt har vi nitton kommuner
    som är samiska förvaltningsområden.

  163. Det borde ju vara självklart för dem att
    välja integrerad samisk undervisning.

  164. Eller hur...?

  165. Här är en karta över de kommuner som
    är förvaltningsområden för samiska.

  166. Namnen är skrivna i vitt.

  167. Elva stycken.

  168. Sen ser ni att de kommuner
    som är utmärkta med röda rutor-

  169. -är såna som har integrerad
    undervisning. Det är alltså rätt många-

  170. -som inte
    har integrerad samisk undervisning.

  171. Detta trots att kommunerna
    är förvaltningsområden för samiska.

  172. Då undrar man ju varför de är det.

  173. Är det ett PR-trick?
    Kanske i vissa fall.

  174. Funderar de helt enkelt på om den
    integrerade undervisningen behövs?

  175. Eller är de rädda för att vi inte
    ska lära oss tillräckligt bra svenska?

  176. Här ser ni även sameskolorna.

  177. Men det viktiga här är
    att ingen av de strategier som finns-

  178. -gör det möjligt att starta ett program
    som ges helt på samiska.

  179. Det finns två undantag i lagen,
    och de gäller finska och engelska.

  180. På så sätt-

  181. -blir symbolvärdet i lagen om nationella
    minoriteter och minoritetsspråk-

  182. -i praktiken utplånat av skollagen.

  183. Och så länge som...

  184. Jag tror självklart att man
    kan återuppliva språk utan dessa lagar-

  185. -men bra lagar kan vara till hjälp.

  186. Dåliga lagar skapar hinder-

  187. -precis som byråkrati och så vidare.

  188. Det finns alltså många problem.

  189. Nåt annat som är problematiskt
    är att innan lagarna antogs-

  190. -så gick de ut på remiss. Andra har
    haft möjlighet att komma med åsikter.

  191. Jag är säker på att lagförslaget
    även gick ut till sametinget.

  192. Jag vet inte om vi lät jurister
    titta på texterna.

  193. Att ingen säger nåt
    i majoritetssamhället förvånar mig inte.

  194. Det är ju en lång tradition.

  195. Men det är tydligt att lagarna
    står i konflikt med varandra.

  196. Å ena sidan har vi lagen om nationella
    minoriteter och minoritetsspråk-

  197. -som ger oss språkliga rättigheter.

  198. Det sägs uttryckligen att de
    ska bidra till att främja språket.

  199. Å andra sidan har vi skollagen-

  200. -som är högre upp i hierarkin
    och som säger nåt annat.

  201. I den meningen
    innebär skollagen förbud-

  202. -mot riktiga immersionsprogram.

  203. Därav föredragets titel.

  204. Översättning: Maria Åsard
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Språkliga förbud

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka är forskare på Umeå universitet. Här berättar han om svenska lagar och hur det praktiskt ser ut med möjligheten för samer att lära sig sitt modersmål. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Minorietsspråk, Samer, Samiska språk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samråd mellan skogsbruk och rennäring

Camilla Widmark är forskare på SLU i Umeå vid Institutionen för skogsekonomi. Hon föreläser om att man måste hitta en bra samarbetsmetod mellan skogsindustrin och samerna, eftersom båda parterna är intresserade av att använda skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att anpassa skog till rennäring och naturvård

Många samebyar kämpar för att överleva och finnas kvar i Sverige. Framförallt handlar det om hur skogen ska skötas så att det kan fortsätta gynna samerna. Forskarna Erik Valinger och Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar om sina resultat. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Visioner för skogen

Skogen är en viktig ekonomisk källa för många. Camilla Sandström är lektor på Umeå universitet och statsvetenskapliga institutet. Här berättar hon om hur man ska ta tillvara på skogen så att människan kan bo där. För undersökningar visar att vi faktiskt i framtiden vill ut i skogen och på landet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Aktiv spridning av renlav

Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen under vintertid. När skogen själv producerar renlav är det ett gott tecken. Hans Winsa från statligt ägda skogsbolaget Sveaskog berättar om bolagets visioner för skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Fjorton år med renbruksplaner

Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och presenterar sin forskning där han har följt renarna och deras betesrutiner. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Vindkraftetablering och rennäring

Anna Skarin är forskare på institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU. Här berättar hon om sina studier i hur renar reagerar i områden där man har byggt vindkraft. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Ekologisk kunskap i det samiska samhället

Berit Inga arbetar vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå och är same. Hon berättar här om vad det innebär för samerna att de har blivit erkända av svenska staten och får ett eget sameting. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Kulturarv i nordliga gammelskogar

Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här om hur mycket man kan få veta om skogen och dess bakgrund när man studerar den. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet

Gudrun Norstedt forskar om skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. Hon berättar om hur samerna levde och använde skogen under 1600-talet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att erövra sitt modersmål

Leanne Hinton, professor vid University of California, berättar om hur hon med programmet Språkhjältar försöker hjälpa folk att väcka liv i eller lära sig sitt modersmål efter att det har varit förlorat i en eller flera generationer. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Språkliga förbud

Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka, forskare på Umeå universitet, berättar om svenska lagar och hur det praktiskt ser ut med möjligheten för samer att lära sig sitt modersmål. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Jojk för att lära sig samiska

I sin föreläsning berättar språkläraren Johan Sandberg McGuinne att han vill att alla som lär sig samiska först ska lära sig jojk. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Minoriteter och modersmål

Paneldiskussion om hur minoritetsspråk ska utvecklas och leva vidare. Medverkande: Patricia Fjellgren, Nancy Steele, Johan Sandberg McGuinne, Astri Dankertsen och Leanne Hinton. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Djursholm skapar eliten

Djursholm är Sveriges ledarsamhälle. Det har en unik aura och förmåga att socialt upphöja sina invånare, särskilt barnen, till framtida ledare. Den slutsatsen drar professorn i företagsekonomi, Mikael Holmqvist, efter sociologiska studier av Djursholm. Enligt Holmqvist är Djursholm en konsekrati - i motsats till meritokrati som ofta framhålls som ett eftersträvansvärt ideal i samhället. I en konsekrati får människor inflytande genom sina sociala och kommunikativa förmågor i stället för genom meriter och analytiska förmågor. Mikael Holmqvists presentation följs av kommentarer från Dala-Demokratens chefredaktör Göran Greider och sedan ett samtal mellan de två. Inspelat den 15 september 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.