Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Föreläsningar från Samiska veckan 2015 som hölls på Västerbottens museum i Umeå den 28 februari till den 8 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2015 : Jojk för att lära sig samiskaDela
  1. God eftermiddag, allihop.

  2. Jag heter Johan Sandberg McGuinne
    och jag är både sydsame och skotte.

  3. God eftermiddag. Jag heter Johan
    Erik Martin Sandberg McGuinne.

  4. Son till Pàdraig, av Seòras,
    av Seumas av Iain.

  5. Och jag är både same och skotte.

  6. Hej. Jag heter
    Johan Sandberg McGuinne-

  7. -som jag just sa på både gäliska och
    sydsamiska, mina två minoritetsspråk.

  8. Det är roligt att få komma hit
    och tala om jojk i klassrummet.

  9. Men först vill jag uppmärksamma
    att vi just nu befinner oss-

  10. -på den mark som traditionellt
    har bebotts av umesamerna.

  11. Och jag vill påpeka
    att vi nu befinner oss-

  12. -på den östligaste kanten av Rans
    samebys traditionella vinterbetesmark.

  13. Som jag sa så ska jag prata om
    att använda jojk i klassrummet.

  14. Mitt föredrag består av tre delar.

  15. Först ska jag berätta vad jojk är.

  16. För om ni inte är samer
    kanske ni inte vet vad det är.

  17. Sen ska jag ge tre exempel på jojker-

  18. -och berätta om hur jag använder dem
    för att lära ut språket.

  19. Slutligen ska jag prata om ett par
    projekt som jag har engagerat mig i-

  20. -där jojken och språket
    går hand i hand.

  21. Och jag jämför det med hur moderna
    artister använder jojken och språket-

  22. -för att göra det coolt och intressant.

  23. Innan jag börjar måste jag
    be nån hålla koll på tiden åt mig.

  24. För jag är lärare,
    och van vid att prata.

  25. Vad är då jojk? Jo, den är en del
    av Europas äldsta musiktradition.

  26. Forskning visar
    att vi har jojkat i minst 10 000 år.

  27. Så jojkandet går tillbaka
    till början av vår historia.

  28. Det innebär förstås att det har
    enorm betydelse för vår kultur.

  29. Utan jojken och språken, vilka är vi då?

  30. Som ni kan se här-

  31. -utgör jojken ett andligt band mellan
    den som jojkar och det som jojkas.

  32. Det är inte bara ett påstående
    som ser bra ut på papperet.

  33. Så här är det: Vi sjunger inte en jojk,
    vi sjunger inte om nånting.

  34. I stället jojkar vi,
    och blir därmed det som vi jojkar.

  35. Vi ger röst åt det som vi jojkar.

  36. Det visar hur nära förhållandet är-

  37. -mellan jojken, den som jojkar
    och den som blir jojkad.

  38. Traditionella jojker
    utgör en otroligt viktig kulturskatt.

  39. Om vi skulle förlora dem skulle vi mista
    mycket av det som gör oss till samer.

  40. Utan våra språk och utan vår jojk
    är vi inte samer.

  41. De är nyckelkomponenter
    i vår identitet som ursprungsfolk.

  42. När vi tittar på nåt som är så stort
    och gammalt som jojktraditionen-

  43. -måste vi komma ihåg att det finns
    flera sorters jojk. Olika jojkdialekter.

  44. "Juoigan suopmanat" på nordsamiska.

  45. När man jojkar i de norra
    och mellersta delarna av Sápmi-

  46. -handlar det en typ av jojk
    som kallas "luohti" eller "vuolle".

  47. De östliga samefolken, särskilt skolt-
    samerna, har en egen typ, "leu'dd".

  48. Den påminner mer om sång
    och har en mer episk karaktär-

  49. -men är ändå del av jojktraditionen.

  50. Och slutligen,
    här nere i de södra delarna-

  51. -har vi den sydsamiska varianten
    "vuelie" och umesamiska "vuöllie".

  52. Som ni ser är texten inte bestämd,
    men melodin är alltid den samma.

  53. Men om texterna kan ändras, hur kan
    då jojken passa för språkundervisning?

  54. Jo, för även om man har
    en traditionell text-

  55. -så kan man, då man jojkar nån
    eller nåt, och ett andligt band uppstår-

  56. -använda sitt eget språk
    för att beskriva personen-

  57. -och ge en bild av personen
    och det som sker i just detta ögonblick.

  58. Så för att kunna jojka
    måste vi också förstå vårt språk.

  59. Annars blir det bara tomma,
    mekaniska ljud.

  60. Och som sagt jojkar man inte om nåt,
    utan man jojkar nåt.

  61. Om jag till exempel jojkar en ren-

  62. -är det inte en jojk om renen,
    det är renen som jag jojkar.

  63. Den sydsamiska jojken, "vuelie",
    tillhör den episka jojktraditionen.

  64. Krister Stoor har skrivit väldigt mycket
    bra texter om det, om ni vill veta mer.

  65. Men det hör till en episk tradition. Om
    vi tittar på traditionell samisk jojk-

  66. -ser vi att en av de viktigaste jojkerna
    för samer från alla områden-

  67. -är "Jag var mannen på Oulavuolie",
    "Manne leab åvla Åvlavuelesne"-

  68. -som Nils Mattias Andersson jojkade.

  69. Den är intressant, för den har en tydlig
    början, ett mittparti och ett slut.

  70. Han jojkar sin fru som sitter vid elden
    och makar ihop glöden-

  71. -och jojkar renarna och katastrofen
    när de faller ner i en spricka i jökeln.

  72. Jojken pågår i nio, tio minuter.
    Han minns allt som har hänt.

  73. Det är en stor kulturskatt.
    Lyssna på språket.

  74. Det är viktigt för oss som talare
    av språket att kunna förstå det.

  75. Den sydsamiska jojken tillhör alltså
    den här episka traditionen-

  76. -men den anses ganska gammaldags,
    jämfört med nord- eller lulesamisk jojk.

  77. Det beror inte på att den
    skulle vara särskilt annorlunda i sig.

  78. Det beror på att kristendomen kom hit-

  79. -tidigare än till resten av Sápmi.

  80. Det innebär att den levande traditionen
    började motarbetas tidigare än i norr.

  81. Jojken utvecklades på olika sätt
    under längre tid i norr.

  82. Men i dag har vi ju
    börjat ta tillbaka traditionen.

  83. Men när jag säger
    att jojken har motarbetats-

  84. -menar jag inte bara att folk
    inte var så förtjusta i jojkandet.

  85. För 400 år sen kom kristna
    till vår del av världen och sa:

  86. "Okej, vi behöver den här marken."

  87. "Vi behöver bygga en kyrka
    för att kunna omvända er."

  88. Då måste man säga till folk
    att deras egen kultur är dålig.

  89. Så de började med att säga
    att jojk var en form av häxeri.

  90. Detta påstående fördes vidare
    från generation till generation.

  91. Än i dag finns det samer som har ärvt
    denna internaliserade motvilja.

  92. Det är inte bara nåt som hände förr.

  93. Förra året var det kyrkor i områden
    som Máze och Guovdageaidnu-

  94. -som försökte förbjuda jojkande
    under gudstjänster i kyrkan.

  95. Men man kan lyssna på en person
    som Mari Boine-

  96. -som är en professionell
    och framstående jojkartist.

  97. Hon sa att jojk i kyrkan
    inte var nåt problem.

  98. Men vissa politiker sa: "Visst,
    jojk går väl än, men inte i kyrkan."

  99. Så till och med bland vårt eget folk
    finns inställningen-

  100. -att man inte ska jojka i offentligheten
    och särskilt inte i närheten av kyrkan.

  101. Detta trots att jojken hade en religiös
    aspekt i det förflutna.

  102. Så vi måste börja titta på
    vad som har hänt i vårt område.

  103. Det finns få personer som talar
    sydsamiska och umesamiska i dag.

  104. Det beror förstås på assimilationen.

  105. Och i takt med att folk
    har tvingats sluta tala sitt språk-

  106. -har också antalet jojkare minskat.

  107. Jojktraditionen i vårt område
    är nästan helt borta.

  108. Och det hänger ihop
    med hur vårt språk har behandlats.

  109. När man inte har språket kan man
    inte jojka, och man blir historielös.

  110. Det bör man komma ihåg. När jojken
    går förlorad går språket också förlorat.

  111. I början av föredraget presenterade jag
    mig på sydsamiska och gäliska.

  112. Gäliska är ett hotat språk,
    men det har 60 000 talare.

  113. Sydsamiskan har mellan 500 och 1000
    talare, beroende på hur man ser det.

  114. Det vore jättebra om det var 1000,
    men jag är rätt pessimistisk-

  115. -så jag tror inte riktigt på det.
    Det är ett allvarligt hotat språk.

  116. Och trots alla nya lagar som ska
    hjälpa språket att återhämta sig-

  117. -försöker staten
    aktivt undertrycka språket-

  118. -genom att göra det omöjligt att studera
    språket på det mest effektiva sättet.

  119. När man säger: "Ni får studera
    ert språk i 120 minuter per vecka"-

  120. -och går ut och skryter med att man
    har mest samisk undervisning i landet-

  121. -måste man fråga sig:
    Vad är det att yvas över?

  122. Det enda sättet att få tillbaka språket
    är att ha all undervisning på samiska.

  123. Så det här problemet existerar.

  124. Jag ska nu tala om jojk
    som förmedling av kultur.

  125. Jag tror att jojken är
    en väldigt viktig del av vår identitet.

  126. Utan jojken är vi inte samer, som sagt.

  127. Jag kommer att upprepa
    det tills ni alla håller med mig.

  128. Graff skrev i en utmärkt artikel
    år 2014-

  129. -att personjojker fungerar
    på samma sätt som tilltalsnamn.

  130. En jojk är en lika giltig representation
    av en person som namnet är.

  131. Jojken kan inte bara användas
    till att föra språket vidare.

  132. Den är också bra när man jobbar
    med äldre, som en sorts terapi.

  133. Hansen gav ut
    en läsvärd studie om detta år 2011.

  134. Några år tidigare undersökte Labba
    och en annan forskare-

  135. -hur muntligt berättande och jojkande
    kan användas-

  136. -som ett sätt
    att föra vidare kultur till små barn.

  137. Så jojken och jojktraditionen har
    en viktig roll att spela i samhället-

  138. -som ett sätt
    att läka sår från det förflutna-

  139. -och föra vidare och revitalisera
    våra språk i dag.

  140. Nu ska jag gå vidare till att prata om
    hur jag använder jojken i klassrummet.

  141. Nu när ni vet vad en jojk är
    ska jag framföra några jojker.

  142. Den första heter "Smaave miesetje",
    som betyder "Den lilla renkalven".

  143. Den passar bra i klassrummet,
    för den är kulturspecifik.

  144. Även om inte alla samer är renskötare
    är det en viktig del av vår kultur.

  145. Vår kalender kretsar kring renskötseln.

  146. När man undervisar barnen kan man
    lära dem ord, och fakta om renar.

  147. Så den här jojken passar bra för det.

  148. Texten är inte så utförlig. Om jag
    översätter den blir det ungefär så här:

  149. "I dag är de nyfödda renkalvarnas dag."

  150. Men det finns i alla fall en del ord,
    och barnen tycker det är roligt.

  151. Jojken låter så här.

  152. Det var renkalvarnas jojk.

  153. Den är alltså bra när man vill
    lära barnen nåt kulturspecifikt.

  154. Vissa jojker är så gamla att vi kan lära
    oss saker inte bara om vår hemtrakt-

  155. -utan också om våra förfäder.

  156. En av dem är "Stuorre vaerie",
    en jojk till Norra Storfjället.

  157. Den har jojkats av folk från trakten
    runt Hemavan, där fjället ligger.

  158. Men den hade nästan glömts bort
    tills Amanda Kernell använde den-

  159. -i en berömd kortfilm
    som ni kan se här senare i veckan.

  160. Den heter just "Norra Storfjället".

  161. Den här jojken
    är inte bara beskrivande.

  162. Man kan lära eleverna specifika ord
    om naturen och fjället och så vidare.

  163. Texten lyder:
    "Det här är Norra Storfjällets jojk."

  164. "Där betar renkor och deras kalvar
    av tundrans gräs."

  165. Man kan lära ut dessa
    geografiskt specifika termer.

  166. Men det är också dekolonialt. Man
    återtar nåt som nästan gått förlorat-

  167. -på grund av kolonialismen.

  168. Jag gillar verkligen den här jojken
    som jag lärt mig av Katarina Barruk.

  169. Den låter så här.

  170. Det var "Stuorre vaerie".

  171. Den första jojken var kulturspecifik.

  172. Det är väl den här också, men den är
    främst beskrivande och dekolonial.

  173. Den sista jojken som jag ska prata om
    är "Svaale", en jojk till fjällräven.

  174. Den här jojken är populär bland mina
    yngsta elever i åldern sex till nio.

  175. De gillar att leva sig in i den, för man
    ska verkligen låta som en fjällräv.

  176. Texten är genial, för den är så poetisk.

  177. Om ni nånsin har hört en haikudikt
    kommer ni att känna igen er.

  178. "Den vite tjuven, som tar kalvarna
    från mig, det är fjällräven."

  179. En poetisk och användbar text.

  180. "Den vite tjuven" är ett idiomatiskt
    uttryck som beskriver fjällräven.

  181. Man kan diskutera rovdjur, och varför
    det finns så många jojker till dem.

  182. Den här jojken är lite annorlunda
    än de andra. Den går så här.

  183. Det var alltså "Fjällräven". Ni förstår
    varför barn gillar den. De får skrika.

  184. De tycker den är jättebra.
    Den är perfekt för barn.

  185. Den jojken ska ni alla lära er
    och ta med till era skolor.

  186. Man kan alltså använda dem
    för att lära ut kulturen och språket-

  187. -idiomatiska uttryck,
    företeelser i Sápmi och så vidare.

  188. I den tredje delen
    av det här föredraget-

  189. -ska jag prata om ett par projekt.

  190. De här två killarna
    var med i Mánáj Vuöllie-

  191. -ett projekt som drogs i gång med
    anledning av kulturhuvudstadsåret ifjol.

  192. Det här är Manfred, med dreadlocks,
    och så är det Juhán Niila.

  193. Två killar som var jättekul
    att jobba med, särskilt kring jojkandet.

  194. Mánáj Vuöllie var en kör
    för samiska ungdomar-

  195. -som var med på invignings-
    ceremonin för kulturhuvudstadsåret.

  196. Producenterna ville att de skulle
    framföra en mix av tre jojker-

  197. -och lägga på lite kör i bakgrunden,
    och så skulle det vara bra med det.

  198. Men det var inte vår målsättning.

  199. Vi ville föra vidare jojker
    från barnens traditionella hemtrakter.

  200. Vid den här tiden
    jobbade jag i Lycksele-

  201. -så jag tittade på jojker
    från Lycksele och Vilhelmina-

  202. -för många av barnen i gruppen
    kom från Vilhelmina.

  203. Språket hade en väldigt central roll
    i projektet.

  204. Utan språket hade vi inte kunnat
    föra jojkerna vidare.

  205. Till min glädje har alla barnen från
    Lycksele som var med i Mánáj Vuöllie-

  206. -alla utom en, som är för liten,
    har fortsatt studera samiska i skolan.

  207. Det är både umesamiska
    och nordsamiska och sydsamiska.

  208. De flesta kom från familjer
    där samiskan inte var så stark.

  209. Men de fann språket genom jojken.

  210. Här är en annan grupp tonåringar:
    Nikolaus, Heaika och Linnéa.

  211. Jag är glad över att ha fått jobba
    med dem och de andra i projektet.

  212. Det här projektet hette Mov bïjre,
    vilket betyder "om mig".

  213. Det handlade förstås inte om mig,
    även om jag är en smula fåfäng.

  214. Mov bïjre handlade om vad det innebär
    att vara same.

  215. Gruppen bestod av samiska tonåringar
    från Lycksele.

  216. De samlades, de använde språket-

  217. -och de tittade på konst,
    främst hällkonst.

  218. Och så började de prata och jojka.

  219. De ville uppträda på platser
    av kulturell betydelse i Sápmi.

  220. Så de uppträdde vid Stornorrforsen-

  221. -men också i Lycksele,
    nära hällmålningen av älgen.

  222. Vi använde två varianter av samiska.
    Eller tre - umesamiska också.

  223. Och vi använde jojk för att utmana
    stereotyper och fördomar.

  224. Alla som var inblandade i projektet-

  225. -också de som redan
    har börjat på universitetet-

  226. -har fortsatt studera språket.

  227. Det beror på... Visst, en del av dem
    hade redan en stark samisk bakgrund.

  228. Men många av dem kom i kontakt
    med språket genom jojken.

  229. Så att avfärda jojken som onödig är i
    princip att avfärda språket som onödigt.

  230. De hänger så intimt ihop. Och jojken
    är en bra väg fram till språket.

  231. Tidigare var jojken nåt
    som alla avfärdade.

  232. Om jag hade stått här och jojkat
    "Svaale"-jojken för hundra år sen-

  233. -hade jag fått böter, och säkert blivit
    kastad i en cell och sedd som konstig.

  234. Men i dag använder moderna
    samiska artister jojken i sin musik-

  235. -som en form av aktivism, och för att
    stärka den samiska identiteten.

  236. Och nu har vi artister som...
    Jag har skrivit upp en hel lista här.

  237. Den förste, Jon-Henrik Fjällgren,
    är otroligt viktig för sydsamerna-

  238. -för han har gjort sydsamisk jojk
    populär bland svenska folket.

  239. Plötsligt har vi en kille som jojkar
    inför tre miljoner positiva tv-tittare.

  240. Förhoppningsvis kommer han
    att representera Sverige i Eurovision.

  241. Det vet vi inte än. Vi håller tummarna.

  242. Maxida Märak och hennes syster
    använder jojken på ett annat sätt.

  243. De använder den för att protestera mot
    nykolonialistiska intrång på vår mark.

  244. Så vi har en kille som gör det enklare
    för unga människor att vara samer-

  245. -och andra som gör detsamma,
    men med politiska budskap.

  246. Sofia Jannok gör samma sak. Hon var
    redan populär när hon släppte en låt-

  247. -där hon framför hård kritik mot den
    svenska regeringen och historien.

  248. När jag nu går i korridoren
    på min skola-

  249. -hör jag Jon-Henrik Fjällgrens jojker
    från några ungdomar-

  250. -och Sofia Jannok från några av de
    andra. Också från svenska ungdomar.

  251. Artister som Rolffa och Lovisa Negga-

  252. -gör jojkandet så coolt att man kan
    lyssna på deras musik när man festar.

  253. Så jojkandet
    har verkligen gynnat samerna-

  254. -eftersom det gör det lättare
    att uttrycka vår kultur.

  255. Det är också en symbol för kulturell
    tillhörighet, som ger oss rötter.

  256. Jojken är en samisk kulturmarkör
    som är lätt att känna igen-

  257. -både bland andra samer,
    och bland utomstående.

  258. Och det finns så mycket traditionell
    kunskap att hämta i jojkerna.

  259. Om vi skulle lyssna på gamla
    inspelningar, och förstå vad de säger-

  260. -skulle vi kunna lära oss så mycket.

  261. De utgör det som vi kallar "aerpien
    maahtoe" - traditionell kunskap.

  262. Jojken förenar oss med våra förfäder.

  263. Om det bandet klipps av, vilka är vi då?
    Om vi inte är samer, vilka är vi då?

  264. Men om vi kan jojka kan vi föra
    flera hundra år gamla jojker vidare.

  265. Det är bra. Det gör oss rotade.

  266. Ser då framtiden ljusare ut,
    och beror det i så fall på jojkandet?

  267. Ja, jag tror det.

  268. Barn som lär sig att jojka
    tillsammans med andra samiska barn-

  269. -befinner sig i ett sammanhang
    där jojkandet anses normalt.

  270. Och eftersom språket
    spelar en viktig roll-

  271. -kan de också bli intresserade
    av att lära sig det.

  272. Självklart kommer man att lära sig det
    om man finner att det uppskattas.

  273. I stället för att komma med läroböcker,
    som den nordsamiska "Gulahallan"-

  274. -eller sydsamiska "Åarjel"...

  275. Det funkar inte. Men om man tar in
    kulturen och jojken i klassrummet-

  276. -väcker man folks intresse.

  277. Och om vi tar tillbaka de gamla jojkerna
    skapas ett band till prekoloniala tider.

  278. Och det är dekolonialt. Om man ser det
    ur politisk synvinkel kan man säga-

  279. -att om man kan jojker
    som är äldre än kolonialismen-

  280. -och nån säger: "Det här är inte
    er mark, vi ska anlägga en gruva här"-

  281. -så kan man med jojkernas hjälp
    bevisa att marken tillhör ens folk.

  282. Det är då otroligt betydelsefullt
    för ens folk.

  283. Så vi får inte förlora våra jojker-

  284. -för även om vi inte har nåt nedtecknat,
    så finns det där.

  285. Även om diskriminering fortfarande
    är en del av samernas vardag-

  286. -har denna ökade medvetenhet gjort
    det enklare för unga att vara samer.

  287. Jojken bidrar till det. Med förebilder
    som Jon-Henrik och Sofia Jannok-

  288. -blir det lättare för unga
    att vara samer.

  289. Jag har personlig erfarenhet
    av vardagsdiskriminering.

  290. Jag har kolleger som frågar varför jag
    undervisar i ett dött och oönskat språk.

  291. För mig som vuxen är det rätt lätt
    att be dem dra dit pepparn växer.

  292. Men om man som tonåring eller yngre
    jämt får höra att ens kultur är dålig-

  293. -hur ska man vara stark och stolt då?

  294. Att det då finns folk som står på scen
    och gör det coolt att vara same-

  295. -är verkligt betydelsefullt.

  296. Arbetet med att återuppta och stärka
    jojktraditionen i Sápmi-

  297. -ska inte ses som väsensskilt
    från arbetet med att stärka språket.

  298. Om vi vill återta språket
    måste vi också fokusera på jojken.

  299. Och om folk intresserar sig för jojken
    kommer de att söka sig till språket.

  300. Det må låta som en kliché, men det är
    nyttigt att jojka, och språket stärks.

  301. Lär er att jojka, så lär ni er tala
    samiska. Det var allt för mig. Tack.

  302. Översättning: Nina Brander Källman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jojk för att lära sig samiska

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Förr i tiden var jojk förknippat med häxkonster och därför förbjudet. Idag är det annorlunda. I sin föreläsning berättar språkläraren Johan Sandberg McGuinne att han vill att alla som vill lära sig samiska först ska lära sig jojk. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Folkmusik, Jojk, Musik, Samer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samråd mellan skogsbruk och rennäring

Camilla Widmark är forskare på SLU i Umeå vid Institutionen för skogsekonomi. Hon föreläser om att man måste hitta en bra samarbetsmetod mellan skogsindustrin och samerna, eftersom båda parterna är intresserade av att använda skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att anpassa skog till rennäring och naturvård

Många samebyar kämpar för att överleva och finnas kvar i Sverige. Framförallt handlar det om hur skogen ska skötas så att det kan fortsätta gynna samerna. Forskarna Erik Valinger och Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar om sina resultat. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Visioner för skogen

Skogen är en viktig ekonomisk källa för många. Camilla Sandström är lektor på Umeå universitet och statsvetenskapliga institutet. Här berättar hon om hur man ska ta tillvara på skogen så att människan kan bo där. För undersökningar visar att vi faktiskt i framtiden vill ut i skogen och på landet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Aktiv spridning av renlav

Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen under vintertid. När skogen själv producerar renlav är det ett gott tecken. Hans Winsa från statligt ägda skogsbolaget Sveaskog berättar om bolagets visioner för skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Fjorton år med renbruksplaner

Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och presenterar sin forskning där han har följt renarna och deras betesrutiner. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Vindkraftetablering och rennäring

Anna Skarin är forskare på institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU. Här berättar hon om sina studier i hur renar reagerar i områden där man har byggt vindkraft. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Ekologisk kunskap i det samiska samhället

Berit Inga arbetar vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå och är same. Hon berättar här om vad det innebär för samerna att de har blivit erkända av svenska staten och får ett eget sameting. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Kulturarv i nordliga gammelskogar

Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här om hur mycket man kan få veta om skogen och dess bakgrund när man studerar den. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet

Gudrun Norstedt forskar om skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. Hon berättar om hur samerna levde och använde skogen under 1600-talet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att erövra sitt modersmål

Leanne Hinton, professor vid University of California, berättar om hur hon med programmet Språkhjältar försöker hjälpa folk att väcka liv i eller lära sig sitt modersmål efter att det har varit förlorat i en eller flera generationer. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Språkliga förbud

Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka, forskare på Umeå universitet, berättar om svenska lagar och hur det praktiskt ser ut med möjligheten för samer att lära sig sitt modersmål. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Jojk för att lära sig samiska

I sin föreläsning berättar språkläraren Johan Sandberg McGuinne att han vill att alla som lär sig samiska först ska lära sig jojk. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Minoriteter och modersmål

Paneldiskussion om hur minoritetsspråk ska utvecklas och leva vidare. Medverkande: Patricia Fjellgren, Nancy Steele, Johan Sandberg McGuinne, Astri Dankertsen och Leanne Hinton. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Vivi Lachs om judisk historia i London

Vivi Lachs är fil.dr i historia och musik och föreläser om den judiska invandringen till England från Östeuropa på 1880-talet. Vilket liv erbjöds invandrarna? Hon berättar om visor som sjöngs och beskriver olika situationer och platser i de judiska kvarteren. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.