Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Föreläsningar från Samiska veckan 2015 som hölls på Västerbottens museum i Umeå den 28 februari till den 8 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2015 : Att erövra sitt modersmålDela
  1. Jag är med i Advocates for Indigenous
    California Language Survival.

  2. Nancy Steele och jag
    var med och grundade-

  3. -den här organisationen 1992.

  4. Det här är vår nuvarande styrelse.

  5. Den består av indianer
    från hela Kalifornien.

  6. Vi håller i ett antal olika program.

  7. Ett är ett mästare/lärling-program-

  8. -som folk också börjar experimentera
    med här i Sverige, hos samerna.

  9. Vi har också programmet Breath of Life
    som håller i workshops-

  10. -för språk där det inte finns några som
    talar språket. Vi ska prata mer om det.

  11. Vi har konferenser vartannat år-

  12. -dit folk kommer från hela Kalifornien
    och berättar vad de gör-

  13. -och vi bjuder också in folk utifrån.

  14. I september hoppas vi att några av våra
    samiska vänner kommer och pratar.

  15. Vi har stipendier för språkutveckling-

  16. -och vi stöder
    och organiserar ytterligare stöd-

  17. -för att familjer
    ska kunna revitalisera sitt språk.

  18. Det finns fyra viktiga punkter
    för att revitalisera språket.

  19. Den första är att lära sig språket.
    Hur kan människor lära sig språket?

  20. När ett språk är hotat innebär det
    att den naturliga språköverföringen-

  21. -inom familjer och samhällen
    har förstörts.

  22. Hur ska människor
    i så fall kunna lära sig språket?

  23. Den andra är användandet. Hur börjar
    man och fortsätter använda sitt språk-

  24. -utanför klassrumssituationen?

  25. Att lära sig ett språk innebär inte
    alltid att man använder det.

  26. Vi ser det hela tiden.

  27. Spridning är den tredje punkten.
    Hur kan språket spridas till andra?

  28. Ofta börjar en revitalisering av ett
    språk med en liten kärna människor-

  29. -bara några få, ibland bara en,
    som brinner för att lära sig språket-

  30. -och som vill göra nåt för språket.

  31. Hur kan den lilla kärnan växa
    och genomsyra samhället?

  32. Den fjärde punkten
    är användandet över tid.

  33. Hur kan språket föras vidare
    över generationerna?

  34. De flesta program för
    revitalisering av språk nu för tiden-

  35. -innehåller program
    som angriper den första punkten:

  36. Hur kan människor lära sig språket?

  37. De andra punkterna är inte lika vanliga-

  38. -men jag tror att folk har börjat tänka
    mer och mer på dem på sistone.

  39. Så jag tror att, under årens lopp-

  40. -så har språkundervisning
    och språkinlärning förbättrats enormt-

  41. -för hotade språk, men det befinner sig
    fortfarande på ett pionjärstadium.

  42. Idealet, det som fungerar bäst,
    har varit immersiva skolor-

  43. -där barnen går i skolan
    på sitt eget språk.

  44. För att verkligen lära sig
    och bli flytande i ett språk-

  45. -behöver man utsättas för språket
    i tusentals timmar.

  46. Man har studerat barn
    som lär sig sitt förstaspråk.

  47. Bland annat en studie av medel-
    klassbarn som lärde sig engelska-

  48. -och andra studier har funnit-

  49. -att ett barn,
    under sitt första och andra levnadsår-

  50. -får höra omkring
    800 000 yttranden varje år.

  51. Det blir ungefär 2 000 om dagen.

  52. Det är så mycket de hör språket.

  53. I en tvåspråkig familj blir det ändå
    tusen yttranden om dagen-

  54. -som barnen måste höra
    för att bli balanserat tvåspråkiga.

  55. Immersiva skolor ger dem den tid
    som de behöver utsättas för språket.

  56. Ett problem för immersiva skolor-

  57. -är vem som ska lära ut språket.

  58. Vem ska lära ut språket
    och vem ska lära ut de andra ämnena?

  59. Det vi har funnit-

  60. -är att man ofta börjar revitalisera ett
    språk när redan det har gått för långt.

  61. Oftast brukar det finnas
    en saknad generation-

  62. -och den generationen
    består av dem som är i rätt ålder-

  63. -för att lära ut språket till barnen
    eller använda det med barnen hemma-

  64. -men det är de som...
    Oftast är det de som är aktivisterna-

  65. -men ofta kan de inte språket själva.

  66. Så...

  67. Vi har jobbat med att få den saknade
    generationen att lära sig språket.

  68. Så därför brukar våra program
    vara inriktade på vuxna.

  69. I Kalifornien...

  70. Vi organiserar mästare/lärling-
    programmet för Kalifornien-

  71. -som är ett område
    som innehåller oerhört många språk-

  72. -som alltid har varit ganska små.
    Alla stammar är små till antalet.

  73. De gamla, de som kan språket,
    är väldigt få, kanske fem eller färre.

  74. Ibland finns det ingen.
    Det har vi ett annat program för.

  75. Eftersom det finns så många språk
    finns det inga universitetskurser.

  76. Hur många människor
    skulle gå såna kurser? Kanske två?

  77. Och de är inte riktiga studenter ändå.

  78. Så universiteten
    är inte lika användbara-

  79. -som när det bara finns några få språk,
    eller bara ett, som de kan fokusera på.

  80. Så programmet för språkinlärning
    med mästare/lärling-

  81. -är tänkt för bara ett par människor.

  82. En lärling och en infödd talare.

  83. De träffas och lär sig hur man ser till
    att få det språkinflöde som behövs.

  84. Det här är bara några bilder
    från vårt mästare/lärling-program.

  85. Tre är från Kalifornien.

  86. Längst upp till vänster är det
    en lärare och en elev som talar karuk.

  87. De tittar på en bok utan ord.
    Det är en av mina favoritövningar.

  88. Läraren kan titta på de vackra bilderna
    som berättar en historia-

  89. -och prata om det ingående-

  90. -och eleven brukar förstå även om de
    inte kan alla ord. De förstår bilderna.

  91. Det är en väldigt skön övning för dem.

  92. Under dem har vi ett team
    som talar wukchumni.

  93. De håller på med en aktivitetsövning.
    Vi låter folk lära sig med aktiviteter.

  94. I det här fallet gör de fingerdockor,
    som de sen ska göra sketcher med.

  95. Nere till höger
    har vi ett par där båda är sångare.

  96. De lär sig genom sången.

  97. De talar quechan,
    och kommer från södra Kalifornien.

  98. Traditionella aktiviteter är viktiga.

  99. Man lär sig inte bara ett språk,
    utan en hel kultur.

  100. Jag höll i en övning
    i Nova Scotia för några år sen-

  101. -för den gaelisktalande befolkningen
    i Nova Scotia.

  102. De hade en enorm musikkultur
    som de kunde utnyttja i sitt lärande.

  103. Att besöka varandra
    är också en traditionell aktivitet.

  104. När folk lärde sig,
    när eleverna lärde sig-

  105. -sa en: "Jag lär mig inte bara mitt
    språk, utan att bli en bättre människa."

  106. "Jag lär mig mina äldres värderingar."

  107. Uppe till höger har vi
    en övning som Nancy och jag-

  108. -och en till av våra styrelsemedlemmar
    anordnade i Australien.

  109. Vi gjorde nåt som vi kallade
    "lärande för läraren"-

  110. -där de sen kunde starta
    mästare/lärjunge-program i hela landet.

  111. Vi gjorde det på två olika ställen
    dit folk kom åkande.

  112. Vi hade runt 30 olika språk
    representerade.

  113. Övningen gick ut på att sätta i gång
    en klocka och låta folk prata-

  114. -till varandra på sitt eget språk. Varje
    par pratade olika språk med varandra.

  115. En av dem kanske kan väldigt lite
    och den andra kanske talar flytande-

  116. -eller kan lite mer än eleven.
    De försökte använda det de kunde.

  117. Kulturella aktiviteter
    är väldigt viktiga, som jag sa.

  118. Det här var en övning
    som vi gjorde i Nunavut i Kanada.

  119. De två damerna till vänster var två
    av talarna som arbetade med elever.

  120. Garnfigurerna är en traditionell lek
    som alla leker där-

  121. -så det var en av de aktiviteter
    som de började göra på sitt språk.

  122. De älskar square dance.
    De håller på med det hela tiden.

  123. Men de gör det på engelska.
    Halvvägs genom övningen-

  124. -sa en av de äldre att de brukade göra
    det på inuinnaqtun, på deras språk-

  125. -så de gjorde det till en övning,
    att de skulle dansa square dance-

  126. -men göra det på inuinnaqtun.

  127. Det finns...

  128. Jag har pratat om
    mästare/lärjunge-programmet-

  129. -eftersom det är
    en av våra specialiteter-

  130. -men det finns andra viktiga program
    som har varit väldigt användbara.

  131. Ett är "Var är dina nycklar?"-

  132. -som är en spelbaserad strategi
    för språkinlärning.

  133. Många av våra mästare/lärjunge-
    program använder det som en aktivitet.

  134. Det här är
    en grupp maidutalare i Pit River-

  135. -som leker "Var är dina nycklar?"

  136. Det är spelbaserat och teckenbaserat.

  137. En av de viktiga sakerna
    med bra språkinlärning-

  138. -är att man inte bara
    lär sig en massa ord-

  139. -utan att man är
    fysiskt engagerad med orden.

  140. Den som grundade den här metoden...

  141. ...är teckenspråksexpert.
    Han lär ut teckenspråk...

  142. ...samtidigt som folk lär sig
    sina egna språk.

  143. Om ni är intresserade har de en väldigt
    bra webbsida: whereareyourkeys.org.

  144. En annan användbar strategi
    har varit bildbaserad språkinlärning.

  145. Det här är Greymorning-metoden.
    Mannen är Stephen Greymorning-

  146. -som utvecklade metoden
    för arapahoindianerna.

  147. Det påminner lite om "Rosetta Stone"
    som finns på nätet-

  148. -men det här är
    mycket mer personligt och direkt.

  149. I det här fallet lär sig folk
    genom bilder, men bilderna...

  150. Man kanske lär sig bara några få
    substantiv till att börja med.

  151. Först lär man sig
    kanske åtta substantiv-

  152. -men sen är allt meningar
    som innehåller de substantiven-

  153. -men med nya verb och sen med nya
    substantiv. Allt bygger från grunden.

  154. Allt är immersivt.

  155. Det finns dock fyra punkter
    för revitalisering av ett språk-

  156. -och bara en av dem är lärandet.

  157. Så...

  158. Jag kallade det här föredraget
    för "Språkhjältar".

  159. Det var bland annat på grund av
    Lars Thomasson, som är en hjälte-

  160. -som ni hyllar här, och han var
    en hjälte som politisk aktivist-

  161. -och i sitt kulturella arbete.

  162. Jag började tänka på
    vem jag ser som språkhjältar-

  163. -som har sysslat med språkinlärning
    och språkundervisning-

  164. -men som har gått ännu längre-

  165. -till ett eller fler
    av de här ytterligare stegen.

  166. En språkhjälte för mig
    och för många av oss är Zalmai Zahir.

  167. Han är flytande talare av lushootseed,
    som talas i nordvästra USA.

  168. Lushootseed...

  169. Han har en väldigt intressant bakgrund.

  170. Han är till hälften siouxindian
    och till hälften afghan.

  171. Hans far kom från Afghanistan,
    men hans föräldrar skilde sig-

  172. -och hans mor gifte sig
    med en lushootseedindian-

  173. -som tog honom som sin lärling,
    inte bara när det gällde språket-

  174. -utan även kulturen
    och ceremonier och så vidare.

  175. Han är den yngsta som talar språket.

  176. Trots att han
    inte är lushootseedindian själv.

  177. Han pratar mycket om "språkbon",
    med en annan betydelse än vi.

  178. Vi pratar om "språkbon"
    som immersiva förskolor.

  179. Han ser alla platser
    som potentiella "språkbon".

  180. Han älskar tanken på köket
    som ens "språkbo".

  181. Han använder språket hela tiden
    och försöker använda det i situationer-

  182. -där de som lär sig med honom
    använder det i sina dagliga sysslor.

  183. Han uppmuntrar
    användandet av språket.

  184. Han uppmuntrar också
    till spridning av språket...

  185. ...genom ett antal väldigt söta...

  186. ...videor på Youtube. Där kan man
    se honom koka kaffe på lushootseed...

  187. ...äta flingor på lushootseed,
    diska på lushootseed och så vidare.

  188. Han håller också på med
    väldigt intressanta saker just nu.

  189. Han är forskarstudent
    vid University of Oregon.

  190. University of Oregon
    har blivit väldigt intressant-

  191. -för folk som sysslar med
    revitalisering av språk.

  192. Där träffas man minst en gång i veckan
    och alla pratar på sitt eget språk.

  193. Ingen får prata engelska.
    Alla pratar på sitt eget språk.

  194. Det här är Danny Ammon, en av de
    tidigaste lärlingarna i vårt program.

  195. Han blev lärare snart efter det-

  196. -och har undervisat skolungdomar
    sen dess.

  197. Han har också ett eget barn, som han
    använder sitt språk med hela tiden.

  198. Han är en annan språkhjälte som har...

  199. ...som har spridit sitt språk
    och som arbetar med unga människor.

  200. Det här är Phil och Ellie Albers
    med sin familj.

  201. Tyvärr har de skilt sig-

  202. -men åtminstone Phil använder språket
    med sina barn hela tiden.

  203. Han är också lärare i språket.

  204. Det handlar om att föra vidare språket
    och att använda det.

  205. Loren Bommelyn
    är en väldigt speciell person.

  206. Han är till höger i bild.

  207. Hans mamma är kvinnan i mitten,
    och hans son står till vänster.

  208. Hans historia började när han var liten-

  209. -och hans mamma förstod tolowa,
    hennes språk-

  210. -men kunde inte tala det,
    och kände att det var helt fel.

  211. Hon tillhör den generation
    som i princip inte talade språket.

  212. Hon såg till att Loren gick på de äldres
    luncher några gånger i veckan.

  213. Hon tog med honom dit från skolan-

  214. -och Loren var
    en utmärkt språkelev.

  215. När jag träffade honom,
    när han var knappt 30 eller så...

  216. Han sa allt på tolowa
    innan han sa det på engelska.

  217. Vi träffades, skakade hand, han sa nåt
    på tolowa och översatte sen åt mig.

  218. Hela vårt samtal utspelades så.

  219. Jag frågade honom om det och han sa:

  220. "Jag har ingen
    att prata med på tolowa"-

  221. -"så jag använder mitt språk
    överallt, med alla."

  222. Han såg till att inte bara lära sig
    språket utan även att använda det.

  223. Han arbetade som lärare
    i den kommunala gymnasieskolan.

  224. Han undervisade i tolowa
    för intresserade elever.

  225. Men hans son
    växte inte upp med språket.

  226. Det är vanligt hos språkaktivister,
    som har lärt sig språket själva-

  227. -och gör allt de kan
    för att sprida språket-

  228. -men av nån anledning
    lär sig deras barn inte språket hemma.

  229. Han gick med i mästare/lärling-
    programmet med sin son-

  230. -och för första gången
    lärde hans son sig språket.

  231. Han kunde lite,
    men nu talar hans son tolawa flytande.

  232. Han har också...
    Han flyttade tillbaka till Tolowa-

  233. -men han är forskarstudent i lingvistik
    vid University of Oregon.

  234. Han gifte sig med en kvinna som...

  235. Han är nu språkmentor
    för sin fru, Ruby.

  236. Hans fru bedriver
    hemundervisning för deras barn.

  237. De går inte i nån skola just nu,
    utan har undervisning på tolowa.

  238. De sysslar främst med
    att föra språket vidare.

  239. Tolowaindianerna har, med Lorens
    hjälp, startat en immersiv förskola.

  240. Det här är språkkommittén
    för yurok i norra Kalifornien.

  241. Där är jag med.

  242. Språkkommittén började
    i mästare/lärling-programmet-

  243. -och sen startade de sitt eget program.

  244. De...

  245. De håller på med
    väldigt många olika saker.

  246. De har utbildat lärare
    som nu undervisar på alla skolnivåer-

  247. -från lågstadiet upp till gymnasiet.

  248. De anordnar
    kvällskurser och språkläger.

  249. De talar sitt språk i hela sitt arbete,
    på kontoret och överallt annars.

  250. De använder språket
    och ser till att det förs vidare.

  251. De sprider språket genom kvällskurser,
    i den mån som folk lär sig det.

  252. De har utvecklat ett fint litet program
    som de kallar "språkkapslar".

  253. Det går till så att alla
    som kan språket, även bara lite-

  254. -träffas minst en gång i veckan
    för att bara prata.

  255. De får ett ämne i förväg,
    så att de kan förbereda sig om de vill.

  256. Där finns en handledare
    som ser till att alla pratar-

  257. -och att ingen pratar engelska.

  258. De har arbetat i sitt samhälle
    för att se till att språket används.

  259. Det här är en familj som talar kawaiisu,
    från centrala Kalifornien.

  260. Mostern i den här familjen var lärling
    i mästare/lärling-programmet-

  261. -och hon startade
    en kulturstiftelse för kawaiisu.

  262. Hon är...

  263. Hon är handledare i ett språkprogram
    för andra kawaiisu-familjer.

  264. Den här familjen
    har en mormor som är kawaiisutalare.

  265. Mormodern arbetar med dem och
    får hjälp av Julie Turner, lärlingen.

  266. Sen finns det folk
    som inte har deltagit i vårt program-

  267. -men som har inspirerat oss
    på olika sätt.

  268. Det här är Richard, Renée och Alan
    Grounds, yuchitalare från Oklahoma.

  269. Richard, pappan, i den blå skjortan...

  270. ...bestämde att hans barn och han själv
    behövde lära sig språket.

  271. Det talades bara av
    mindre än ett dussin gamla.

  272. Han tog med sina barn till ålderdoms-
    hemmet varje dag efter skolan-

  273. -eller på helgerna för att prata
    med de gamla och ställa frågor-

  274. -och de lärde sig språket tillsammans.

  275. De satte etiketter på allt där hemma...

  276. Deras regel var att allt de kunde säga
    på yuchi fick de inte säga på engelska.

  277. Renée har nu blivit...

  278. ...flytande yuchitalare och är
    en stark aktivist för det språket.

  279. Hon var liten när hon började lära sig
    och nu är hon väldigt bekväm i språket.

  280. Hon håller
    väldigt bra föredrag på yuchi-

  281. -där hon inte säger ett ord på engelska
    förrän hon är färdig-

  282. -och gör en engelsk sammanfattning.

  283. Hon har blivit
    stammens språkkoordinator.

  284. Hon gifte sig nyligen.
    Hon undervisar sin man i yuchi-

  285. -och de har stora planer för sina barn.

  286. Men det finns
    många språk i Kalifornien-

  287. -där det inte finns några talare alls.

  288. Vi har ett annat program
    för de grupperna.

  289. Det här är gruppfotot från 2014 års
    språkrestaureringsworkshop.

  290. Folk kommer till
    University of California i Berkeley-

  291. -där vi har enorma arkiv
    av indianspråk från Kalifornien.

  292. Det finns fältanteckningar
    från de hundra år-

  293. -som institutionerna för antropologi
    och lingvistik har funnits.

  294. Där finns gamla inspelningar,
    allt från gamla vaxcylinderinspelningar-

  295. -och genom alla olika stadier
    av teknologisk utveckling-

  296. -och allt material finns nu på nätet.

  297. De arbetar tillsammans för att
    lära sig att hitta allt material-

  298. -och vi lär ut grundläggande lingvistik,
    så att de kan läsa materialet-

  299. -och förstå uttal
    och lite om grammatisk analys.

  300. Varje språkgrupp har en lingvistmentor,
    som hjälper dem med lingvistiken.

  301. Mannen längst fram i bild
    är Richard Applegate-

  302. -när han jobbar med en grupp
    som håller på med kustmiwok.

  303. Det har kommit fram riktiga
    språkhjältar ur det här programmet-

  304. -och som också har inspirerat oss.

  305. Vi brukar ofta bjuda in
    mannen till vänster-

  306. -som är miami-indian från Oklahoma.

  307. Det har inget
    att göra med staden Miami.

  308. Det här är en grupp som bodde
    i området kring de stora sjöarna-

  309. -och som sen flyttades till Oklahoma.

  310. Mannen till höger
    var forskarstudent vid Berkeley-

  311. -och han bestämde att han skulle göra
    sin avhandling om miamispråket.

  312. Det fanns inga miamitalare kvar.

  313. Han reste runt över hela området
    kring de stora sjöarna-

  314. -för att hitta nån som talade språket,
    men hittade ingen.

  315. Daryl visste det.
    Han hade velat lära sig sitt språk-

  316. -men det fanns ingen att lära sig av,
    så han och David blev vänner.

  317. David blev färdig med sin avhandling
    med hjälp av dokumentation-

  318. -och Daryl blev eld och lågor
    när avhandlingen dök upp i brevlådan.

  319. Han började titta och sa:
    "Jag förstår inte ett ord."

  320. Så han började studera
    och tog en masterexamen i lingvistik-

  321. -för att kunna analysera språket
    tillräckligt väl för att lära sig det.

  322. Han är en väldigt aktiv
    och talangfull språkelev-

  323. -som lärde sig sitt språk
    enbart med hjälp av dokumentation-

  324. -och uppfostrade sina barn
    på sitt språk.

  325. Det här är hans familj.

  326. Man har hemundervisning i myaamia.

  327. Skolan är den stora språkdödaren-

  328. -så folk lär sig byråkratin och lagarna
    för att bedriva hemundervisning.

  329. Det blir mer och mer populärt.

  330. De hade också en gård.

  331. De flyttade till en plats
    där de kunde ha djurhållning-

  332. -och skörda växter
    och leva på ett lantligare sätt-

  333. -vilket gjorde det enklare för dem
    att använda språket.

  334. Daryl och hans familj
    brukar komma till Breath of Life.

  335. Här ser ni dem när deras två äldsta
    barn fortfarande var ganska små.

  336. Det är vid Breath of Life i Berkeley.

  337. Det här är deras äldsta son nu.
    Han kom till Breath of Life 2014.

  338. Han talar flytande och undervisar nu
    i miami vid Miami College.

  339. Det har namn efter stammen.
    Där kan alla miamiindianer...

  340. Eftersom de finns
    på traditionell miamimark-

  341. -har de utvecklat
    ett förhållande till stammen-

  342. -och alla behöriga stammedlemmar-

  343. -kan få ett fullt stipendium
    till Miami College.

  344. Daryl har samtidigt blivit chef-

  345. -för programmet för språk, kultur
    och historia vid Miami College.

  346. Det som händer nu
    är att studenter kommer dit-

  347. -och lär sig, ofta för första gången-

  348. -om sitt folks historia,
    sitt folks traditionella kultur-

  349. -och sitt folks språk.

  350. Det Daryl säger
    är att de inte försöker lära ut språket.

  351. "Vi försöker skapa ett samhälle.
    Vi försöker återskapa ett samhälle."

  352. Folk bor överallt
    och har ingen egen mark.

  353. De här programmen
    hjälper till att återskapa ett samhälle-

  354. -samtidigt som man lär sig språket.

  355. Den sista hjälten
    som jag vill prata om är Vince Medina.

  356. Han är den senaste ledamoten
    i vår styrelse.

  357. Jag träffade honom
    för några år sen på en workshop.

  358. Han är ohloneindian-

  359. -och ohlonespråken är också "utdöda".
    Vi säger att de ligger i dvala.

  360. Så...

  361. Ohlone...
    Hans dialekt av ohlonespråket-

  362. -spelades in av spanska missionärer
    som kom till Kalifornien-

  363. -innan Kalifornien blev en del av USA.

  364. Det finns ganska mycket material
    från missionstiden.

  365. Det är tvåspråkigt
    på spanska och ohlone.

  366. Han pratade inte spanska, så han fick
    lära sig det för att förstå materialet.

  367. Han är ännu en otrolig språkelev.

  368. Här ser vi honom
    på Breath of Life 2014, tror jag det är.

  369. Nancy var nog där då.

  370. Hans kusin, som står bredvid honom-

  371. -är präst vid en av missionsstationerna.

  372. Vi frågade kusinen om han skulle vilja
    välsigna oss före middagen.

  373. Kusinen sa ja, men han kunde ingen
    ohlone och fick göra det på engelska.

  374. Jag såg på Vince och frågade
    om han inte kunde översätta.

  375. Så Vince står där och översätter
    allt som hans kusin säger-

  376. -och efteråt sa Vince: "Jag visste inte
    att jag kunde göra det."

  377. Han har verkligen blivit en bra talare.

  378. Tidskriften
    "News from Native California"-

  379. -har varit väldigt viktig för
    ursprungsbefolkningen i Kalifornien.

  380. Det är en tidskrift
    för, av och om kaliforniska indianer.

  381. De anställde Vince
    för mindre än ett år sen-

  382. -som koordinator
    för deras uppsökande verksamhet.

  383. En av de saker som Vince gjorde
    var att starta en krönika-

  384. -som alltid skulle vara
    skriven på ett indianspråk.

  385. Han skrev den första krönikan.
    Här är en bit av det han skrev.

  386. Han skrev en ganska lång artikel.

  387. Det finns ingen översättning.

  388. Det fjärde numret
    har precis kommit ut-

  389. -och i varje nummer
    finns det nån text på nåt språk-

  390. -som en kalifornisk indian
    har bidragit med.

  391. Den engelska översättningen
    finns på deras webbsida.

  392. Det var viktigt för Vince
    att språket skulle tala för sig själv.

  393. Den sista jag vill prata om
    är nån som några av er känner väl till-

  394. -Joshua Fishman,
    som dog för tre dagar sen.

  395. Han föddes samma år
    som Lars Thomasson.

  396. Man kallar honom
    sociolingvistikens fader.

  397. Han gjorde väldigt mycket
    för sitt eget språk, jiddisch-

  398. -men också för utrotningshotade språk
    över hela världen.

  399. Han skrev nästan 200 böcker
    och tusentals artiklar.

  400. Eftersom han precis har dött kände jag
    att det vore trevligt att nämna honom-

  401. -som en stor språkhjälte.

  402. Så...

  403. När jag läste dödsrunan
    hittade jag nåt väldigt intressant-

  404. -som hans far brukade säga. Varje
    kväll sa han till honom och hans syster:

  405. "Vad har ni gjort för jiddisch i dag?"

  406. Det är ett bra motto för folk
    som jobbar med revitalisering av språk.

  407. "Vad har vi gjort för vårt språk i dag?"

  408. Jag skulle vilja avsluta med
    en imaginär skål för alla språkhjältar.

  409. För Lars Thomasson,
    Joshua Fishman-

  410. -och alla som jag har pratat om i dag-

  411. -och alla språkhjältar
    som finns här bland samerna.

  412. Jag vill att ni ställer er frågan: "Vad
    har jag gjort för mitt språk i dag?"

  413. Tack.

  414. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att erövra sitt modersmål

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Leanne Hinton, professor vid University of California, berättar om hur hon med programmet Språkhjältar försöker hjälpa folk att väcka liv i eller lära sig sitt modersmål efter att det har varit förlorat i en eller flera generationer. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk
Ämnesord:
Språksociologi, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samråd mellan skogsbruk och rennäring

Camilla Widmark är forskare på SLU i Umeå vid Institutionen för skogsekonomi. Hon föreläser om att man måste hitta en bra samarbetsmetod mellan skogsindustrin och samerna, eftersom båda parterna är intresserade av att använda skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att anpassa skog till rennäring och naturvård

Många samebyar kämpar för att överleva och finnas kvar i Sverige. Framförallt handlar det om hur skogen ska skötas så att det kan fortsätta gynna samerna. Forskarna Erik Valinger och Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar om sina resultat. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Visioner för skogen

Skogen är en viktig ekonomisk källa för många. Camilla Sandström är lektor på Umeå universitet och statsvetenskapliga institutet. Här berättar hon om hur man ska ta tillvara på skogen så att människan kan bo där. För undersökningar visar att vi faktiskt i framtiden vill ut i skogen och på landet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Aktiv spridning av renlav

Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen under vintertid. När skogen själv producerar renlav är det ett gott tecken. Hans Winsa från statligt ägda skogsbolaget Sveaskog berättar om bolagets visioner för skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Fjorton år med renbruksplaner

Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och presenterar sin forskning där han har följt renarna och deras betesrutiner. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Vindkraftetablering och rennäring

Anna Skarin är forskare på institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU. Här berättar hon om sina studier i hur renar reagerar i områden där man har byggt vindkraft. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Ekologisk kunskap i det samiska samhället

Berit Inga arbetar vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå och är same. Hon berättar här om vad det innebär för samerna att de har blivit erkända av svenska staten och får ett eget sameting. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Kulturarv i nordliga gammelskogar

Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här om hur mycket man kan få veta om skogen och dess bakgrund när man studerar den. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet

Gudrun Norstedt forskar om skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. Hon berättar om hur samerna levde och använde skogen under 1600-talet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att erövra sitt modersmål

Leanne Hinton, professor vid University of California, berättar om hur hon med programmet Språkhjältar försöker hjälpa folk att väcka liv i eller lära sig sitt modersmål efter att det har varit förlorat i en eller flera generationer. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Språkliga förbud

Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka, forskare på Umeå universitet, berättar om svenska lagar och hur det praktiskt ser ut med möjligheten för samer att lära sig sitt modersmål. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Jojk för att lära sig samiska

I sin föreläsning berättar språkläraren Johan Sandberg McGuinne att han vill att alla som lär sig samiska först ska lära sig jojk. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Minoriteter och modersmål

Paneldiskussion om hur minoritetsspråk ska utvecklas och leva vidare. Medverkande: Patricia Fjellgren, Nancy Steele, Johan Sandberg McGuinne, Astri Dankertsen och Leanne Hinton. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Finskt lagspråk under det svenska styret

Petri Lauerma går igenom hur lagtexterna på finska kom till. Ett sätt att översätta de svenska lagtexterna till finska under det svenska styret var genom att sätta ett i på slutet av de svenska orden. På det sättet fick man till exempel ord som civili och criminelli till lagtexterna. Han berättar också om de dåligt betalda översättarnas mödor med lagtexterna och deras otillräckliga kunskaper i det finska språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Minoritetsspråk ur europeisk synvinkel

De europeiska länderna har olika utgångspunkter för att skydda sina minoritetsspråk. Jarmo Lainio, professor i finska, ger en historisk tillbakablick för ratifikationen av de europeiska minoritetsspråken. För Sveriges fem nationella minoritetsspråk är satsningar i utbildningssektorn av största vikt, berättar han. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.