Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Föreläsningar från Samiska veckan 2015 som hölls på Västerbottens museum i Umeå den 28 februari till den 8 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2015 : Minoriteter och modersmålDela
  1. Ni har pratat om
    hur ni har jobbat med revitalisering-

  2. -inom era områden.

  3. Vad kan vi lära av varandra?

  4. Vilka problem finns det i framtiden?

  5. Vilka fel ska vi undvika?

  6. Kan vi lära oss av andras misstag?

  7. Varför lyckas vi inte på andra ställen?

  8. Har ni några kommentarer
    eller reflektioner om det?

  9. Jag börjar med Patricia
    som jobbar på Samisk språkcentrum.

  10. Du kan börja. Ni får tre minuter på er.

  11. Tre minuter låter lite,
    när man börjar vill man säga mer.

  12. -Runt tre minuter...
    -Vad vi kan lära oss...

  13. Vilka problem finns det och...

  14. Varför gick det snett?

  15. Vilka misstag ska vi undvika?

  16. Varje situation är unik
    eftersom det handlar om människor-

  17. -som håller på att lära sig språket.

  18. Naturen och infrastrukturen
    spelar också roll.

  19. Vi jobbar med...

  20. Vi vill hitta nya metoder
    för språkrevitaliseringen.

  21. Vi tittar på andra kulturer.

  22. Jag har tittat på
    hur Leanne och Nancy arbetar.

  23. Det är en stor skillnad
    på att läsa om det-

  24. -och försöka tillämpa det
    på situationen i Upmiområdet.

  25. Bara att ta kontakt... Nu har vi
    kontakt med Leanne och Nancy.

  26. Det har lite att göra med det
    som Nancy sa tidigare.

  27. Du såg en person och sa: "Den
    personen vill jag äta lunch med."

  28. "Den personen tar jag kontakt med."
    Lösningen är att nätverka-

  29. -och inte att arbeta...

  30. Att nätverka är lösningen på allt.

  31. Misslyckandena...
    90 % av revitaliseringsförsöken-

  32. -misslyckas tydligen.

  33. Det som jag ser i mitt arbete-

  34. -och processerna där...

  35. Det handlar om att försöka,
    och sen återkoppla med talarna-

  36. -de som återtar sitt språk och talar.

  37. Fungerar det? Varför inte?

  38. Kan vi göra på ett annat sätt,
    och sen bli lite tokiga?

  39. Tänk som...

  40. Det är det svåra,
    att tänka utanför de befintliga ramarna.

  41. Vi är så... Vårt samhälle
    är så regelstyrt.

  42. Allting är så strukturerat.

  43. Bussen kommer vid en viss tidpunkt,
    då måste man vara där.

  44. Gå dit när det inte kommer nån buss,
    se vad som händer.

  45. Det är så vi behöver tänka. Ja.

  46. Nancy, vad säger du om er situation?

  47. Kan vi bidra med nåt i det här fallet?

  48. Kan du lära oss nåt?

  49. Jag har jobbat
    med språkrevitalisering i 45 år.

  50. De första 25 åren
    var det mycket som misslyckades.

  51. Genom misslyckandena
    hittade vi nya lösningar.

  52. Leannes och mitt sätt
    att se på saker skiljer sig ibland-

  53. -men vi strävar mot samma mål.

  54. Hon är yrkesmänniska och ser
    ur sin synvinkel, jag ser ur min.

  55. Vad är det vi behöver?

  56. Man kan göra många fina saker
    för språket-

  57. -som är bra och nödvändigt.

  58. Men om man letar efter nya talare-

  59. -måste man göra det som faktiskt gör
    att man blir en ny talare.

  60. Man kan studera språk
    som jag gjorde, i 25 år-

  61. -och jag kan tala i timmar
    utan att använda engelska-

  62. -men om man inte talar
    för att kommunicera-

  63. -och faktiskt talar med varandra,
    blir det ingen ny talare.

  64. Så var det i perioder om 30-40 år-

  65. -det kom inte fram en enda ny talare.

  66. För att uppnå det man vill-

  67. -måste man tala, och tala
    på ett kommunicerande vis.

  68. Alla program är till nytta, men...

  69. Försök att få in folk
    som talar flytande i era program.

  70. Alla kommer inte att vara på den nivån.

  71. Alla de andra trevliga sakerna,
    som film och video-

  72. -och datorer och...

  73. ...andra fina saker
    som utvecklade läroplaner...

  74. Roliga och inspirerande saker,
    allt sånt är väldigt bra-

  75. -men glöm inte bort kärnan.

  76. Om man vill få fram nya talare,
    måste man tala-

  77. -och inte studera.

  78. Tack. - Johan, du pratade om...

  79. Nej, Nancy pratade om vikten att tala.

  80. Du gör det med dina elever.

  81. Vad har du för tankar om det?

  82. Det är viktigt att vi använder språket
    när vi träffar våra elever.

  83. Jag håller på att lära mig mitt språk.
    Jag återtar mitt språk.

  84. Ibland undrar jag
    om jag är rätt person för jobbet.

  85. Men så länge vi minns
    att vi vill få fram nya talare-

  86. -som Nancy påpekar,
    talare som använder språket-

  87. -inte för att kunna stå här
    och säga fina saker-

  88. -utan för att kunna träffa nån
    när jag går ut.

  89. Om jag blir kär vill jag att personen
    talar mitt språk. Det är viktigt.

  90. Det är inte viktigt att jag kan prata om
    politik och såna saker.

  91. Det är irrelevant för språkgruppen.

  92. Vi måste komma ihåg
    vad de är intresserade av.

  93. Jag har t.ex.
    aldrig varit intresserad av ridning.

  94. En av mina elever älskar hästar.
    Hon pratar inte om nåt annat.

  95. Det senaste halvåret
    har jag lärt mig vartenda ord-

  96. -som handlar om ridning-

  97. -för att kunna prata med henne
    på ett kommunikativt sätt.

  98. Inte för att hon ska skriva en uppsats
    för att klara kursen-

  99. -utan för att hon ska prata om
    sitt intresse.

  100. Om hon kan det, kan hon fortsätta
    den processen inom andra områden.

  101. Vi är alla på olika nivåer.
    Även om det är ens modersmål-

  102. -finns det områden där man inte har
    ett tillräckligt ordförråd.

  103. Det viktigaste
    är att motivera mina elever-

  104. -att komma över rädslan
    att använda språket.

  105. Om de är rädda för att använda det och
    jag är där 2 timmar i veckan-

  106. -och säger att de måste
    lära känna sin kultur...

  107. Om man är rädd, använder man det
    inte. Det måste man komma över.

  108. Det är en sak att tänka på.
    Jag kan prata länge om det.

  109. Jag kom nog ifrån ämnet lite
    så jag ska sluta nu.

  110. Det gör inget. - Astri, du pratade om-

  111. -att folk är rädda för
    att använda språket.

  112. -Det har du märkt av i din forskning.
    -Ja.

  113. Hur är situationen nu
    inom det området?

  114. Det är viktigt att komma ihåg
    att språkrevitalisering är komplext.

  115. Man måste inkludera
    gruppernas läkeprocess.

  116. Det är mycket viktigt att lära av andra
    med liknande erfarenheter.

  117. Vi har ett projekt i Nordland i Norge-

  118. -där lärare från lulesamiska området-

  119. -har besökt lärare i Wales
    och Skottland-

  120. -och lärare i hebreiska i Israel.

  121. Några byråkrater sa att för tio,
    femton år sen-

  122. -var det som att gå på en begravning
    i vissa områden i Nordland.

  123. I dag är lärarna mer optimistiska.
    Samtidigt är det...

  124. ...fortfarande en stor utmaning att få
    tillräckligt med lärare i samiska.

  125. Man måste tänka på ett nytt sätt.

  126. Man kanske måste jobba mer
    med att utbilda vuxenlärare...

  127. ...inom samesamhällena
    i stället för att försöka-

  128. -hitta nån som kan tala språket
    och bli lärare.

  129. Det är krångligare.

  130. Har du några exempel
    på några nya sätt?

  131. I det lulesamiska området
    har de haft några projekt-

  132. -där samiskalärare i 20-årsåldern-

  133. -har besökt skolor och...

  134. ...har skapat ett nytt sätt att...

  135. ...använda språket på ett aktivt sätt
    genom aktiviteter med unga.

  136. De har också projekt
    där de gör tv-program-

  137. -och filmer och musik.

  138. Det är jätteviktigt.
    Det är även viktigt-

  139. -att ha unga, aktiva och engagerande
    samepolitiker från området.

  140. Det är också varit en viktig del.

  141. Okej. - Leanne,
    du pratade om lärande, spridande-

  142. -och kontinuitet.

  143. Om jag förstår rätt saken rätt...

  144. ...är läroprocessen
    det lättaste sättet att börja.

  145. Sen att använda det,
    sprida det och ha en kontinuitet...

  146. Hur kommer vi förbi hindren-

  147. -att använda språket
    så att processen fortsätter?

  148. Jag ser det mer som uppgifter att lösa
    för allt kan ske på samma gång.

  149. Det bästa sättet att lära sig ett språk
    är att använda sig av det.

  150. När jag tänker på misslyckanden
    har jag några...

  151. Jag har sett saker som kan uppfattas
    som misslyckanden.

  152. Misslyckanden och framgång kan inte
    definieras av folk som står utanför.

  153. Jag vill inte se...
    Jag har hört andra lingvister säga:

  154. "Det här projektet
    var ett misslyckande."

  155. Lingvisten tycker
    att det var ett misslyckande.

  156. För det första...

  157. Om folk har den rätta inställningen-

  158. -och vill kämpa för sitt språk-

  159. -så finns det nåt i själva kämparandan
    som kan räknas som en framgång.

  160. Jag har sagt
    att tvåspråksutbildning inte räckte.

  161. Det hindrade inte språken
    från att dö ut-

  162. -och gjorde inte att språket talades
    utanför klassrummet.

  163. Ingen kunde tala flytande,
    men det skapade en viss energi-

  164. -hos den generationen.
    De skämdes inte för sitt språk.

  165. De var stolta över sitt språk.

  166. Jag skulle inte kalla den biten
    för ett misslyckande.

  167. Det var en framgång.

  168. Det skapade en ny generation
    med språkaktivister.

  169. Jag har sett sånt
    som jag anser vara misslyckanden-

  170. -inom grupper som vill ha ett snabbt
    svar på saker och ting.

  171. Det finns grupper som anlitade nån-

  172. -som inte visste nåt om revitalisering
    men som kunde ansöka om bidrag.

  173. I slutänden
    hade de inget att komma med.

  174. Jag har hört folk säga: "Vi ska göra..."

  175. Viss teknik har misslyckats,
    som Phraselatorn.

  176. Ibland säljer man teknik
    för stora summor pengar.

  177. Man kunde säga nåt
    i Phraselatorn på engelska-

  178. -och den svarade på det språk
    som den var programmerad för.

  179. Det tog flera år och stor kunskap
    att programmera in nåt i den.

  180. Det var ett instrument
    som tillverkades av armén.

  181. Den användes av militären,
    men när de slutade använda den-

  182. -slutade de också med tillverkningen.

  183. Man gör av med tiotusen dollar
    på ett instrument som inte används.

  184. Det är ett misslyckande
    om man inte har ork att fortsätta-

  185. -efter det att man stött på hinder.

  186. Det krävs visst ledarskap i...

  187. ...engagemanget och motivationen
    som sen ska fortsätta.

  188. Alla program som har såna ledare-

  189. -som säger
    "vi provar nåt nytt i stället!"-

  190. -blir framgångsrika.

  191. Målen man har satt upp
    kanske inte nås under ens livstid.

  192. Det finns ingen slutlig framgång.

  193. Det skulle i så fall vara när språket-

  194. -är befriat från alla hinder-

  195. -som gör att grupper inte använder
    ett visst språk som förstaspråk.

  196. Hotade språk-

  197. -såvida inte nåt drastiskt händer,
    som att hela världen går under...

  198. ...finns alltid i skuggan
    av andra språk.

  199. Det kommer alltid att vara en kamp-

  200. -att hålla språket vid liv, men
    kampen kan också få ett lyckligt slut.

  201. Det är en process
    som måste fortsätta under en lång tid.

  202. Jag vet inte om det var du
    som skapade mentorprogrammet...

  203. Det är ett grupparbete
    som utvecklats under en viss tid.

  204. -Vi håller på att utveckla det än.
    -Det fortsätter.

  205. Nancy var delaktig, de första eleverna
    hade också en stor del i det.

  206. Jag vill tillägga en sak angående
    det Patricia sa om att nätverka.

  207. Jag håller helt med dig.

  208. Man måste ha energin att fortsätta
    trots alla hinder som uppstår.

  209. Den energin får man
    av att vara tillsammans med andra-

  210. -som har samma problem
    och har försökt lösa dem.

  211. En av de viktigaste sakerna
    vi gör i Kalifornien-

  212. -är att hålla konferenser vartannat år.

  213. Vi har en årlig konferens,
    Breath of Life-konferensen.

  214. Den andra heter Languages Life.

  215. Alla samlas och får ny energi-

  216. -och lär sig av varandra.
    Det är viktiga möten.

  217. -Vi hoppas att du kommer i september.
    -Det gör jag med.

  218. Det låter roligt.

  219. Vad är dina erfarenheter
    från projektet?

  220. Vad vill du säga till Johan?

  221. Hur kan han fortsätta sitt arbete
    utan att bli utbränd?

  222. Utbrändhet är ett stort problem.
    Kom till vår konferens!

  223. På så vis får han mer kolleger.

  224. Man ska inte vara ensam
    i den här typen av arbete.

  225. Det är en av de viktigaste sakerna.

  226. Om man känner att man inte har
    någon att tala med om språk-

  227. -eller hur man undervisar-

  228. -tror man
    att man är dålig på sitt jobb.

  229. Det är alltid den frågan
    som lärare i hotade språk ställer sig:

  230. "Gör jag ett bra jobb?"
    När man tar på sig lärarrollen-

  231. -tror man att man måste rädda världen.

  232. Känner man då att man misslyckas-

  233. -då blir man utbränd.

  234. Men det är viktigt att samlas.

  235. Till exempel Mánáj Vuöllie.
    eller Mov Bïjre där unga träffas...

  236. Inte bara unga, det viktigaste är
    att unga och gamla träffas-

  237. -och skapar en bro
    som förenar de båda.

  238. Ofta har man äldre talare-

  239. -vars barn inte talar språket.

  240. De skäms för mycket för att göra nåt
    eller känner att de inte har förmågan.

  241. Det finns ungdomar
    som börjar känna sig...

  242. ...stolta över sin kultur
    och sitt språk.

  243. De vill återta sitt språk.
    Om man kan samla dem i ett rum-

  244. -händer det intressanta saker.

  245. Det finns inget bättre än kreativa unga
    som vill göra nåt för sin kultur.

  246. Så mera nätverkande och träffar.

  247. Samla unga människor. Det är bra.

  248. Nancy?

  249. Nåt som vi har upptäckt-

  250. -under vårt arbete var att...

  251. Vi såg all smärta hos människorna-

  252. -och det historiska förtrycket
    som hindrade dem att tala.

  253. Vi såg det så ofta-

  254. -och varenda gång kände vi-

  255. -att vi var tvungna att frigöra dem
    från det historiska förtrycket.

  256. Vi skapade ett center
    där man kan prata om sin sorg.

  257. Talarna säger:
    "Ingen ville lyssna på oss."

  258. Andra säger: "Vi kan inte vårt språk
    för ni lärde inte oss."

  259. De måste gå igenom en läkeprocess-

  260. -och bli fria så att de kan utvecklas.

  261. När de går igenom läkeprocessen
    som individer-

  262. -blir de starkare
    och kan hitta lösningar-

  263. -på hinder eller problem
    som de stöter på.

  264. Läkandet sker genom ceremonier,
    böner, man släpper taget.

  265. Det sker genom alla de kulturella
    system man har hos sitt folk.

  266. De gör att man kommer över
    det historiska traumat-

  267. -och man upptäcker
    att vi ska göra nåt-

  268. -och att man inte längre
    behöver må dåligt.

  269. Vi misströstar inte längre-

  270. -för vi har många nya möjligheter
    att se fram emot.

  271. Jag tog lektioner i dakota
    i Minnesota 2004.

  272. Vi hade en jättebra lärare,
    Glenn Wasicuna.

  273. Hans teori var
    att efter masshängningen-

  274. -av dakotaindianerna
    26 december 1862...

  275. Det skapade ett trauma för dem.

  276. Det handlade inte om hängningarna.

  277. Andra förblev traumatiserade
    under en lång period.

  278. Han sa att det var en av anledningarna
    till att de förlorar sitt språk.

  279. Det blev aldrig någon försoning.

  280. Han kanske har rätt.

  281. Lider vi på samma sätt i Kalifornien
    eller i Sameland?

  282. Måste vi själva försöka lösa-

  283. -det här problemet?

  284. När jag var där
    var det fortfarande ett tabu.

  285. Man pratar inte om det som hände-

  286. -för 150 år sen.
    Det rör fortfarande upp känslor.

  287. Det får mig att tänka på tolowa.

  288. Samma sak hände dem.

  289. Efter några strider togs ledarna
    till en kulle där man kunde se byn-

  290. -där de hängdes.

  291. Lauren har skrivit en historiebok
    om tolowaindianerna.

  292. Den finns på kontoret
    och den som vill kan ta en kopia.

  293. Den börjar med skapelsehistorien.

  294. Sen går den igenom massakrer-

  295. -strider och hängningarna.

  296. Sen fortsätter den med utrotningen.

  297. Sen tar den upp revitaliseringen
    av ceremonier-

  298. -och början på språkrevitaliseringen
    och hur skolan utvecklas.

  299. Det är en historia som går igenom
    den imponerande starten-

  300. -och sedan alla fruktansvärda saker
    som händer.

  301. Till slut kommer revitaliseringen.

  302. Det är en fin liten bok.

  303. De som läser den får nog hjälp
    i sin läkeprocess.

  304. Astri, du pratade om
    det tredje rummet.

  305. Det är ett intressant ämne.

  306. Det tredje rummet
    kan vara mellan två kulturer-

  307. -där man skapar ett nytt tredje rum.

  308. Kan det rummet finnas inuti en själv?

  309. Om man under uppväxten
    förväntas vara norsk-

  310. -eller same, men man är varken eller...

  311. Kan det tredje rummet
    finnas inuti en själv?

  312. Det är en av mina slutsatser
    i min avhandling.

  313. Tomheten och ensamheten
    som många känner-

  314. -är nåt som finns hos dem själva.

  315. När de börjar prata med andra
    i sin familj eller med grannarna-

  316. -och äldre människor inom Sameland-

  317. -är det ett sätt att förstå
    hur de kan ta sig ut ur ensamheten-

  318. -och använda det rummet
    för att vara kreativa-

  319. -och hitta nya vägar att hävda sin
    samiskhet i den moderna världen.

  320. Det är ett kontroversiellt ämne-

  321. -men jag tycker
    att revitalisering är ett tredje rum.

  322. Språket kommer aldrig att vara som det
    var innan man slutade tala det.

  323. Språket som revitaliseras
    är ofta väldigt annorlunda-

  324. -från hur det var en gång i tiden.

  325. Det blir förenklingar
    och syntax- och fonologiändringar-

  326. -som kommer från det dominanta
    språket som alla redan kan.

  327. Några av er känner kanske till michif.

  328. Michiffolket talar ett språk-

  329. -som är en blandning
    av cree och franska.

  330. Verben är cree och substantiven
    franska med respektive morfologi.

  331. De ber inte om ursäkt över sitt språk.

  332. De separerades från det övriga
    samhället, så de hade inga...

  333. De upplevde inget tryck
    av att assimileras på något håll.

  334. I stället blev de utstötta av båda
    och levde ett helt eget liv-

  335. -som var separerat från både cree
    och fransmännen.

  336. Under flera hundra år
    var de en separat grupp.

  337. De talar ett vackert blandspråk.

  338. Jag menar inte
    att alla borde ha det, men...

  339. Det motsätter tanken på renhet-

  340. -och det förgångna då allt var lätt.

  341. Det norska och svenska språket är inte
    de samma som för 200 år sen.

  342. Det är helt normalt.

  343. En samekvinna sa:

  344. "Om våra gamla traditioner
    har gått förlorade måste vi skapa nya."

  345. Det är ett mer optimistiskt sätt
    att se på kultur.

  346. Det är som att laga mat,
    man häller i kryddor i språket.

  347. Jag håller helt med dig.

  348. Samiska måste inte vara
    exakt samma-

  349. -som den gamla samiskan.
    Samma sak med våra kläder.

  350. Vem kan säga att 1842-

  351. -i september,
    så talade alla på ett visst sätt-

  352. -de bar vissa kläder
    och allt var perfekt.

  353. Självklart utvecklas vi.

  354. När vi slutar utvecklas
    och anpassa oss-

  355. -det är då vårt språk dör.

  356. Om vi säger: "Det finns inget
    traditionellt ord för 'dator'"-

  357. -"men jag kan
    använda ett långt ord"-

  358. -"och tala samiska."

  359. Bättre än att säga: "Ordet finns inte,
    jag kan inte prata om det."

  360. Jag krymper användningsområdena-

  361. -i stället för att se på språket
    som nåt jag kan använda hela tiden.

  362. Det pågår ett jättebra projekt
    i Norge just nu.

  363. Jag vill gärna se
    att Sveriges politiker-

  364. -är lika öppna och hjälpsamma
    inför samiska frågeställningar-

  365. -som de norska politikerna.

  366. Projektet heter
    "Tala samiska med mig".

  367. De har tagit fram ett litet häfte
    som alla borde ha.

  368. Det står inte bara vanliga fraser som:

  369. "God dag", "god natt",
    "har du sovit gott?"-

  370. -utan det står
    hur man pratar om att festa-

  371. -hur man pratar med nån man vill
    dejta. Allt sånt som är relevant i dag.

  372. Så håller man ett språk levande,
    genom att låta det vara relevant-

  373. -i ens vardag, i stället
    för att ställa det på en hylla-

  374. -och säga "så fint det var",
    och det inte kan förändras.

  375. Jag har en fråga
    innan jag lämnar ordet fritt.

  376. Johan och Nancy,
    ni använder båda sånger-

  377. -som en del av... Även Astri.

  378. Márkomeannu, en kulturfestival...

  379. Leanne är också intresserad
    av musikvetenskap.

  380. Hur viktig
    är den traditionella musiken-

  381. -för att traditionen ska fortsätta?

  382. Inte bara sången, utan även språket.

  383. Nancy?

  384. Vår sång kommer från
    en annan del av vår hjärna.

  385. Vi... Vi försöker inte-

  386. -konstruera nåt,
    det är inget som vi måste kämpa med.

  387. Folk som sjunger
    har inga problem med uttal.

  388. De tänker inte på sånt.

  389. De känner bara en frihet.

  390. Orden är alltid vackra och underbara.

  391. Sången är också en stor del
    av traditionen-

  392. -som knyter an till landet
    och skapelseberättelserna.

  393. Om man går bortom det...

  394. Jag sjöng en ursprungsfolkssång i dag.

  395. Man skapar sina egna sånger
    och sin egen melodi.

  396. Man känner en frihet-

  397. -och man vet att man sjunger allt rätt.

  398. Det är befriande och får en att må bra.

  399. Jag håller helt med. När jag jojkar
    är jag en del av min kultur.

  400. Ur ett skotsk-gaeliskt perspektiv...
    Jag bodde i Skottland i sju år-

  401. -och var aktiv
    inom den gaeliska musikrörelsen.

  402. De har årliga tävlingar-

  403. -då man samlas
    för att visa hur bra man sjunger.

  404. Det handlar inte om
    hur bra man är rent musikaliskt-

  405. -utan hur bra man minns
    de traditionella sångerna.

  406. Man går upp och sjunger en sång
    som tar en kvart att sjunga.

  407. Uttalet ska vara korrekt.

  408. Samtidigt som man tänker på
    att allt måste blir rätt-

  409. -har vi ändå en frihet.

  410. När man sjunger låter vissa ord
    annorlunda än när man pratar.

  411. Det gör inget att inte allt blir rätt
    när man sjunger. Det är väldigt skönt.

  412. Jag har inget att tillägga,
    du sa redan allt som var värt att säga.

  413. -Patricia?
    -Vi pratar om att sjunga...

  414. ...men jag tänker på att lyssna.

  415. Det är viktigt att vårt språk utvecklas.

  416. Jag ser språket
    som en flod som flyter fram.

  417. Sydsamiska är mitt andraspråk.

  418. Det som är intressant
    är att när jag vill säga nåt-

  419. -på sydsamiska och sen träffar
    en som har det som modersmål...

  420. Det är så lätt!
    När de pratar är det som poesi.

  421. Jag skulle vilja ha en sammankomst-

  422. -där jag kan ligga ner
    och bara lyssna på språket.

  423. De som har det som förstaspråk...

  424. ...deras energi
    och hur de uttalar saker...

  425. Språket hörs inte så ofta
    så vi måste...

  426. -Varför inte en lyssnarfestival?
    -Ja!

  427. Bra idé.

  428. Översättning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Minoriteter och modersmål

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Minoritetsspråk ska höras och synas mer, säger några av experterna som är med i denna panel om hur minoritetsspråk ska utvecklas och leva vidare. Vilka verktyg och vilka möjligheter måste finnas för att språk ska utvecklas? Medverkande: Patricia Fjellgren, Nancy Steele, Johan Sandberg McGuinne, Astri Dankertsen och Leanne Hinton. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk
Ämnesord:
Minoritetsspråk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samråd mellan skogsbruk och rennäring

Camilla Widmark är forskare på SLU i Umeå vid Institutionen för skogsekonomi. Hon föreläser om att man måste hitta en bra samarbetsmetod mellan skogsindustrin och samerna, eftersom båda parterna är intresserade av att använda skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att anpassa skog till rennäring och naturvård

Många samebyar kämpar för att överleva och finnas kvar i Sverige. Framförallt handlar det om hur skogen ska skötas så att det kan fortsätta gynna samerna. Forskarna Erik Valinger och Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar om sina resultat. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Visioner för skogen

Skogen är en viktig ekonomisk källa för många. Camilla Sandström är lektor på Umeå universitet och statsvetenskapliga institutet. Här berättar hon om hur man ska ta tillvara på skogen så att människan kan bo där. För undersökningar visar att vi faktiskt i framtiden vill ut i skogen och på landet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Aktiv spridning av renlav

Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen under vintertid. När skogen själv producerar renlav är det ett gott tecken. Hans Winsa från statligt ägda skogsbolaget Sveaskog berättar om bolagets visioner för skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Fjorton år med renbruksplaner

Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och presenterar sin forskning där han har följt renarna och deras betesrutiner. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Vindkraftetablering och rennäring

Anna Skarin är forskare på institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU. Här berättar hon om sina studier i hur renar reagerar i områden där man har byggt vindkraft. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Ekologisk kunskap i det samiska samhället

Berit Inga arbetar vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå och är same. Hon berättar här om vad det innebär för samerna att de har blivit erkända av svenska staten och får ett eget sameting. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Kulturarv i nordliga gammelskogar

Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här om hur mycket man kan få veta om skogen och dess bakgrund när man studerar den. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet

Gudrun Norstedt forskar om skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. Hon berättar om hur samerna levde och använde skogen under 1600-talet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att erövra sitt modersmål

Leanne Hinton, professor vid University of California, berättar om hur hon med programmet Språkhjältar försöker hjälpa folk att väcka liv i eller lära sig sitt modersmål efter att det har varit förlorat i en eller flera generationer. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Språkliga förbud

Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka, forskare på Umeå universitet, berättar om svenska lagar och hur det praktiskt ser ut med möjligheten för samer att lära sig sitt modersmål. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Jojk för att lära sig samiska

I sin föreläsning berättar språkläraren Johan Sandberg McGuinne att han vill att alla som lär sig samiska först ska lära sig jojk. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Minoriteter och modersmål

Paneldiskussion om hur minoritetsspråk ska utvecklas och leva vidare. Medverkande: Patricia Fjellgren, Nancy Steele, Johan Sandberg McGuinne, Astri Dankertsen och Leanne Hinton. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finskan under ett halvsekel

Håller det finska språket på att bli mer enhetligt? Professorn och sociolingvisten Pirkko Nuolijärvi berättar om sin forskning där hon undersöker den talade finskans helhetsbild. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Skogsfinnars språk på 1600- och 1700-talet

Marja-Liisa Keinänen berättar om hur skogsfinnar och deras språk ansågs vara ett hot i Sverige på 1600- och 1700-talen. Makthavarna upplevde dem som envisa och motsträviga för att de inte lärde sina barn svenska och inte gick till svenska gudstjänster. Makthavarna såg svenskan som religionens och upplysningens språk och genomförde därför försvenskningskampanjer bland skogsfinnar. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.