Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Föreläsningar från Samiska veckan 2015 som hölls på Västerbottens museum i Umeå den 28 februari till den 8 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2015 : Karukfolket och deras språkDela
  1. Så låter mitt språk.
    Karuk-språket som talas i Kalifornien.

  2. Jag ska ge er en kort...

  3. En översättning av det jag talade om.

  4. Först sa jag: "Hej, hur står det till?"

  5. Jag heter Nancy Steele
    och mitt indiannamn är Tapas Apsun.

  6. Jag kommer
    från ett ställe i Kalifornien-

  7. -men mitt folk och min släkt
    härstammar från en liten by-

  8. -som heter Punvaram,
    nära Karuk...

  9. "Karuk" betyder "uppströms".
    Alltså stället som ligger uppströms.

  10. Jag är karuk-indian, och jag bjuder in
    Skaparen till att vara här med oss.

  11. Tack för att jag fick komma
    till ert vackra land.

  12. Vi har sett snö och renar.

  13. Det var lite kallt men mycket vackert,
    och jag hade väldigt trevligt.

  14. I dag ska jag prata
    om mitt folk och min resa-

  15. -och lära mig mer om ert folk också.

  16. För länge sen var det så...

  17. För länge sen
    pratade alla vårt språk, karuk.

  18. Men så kom den vite mannen,
    och många av oss dog.

  19. Och det var på sätt och vis
    världens undergång för oss.

  20. Och jag tänker...

  21. Vilka ska tala vårt språk nu?

  22. Alla de gamla männen och kvinnorna
    har dött nu.

  23. Var ska vårt språk finna sin boning?
    Var ska det leva?

  24. Var är barnen
    som ska tala vårt språk?

  25. Och sen säger jag: Det är nu.
    Det är nu vi ska tala vårt språk.

  26. Vi kan göra det. Vi kan göra det nu.
    Så sa jag. Tack.

  27. Och jag sjöng "Ödlans sång" för er.

  28. Den är en del av vår
    skapelseberättelse.

  29. Sången handlar om
    när människorna skapades.

  30. Man sa till ödlan: "Skapa inte
    människor, de kan inte hålla sams."

  31. Men ödlan sa
    att han tänkte göra det i alla fall.

  32. Sången handlar också om att
    lösa konflikter och skapa harmoni-

  33. -när folk inte kommer överens.

  34. Jag har tänkt mycket på vem jag är.

  35. Vem är jag? Vad är min uppgift?
    Varför har jag hållit på i 45 år?

  36. Jag är definitivt ingen språkforskare,
    fastän jag har studerat med de bästa.

  37. Jag är ingen språkforskare,
    för jag är inte perfektionistisk nog.

  38. Språkforskare är så perfektionistiska.

  39. Jag utbildar folk, men är inte lärare.

  40. Jag är inte bäst på att tala språket,
    eller bäst på det-eller-det.

  41. Men det som har fått mig att fortsätta-

  42. -är att jag är språkaktivist.

  43. Jag hjälper och motiverar andra.

  44. Och min uppgift på jorden-

  45. -är att bidra till att ursprungsfolkens
    språk kan fortsätta att slå sig fram-

  46. -hela vägen in
    i en modern, föränderlig värld.

  47. För om vi inte anstränger oss för
    att vårda språken, så försvinner de.

  48. Jag har både formell
    och mer informell utbildning.

  49. Min formella utbildning...
    Jag har en kandidatexamen-

  50. -och jag har behörighet i tvåspråkig
    och tvärkulturell undervisning.

  51. Jag har även påbörjat magisterstudier i
    språkplanering och språkrevitalisering.

  52. Men jag har aldrig varit en sån
    som studerar för att få examina.

  53. Jag var inte intresserad av det.

  54. Jag var intresserad av att studera
    för att få kunskap och färdigheter-

  55. -som kunde hjälpa mig
    hitta lösningar på verkliga problem.

  56. Det är möjligt att jag var
    historiens mesta överliggare.

  57. Jag hoppas
    att jag aldrig slutar lära mig saker.

  58. Jag ägnade många år åt att inhämta
    kunskap, ibland från böcker-

  59. -och ibland från en duktig ledare.

  60. Ibland kunde jag få syn på en bok-

  61. -som till exempel
    William Brights bok om karuk-språket.

  62. Och jag, som var ung då, sa:
    "Vem är den här Bill Bright?"

  63. "Lever han? Då ringer jag upp honom."

  64. Och när vi på universitetet
    läste texter av Stephen Krashen-

  65. -höll jag inte med om
    det han skrev om indianers världsbild.

  66. "Då ringer jag upp honom,
    och äter lunch med honom."

  67. Ibland höll de med mig, ibland inte.

  68. Men i min ungdom,
    för sisådär 40-45 år sen-

  69. -var jag nog väldigt modig.

  70. Jag måste säga att jag inte är
    nån typisk karuk-kvinna.

  71. Jag har fått talets gåva
    och är utåtriktad.

  72. Men de flesta karuk-kvinnor
    är tillbakadragna.

  73. De ställer inte frågor,
    och är tålmodiga.

  74. Men jag har aldrig varit den som
    avvaktar, jag har velat utforska saker.

  75. Så under loppet av
    alla dessa år av arbete...

  76. Under de tidiga åren, för 30, 40 år sen,
    genomförde vi en kulturell renässans.

  77. Vi återupplivade alla de traditionella
    ceremonierna och kulturella uttrycken.

  78. Heliga danser
    hade inte dansats på länge-

  79. -och vi behövde bygga dansplatser.

  80. Vi behövde folk som kunde fläta korgar
    och göra traditionella kläder.

  81. Under den här kulturella renässansen
    såg vi språket förnyas på många sätt.

  82. Det var ett rätt framgångsrikt arbete.

  83. Men jag kände att de första 25 åren
    som jag jobbade med språket...

  84. När jag tittade på mitt arbete
    tänkte jag:

  85. "Jösses. Jag har studerat
    och jobbat i skolor i 25 år."

  86. "Men vi har inte fått fram en enda
    ny person som talar språket flytande."

  87. Då är det nåt som har gått fel.

  88. Varför ger dessa fina,
    utomordentliga undervisningsprojekt-

  89. -inte upphov till nya talare?

  90. Varför ger dessa underbara filmer
    som vi gör inte upphov till nya talare?

  91. Varför ger all denna undervisning
    inte upphov till nya talare?

  92. Vi försökte oss också på en typ
    av mentorprogram, men förgäves.

  93. Det funkade inte att para ihop personer
    som talade flytande med nya elever.

  94. Då tänkte jag att vi måste reda ut
    varför inget av detta funkade.

  95. Så jag skulle säga
    att jag har ett annat perspektiv-

  96. -än skickliga akademiker som Leanne.

  97. Hon ser mentorprogrammet
    från driftiga personers synvinkel.

  98. Jag har ett inifrånperspektiv.
    Det funkade inte.

  99. Och vi var tvungna att försöka
    ta oss över misslyckandets hinder.

  100. Jag märkte att de som talar flytande
    pratar inte med nån som inte förstår.

  101. Så att bara para ihop en som talar
    flytande med en elev funkar inte.

  102. Man måste lära sig att överbrygga
    klyftorna och börja kommunicera.

  103. Så arbetet med att utveckla
    alla dessa projekt...

  104. ...blev i väldigt hög grad en del av...

  105. ...en resa mot att finna lösningar.

  106. Jag minns när jag som ung
    träffade Bill Bright.

  107. Jag jobbade och studerade mycket
    inom språkvetenskapen då.

  108. Det gick bra. Jag kunde hålla lektioner
    i flera timmar utan att prata engelska.

  109. Men jag kände mig alltid
    som en bedragare.

  110. För trots att jag kunde alla ord,
    och kunde lära ut dem-

  111. -så talade jag inte språket på riktigt.

  112. Men Bill sa att det fanns
    en jättegullig ung tjej i Berkeley-

  113. -som skulle bli en utmärkt förgrunds-
    gestalt för indianer i Kalifornien.

  114. "Kolla upp henne.
    Hon heter Leanne Hinton."

  115. Hon är fortfarande vacker,
    men då var hon ung och väldigt vacker.

  116. Så första gången jag träffade henne
    hade Bill redan pratat om henne.

  117. Vi träffades på en konferens,
    och jag sa att Bill hade lovordat henne.

  118. Hon bara rodnade och sa
    att hon inte var fullt så fantastisk.

  119. Jag sa att jag hade hört att hon skulle
    bli betydelsefull för Kalifornien.

  120. Och oj, vad hon överträffade
    mina vildaste drömmar.

  121. Hon har betytt mer för USA:s ur-
    sprungsfolk än nån annan språkvetare.

  122. Senare ska jag prata om
    hur språkforskarna kan bidra.

  123. Men jag fokuserade alltså
    på att hitta felen.

  124. Vad man än håller på med
    gäller det att om nåt inte funkar-

  125. -så frågar man sig var felet ligger,
    varför det inte funkar-

  126. -och vilka åtgärder man måste vidta.

  127. Mer om det senare.

  128. Som vi alla vet är språkförlusten
    betydande, och oundviklig.

  129. Och precis som för samerna är det så,
    att om inget görs för att stoppa det-

  130. -så kommer alla att dö ut.
    Och ni kommer inte att finnas kvar.

  131. Vi måste jobba för att se till
    att våra språk inte går förlorade.

  132. När jag var ung,
    i tonåren och lite senare-

  133. -fanns det 250 personer
    som talade karuk flytande-

  134. -och hundratals
    som pratade det rätt så bra.

  135. Och flera tusen som kunde lite grann.

  136. Men när jag höll på med
    mina magisterstudier-

  137. -och undersökte saken,
    visade det sig att antalet hade sjunkit.

  138. Drygt tjugo år hade gått,
    och nu fanns bara elva talare kvar.

  139. Och då fick jag så lov att inse-

  140. -att språk dör ut,
    och vi har inget skydd mot det.

  141. Visst har vi våra böner och vår kultur,
    men vi måste också anstränga oss.

  142. Ingen annan än vi själva kan göra det.

  143. Det spelar ingen roll
    att Bill Bright sammanställde-

  144. -en av de bästa ordböckerna
    och grammatikböckerna.

  145. Det räddar inte språket.
    Det är talarna som måste rädda det.

  146. Varför dör våra språk ut?

  147. De dör ut för att vi inte använder dem
    i kommunikativt syfte.

  148. Allt sker på engelska för oss.

  149. På posten pratar man engelska,
    man går i skolan på engelska.

  150. All kommunikation
    sker på ett annat språk än det egna.

  151. Och språket förs inte vidare.

  152. Bara enstaka ord, sånger och kultur-
    uttryck. Inte tillräckligt med språk.

  153. Så hur vårdar man ett språk
    som är utrotningshotat?

  154. Vi måste sköta om språket
    som om det vore ett nyfött barn.

  155. Vi måste ge det näring och föda.

  156. Vi måste sjunga för det,
    be för det, beskydda det.

  157. Vi kan inte lägga ut ett nyfött barn
    i snön och tro att det ska överleva.

  158. Vi måste vara dess beskyddare,
    vi måste ta ansvar-

  159. -för att det ska kunna leva och må bra.

  160. Vilka är då de bästa motivations-
    faktorerna för våra folkgrupper?

  161. Vi måste ofta jobba inifrån ut
    för att nå nån verklig framgång.

  162. Så några av de främsta
    motivationsfaktorerna finner vi...

  163. Bland vårt folk möts man ofta
    av nåt som verkar som total apati.

  164. Människor överlever nätt och jämnt,
    de har inte tid att traggla språk.

  165. De har knappt pengar
    till mat på bordet.

  166. Men den främsta motivationsfaktorn
    hos ursprungsfolken-

  167. -är människornas djupa,
    djupa kärlek till språket.

  168. Kärleken till språket och kulturen.

  169. Och det får dem att kämpa
    i tusentals och åter tusentals timmar.

  170. Det får dem
    att ägna sitt liv åt språket.

  171. Det får dem att hålla ut.

  172. Gott ledarskap och annat bidrar också.

  173. Men kärleken till språket och kulturen
    är det viktigaste.

  174. En annan motivationsfaktor
    är en viss rädsla.

  175. Insikten om
    att om vi inte vårdar och talar språket-

  176. -så kommer vi
    att förlora det för alltid.

  177. Vi drivs också av en önskan
    att föra språket vidare till våra barn.

  178. Vad hindrar oss då
    från att lära oss språket?

  179. Tja, några av oss inom
    ursprungsfolken är helt skräckslagna.

  180. Vi tror inte att vårt uttal är bra nog,
    vi tycker att andra är bättre än vi.

  181. Vi tycker inte att vi är lämpade.

  182. Vi vet inte var vi ska börja.

  183. Vi tycker inte att vi är duktiga
    och kunniga nog för att nå vårt mål.

  184. Och vi har ingen plan eller karta
    för att ta oss dit vi vill komma.

  185. Och många av oss tänker
    att det där får nån annan göra.

  186. "Språkforskaren där borta får göra det."

  187. "Universitetet får göra det."

  188. "Mina duktiga kusiner får göra det."

  189. Men vi måste inse att alla
    måste dra sitt strå till stacken.

  190. Vi kan göra olika saker.

  191. Några av oss sjunger bra, andra är
    duktiga berättare eller boskapsskötare.

  192. Några av oss är bra på utbildning,
    andra är bra på annat.

  193. Inget av det där är en lösning i sig,
    men alla bitar har betydelse.

  194. Och för att ta oss över hindren-

  195. -måste vi utbilda de våra,
    och ge dem verklig makt-

  196. -så att de kan fatta goda beslut.

  197. De människor som startar språkprojekt
    och gör upp långtidsplaner-

  198. -måste ha kunskap om vad som krävs
    för att få folk att tala flytande.

  199. En man som heter Dick Littlebear-

  200. -skrev i en artikel till
    "Stabilizing indigenous languages"...

  201. Han skrev att...
    ni kan kolla upp det, men...

  202. Han skrev: "De sa att vi behövde skolor
    och tvåspråkig utbildning."

  203. "Vi ordnade det,
    men språket fortsatte dö."

  204. "Då sa de att vi behöver skaffa
    bättre lärare, och utbilda egna lärare."

  205. "Vi ordnade det,
    men språket fortsatte dö."

  206. "Då sa de att vi behöver
    ta hjälp av språkforskare."

  207. "Vi ordnade det,
    men språket fortsatte dö."

  208. "Då sa de att vi behöver få fram
    språkforskare från den egna gruppen."

  209. "Vi ordnade det,
    men språket fortsatte dö."

  210. Man gjorde det ena efter det andra.

  211. Men det som är...

  212. Det stora problemet är-

  213. -är att man måste
    sluta studera språket-

  214. -och börja tala språket.

  215. Så enkelt är det. Fast det är
    förstås inte särskilt enkelt.

  216. Jag studerade i 25 år med de bästa
    lärarna och språkvetarna som finns.

  217. Jag kunde undervisa, men inte prata.

  218. Jag pratade inte på riktigt förrän jag
    använde språket i kommunikativt syfte.

  219. När jag studerade i Tempe i Arizona
    träffade jag en person-

  220. -som heter Elizabeth Brandt.

  221. Hon listade fyra viktiga faktorer för
    att man ska lära sig ett språk flytande.

  222. Oberoende av vad man har för
    program så krävs vissa saker.

  223. För det första behöver man
    få meningsfull språklig input-

  224. -under en längre tidsperiod.

  225. Man måste få höra språket och
    interagera med det under en lång tid.

  226. Talarna och eleverna
    måste mötas ansikte mot ansikte.

  227. De måste vända sig mot varandra
    och samspela.

  228. Eleverna måste svara-

  229. -på språket i fråga
    när de blir tilltalade.

  230. Om eleverna lär sig språket
    utan att tala det själva-

  231. -blir de så kallade passiva talare.

  232. Det betyder att man förstår allt,
    men aldrig pratar.

  233. Det blir inga aktiva talare
    om den där interaktionen saknas.

  234. Eleverna måste drivas av
    en önskan att lära sig.

  235. De måste ha ett skäl att kommunicera,
    och drivas av nåt mer, kanske kärlek.

  236. De måste ha såna motivationsfaktorer
    som får dem att fortsätta.

  237. Och de måste
    kommunicera med varann.

  238. Trots att jag hade skrivit och
    publicerat böcker på karukspråket-

  239. -var det så, att när jag började
    ägna mig åt tal i kommunikativt syfte-

  240. -och började samtala, så blev det
    väldigt styltigt. "Öh, öh, öh..."

  241. För jag kunde inte kommunicera.

  242. Jag kunde tala mekaniskt. Ni vet:
    "Hej, hur står det till? Hur mår du?"

  243. Jag klarade av alla såna inlärda fraser.

  244. Men när jag skulle kommunicera
    på riktigt var det otroligt svårt.

  245. Det lät hemskt, jag hackade mig fram.
    Men efter ett tag kommer man in i det.

  246. Man tar sig över hindren
    och lär sig att prata.

  247. Men fram till dess att man är redo
    att ta det här väldigt stora steget-

  248. -så kan man egentligen inte prata.
    Man måste kunna kommunicera.

  249. Det finns en annan viktig sak
    som ursprungsfolk måste göra.

  250. Jag har jobbat mycket med den frågan
    i mina magisterstudier.

  251. Det är viktigt för samerna, eller vilken
    annan ursprungsbefolkning som helst-

  252. -att ha en långtidsplan-

  253. -för hur språket ska överleva,
    åtminstone sju generationer framåt.

  254. En plan för hur man tar sig
    till nästa steg.

  255. Man kanske inte kan få alla
    i hela världen att prata språket bra.

  256. Vad gäller språk med tio talare får man
    vara nöjd om man kan ersätta de tio.

  257. De tio nya kan ge upphov till fler.
    Det finns talare på flera nivåer.

  258. De som talar språket flytande,
    eller nästan flytande, kan vara lärare.

  259. Den stora massan förstår språket
    lite grann, och nya elever tillkommer.

  260. Och sen tar man in språket i hemmet.

  261. Så man tar ett steg i taget.

  262. Så språkplanering är viktigt.

  263. Det handlar delvis om
    att ta ansvar för sitt språk.

  264. Kärlek till språket och kulturen
    är alltid den viktigaste drivkraften-

  265. -men det är viktigt att vara
    handlingskraftig, att röra sig framåt.

  266. Att ta ansvar, ta fram en genomförbar
    plan och samarbeta med andra.

  267. Nu ska jag prata lite om vad
    språkforskare och universitet kan göra.

  268. En sak som vi har kommit fram till
    på vårt håll-

  269. -är att universiteten och forskarna-

  270. -har en annan agenda
    än ursprungsfolken själva.

  271. Språkforskare vill sammanställa
    ordböcker och grammatikböcker.

  272. De vill studera
    nån abstrakt liten partikel.

  273. De vill syssla med sånt.

  274. Men ursprungsfolken själva vill
    att deras språk ska förbli levande.

  275. De vill att deras språk ska talas.

  276. När jag började jobba med det här
    såg jag att det inte pratades så mycket.

  277. Det fanns många ordböcker
    och mycket text, men lite vardagsspråk.

  278. Det är ändå mycket viktigt att man
    jobbar med ordböcker och grammatik.

  279. Det är allra viktigast för de språk
    som är riktigt hotade.

  280. För om språket dör ut, eller blir
    ett så kallat "sovande språk"-

  281. -behövs ord- och grammatikböckerna
    om man vill återuppliva språket igen.

  282. Men när det gäller språk
    som ändå mår bra-

  283. -gäller det att hitta mer levande språk.

  284. Man bör ägna sig åt språkets
    funktioner och vardagskommunikation.

  285. Och hålla kulturen vid liv genom
    språket, och lyssna på folks önskemål.

  286. På så sätt kan man utveckla relationer
    som präglas av ömsesidig respekt.

  287. Så det finns mycket
    som språkforskarna kan göra-

  288. -men man måste tänka bortom
    den akademiska världen-

  289. -och se språket som en levande kultur-

  290. -och hjälpa folk hålla liv i sina språk,
    och se till deras behov.

  291. Och det ni gör är också viktigt för det.

  292. Då var det dags
    för några avslutande ord.

  293. Jag vill avslutningsvis påpeka...

  294. ...att vi alla vill att våra språk
    ska leva och må bra.

  295. Ingen vill se sitt språk dö.

  296. Vi kan alla dra vårt strå till stacken,
    oberoende av vilken roll vi har.

  297. Både forskarna och folket själva
    kan finna sin plats och bidra.

  298. Men att inte delta, och göra ingenting,
    är att bidra till förfallet.

  299. Så de människor som sitter samlade
    här i dag, människorna som lever...

  300. Det vi gör, med våra handlingar...

  301. ...innebär att vi skriver historia.
    Vi formar det som sker i dag.

  302. En dag kommer man att skriva om er,
    och det här tillfället-

  303. -och vad vi gjorde för att rädda våra
    språk, och bidra till en god utveckling.

  304. Vi har ett ansvar att påverka historien
    på ett positivt sätt.

  305. En vän till mig, David Ipiña
    uttryckte sig så här-

  306. -i en dikt som han en gång skrev:

  307. "Vad kommer historien
    att säga om oss?"

  308. "Kommer det att visa sig
    att det här var den tiden"-

  309. -"då vi slutligen gav efter
    för den vite mannens seder, och"...

  310. ..."försvann från jordens yta?"

  311. "Eller kommer det att visa sig att
    det här var en tid för pånyttfödelse?"

  312. "En tid då de indianska folken"-

  313. -"reste sig ur hopplöshetens aska"-

  314. -"reste sig till oanade höjder?"

  315. "Det här är vårt val." Tack.

  316. Översättning: Nina Brander Källman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Karukfolket och deras språk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk
Ämnesord:
Amerikanska språk, Döda språk, Språksociologi, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samråd mellan skogsbruk och rennäring

Camilla Widmark är forskare på SLU i Umeå vid Institutionen för skogsekonomi. Hon föreläser om att man måste hitta en bra samarbetsmetod mellan skogsindustrin och samerna, eftersom båda parterna är intresserade av att använda skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att anpassa skog till rennäring och naturvård

Många samebyar kämpar för att överleva och finnas kvar i Sverige. Framförallt handlar det om hur skogen ska skötas så att det kan fortsätta gynna samerna. Forskarna Erik Valinger och Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar om sina resultat. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Visioner för skogen

Skogen är en viktig ekonomisk källa för många. Camilla Sandström är lektor på Umeå universitet och statsvetenskapliga institutet. Här berättar hon om hur man ska ta tillvara på skogen så att människan kan bo där. För undersökningar visar att vi faktiskt i framtiden vill ut i skogen och på landet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Aktiv spridning av renlav

Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen under vintertid. När skogen själv producerar renlav är det ett gott tecken. Hans Winsa från statligt ägda skogsbolaget Sveaskog berättar om bolagets visioner för skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Fjorton år med renbruksplaner

Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och presenterar sin forskning där han har följt renarna och deras betesrutiner. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Vindkraftetablering och rennäring

Anna Skarin är forskare på institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU. Här berättar hon om sina studier i hur renar reagerar i områden där man har byggt vindkraft. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Ekologisk kunskap i det samiska samhället

Berit Inga arbetar vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå och är same. Hon berättar här om vad det innebär för samerna att de har blivit erkända av svenska staten och får ett eget sameting. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Kulturarv i nordliga gammelskogar

Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här om hur mycket man kan få veta om skogen och dess bakgrund när man studerar den. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet

Gudrun Norstedt forskar om skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. Hon berättar om hur samerna levde och använde skogen under 1600-talet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att erövra sitt modersmål

Leanne Hinton, professor vid University of California, berättar om hur hon med programmet Språkhjältar försöker hjälpa folk att väcka liv i eller lära sig sitt modersmål efter att det har varit förlorat i en eller flera generationer. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Språkliga förbud

Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka, forskare på Umeå universitet, berättar om svenska lagar och hur det praktiskt ser ut med möjligheten för samer att lära sig sitt modersmål. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Jojk för att lära sig samiska

I sin föreläsning berättar språkläraren Johan Sandberg McGuinne att han vill att alla som lär sig samiska först ska lära sig jojk. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Minoriteter och modersmål

Paneldiskussion om hur minoritetsspråk ska utvecklas och leva vidare. Medverkande: Patricia Fjellgren, Nancy Steele, Johan Sandberg McGuinne, Astri Dankertsen och Leanne Hinton. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Skogsfinnars språk på 1600- och 1700-talet

Marja-Liisa Keinänen berättar om hur skogsfinnar och deras språk ansågs vara ett hot i Sverige på 1600- och 1700-talen. Makthavarna upplevde dem som envisa och motsträviga för att de inte lärde sina barn svenska och inte gick till svenska gudstjänster. Makthavarna såg svenskan som religionens och upplysningens språk och genomförde därför försvenskningskampanjer bland skogsfinnar. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Läromedel på Jiddisch

Paula Grossman är lärare i svenska för invandrare och berättar om hur viktigt det är att jiddisch talas och lärs ut. Här berättar hon tillsammans med läraren Ricky David om kursplan, läromedel och ett filmmaterial de har tagit fram. På länk från New York berättar läraren Kolya Borodulin om en framgångsrik distanskurs på jiddisch. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.