Titta

UR Samtiden - Livräddning vid vatten

UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Om UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Föreläsningar och diskussioner om livräddning vid vatten. Hur ger man första hjälpen vid hjärtstopp till följd av drunkning? Vad vet vi om antalet fall av drunkningar? Hur ser det förebyggande arbetet ut för att förhindra drunkningar? Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Till första programmet

UR Samtiden - Livräddning vid vatten : Hjälp vid drunkning och nedkylningDela
  1. Stort tack för att jag får komma hit
    och berätta om hjärt-lungräddning-

  2. -och vad vi tillsammans kan göra för
    att rädda livet på fler människor-

  3. -vid svår syrebrist.

  4. Jag tänkte ge en liten insikt i vad
    vi vet om den här gruppen människor-

  5. -hur vi ska ta hand om dem, hur vi
    har tagit hand om dem förr och i dag.

  6. Vad säger forskningen
    är det bästa att göra?

  7. Hjärtstopp vid drunkning
    är en liten del-

  8. -av den totala mängden hjärtstopp
    i Sverige.

  9. Vi räknar på
    ca 10 000 hjärtstopp utanför sjukhus.

  10. Drunkningsgruppen
    står för kanske en procent av det.

  11. Svenska rådet för hjärt-lungräddning
    jobbar för-

  12. -att sprida
    kunskap om HLR i samhället.

  13. Vi gör det genom utbildning och
    riktlinjer som kommer vart femte år.

  14. Det är faktiskt bara vart femte år.
    Men då är det läge att byta-

  15. -för det kommer mycket vetenskap som
    talar för detta.

  16. Mycket av det
    som jag baserar föreläsningen på-

  17. -kommer från
    två mycket bra översiktsartiklar.

  18. Det är en av David Szpilman, som har
    varit räddningschef i Rio de Janeiro-

  19. -i
    The New England Journal of Medicine.

  20. Och en av Brown
    om "accidental hypothermia".

  21. Så om ni vill läsa mer om detta
    eller repetera detta...

  22. Vilka referenser stödjer behandling
    kring drunkning och nedkylning?

  23. Titta på Szpilmans och Browns
    artiklar på till exempel pubmed.gov.

  24. Enligt WHO omkommer ca 400 000
    människor av drunkning varje år.

  25. Och det är mest
    i låg- och medelinkomstländer.

  26. Enbart i Kambodja
    drunknar ca 2 000 barn årligen.

  27. I Sverige omkommer
    ca 10 barn 0-17 år av drunkning.

  28. Så det är
    en enorm utmaning ute i världen.

  29. Och WHO tar regelbundet fram
    "drowning fact sheets".

  30. Vad vet vi om drunkning i världen?

  31. Det är den tredje ledande orsaken
    till olycksfall och dödsfall.

  32. Och 7 procent av
    alla skaderelaterade dödsfall.

  33. Men, som man säger:

  34. "Global estimates
    may significantly underestimate..."

  35. Antagligen underskattar man antalet
    döda av drunkning i världen grovt.

  36. Tittar man på
    varför vi underskattar detta-

  37. -så är det så att översvämningar
    och transportolyckor inte är med.

  38. Tittar vi på
    kartan över "drowning rates"-

  39. -ser vi att alla grå fält... Hela
    Afrika förutom Sydafrika och Egypten-

  40. -levererar ingen data alls.

  41. Det finns ingen statistik. Vi
    vet inte hur många som drunknar där.

  42. Så 400 000 i världen
    är antagligen underskattad.

  43. Ett stort problem.
    Det är inte bara att många omkommer-

  44. -de gör det också i ung ålder
    eller de får leva med livslång skada.

  45. Så ser det ut. 2003 hade man
    en världskonferens i Amsterdam.

  46. Vid den presenterades ett statement
    och en drunkningsdefinition.

  47. Man sa vad drunkning är.

  48. Syftet var
    att det fanns så många termer-

  49. -som försökte beskriva
    vad drunkning var.

  50. Torrdrunkning, våtdrunkning,
    aktiv/passiv/tyst/sekundär drunkning.

  51. Men man rekommenderade 2003
    att man inte längre ska prata om det.

  52. Det förvirrar
    och skapar ingen enhetlighet.

  53. Man sa "drunkning är en process som
    resulterar i livshotande syrebrist".

  54. I juni höll SLS och Svenska HLR-rådet
    en konferens i Tylösand.

  55. Vi lade fram
    en svensk drunkningsdefinition.

  56. En översättning av
    den internationella.

  57. Syftet är att myndigheter
    och organisationer i Sverige-

  58. -ska börja föra statistik som ser ut
    och baseras på samma verktyg-

  59. -så att vi får en omfattning av
    hur många som drabbas av detta.

  60. En drunkning sker inte sällan långt
    ifrån ambulanssjukvård och sjukvård.

  61. Man är ofta långt ute i geografin.

  62. Det ställer stora krav på
    räddningsorganisationer.

  63. Det kan vara långa transporttider,
    komplicerande faktorer som vädret-

  64. -eller trauma som kommer till detta.

  65. Men det är viktigt
    att nån gör nånting direkt på plats.

  66. De första minuterna
    är oerhört viktiga.

  67. 30 kompressioner, 2 inblåsningar
    att repetera.

  68. Just vid drunkning är det bra att
    göra inblåsningar redan i vattnet-

  69. -innan man startar HLR.
    Det har visat sig spela roll.

  70. Tylösand en solig dag.
    45 000-50 000 människor.

  71. Långt ifrån sjukvård. Många fel-
    parkerade bilar när ambulans kommer.

  72. Och simkunnigheten
    testar man kanske inte.

  73. Det kanske inte är så att alla simmar
    200 meter varav 50 på rygg.

  74. Men man badar sig
    genom dagen och sommaren och livet.

  75. Och om man sen faller i kallt vatten
    med kläder på, utan flytväst-

  76. -är det en annan situation.
    Vi har ett vidsträckt land.

  77. Äldre män är överrepresenterade
    i dödsfallsstatistiken i Sverige.

  78. Händer det nånting i den här typen av
    miljöer så är det långt till hjälp.

  79. Och en större andel
    har alkohol i kroppen.

  80. Rättsmedicinalverket
    och Kristin Ahlm-

  81. -publicerade en artikel om
    drunkning och alkohols inverkan.

  82. I den ser man att ungefär
    hälften av fallen är rena olycksfall.

  83. De drabbas av nånting som gör att
    man drunknar och omkommer av det.

  84. Sen är en icke ringa andel suicid. En
    tredjedel är avsiktliga drunkningar.

  85. Vi vet ganska lite om dem.

  86. Men polis, räddningstjänst, ambulans
    rycker ut.

  87. I sjukvården tar vi hand om dem.
    De har en livshotande syrebrist.

  88. Men ungefär en tredjedel
    av alla omkomna är avsiktligt.

  89. Bland kvinnor är drunkning genom
    suicid vanligare än genom olycka.

  90. Intressant. Oklara fall, en andel.
    Och mord är troligtvis underskattat.

  91. Vad är det som orsakar det här, då?

  92. Simkunnighet och sjukdom
    kommer upp.

  93. I Kristin Ahlms studie visar hon-

  94. -att ungefär 40 procent
    har droger i blodet.

  95. Benzodiazepiner är den vanligaste.

  96. 38 procent i hela gruppen omkomna
    har alkohol i blodet.

  97. Och 44 procent i gruppen olycksfall.

  98. Så det är ett jättebekymmer.

  99. Vi ska fundera på hur vi kan minska
    antalet drunkningar-

  100. -där alkohol är
    en stor, bidragande faktor.

  101. Vi tittade på samma material.

  102. Vi publicerade en studie med hjärt-
    sjukdom som faktor för drunkning.

  103. I rättsmedicinmaterialet
    är det upp mot 14 procent-

  104. -där man bedömer att
    hjärtsjukdomen orsakar drunkningen.

  105. Nedkylning 5 procent,
    trauma 3 procent, epilepsi 1 procent.

  106. Och lågt blodsocker
    en väldigt liten andel.

  107. Simkunnighet
    är ännu inte vetenskapligt belagt-

  108. -att det minskar antalet drunkningar
    i en stor population.

  109. Ett barn som kan simma jämfört med
    ett barn som inte kan simma...

  110. Det som kan simma klarar sig bättre.

  111. Men om man tittar på män 15-30 år...

  112. Överskattar sin förmåga,
    simmar ensam-

  113. -simmar med alkohol i blodet,
    hoppar från hög höjd-

  114. -utsätter sig för vattenexponering
    mycket mer...

  115. Simkunnighet kan öka ens exponering
    för vatten och risken för drunkning.

  116. Så det kausala sambandet mellan
    simkunnighet och drunkning-

  117. -är inte utrett. Det finns många
    orsaker till att människor drunknar.

  118. En tredjedel är suicid.

  119. Men en icke ringa andel är sjukdom
    och alkohol är en stor, stor andel.

  120. Intressant i alkoholgruppen var att
    medelkoncentrationen 1,8 promille.

  121. Ordentligt berusade.

  122. I Kanada tittade man på temperatur.

  123. I somras var det varmt
    med många drunkningsolyckor.

  124. Och man visade i lufttemperaturer
    som är över 30 C-

  125. -ökar risken för drunkning.
    Associerat till 69 procent ökad risk.

  126. Så har vi bra väder
    och varmt i vattnet-

  127. -söker man sig till vattenmiljöer.

  128. Fler människor som badar
    innebär större risk.

  129. En grupp som vi har glömt när vi
    tittar på drunkning och statistik-

  130. -är de som faktiskt precis överlevde.

  131. De räddades av sjöräddningen eller av
    räddningstjänsten eller av familjen.

  132. När man tittar i Brenners studie,
    ett stort material från USA-

  133. -uppskattar man
    att för varje drunkningsdöd-

  134. -så är det
    upp till fyra stycken överlevare-

  135. -som räddas men
    som per definition har andats vätska.

  136. Det behöver inte vara vatten,
    men oftast är det det.

  137. Per död så vårdar vi
    fyra stycken i slutenvården.

  138. Man är alltså inskriven. Då har vi
    inte räknat med akut och vårdcentral.

  139. Så mörkertalet i Sverige är
    troligtvis stort. Vi vet inte mycket.

  140. Vi vet en del om drunkningsolyckorna
    och att ett antal är suicid.

  141. Vi vet egentligen ingenting
    om alla som vårdas men överlever.

  142. Det står ingenting i tidningen
    om dem. Eller sällan i alla fall.

  143. Vad är då drunkning?
    Jo, per definition-

  144. -"respiratory impairment after
    immersion/submersion in liquid".

  145. En svår andningssvikt,
    en svår, livshotande syrebrist-

  146. -efter att ha hamnat i vätska,
    och oftast under vätska.

  147. Man kan drunkna med luftvägarna
    i vätska, och med kroppen utanför.

  148. T.ex. utomlands i toalettholkar
    eller i handfat eller små pölar.

  149. Dammar och så där.
    Som en försvarsmekanism-

  150. -försöker man svälja ned vatten
    i magsäcken.

  151. Man kan se att simskolebarn
    fyller sina magsäckar.

  152. Min son kommer hem med en välfylld
    magsäck efter simskolepasset.

  153. Men han har ingenting i lungorna. När
    man har utnyttjat den mekanismen-

  154. -och sen fortfarande har problem
    att hålla luftvägen ovanför ytan-

  155. -börjar man andas in vätska.

  156. Man håller andan så länge det går,
    sen andas man stora volymer vatten.

  157. Det gör man ett tag. Så är drunkning.

  158. Man andas stora mängder vatten,
    in och ut.

  159. Vattnet sköljer ur surfaktant i
    alveolerna, så att de faller samman.

  160. Det försvårar gasutbytet.

  161. Och man får ett karakteristiskt
    vitt skum som kommer ur luftvägarna.

  162. Det är inte en kräkning.
    Det kommer från lungorna.

  163. Så en svårhanterad luftväg-

  164. -och inte sällan en kräkning som kan
    gå upp i luftvägarna - aspiration.

  165. Oftast får de en asystoli -
    ett rakt sträck på EKG.

  166. Hjärtstartaren
    kommer att säga "defibrillera inte".

  167. Men HLR kan rädda livet på dem.

  168. Tidigt fem inblåsningar
    så snart man kan stå på botten.

  169. Och sen oavbrutet HLR.
    30 tryck, 2 blås, med hög kvalitet-

  170. -tills ambulans kommer
    eller tills de visar livstecken.

  171. Så ser det ut. På 50-talet
    skrev Feiner om en djurstudie.

  172. Man hade dränkt 48 stycken hundar.

  173. Och sövt dem och testat
    hur de betedde sig, helt enkelt.

  174. Absurt, men så var det.
    Och en del av dessa data-

  175. -kan ge oss en förståelse för
    hur det är i dag.

  176. I den här djurstudien
    visade hundarna-

  177. -ett extremt starkt andningsmönster
    första minuten.

  178. De fick svår syrebrist
    och hög koldioxid i blodet.

  179. De försökte kompensera syrebristen
    genom att andas mycket i en minut.

  180. Men upp till tre minuter
    fanns det ett mätbart blodtryck.

  181. Så genom att vara framme tidigt
    med räddningstjänst-

  182. -eller som bystander,
    att ge inblåsningar...

  183. Det kan förhindra
    att hjärtstopp inträffar.

  184. Och man kan förlänga den här grafen
    och hålla uppe blodtrycket-

  185. -tills man kommer till t.ex.
    bryggkant, strand eller upp i en båt.

  186. Så tidiga inblåsningar kan förhindra
    att hjärtat att stannar, tror vi.

  187. Hur ser det ut i Sverige, då? Över
    en tjugoårsperiod tittade vi på...

  188. Vem är drunkningspatienten? Vi jäm-
    förde med det klassiska hjärtstoppet-

  189. -som beror på hjärtsjukdom.

  190. Ca 70 procent beror på hjärtsjukdom
    på hjärtstopp utanför sjukhus.

  191. Bara några poänger på
    den här tabellen.

  192. I drunkningspopulationen
    var de 44 år i snitt.

  193. I det klassiska hjärtsjukdomsutlösta
    hjärtstoppet var de 70 år gamla.

  194. I drunkningsgruppen behövde 8 procent
    strömstöt med hjärtstartare-

  195. -medan det var
    ungefär hälften i gruppen hjärtsjuka.

  196. I drunkningsgruppen tog det i snitt
    15 minuter att nå fram med ambulans-

  197. -medan det i den kardiella gruppen
    tog 10 minuter.

  198. Det tar längre tid för ambulansen
    att komma fram på en drunkning.

  199. Och ganska få
    har nytta av en strömstöt.

  200. Men hjärtstartaren gör tre saker:

  201. Den kan ge råd om hjärt-lungräddning
    och stötta HLR.

  202. Den kan ge råd om
    strömstöt vid behov.

  203. Den kan dokumentera på minneskort.

  204. Man har nytta av hjärtstartaren för
    att föra journal eller förstå fallet.

  205. Om ni tänker att 8 procent kammar-
    flimmer som registreras på drunkning-

  206. -är registrerade efter 15 minuter...

  207. Om vi skulle få på hjärtstartaren
    efter 2 minuter-

  208. -hur många hade då haft kammarflimmer
    i drunkningsgruppen?

  209. Jag kan spekulera
    och säga dubbelt så många.

  210. Ska man ha en hjärtstartare
    i sin simhall? Ja, det tycker jag.

  211. Det är en samlingsplats. Det finns
    kanske kafé och bowling i närheten.

  212. Definitivt. Andelen som har kammar-
    flimmer är nog högre än vad vi tror.

  213. Man kan ha råkat få sitt vanliga
    hjärtsjukdomsutlösta hjärtstopp-

  214. -när man badade.

  215. Tittar vi på detta över tid så ser vi
    att svenskarna är fantastiska.

  216. Vi är kanske det land i världen
    där flest får HLR.

  217. 70 procent hade vi förra året på
    andelen som fick hjärt-lungräddning.

  218. Och i drunkningsgruppen
    var det 74 procent.

  219. Hjärtstopp till larm har minskat för
    att alla har med sig mobiltelefon.

  220. Däremot har
    larm till ankomst ambulans ökat.

  221. Det tar längre tid än för 15-20 år
    sen att få fram en ambulans.

  222. Jag kommer från ambulanssjukvården.
    Vi har ökad belastning, fler uppdrag.

  223. Ambulanserna är upptagna.

  224. Händer nåt
    får man ta en ambulans längre ifrån.

  225. Överlevnaden är ca 10 procent.
    Det är ingen skillnad över tid.

  226. Men vi får i gång hjärtat på fler.

  227. När vi kommer till akutmottagningen
    slår hjärtat på fler i dag än förr.

  228. Efter 30 dagar är det inte fler som
    lever än vad det var för 20 år sen.

  229. Ambulansen är framme efter en kvart.
    Det är viktigt att nån har börjat.

  230. Vad har man då för chans
    att överleva ett hjärtstopp?

  231. Szpilman, Orlowski och Tipton
    från Portsmouth-

  232. -tittade på risk för
    dödsfall och svår neurologisk skada-

  233. -beroende på hur länge man har varit
    under ytan, alltså "submersion"...

  234. Upp till 5 minuter
    är risken för svår skada och död hög.

  235. Att ligga under vattnet i 2 minuter
    garanterar inte att man överlever.

  236. Och den här tabellen tar
    inte hänsyn till vattentemperatur.

  237. Det finns extremfall där man har
    överlevt drunkning efter långa tider.

  238. Jag ska visa exempel på det senare.

  239. Vad har man då gjort historiskt för
    att hjälpa den här gruppen människor?

  240. Det kanske inte var så att man på
    1700-talet drunknade eller omkom-

  241. -för att man var hjärt-kärlsjuk. Man
    var med om drunkning, det var trauma.

  242. Man fick svåra infektioner
    och dog av det.

  243. Exempel på
    hur man behandlade folk förr i tiden-

  244. -var t.ex. att lägga glödande kol i
    armhålorna på dem, på 1600-talet.

  245. Bakgrunden är
    att när man dör blir man kall.

  246. Man ville motverka kylan. Håller man
    dem bara varma håller man kvar livet.

  247. Man försökte smärtstimulera för att
    på nåt sätt väcka och få i gång dem.

  248. Det var bakgrunden. Man försökte
    blåsa luft i dem på 1500-talet.

  249. I dag har vi andra hjälpmedel.

  250. Och vi har mer kontroll över att man
    bör ha en fri luftväg ordentligt.

  251. Man bryggde öl, vin och whisky
    och tog vad man hade.

  252. Man rullade personen på en tunna-

  253. -för att bearbeta bröstkorgen
    och påverka andningen.

  254. Andningen associerades med livet.

  255. Man hade
    ingen större aning om hjärträddning.

  256. "Maatschappij tot redding
    van drenkelingen" i Holland-

  257. -var först ut i världen som
    ett samordnat livräddningssällskap.

  258. De presenterade guidelines 1780.

  259. Gustav III var kung i Sverige.

  260. Man ansåg att man skulle blåsa i dem,
    men visste inte var man skulle blåsa.

  261. Mun till mun
    eller tobaksrök i ändtarmen.

  262. Det fanns speciella don för att blåsa
    upp tobaksrök eller nikotin då.

  263. Syftet var att
    försöka stimulera i gång personen.

  264. De trodde på nikotin,
    vi har trott på adrenalin.

  265. Så har det varit genom åren. Man tror
    på nåt läkemedel eller nån substans-

  266. -som ska väcka liv i människor.

  267. Ja, intressant.

  268. The royal humane society
    publicerade på 1830-talet-

  269. -en artikel där man beskrev faran med
    att blåsa luft i människor-

  270. -och övertrycksventilation
    med högt tryck.

  271. En läkare hade testat inblåsningar på
    kaniner och hundar-

  272. -och bevisligen blåst
    stora volymer luft i djuren som dog.

  273. Slutsatsen han drog var
    att inblåsningar verkar farligt.

  274. Så historiken att man blåste luft med
    blåsbälg och blåste i munnen på dem-

  275. -försvinner
    och ersätts av andra tekniker.

  276. Textilindustrin tar fart
    i Borås och även i England.

  277. Man tar vad man har. Man tog
    ett lakan och försökte få ut luften-

  278. -ur den här personen.

  279. Svenska livräddningssällskapet
    bildas 1898.

  280. Och Silvestermetoden
    var den teknik som först spreds.

  281. Man skulle dra i armarna
    och trycka över bröstkorgen.

  282. Man vevade armarna fram och tillbaka-

  283. -för att på nåt sätt få
    en ventilation.

  284. Vid andra världskriget
    ville man ha utrustning-

  285. -för att hjälpa soldater
    som drunknade.

  286. Eves gunga togs fram. Den stod på
    Tylösand med 500 meters mellanrum.

  287. Den fanns runtom. Säkert
    i hela Sverige och utomlands.

  288. Tekniken var att lägga personen på
    vaggan och gunga fram och tillbaka.

  289. Ambulanserna på 50-talet hade detta.

  290. Här är Svenska livräddningssällskapet
    med den senaste utrustningen.

  291. På den här tiden fanns inga
    hjärt-lungräddningsdockor att öva på.

  292. Vi vill att alla övar HLR en gång
    per år och kan detta ordentligt.

  293. Det fanns inte då, så narkosläkare
    Bent Eyrich på sjukhuset i Halmstad-

  294. -tog in brandmännen som gick
    på Tylösands strand 1959-1960.

  295. Det drunknade 10-15 personer
    på stranden där i slutet på 50-talet.

  296. Han injicerade curare - ett muskel-
    avslappnande, förlamande medel-

  297. -i de frivilliga brandmännen
    och livräddarna.

  298. Kompisarna fick blåsa mun till mun
    på dem tills giftet gick ur.

  299. Fullt vaken, fullt förlamad
    tränade man mun mot mun.

  300. Det fick ganska stor uppmärksamhet.

  301. Tekniken spred sig, helt enkelt.

  302. Man testade med räddningsdocka och
    inblåsningar i vattnet på 60-talet.

  303. Man gick in i
    Halmstads gamla simhall-

  304. -och utvecklade
    det som blev vår räddningsväst.

  305. Man använde flytmaterial
    på fram- och baksida.

  306. Sövd, muskelrelaxerad och intuberad
    brandman hängdes på det här.

  307. Ekipaget
    tippades sedan ner i vattnet.

  308. Åsmund Lærdal tillverkade
    leksaker för barn på 50-talet.

  309. Små dockor i gummi, plast och så där.

  310. Han var kompis med
    Peter Basket och Peter Safar.

  311. En dag hamnade hans son i vattnet och
    han fick blåsa luft i hans mun.

  312. Efter den episoden började han
    att tillverka dockor vi kunde öva på.

  313. Det var de första dockorna som kom,
    1960.

  314. Som förlaga tog man
    legenden om flickan från Seine.

  315. Den 17-åriga franska flickan som av
    olycklig kärlek dränkte sig i Seine.

  316. Hon hittades nån dag senare-

  317. -och hon såg
    fridfull och...vacker ut.

  318. Man använde alltså Annes ansikte
    till att skapa en docka.

  319. Då fick man dockor att öva på.
    Andra företag följde-

  320. -och har bidragit med
    att ge oss bra övningsmöjligheter.

  321. 2015. Hur ser det ut nu, då?

  322. Riktlinjer för HLR
    kommer vart femte år.

  323. De presenteras av
    American Heart Association och ERC.

  324. Senaste guidelines
    kom 16 oktober 2010.

  325. Och 16 oktober 2015 kommer nya.

  326. Sen tar det HLR-rådet ett år ungefär
    att skriva om riktlinjerna-

  327. -till utbildningsprogram, planscher,
    filmer, böcker och kompetenskort.

  328. Men kedjan som räddar liv
    vill vi sprida.

  329. Den kan man implementera på
    organisationer, myndigheter, klubbar.

  330. Överallt egentligen.

  331. Tidiga varningssignaler
    ska resultera i tidigt larm-

  332. -så att ambulans kanske hinner fram
    innan hjärtstoppet inträffar.

  333. Tidig hjärt-lungräddning för
    att syresätta hjärnan framförallt.

  334. Trycka blod upp till hjärnan.
    30 tryck och 2 blås.

  335. Det vill vi lära alla svenskar
    en gång per år.

  336. Det är bra
    att kunna hantera en hjärtstartare.

  337. Vi har ca 10 000
    i svenska hjärtstartarregistret.

  338. Där kan man söka hjärtstartare
    på en karta.

  339. Många är inte registrerade. Vi vill
    få fler registrerade och synliga.

  340. Är de synliga
    så kan de också användas.

  341. Sista ringen visar
    tidig och god post-arrestvård.

  342. Nedkylning är ett alternativ. Eller i
    alla fall inte feber efter förloppet.

  343. Och en god intensivvård
    kan rädda livet på många.

  344. Europeiska HLR-rådet sa 2010 att
    tidiga inblåsningar kan rädda liv.

  345. Tittar vi på hundstudien
    förstår man fysiologin bakom.

  346. Det är en problematisk luftväg.

  347. Det är bra att intubera endotrachealt
    med tub ner i halsen.

  348. Man blåser upp
    en liten luftballong som tätar.

  349. Det är bättre än
    "supraglottic airway device".

  350. Ambulans och räddningstjänst
    kan stoppa ner en liten larynxmask-

  351. -som kan skydda luftvägen.

  352. Men det är HLR - 30 tryck och 2 blås-

  353. -som är det senaste evidensbaserade
    som vi vet räddar liv.

  354. Det ska vara god kvalitet.

  355. Minst fem centimeters djup
    och takten minst 100, max 120.

  356. Utan avbrott. Då är det bra att kunna
    byta av varandra efter två minuter.

  357. Avancerad HLR.
    Vi kommer in på nedkylning då.

  358. Det är svårt att avgöra hur kall en
    person är när man tar dem ur havet.

  359. Men om man har en kroppstemp
    under 30 C och ligger i havet-

  360. -ska man avvakta med läkemedel.
    Det är konsensus.

  361. Och max tre defibrilleringar.

  362. Det fungerar inte att starta hjärtat
    om man är riktigt kall.

  363. Man måste över 30 C för det.

  364. Nedkylda personer bör föras
    till sjukhus med hjärt-lungmaskin-

  365. -så att man kan
    syresätta och värma dem kontrollerat.

  366. Det är rutiner för ambulanssjukvården
    att ta till sig.

  367. På djupt vatten kan man om man
    har tränat och har flythjälpmedel-

  368. -t.ex. livräddare, sjöräddare,
    ytbärgare eller brandmän-

  369. -ge inblåsningar på djupt vatten.

  370. Då rekommenderas
    inblåsningar under en minut.

  371. I praktiken blir det 10-15 stycken.

  372. Som alternativ kan man ha
    mun till näs-andning.

  373. Lyft hakan, blås i näsan. För att
    kunna använda en arm att simma med.

  374. Men detta gör man bara
    om man har tränat.

  375. Man ska ha flythjälpmedel
    och ha den egna säkerheten tryggad.

  376. Det är viktigt att poängtera.

  377. Inblåsningar
    som sker långt ut från stranden-

  378. -eller i en bassäng
    eller på annan plats-

  379. -kan tillföra syre som gör
    att hjärtat fortsätter att slå.

  380. På grunt vatten tog vi fram
    en handlingsplan för två år sen.

  381. Det är tillägg till den vanliga HLR-
    utbildningen där vi riktar oss till-

  382. -sjöräddare, ytbärgare,
    badvakter, brandmän...

  383. Men även till allmänheten.
    Vi säger att kan man stå på botten-

  384. -kan man ge
    fem inblåsningar mun till mun.

  385. Man behöver sätta ett knä i ryggen,
    lyfta hakan och hålla för näsan.

  386. Det kan man ta hjälp av i en bassäng.

  387. Men fem inblåsningar på grunt och
    tio på djupt. Det säger evidensen.

  388. Vad gör man på land sen? När vi har
    tagit in dem från poolen eller havet-

  389. -placerar vi dem plant,
    längs med strandlinjen.

  390. Inte lägga huvudet högt
    om stranden sluttar.

  391. Tidig hjärt-lungräddning, pang på.
    Djupa kompressioner.

  392. Ordentligt tempo. Minst
    5 centimeter djupt. 30 tryck, 2 blås.

  393. Det handlar om att torka bröstkorgen
    för att få bort sand och vatten.

  394. Man kan behöva raka
    så att elektroden fastnar.

  395. Risken är annars att strömmen
    i samband med defibrillering-

  396. -går en genväg på utsidan, så att man
    inte får in strömmen i hjärtmuskeln.

  397. Man vill få in ström i hjärtmuskeln
    så att den blir nollställd-

  398. -och att sinusknutan
    startar en frisk signal.

  399. Så att hjärtat
    börjar pumpa synkroniserat igen.

  400. Torka bröstkorgen, anslut hjärt-
    startaren och följ dess uppmaningar.

  401. Har man tillgång till syrgas inom
    ramen för IVPA eller inom sjukvården-

  402. -så gör man det.

  403. Man kan behöva suga rent
    övre luftvägar på skum och vatten.

  404. Karakteristiskt vitt skum. Är det
    saltvatten får man tjockt, hårt skum.

  405. Det kommer ur näsa och mun,
    så det är en svår luftväg.

  406. Och en luftväg
    som man inte är van vid.

  407. För man går en HLR-kurs
    och det är ljust och varmt.

  408. Det är trevligt och det är
    en gummidocka man övar på.

  409. Man kan ha erfarenhet av att
    ha hjälpt nån med hjärtstopp på stan.

  410. Ett hjärtsjukdomsutlöst hjärtstopp.

  411. Vid hjärtstopp i samband med drunk-
    ning är det ofta en nedkyld person-

  412. -i en svår miljö
    och med en svår luftväg.

  413. De har aspirerat maginnehåll,
    lungorna fulla med vatten, vitt skum.

  414. De har svår syrebrist.

  415. Så de behöver tidig HLR
    - så snart det är möjligt.

  416. Men de är svårare att blåsa luft i.
    Det är svårt att få grepp och halt.

  417. Ökat motstånd
    i luftvägarna fyllda med vatten.

  418. Och det kommer ut mycket vätska.

  419. Ser man på inblåsningarna är normalt
    inblåsningstryck 20 cm vattenpelare.

  420. Så hårt...blåser man luft
    i en docka eller i en människa.

  421. Inblåsningstrycket
    som behövs för att blåsa upp lungan-

  422. -och få en synlig höjning
    av bröstkorgen-

  423. -är nästan det dubbla.
    35-40 cm vatten, kanske ännu mer.

  424. Det kommer mycket vätska ur lungorna,
    ibland också maginnehåll.

  425. Här är ett exempel på hur man kan ge
    inblåsningar, med flythjälpmedel.

  426. Är man ensam i bassängen
    tar det tid att få upp personen.

  427. Man kan ge behandling redan
    i vattnet, vilket är fantastiskt.

  428. Det är
    en bra bild på Stephanie och Anders.

  429. Den här bilden visar samma teknik.
    Här använder man surfbräda i hav.

  430. Man öppnar luftvägen
    för att bedöma andningen.

  431. Normal, onormal eller ingen andning?

  432. Man kan sen ge
    en inblåsning eller fler.

  433. Bilderna omsätter vi i teckningar
    för att skapa pedagogik.

  434. De hamnar i ett flöde
    med tydliga uppmaningar.

  435. "Bedöm livstecken. Ge 10 inblåsningar
    på djupt vatten mun till mun."

  436. Likadant på grunt vatten. Hon har ett
    knä i ryggen och ger inblåsningar.

  437. Det kan vara så att hjärtat slår.

  438. Vi hittar nån på botten, tar upp den
    till ytan, blåser direkt fem gånger-

  439. -och stödjer och syresätter
    det sviktande hjärtat.

  440. Vi förebygger syrebrist i hjärnan då.

  441. På land sen... "Bedöm livstecken,
    gör HLR, 30 tryck och 2 blås."

  442. "Använd hjärtstartare om
    tillgänglig." Och torka bröstkorgen.

  443. Det är inte farligt med fuktigt
    underlag om man skickar en strömstöt.

  444. Om det blir en pöl runt
    patientens badbyxor eller baddräkt-

  445. -kan man ställa sig lite ifrån
    när man skickar i väg en strömstöt.

  446. Men få har kammarflimmer i samband
    med hjärtstopp vid drunkning.

  447. Så det som blir själva behandlingen
    är tidig HLR med hög kvalitet.

  448. Man får jobba med luftvägen
    för att få till den.

  449. Det är ingen idé att hänga dem
    uppochned och tippa huvudet åt sidan.

  450. Utan blås.

  451. När ni skapar ett övertryck
    i lungorna kommer vattnet ut.

  452. Så det är standard-HLR som gäller.

  453. Denna handlingsplan har HLR-rådet och
    SLS tagit fram tillsammans.

  454. Den riktar sig till personalgrupper
    med "duty to respond".

  455. Polis, brandmän, ambulans, livräddare
    och liknande.

  456. Ja...

  457. Är kallt vatten
    en faktor för överlevnad?

  458. Detta har man försökt undersöka
    på många håll.

  459. Sambandet mellan kallt vatten och
    överlevnad i större patientmaterial-

  460. -är inte bevisat.

  461. Linda Quan på barnsjukhuset i Seattle
    tittade på amerikanskt material-

  462. -med upp mot tusen patienter.

  463. Hon ser inget samband i att kallt
    vatten ökar chansen att överleva.

  464. Pertti Suominen i Finland gjorde
    likadant och kunde inte bevisa detta.

  465. Vi har tittat på detta i Sverige.

  466. Vi ser inget samband mellan
    kallt vatten och ökad överlevnad.

  467. Mark Tipton likadant.

  468. Det är svårt. Däremot känner vi till
    extremfall som har överlevt länge.

  469. Enstaka fall.

  470. Vi gick igenom MSB:s data från
    räddningstjänsten under femton år.

  471. 7 175 larm till Räddningstjänsten
    Sverige. Stort larm: drunkning.

  472. Vi tittade på, hur såg överlevnaden
    ut när räddningstjänsten ryckte ut?

  473. Överlevnaden var låg vid hjärtstopp
    där räddningstjänst var inblandad.

  474. Anledningen är att de fallen
    som har störst chans att överleva-

  475. -de är redan räddade. De som är lätta
    att rädda har nån redan räddat.

  476. När räddningstjänsten kommer fram är
    de tekniskt avancerade fallen kvar.

  477. Det krävs räddningsdykare eller
    sökmetoder eller det kanske är isvak.

  478. Så räddningstjänst
    får de svårare fallen.

  479. Överlevnaden
    var 5,6 procent i den gruppen.

  480. Men tittar man bara på
    hur länge man har chans att överleva-

  481. -eller vad som är bevisat i Sverige-

  482. -skilde vi på 15 C som "cut-off".

  483. Varmare än 15 eller kallare än 15.

  484. I vatten som var varmare än 15 C-

  485. -hade ingen legat under vattnet
    mer än 15 minuter och överlevt.

  486. Då var mediantiden för ankomst
    ambulans 15 minuter. 15 - 15 - 15.

  487. Så det är en svårighet här då.

  488. Vi hinner inte fram på sommaren.

  489. Varmt vatten är inte till gagn.
    Inte smutsigt vatten heller.

  490. Ung ålder verkar vara bra. Då har man
    större chans att klara sig.

  491. I vatten kallare än 15 C-

  492. -hade vi ingen signifikant skillnad
    i överlevnad.

  493. Men vi hittade enstaka överlevare,
    ända upp till 40 minuter.

  494. Om man har en räddningstjänst,
    en brandstation eller liknande-

  495. -finns möjlighet att ha längre
    insatstider och ändå hinna fram.

  496. Är ni med? Det tar tre minuter
    innan man larmar vid drunkning.

  497. SOS Alarm tar en minut på sig
    att identifiera, sätta rätt HT-kod-

  498. -larma ut... Jag i ambulansen har
    90 sekunder på mig att komma i väg.

  499. Och kanske ytterligare en minut. Fem
    minuter innan vi ens kör ut därifrån.

  500. Hur långt kan jag köra med
    min ambulans, brandbil eller båt-

  501. -och ändå rädda livet på
    nån som ligger under vattnet?

  502. Det här tycker jag
    att man ska fundera på ute i Sverige.

  503. Vad har man för möjligheter att
    rädda liv på sommaren och vintern?

  504. Utanför cirkeln av insatstid, där vi
    vet att det är svårt med överlevnad-

  505. -kanske kommuner ska ha badvakter,
    vid sjöarna som ligger långt ifrån.

  506. Det kunde minska
    antalet drunkningsolyckor.

  507. Så såg det ut.

  508. Nu tänkte jag visa en film.

  509. Anledningen är att det inte är många
    som har tagit hand om en drunkning.

  510. Hur många av er har behandlat
    nån som har andats vatten?

  511. Nånstans en tredjedel.

  512. Det är svårt att föreställa sig vad
    det handlar om, så jag ska visa det.

  513. Ni ska få se ett klipp från...
    Vi ska inte köra så mycket volym.

  514. Vi ska bara ha det i bakgrunden.
    Det här är från Bondi Beach.

  515. Man hittade en 26-årig
    koreansk student i havet.

  516. Det här är bilder från Bondi Rescue.

  517. Jag kör den, pausar och kommenterar
    så att ni får se det som jag beskrev.

  518. Sandstränder runtom i världen
    har problem med utströmmar-

  519. -när mycket energi och vatten
    kommer in mot land.

  520. Det är svårt att simma mot dem.
    Man ska simma i rät vinkel ur dem-

  521. -och följa med vågorna inåt.
    Det är tanken.

  522. På Bondi Beach finns ett torn. Jetski
    med släde för att hämta människor.

  523. Plötsligt kommer en kompis till
    personen springande med blöta kläder.

  524. Bara här är nånting fel,
    ser man spontant.

  525. Ute i havet ligger den här killen
    medvetslös med ansiktet ner.

  526. Redan i detta läge
    skulle man kunna ge inblåsningar.

  527. Man får fram en jetski med släde.
    Han ligger ganska långt från land.

  528. Ponera att han
    precis har hamnat under ytan.

  529. Han ligger och flyter.
    Det är mycket folk i vattnet.

  530. Man kan ge 10 inblåsningar
    om man har tränat.

  531. De inblåsningarna som skulle kunna
    ges, skulle kunna köpa tid.

  532. Vi får in syre
    och låter hjärtat pumpa.

  533. Filmen talar inte om ifall de gör det
    eller inte, men det är ett exempel.

  534. Killarna får upp honom på släden
    och börjar köra in mot land.

  535. Så. De tar av honom från släden
    och börjar hjärt-lungräddning direkt.

  536. Bra. Men det går inte
    att ställa en hjärtstartare här-

  537. -så det är ingen bra arbetsplats.

  538. Vi måste flytta honom
    upp på torr sand-

  539. -för hjärtstartaren, och på sikt
    kommer det att komma ambulans.

  540. Skulle han behöva strömstöt
    kan man inte ge den där.

  541. Hjärtstartaren
    kommer inte att fungera där.

  542. Så man bär upp honom.

  543. Så, torr sand, fram med utrustning.
    Han är blå i ansiktet.

  544. Vi vet inte om hjärtat slår. Han kan
    ha spontanandning, det är troligt.

  545. Titta på luftvägen.
    Det kommer två gånger.

  546. Det som kommer ut
    beror på kompressionerna.

  547. Det kommer en gång till i slowmotion.

  548. Lungorna är fulla med vatten,
    ända upp i munhålan är det vatten.

  549. När man trycker
    så pressar man ur vattnet.

  550. Där har ni svårigheten med luftvägen.

  551. Vatten kommer ut när man blåser. Med
    kompressioner stöter man ut vatten.

  552. Det är vatten hela vägen upp.

  553. Torka bröstkorgen ordentligt.
    Mitt på bröstet 30 tryck.

  554. Man ser på magen
    att den är vätskefylld.

  555. Den guppar väldigt mycket. Magen
    full med vatten och säkert lunch.

  556. Och hela lungorna fulla med vatten.

  557. Bra kompressioner. De är stressade,
    det går fort, tempot är över 120.

  558. På med hjärtstartaren som analyserar.

  559. De får tillbaka en puls. Oklart om
    han får en stöt, men han får syre-

  560. -och då börjar hjärtat slå.

  561. Man fortsätter ventilera. Det kommer
    ut mer vatten och man får i mer syre.

  562. Det är en tuff arbetsmiljö.
    Många filmar med sina mobiltelefoner.

  563. Det är sand överallt.
    Det är vatten och halt.

  564. Han är säkert inte så nedkyld.

  565. När man blåser luft i honom kommer
    det ut vatten. Nu ser ni skummet.

  566. Det är alltså inte en kräkning.

  567. Det är en blandning av
    luft, slem, surfaktant och vatten.

  568. Man skapar ett övertryck i lungorna
    och ut kommer vätskan.

  569. Man får in syre, hjärtat slår.
    Han vaknar och har ont i bröstkorgen.

  570. Där har man ju tryckt
    ganska aggressivt.

  571. Men han
    är fortfarande kritiskt dålig.

  572. Hans hostreflex kommer i gång.
    Han hostar ut det typiska skummet.

  573. Nu kommer ambulansen.

  574. Man hittar honom i havet,
    tar in honom med jetski-

  575. -startar HLR, flyttar honom,
    får ner hjärtstartare, kör HLR-

  576. -analyserar
    och lägger honom på sidan.

  577. Killen vaknar.
    Nu kommer ambulansen.

  578. 15 minuter i mediantid. Man hinner
    mycket innan ambulans kommer fram.

  579. Så att ha tränat inblåsningar
    på djupt vatten och grunt vatten-

  580. -att kunna använda en hjärtstartare
    och kunna HLR-

  581. -är direkt livräddande.
    Direkt livräddande.

  582. Man är själv en kvart. Så planera för
    att ni är själva en kvart.

  583. Bra,
    då ska jag återgå till föredraget.

  584. Vi kan ta den till exempel.

  585. Så. Kallt vatten fortsatt.

  586. Michael Jaeger Wanscher skrev om-

  587. -Præstø Fjord-olyckan
    utanför Köpenhamn.

  588. Det var skolelever, 15 personer-

  589. -som hamnade i vattnet
    efter att ha vält med en drakbåt.

  590. De var 15 personer. En person,
    läraren, hittades senare omkommen.

  591. 14 personer överlevde.

  592. 7 personer var medvetslösa och
    7 personer var vakna men nedkylda.

  593. De låg i upp till 169 minuter
    i tvågradigt vatten.

  594. Oklart när de blev så nedkylda-

  595. -att de blev medvetslösa
    och fick luftvägen under ytan.

  596. Troligtvis hade hälften hjärtstopp
    under en ganska lång tid.

  597. Mads Gilbert presenterade
    ett fall i The Lancet om en kvinna-

  598. -som hamnade i en bäck i Norge. Hon
    låg i 40 minuter. Hon åkte skidor.

  599. Isen gick sönder. Hon hamnade
    med kroppen i strömmande vatten.

  600. Hon visade livstecken i 40 minuter.
    Man får inte upp henne.

  601. I ytterligare 40 minuter
    visade hon inte livstecken.

  602. Så 40 plus 40 minuter i vattnet.

  603. Kraftig nedkylning, svår hypotermi-

  604. -och det fall i världen som har lägst
    kroppstemp vid ankomst till sjukhus.

  605. Bolte publicerade en artikel
    i JAMA 1988-

  606. -angående det extremaste fallet av
    tid under ytan.

  607. En 2,5-årig flicka
    hade en kroppstemp på 19 C.

  608. Hon låg minst 66 minuter under ytan.

  609. Minst 66 minuter och
    överlevde i princip fullt återställd.

  610. Det är fantastiskt, så klart.

  611. Extremfall av vad människan klarar av
    i form av nedkylning och drunkning.

  612. Men väldigt många andra har omkommit
    i samma omständigheter.

  613. Så det är inte alla som vi hittar
    som kommer att överleva-

  614. -utan det här är extrema fall.

  615. För ett par år sen i Sverige
    hamnade en flicka under ytan-

  616. -och låg ganska länge.
    Det här är ännu opublicerad data.

  617. Hon hittades av
    en sjöräddningshelikopter.

  618. Det här "caset"
    är kring en sjuårig flicka-

  619. -som lämnade hemmet i december månad.
    Hon är klädd i vinterkläder.

  620. En rosa termojacka som syns väl.

  621. Det har fallit ca 20 cm snö
    och är -12 C.

  622. Hon går ut med stövlar,
    men inte mössa.

  623. Efter ett tag börjar man sakna
    den sjuåriga flickan.

  624. Man börjar leta. Det har fallit snö
    och man ser spår som leder mot havet.

  625. Och till slut inser man
    att det här är saknad person-

  626. -och man larmar 112,
    och en sökinsats sätts i gång.

  627. Klockan är då 14.56. Det är december,
    det blir mörkt tidigt.

  628. Det är en bit ifrån sjukvård
    och räddningstjänst den här platsen.

  629. Hur som helst, den här
    räddningshelikoptern hittar flickan-

  630. -flytande vid ytan, i mörkret,
    i havet bland isen.

  631. Det man ser är en sån här stor
    rosa bit av hennes...jacka.

  632. Ryggen. En luftficka på jackan.

  633. När man hovrar blåser isen bort
    och man ser konturer av en jacka.

  634. När man vinschar ner
    så hittar man flickan-

  635. -och tar upp henne
    och startar HLR i helikoptern.

  636. Det är mörkt. Det är svår miljö.

  637. Det är säkert -40 C
    i vinddraget av rotorbladen.

  638. Initialt
    så får man inte nån luft i henne-

  639. -för hon har is i luftvägen
    som behöver rensas manuellt.

  640. Stel bröstkorg, väldigt kall.

  641. Man flyger henne till sjukhus.

  642. Och på akutrummet visar hon
    en kroppstemp på 13,8 C.

  643. När vi i efterhand har tittat på
    polisutredning och JRCC:s rapporter-

  644. -och sammanställt fallet totalt-

  645. -så kan vi belägga att hon har legat
    under ytan minst 83 minuter.

  646. Och det kan sannolikt vara längre.

  647. Men minst 83 minuter
    fanns hon inte i ytan.

  648. Det är ju enormt lång tid.

  649. Och det är
    en extremt låg kroppstemperatur.

  650. Med tanke på att man gjorde
    mun mot mun-andning i 20 minuter-

  651. -så kan kroppstempen
    ha varit ytterligare lägre-

  652. -eftersom man mäter den
    i matstrupen.

  653. Blåser man in varm luft i 20 minuter
    är det rimligt att tempen blir högre.

  654. Det är spekulationer, men fallet
    visar att överlevnad runt 13-14 C-

  655. -är möjligt även efter
    extremt lång tid under ytan.

  656. Så långt som minst 83 minuter.

  657. Tidigare riktlinjer kring hur länge
    man ska söka efter nån i vatten-

  658. -har generellt varit 60 minuter.

  659. Under vattnet mindre än 60 minuter -
    starta HLR i ambulansen.

  660. Har man varit under vattnet längre än
    60 minuter bör man nog inte göra det.

  661. Om det är kallt
    så är riktlinjerna luddiga.

  662. Därför är fallen ganska viktiga.
    Wanschers, Boltes och Gilberts fall-

  663. -och detta, visar att vi nog ska söka
    i kallt vatten längre än vad vi tror.

  664. Det är möjligt
    att bli fullt återställd.

  665. Det man tror händer är
    "cerebral brain cooling".

  666. Att man blir primärt nedkyld först.

  667. Det är inte osannolikt
    att flickan har blivit svårt nedkyld-

  668. -innan hon fick luftvägen under ytan-

  669. -och sen andats stora volymer vatten
    och snabbt kylt blodcirkulationen.

  670. Djurförsök visar att man kan sänka
    kroppstempen 7-8 C på två minuter-

  671. -genom att ventilera
    nollgradigt vatten.

  672. För varje grad sänkt kroppstemp-

  673. -minskar syrebehovet med 5 procent,
    ner till 20 C.

  674. Så nånstans vid 20 C har man
    kanske hälften av sitt syrebehov.

  675. Vid 15 C kanske man har 35 procent.
    Det är matematiska modeller.

  676. Men ett fantastiskt fall
    som inspirerar många-

  677. -och som kan förändra synen på-

  678. -hur länge vi ska söka efter
    försvunna personer i kallt vatten.

  679. Så det finns
    en ökande mängd kunskap.

  680. Vi vet att i varmt vatten
    så är det bråttom, bråttom.

  681. Vi hinner knappt fram. I Sverige har
    vi inga överlevare efter 15 minuter.

  682. I kallt vatten
    är det upp till 83 minuter.

  683. Så ser det ut. Här är larmtiderna
    för just den här händelsen.

  684. Och till detta ska man lägga
    kyla, snö, mörker-

  685. -svår terräng och
    samordningsproblematik eventuellt-

  686. -med flera samverkande myndigheter.
    Polis, räddningstjänst, ambulans.

  687. JRCC ska samverka för att göra
    en så optimal sökinsats som möjligt.

  688. Så vi har
    litegrann kvar att göra här.

  689. Man kan fundera på hur man har det
    i sina rutiner ute i verksamheterna.

  690. Sammanfattningsvis,
    om vi tar de omkomna personerna-

  691. -som i Ahlms studie var 285 stycken,
    snitt över femton år.

  692. Det ligger på 150-170 stycken
    de senaste åren enligt RMV.

  693. Då är suicidala och oklara
    dränkningar med också.

  694. Gångrar vi med en faktor på 4 - de
    som överlevde men andades vätska-

  695. -drabbas 600-800 personer av till-
    ståndet drunkning i Sverige varje år.

  696. En del omkommer, en del överlever med
    god neurologisk funktion.

  697. En del överlever
    med svåra hjärnskador.

  698. Inte sällan får personerna leva med
    detta i många år, med stort lidande.

  699. När ambulansen påbörjar HLR-

  700. -så är överlevnaden samma
    som vid vanliga hjärtstopp.

  701. Kardiella hjärtstopp.
    10 procent ungefär.

  702. Det tar längre tid för ambulansen att
    komma fram i dag. Det är beklagligt.

  703. Det ställer större krav på er,
    på simhallar och på privatpersoner-

  704. -att klara er själva i 10-15 minuter.

  705. Sen får man hjälp,
    men det tar en stund.

  706. Tidig ankomst av ambulans är viktigt
    för överlevnad vid drunkning.

  707. Det kanske är nånting med syrgas, med
    skötsel av luftvägen med sug-

  708. -som spelar roll då.

  709. Vi är fantastiska i Sverige på HLR.

  710. 70 procent av alla hjärtstopp
    får HLR.

  711. Och jag tror att går man en kurs i
    HLR och lär sig 30 tryck och 2 blås-

  712. -och lär sig använda hjärtstartare
    så är man bättre förberedd.

  713. Så rekommendationen är
    att gå en kurs en gång per år.

  714. Tidig behandling avgörande. Luftvägen
    svår. Inblåsning i vatten räddar liv.

  715. Tack.

  716. Ska vi ta några frågor, Anders?

  717. -Om det är nån som har.
    -Ja, det tycker jag.

  718. Frågor?

  719. Jag tar en, då.

  720. Hur upplever du
    vår svenska totala räddningstjänst?

  721. Har de kunskap och förmåga
    att hantera drunkning?

  722. Ja. De gör ett fantastiskt arbete
    och är väldigt kompetenta.

  723. Man kan jämföra drunkning
    och de kostnader som är-

  724. -med antalet brandoffer
    och kostnaderna där.

  725. Nollvisionen i trafiken finns. Vi kan
    fundera på insatser som kan göras.

  726. Räddningstjänsten har arton stationer
    som har räddningsdykare, tror jag.

  727. Det vet ni bättre.

  728. Man diskuterar om man
    ska satsa på räddningsdyk eller inte.

  729. Vi såg i vår studie att personerna
    hittas i snitt på 5,5 meters djup.

  730. Det finns försök gjorda. En stor
    möjlighet är att träna fridykning.

  731. I Stockholm och Göteborg har man
    börjat med fridykningsinstruktörer.

  732. Man kan satsa ännu mer på det.
    Jag tror brandkårer-

  733. -skulle kunna göra
    en snabb insats till grundare djup-

  734. -och hämta upp fler från botten.

  735. Då får ambulansen dem tillgängliga
    och fler kan överleva.

  736. Sen kan räddningstjänsten ta upp
    vattensäkerheten i kommunerna.

  737. Tillstånd på livbojar
    och badsäkerhet.

  738. Där är vi överens. Det finns
    mycket för kommunerna att göra.

  739. Du nämnde också det här med...

  740. ...att man kanske skulle ha
    fler badvakter vid stränder.

  741. Vi ser i våra undersökningar att
    det är efterfrågat av allmänheten.

  742. 6 av 10 tycker att det ska vara det.
    Och du tycker att det är befogat.

  743. Det finns få studier om detta.

  744. De som finns visar att livräddaren
    på stranden verkar förebyggande.

  745. Man gör allmänheten medveten om
    att man behöver badvakta varandra.

  746. Sen är det ett större antal lindriga
    fall, som omplåstring, som sköts om.

  747. Men jag tror att många av
    våra populära stränder och sjöbad-

  748. -ligger utanför räddningstjänstens
    omedelbara närområde.

  749. Så det går inte att komma fram i tid
    för att rädda livet på nån.

  750. Det behöver man fundera över. Var
    samlas människor när det är varmt?

  751. Vad finns det för stöd där?

  752. Vad kan vi göra för att förebygga?
    Det är det vi bör bli bättre på-

  753. -så att vi slipper rädda, men även
    att ha kunskap för att kunna rädda.

  754. Så förutom ökad trivsel skulle vi få
    säkrare stränder. Det vore toppen.

  755. -Ja, det tror jag.
    -Nu ska vi se om nån har nån fråga.

  756. Vi börjar här framme.

  757. Jag tror det. Ni gör ett fantastiskt
    jobb. Fortsätt som ni gör.

  758. -Upprepa frågan.
    -Frågan var:

  759. Ska vi fortsätta lära
    simskolebarn inblåsningar-

  760. -men kanske inte kompressioner?

  761. Svaret är: Fortsätt lära dem
    inblåsningar och hur man larmar 112.

  762. Studier är gjorda på när man klarar
    av att trycka ihop en bröstkorg-

  763. -med god HLR-kvalitet, 50 mm djup.

  764. Det börjar man göra i högstadieålder.

  765. Men vi måste förbereda dem.

  766. Lära dem sidoläge, inblåsningar,
    kunna larma och kasta livboj.

  767. Insatserna i simskolan för att
    förbereda dem spelar stor roll.

  768. -Så hade vi... Varsågod.
    -Jag kommer fram.

  769. -Du vill ha mick, då kommer jag.
    -Tack, det hörs bättre så här.

  770. Ulf Silvander
    från Svenskt friluftsliv.

  771. Och jag vill ta en fråga
    utifrån mitt privatliv.

  772. Jag är aktiv långfärdsskridskoåkare.

  773. Det har varit två stora incidenter
    i Stockholms skärgård:

  774. Asköolyckan och Ridöolyckan.

  775. I det senare fallet
    var det några som omkom.

  776. Helikopter, svävare och båtar
    var inblandade.

  777. Jag var med och utredde olyckorna
    efteråt. Nåt som vi observerade-

  778. -var att det var svårt med
    kommunikationen mellan enheterna.

  779. Har det blivit bättre? Man hittade
    inte rätt och kunde inte kommunicera.

  780. Jag kan bara uttala mig
    utifrån ambulanssjukvården-

  781. -där införandet av RAKEL-

  782. -gör att vi kan kommunicera med polis
    och räddningstjänst på samma kanal.

  783. Sen har jag ingen insikt i vad som
    blev med alarmeringsutredningen.

  784. Man tittar på att ha en annan ordning
    för alarmering i Sverige.

  785. Men ju fler händelser, desto mer lär
    man sig och desto bättre blir man.

  786. Vi har egentligen
    ganska få händelser, som tur är.

  787. Sen är det ofta stor dramatik
    och det sker långt ut i geografin.

  788. Så det har blivit bättre
    - definitivt.

  789. Vi kan kommunicera på RAKEL.

  790. Men vi kommer fortsatt att ha
    bekymret om vi inte övar tillsammans.

  791. -Bra fråga.
    -Förkortningen RAKEL och sånt här...?

  792. -Varsågod att förklara.
    -Det kan vi ta efteråt, tror jag.

  793. Radiokommunikation inom ambulans-
    sjukvård, polis och räddningstjänst.

  794. -Nu missade jag svaret.
    -Det är detaljspecifika frågor.

  795. Det är inget av värde. Men radio-
    kommunikationen har blivit bättre.

  796. Definitivt genom RAKEL jämfört med
    förr, i det analoga systemet.

  797. Ja, vi tar inte mer teknik där.
    Nu tar jag och går upp med micken.

  798. Du sa nånting i början
    som jag kanske missförstod.

  799. "Efter 30 dagar är det
    inte fler nu som lever än tidigare."

  800. Man har ökat överlevnaden
    i hjärtstopp utanför sjukhus-

  801. -men efter 30 dagar så är det
    inte fler som lever i alla fall.

  802. Det stämmer. Vi pratar drunkning.

  803. När vi tittar på 20 år så är det inte
    fler som lever i dag efter 30 dagar.

  804. 30 dagar är då man har överlevt
    de första svåra komplikationerna.

  805. Det ligger runt 10 procent.
    Vi hade en dipp runt sekelskiftet-

  806. -där det var ännu lägre,
    men omkring 10 procent.

  807. I totalmaterialet på
    alla hjärtstopp...

  808. Vi rapporterar ca 5 000 hjärtstopp.
    Där är det 10 procent också.

  809. Men i de försök vi gör nu
    med t.ex. sms-livräddning i Sverige-

  810. -och med hjärtstartare
    med hotspots...

  811. I kardiella, bevittnade fall
    på publika platser-

  812. -har vi visat överlevnad, i
    ett litet material, på 70-71 procent.

  813. I Casino-studien hade man
    74 procent överlevnad-

  814. -i hjärtstopp som var bevittnade
    och som berodde på hjärtsjukdom.

  815. Är man på plats och hjärtstartare
    finns kan överlevnaden vara hög.

  816. Svårigheten här är att det sker långt
    ut i geografin, ofta är man ensam.

  817. Det är äldre, alkoholpåverkade män.

  818. Det är lättare
    när nån drabbas i en sportanläggning-

  819. -där många bevittnar det,
    och det är torrt och varmt.

  820. Då tackar vi Andreas med en liten
    gåva, som Karin kommer med här.

  821. Och självklart
    en riktigt stor applåd.

  822. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hjälp vid drunkning och nedkylning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hjärtstopp vid drunkning är bara en liten del av den totala mängden hjärtstopp som inträffar i Sverige, berättar Andreas Claesson, verksam vid HLR-rådet och Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet/Södersjukhuset. Men vad vet vi om drunkningsolyckor? Hur många överlever och hur många drunkningsolyckor sker? Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Rörelse och friluftsliv > Bad och simning
Ämnesord:
Akutvård, Allmän medicin, Angiologi, Blodkärl, Cirkulationsorganen, Drunkningsolyckor, Hjärta, Hjärtstillestånd, Hälso- och sjukvård, Kardiologi, Medicin
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Riktlinjer vid första hjälpen

Lars Adamsson från Röda korset berättar om Svenska Första hjälpen-rådet som utbildar och ger ut riktlinjer gällande första hjälpen. Målsättningen är att fler personer ska ges en omedelbar och korrekt första hjälp vid sjukdom och olycksfall, vilket kan rädda många liv. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Vad händer när hjärtat stannar?

Annelie Strömsöe, anestesisjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna, berättar vad som händer vid ett hjärtstopp. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Utbildning i hjärt- och lungräddning

I Sverige finns register över alla som har fått utbildning i hjärt- och lungräddning samt alla som fått hjärtstopp vilket gör att man kan få information om vad livräddarinsatserna har haft för effekt, berättar Annelie Strömsöe, anestesisjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Etik vid drunkning

Samuel Sandboge föreläser om etiska principer vid drunkning. Vi möter livräddaren Håkan Söderlund som räddade skepparen Anders Waldvik från att drunkna. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Kommuner och livräddning

Bo Jensen, säkerhetsstrateg i Haninge kommun, och Carina Kiejstut, koordinator hjärt- och lungräddning på Svenska livräddningssällskapet, berättar om kommunalt risk- och säkerhetsarbete. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Hur många drunknar varje år?

Jan Schyllander, utredare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, föreläser om drunkningsolyckor och drunkningstillbud. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Så jobbar en livräddare

Åsa Jansson, livräddare och brandman, berättar om livräddningsverksamheten på svenska stränder. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Hjälp vid drunkning och nedkylning

Hjärtstopp vid drunkning är bara en liten del av den totala mängden hjärtstopp som inträffar i Sverige, berättar Andreas Claesson, verksam vid HLR-rådet och Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet/Södersjukhuset. Men vad vet vi om drunkningsolyckor? Hur många överlever och hur många drunkningsolyckor sker? Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Kommuner och livräddning

Bo Jensen, säkerhetsstrateg i Haninge kommun, och Carina Kiejstut, koordinator hjärt- och lungräddning på Svenska livräddningssällskapet, berättar om kommunalt risk- och säkerhetsarbete. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Världens starkaste tjej

Lee Winroth är 17 år och spelar i fotboll i Kvarnsvedens IK. Hennes stora dröm är att få spela i allsvenskan och kanske bli proffs utomlands. Tack vare den hårda träningen är hon inofficiell världsmästare i marklyft. Men att det har blivit så var långt ifrån självklart. När Lee var tolv år sa läkaren att hon aldrig skulle kunna träna eftersom hon fick diagnosen skolios. Skulle hon och hennes pappa våga gå emot läkarens inrådan?