Titta

UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Om UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Under Hjärnans dag får vi höra Sveriges främsta hjärnforskare dela med sig av de senaste forskningsrönen och öka våra kunskaper om vad som händer i den fantastiska hjärnan, men också när allt inte fungerar som det ska. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärnans dag 2015 : Uppdrag: lösa hjärnans mysteriumDela
  1. Är inte hjärnan
    ett fantastiskt mysterium?

  2. Det ska vi höra mer om i dag.

  3. Jag vill önska er alla, givare
    och Hjärnfondsvänner-

  4. -varmt välkomna till
    Hjärnans dag 2015.

  5. Det är 29:e gången som Hjärnfonden
    arrangerar Hjärnans dag.

  6. Det är en hoppfull och lärorik dag-

  7. -som naturligtvis handlar om hjärnan,
    dess fantastiska kapacitet-

  8. -men också om många
    av hjärnans sjukdomar.

  9. Jag är Gunilla Steinwall,
    generalsekreterare på Hjärnfonden-

  10. -och jag har förmånen att ha ett av
    de som jag tycker-

  11. -viktigaste och mest meningsfulla
    jobb man kan ha.

  12. I år är det 21 år sedan
    Hjärnfonden grundades.

  13. Intresset för hjärnan
    har aldrig varit större.

  14. Ni är mer än tusen hjärnor
    som är här i dag.

  15. Tusen hjärnor,
    som alla har tagit samma beslut.

  16. Ni har uppmärksammat Hjärnans dag
    på Oscarsteatern i dag.

  17. Ni har tagit beslutet och sett till
    att era kroppar kom hit.

  18. Är inte hjärnan helt fantastisk?

  19. Nu är min hjärna nyfiken på hur många
    som är här för första gången.

  20. Oj, många.

  21. Hur många har varit här
    mer än en gång tidigare?

  22. Fantastiskt. Ni är alla mycket
    varmt välkomna till den här dagen.

  23. Den friska hjärnan är
    ett fantastiskt mysterium.

  24. Men vi behöver veta mer om den friska
    hjärnan och dess funktioner-

  25. -för att förstå när den drabbas av
    sjukdom, vilket den gör för ofta.

  26. Mer än var tredje svensk
    kommer någon gång-

  27. -att drabbas av ohälsa i hjärnan.

  28. I varje skolklass har vi barn
    som är drabbade av ADHD, dyslexi-

  29. -autism, Aspergers syndrom.

  30. Antalet demenssjuka ökar dramatiskt
    i vårt land.

  31. 2050 beräknar man att
    en kvarts miljon svenskar-

  32. -kommer att vara drabbade av demens.

  33. Lägg då till alla anhöriga och
    närstående som också blir berörda.

  34. Alla som har en förälder som har
    drabbats av till exempel demens-

  35. -eller som har ett barn
    med ett osynligt handikapp-

  36. -vet att livet aldrig blir sig
    riktigt likt.

  37. När hjärnan drabbas berörs
    de viktigaste livsfunktionerna.

  38. Tänk att kunna se,
    men inte känna igen.

  39. Tänk att ha en vilja,
    men inte kunna styra den.

  40. Tänk att något så allvarligt
    inte kan botas.

  41. En skada, funktionsnedsättning eller
    sjukdom i hjärnan syns inte alltid-

  42. -men leder oftast till
    ett livslångt lidande.

  43. Chansen är stor att någon nära dig
    är drabbad-

  44. -och därför är hjärnforskning
    en angelägenhet för oss alla.

  45. Trots det är forskningsläget ljust.

  46. Jag håller inte med Jan om
    att vi är kvar på medeltiden.

  47. Men många frågor kvarstår för att
    vi ska få mer kunskap om hjärnan.

  48. Det har eskalerat
    de senaste tjugo åren.

  49. 90 procent av allt vi vet om hjärnan-

  50. -har vi lärt oss de senaste
    tjugo åren, så det går fort framåt.

  51. Sedan är resurserna, som Jan sa,
    fortfarande kvar på medeltidsnivå.

  52. Men det ska vi ändra på tillsammans.

  53. Hörde ni om den här fantastiska
    nyheten för ett halvår sedan?

  54. En man i Polen, förlamad
    på grund av en ryggmärgsskada-

  55. -håller nu på att lära sig gå.

  56. Det är ett helt mirakulöst
    forskningsgenombrott som vi beskådar.

  57. Samhällets kostnader för hjärnans
    sjukdomar växer oerhört snabbt.

  58. Vi beräknar att 165 miljarder kronor
    per år-

  59. -kostar hjärnans sjukdomar oss
    här i Sverige.

  60. Det kan vi jämföra
    med flera andra folksjukdomar.

  61. Som cancer, till vänster.
    Hjärt- och kärlsjukdomar i mitten.

  62. Fetma, bredvid den stora cirkeln
    med hjärnans sjukdomar.

  63. 165 miljarder kronor per år.

  64. Då undrar ni säkert
    vad den här lilla, röda saken här är.

  65. Det är den summa Sverige lägger
    på forskning om hjärnans sjukdomar.

  66. Det krävs en mycket större summa
    om vi ska kunna matcha kostnadsbiten.

  67. Angående kostnader vill vi inte-

  68. -att cancerforskningen
    ska ha mindre pengar.

  69. Tvärt om, vi behöver alla mer pengar.

  70. Och det finns en annan kostnad,
    den som vi inte kan beräkna.

  71. Nämligen allt det lidande som drabbar
    de närstående-

  72. -när våra hjärnor blir sjuka.

  73. Mycket är outforskat, och flera
    viktiga upptäckter återstår-

  74. -för att lösa hjärnans gåtor-

  75. -och förstå varför hjärnan drabbas av
    sjukdomar och funktionsnedsättningar.

  76. Vi behöver behandling, bot, lindring.

  77. Hjärnfonden kämpar
    för att samla in pengar-

  78. -till information och forskning-

  79. -så att vi kan fördela mer resurser.

  80. Vi är den enda organisation i Sverige
    som samlar in till hela hjärnan-

  81. -och stödjer den bästa forskningen
    på hela hjärnans område-

  82. -och på samtliga ledande,
    medicinska fakulteter i Sverige.

  83. Ändå räcker det inte.

  84. Det strömmar in högt kvalificerade
    forskningsansökningar varje år.

  85. Vår vetenskapliga nämnd, som är 22
    av landets ledande neuroprofessorer-

  86. -försöker nu bedöma vilka av de bästa
    forskningsansökningarna-

  87. -som ska få pengar av Hjärnfonden
    under ett år.

  88. Vi har rekord i år,
    det är väldigt många som söker.

  89. Jag vet att professorerna
    är väldigt frustrerade-

  90. -för att de bara kan bevilja
    tjugo procent-

  91. -av alla de högt kvalificerade
    forskningsansökningarna.

  92. Tack vare gåvor från er givare
    slog vi förra året insamlingsrekord-

  93. -med över 110 miljoner kronor.

  94. Det är mycket för en organisation
    som bara är tjugo år.

  95. Det betyder att vi har kunnat
    fördela nära 75 miljoner-

  96. -till forskning och information
    om hjärnan.

  97. Det betyder att 79 forskare
    och forskningsgrupper-

  98. -och 25 postdocstipendiater
    har fått medel.

  99. Och det är tack vare
    alla våra givare.

  100. Många av er är här i dag, och till er
    vill jag rikta ett stort, varmt tack-

  101. -för det här stödet.

  102. Era gåvor betyder mycket, och skapar
    skillnad, oavsett storlek.

  103. För varje krona tar vi oss närmare
    ett forskningsgenombrott.

  104. Hjärnfonden är helt beroende av er,
    för vi får inga statliga medel.

  105. Det är tack vare gåvor från företag
    och personer-

  106. -som vi kan ge stöd till forskning
    som räddar liv.

  107. Än en gång vill jag tacka er.
    Vi har en spännande dag framför oss.

  108. Jag ska snart överlämna ordet till
    några av landets ledande experter.

  109. Forskare och läkare
    på hjärnans område.

  110. Hoppas att ni får en inspirerande,
    hoppfull och lärorik dag-

  111. -här med oss på Hjärnans dag 2015.
    Varmt välkomna en gång till.

  112. En fråga bara, Gunilla.

  113. Det är en invändning som du kanske
    får höra.

  114. Många här har bidragit,
    och vill bidra, till forskningen.

  115. Andra anser att det inte är deras
    sak, att det bör ske via skattemedel-

  116. -eller genom läkemedelsbolagen
    som kan tjäna pengar på detta.

  117. Det finns tyvärr inte tillräckligt
    med resurser för hjärnforskning.

  118. Staten bekostar inte tillräckligt
    mycket av den forskning som behövs.

  119. Det finns mycket forskning
    som inte får medel, som vi såg.

  120. Vi är en viktig del i att se till
    att det kommer mycket pengar.

  121. Vi har under vårt tjugoåriga
    Hjärnfondsliv-

  122. -bidragit med över en halv miljard
    kronor till samhället-

  123. -och till forskning om hjärnan.

  124. Vi behövs, och politikerna får väl
    arbeta lite separat.

  125. Går det att förklara? För
    fetmaepidemin, som också är viktig-

  126. -blir väldigt uppmärksammad.

  127. Hjärnan talar man lite mindre om.
    Varför?

  128. Det är vår uppgift här att sprida
    mer kunskap om hjärnan.

  129. Att få många att inse att mycket av
    sådant man inte tänker på-

  130. -har med hjärnan att göra.

  131. Vårt andra viktiga ändamål är att
    sprida kunskap. Vi kämpar med det.

  132. Varför är det så? Ja, varför vet vi
    lite om en del saker?

  133. Det kan ha saknats resurser för att
    väcka intresse.

  134. -De får hjälpa till.
    -Ja, vi är glada att alla är här.

  135. Det vittnar om ett stort intresse-

  136. -att så många tar av sin tid för att
    lyssna på forskning om hjärnan.

  137. Gunilla, du återkommer i slutet
    av dagen. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Uppdrag: lösa hjärnans mysterium

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nittio procent av vår kunskap om hjärnan har vi lärt oss de senaste två decennierna. Hjärnforskningen går fort, berättar Hjärnfondens generalsekreterare Gunilla Steinwall i det här talet från Hjärnans dag 2015. Att hitta lösningar till hjärnans gåtor och stötta den bästa forskningen är Hjärnfondens viktigaste uppdrag, konstaterar hon. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Uppdrag: lösa hjärnans mysterium

Nittio procent av vår kunskap om hjärnan har vi lärt oss de senaste två decennierna. Hjärnforskningen går fort, berättar Hjärnfondens generalsekreterare Gunilla Steinwall i det här talet från Hjärnans dag 2015. Att hitta lösningar till hjärnans gåtor och stötta den bästa forskningen är Hjärnfondens viktigaste uppdrag, konstaterar hon. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Barnhjärnans uppkoppling

För tidigt födda barn har inte samma utvecklade nätverk i hjärnan som barn som föds i normal tid. Risken finns också att för tidigt födda utvecklar sjukdomar och hjärnskador. Det berättar Ulrika Åden, forskare vid Karolinska institutet, som forskar på barnhjärnan. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Min vardag med adhd

Var inte rädd att söka hjälp. Det säger Vilhelm Nordström som är diagnostiserad med adhd. För honom tog det flera år innan han själv accepterade sin diagnos. Här berättar han om vad som är viktigt när man lever med adhd, som exempelvis att söka hjälp och vikten av att ha vänner som kan vara ärliga och stötta en genom livet. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Så hjälper vi barn med adhd

Barn med adhd kan bli deprimerade, självmordsbenägna och utbrända, berättar Ann Sophie Forsell Öhrn som är mamma till två barn med adhd och asperger. I det här panelsamtalet diskuterar hon vad vi kan göra åt ungas hjärnohälsa tillsammans med forskaren Emma Frans och psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Spring för att gymma hjärnan

När vi tränar fysiskt bildas nya hjärnceller. Om den här revolutionerande upptäckten pratar Yvonne Forsell, psykiatriker och professor vid Karolinska institutet. Förr trodde man att hjärnceller dör med tiden, men så är det alltså inte. Det är till exempel ingen slump att vi mår bättre i både kropp och huvud efter ett träningspass. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Hur hjärnan styr kroppen

Professor Mats Lekander ger exempel på hjärnans alla vardagliga funktioner och berättar om hur hjärnan påverkar vårt generella hälsotillstånd genom att den reglerar bland annat sömn, stress och inflammation. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Superminne hos äldre

Hur ska vi lyckas hålla hjärnan frisk och fungerande genom hela livet? Det kan hjärnforskaren Lars Nyberg vid Umeå universitet svara på. Det som ofta sviker oss först på ålderns höst är minnet. Men att vi blir glömska när vi blir gamla stämmer inte alltid. Vissa 75-åringar har fortfarande ett väldigt gott minne. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Framsteg inom strokeforskning

Stroke drabbar 35 000 personer i Sverige varje år och är den vanligaste orsaken till fysiska handikapp hos vuxna. Det är också den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Mot dessa tuffa odds försöker forskarna att arbeta för att nå framsteg, berättar Nils Wahlgren, professor i neurologi. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Att bromsa demens

Är det sant att man blir dement om man är svartsjuk? Den frågan fick professor Ingmar Skoog från Göteborgs universitet vid ett tillfälle. Hans forskning om Alzheimers sjukdom visar vilka faktorer som kan skydda mot demens och vilka faktorer som kan påskynda demens. Här berättar han som sina senaste forskningsrön. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Onani en källa till njutning och flykt

För de allra flesta människor är onani ett sätt att uppnå njutning, att känna lust och välbehag. Och sexologer vill undanröja tabun som rör att ha sex med sig själv. Men för vissa människor kan onanin vara tvångsmässig, ett sätt att fly oro och nedstämdhet.