Titta

UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Om UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Forskare behöver röra på sig och lära av varandra. Det är den här gruppen forskare ganska överens om. De har alla olika expertområden. Här presenterar de sina arbeten och diskuterar hur forskning kan blir mer attraktivt för yngre personer som är intresserade av att forska. Vilka möjligheter finns det i Sverige och hur attraktivt är Sverige för utländska forskare? Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning : Sverige en attraktiv forskningsnationDela
  1. Låt mig börja
    med en mycket kort fråga-

  2. -så kan vi fortsätta
    med en diskussion sen.

  3. Vad anser ni vara
    de viktigaste kriterierna-

  4. -både för att hålla kvar
    våra svenska forskare-

  5. -och för att locka hit
    duktiga, utländska forskare?

  6. Jag tror på grunderna, och jag vill
    återkoppla till det Sven sa tidigare.

  7. Jag tror att rekrytering
    är av yttersta vikt-

  8. -och det är de viktigaste besluten
    vi tar på våra universitet.

  9. Det gäller inte bara toppforskare,
    utan även doktorander och så vidare.

  10. Det är viktigt att locka hit
    duktiga doktorander från utlandet.

  11. Rekryteringen måste vara
    internationell, öppen och transparent-

  12. -och vara ägnad att hitta högsta
    kvalitet. Extra viktigt för Sverige-

  13. -för vi har haft problem med nepotism
    inom den akademiska världen.

  14. Men jag tror även att det av förklarliga
    skäl är lättare att rekrytera-

  15. -unga, internationella toppforskare -
    potentiella, framtida stjärnor-

  16. -än redan etablerade toppforskare-

  17. -och här har program som Wallenberg
    Academy Fellows varit viktiga.

  18. Och med ett tenure track-system
    kan detta bli det viktigaste sättet-

  19. -att rekrytera utländska toppforskare.

  20. Det är mitt viktigaste kriterium,
    men jag kan även tillägga-

  21. -att nödvändig infrastruktur
    för forskning är oerhört viktigt-

  22. -och forskningsuniversiteten
    måste börja samarbeta-

  23. -i stället för att konkurrera
    när det gäller infrastruktur.

  24. Som man har gjort med SciLifeLab.

  25. Jag tror även att den relativt nya
    dialogen mellan Vetenskapsrådet-

  26. -och forskningsuniversiteten
    är oerhört viktig.

  27. För i en liten forskningsnation
    behövs en dialog-

  28. -och det finns en risk att enorma
    projekt, som ESS i Lund-

  29. -som är mer politiskt motiverat
    än forskningsmotiverat-

  30. -kan hota och utarma
    finansieringsmöjligheterna-

  31. -inom minst lika viktiga områden.

  32. Så behoven av infrastruktur
    måste avgöras av universiteten-

  33. -där man ser till vilka behov
    forskarna har. Jag slutar där.

  34. -Tack. - Juleen?
    -Vi har tur som bor i ett land...

  35. ...där både politikerna och
    medborgarna uppskattar forskning.

  36. Jag byggde ett sommarhus, och elek-
    trikerna pratade om Nobelpriset i fysik.

  37. Så även de är medvetna om det.
    Men jag tror att vi kan bli ännu bättre.

  38. Jag anser att vi ska betona tre saker.

  39. Forskare bör ha möjlighet
    att få finansiering på lite längre sikt-

  40. -och med större summor.

  41. I dag kan man som mest få runt
    1,5 miljoner kronor för ett projekt-

  42. -och ett genomsnittligt projekt...

  43. Seriös forskning
    kräver antagligen mer pengar än så.

  44. En annan sak är infrastrukturen.

  45. Man måste fortsätta stötta utvecklingen
    av goda forskningsmiljöer.

  46. På Nobelmuseet
    pratar de om "miljöerna"-

  47. -och det måste vi ta fasta på, för
    det är sånt som lockar hit stjärnorna.

  48. De kommer hit för att samarbeta med
    nätverken som vi redan har etablerat.

  49. Så de måste vi värna om.
    Och en tredje sak-

  50. -är att det är viktigt
    att våra forskare ser sig själva-

  51. -som en del av det globala landskapet.
    Det räcker inte-

  52. -att vara bäst i Sverige eller i Norden.

  53. Vi måste redan från ung ålder börja
    titta ut på det globala landskapet.

  54. Var kan jag göra skillnad?
    Hur kan jag träffa rätt människor-

  55. -och samarbeta med dem
    och se världen?

  56. Det är tre saker
    vi bör jobba vidare med.

  57. -Tack. Anders?
    -Andreas.

  58. Jag har också tre punkter. Vi behöver
    olika attraktiva, öppna miljöer-

  59. -som stöttar professorerna
    och fakultetsmedlemmarna.

  60. Men vi måste även ha rätt resurser-

  61. -och inte bara finansiella
    och strukturella resurser-

  62. -utan även rätt sorts mänskliga
    resurser på universiteten.

  63. Och det är viktigt att vara samman-
    kopplad med samhället och världen.

  64. Dessa tre punkter
    har en gemensam nämnare-

  65. -nämligen
    den internationella komponenten.

  66. Vi har fått indikationer på
    att svenska universitet-

  67. -kanske är för provinsiella,
    och måste bli mer internationella.

  68. Det är en oroande utveckling att
    undervisningsavgiften som infördes-

  69. -har fått antalet icke-europeiska
    studenter att minska drastiskt.

  70. Och som Astrid nämnde-

  71. -så har det varit
    för mycket interna rekryteringar.

  72. Man måste även
    arbeta mer strategiskt-

  73. -med internationell närvaro
    och olika nätverk.

  74. Jag har även
    en liten invändning mot din fråga.

  75. Du frågar hur vi ska behålla
    våra egna forskare i landet.

  76. Vi bör inte försöka hålla dem kvar -
    det är bra om de åker iväg ett tag-

  77. -för att sen locka tillbaka dem.
    Vi behöver forskare-

  78. -med internationell erfarenhet.

  79. Vi behöver
    ett tillflöde av idéer till Sverige-

  80. -så det är inte bra
    om vi håller kvar våra forskare.

  81. -De ska åka iväg och komma tillbaka.
    -Om de kommer tillbaka, ja.

  82. Vi måste vara så attraktiva
    att de vill komma tillbaka.

  83. -Det var det jag menade.
    -Vi oroar oss för att de inte gör det.

  84. -Sven.
    -Rekrytering är väldigt viktigt.

  85. Men det handlar även om vilken kvalitet
    man har på rekryteringen.

  86. Att man verkligen hittar
    de bästa människorna.

  87. Vi har även pratat mycket
    om den lokala forskningsmiljön.

  88. Att man har förstklassiga forskare,
    en bra ledning-

  89. -bra karriärmöjligheter,
    bra infrastruktur.

  90. Om man sätter ihop
    allt det till en forskningsmiljö...

  91. SciLifeLab är ett bra exempel
    på hur man kan göra detta-

  92. -och jag är säker på att SciLifeLab
    och liknande miljöer-

  93. -kommer att locka många bra forskare.

  94. Astrid nämnde detta,
    men jag tror att...

  95. Om man ser på forskningssystemet,
    med forskarna-

  96. -forskningsorganisationerna
    och de som finansierar forskningen-

  97. -så är det viktigt med en dialog
    mellan dessa tre organ. Två eller tre.

  98. Så att vi förstår varandra och kan
    skapa bästa möjliga förutsättningar.

  99. Det var mina tre punkter.

  100. Okej. Ni har nämnt att man
    kan dela på forskningsanläggningar-

  101. -och öppna upp forskningsmiljöer,
    sånt som nämndes i den förra panelen.

  102. Men hur är det med "mjuka" frågor?
    Vi har hört lite om mjuka frågor-

  103. -som att man ser till...
    För mig är det en mjuk fråga.

  104. Att man ser till att man får alla
    tillstånd snabbt, att ha bra cafeterior-

  105. -där man kan hålla
    meningsfulla diskussioner.

  106. -Är det viktiga frågor?
    -Ja, väldigt viktiga...

  107. ...och de flesta svenska universitet,
    inte minst Stockholms universitet-

  108. -är väldigt dåliga på den biten.

  109. När man vill få hit nån pratar man
    om forskningsinfrastruktur-

  110. -löner, ekonomiska resurser,
    och så vidare-

  111. -men vissa grundläggande saker som
    gör det möjligt att etablera sig här-

  112. -och verkligen slå sig ned här,
    måste vi jobba på.

  113. En del saker beror på byråkrati,
    och det är svårt att ändra på-

  114. -men vi kan helt klart bättra oss.

  115. Jag jobbar även i Köpenhamn, och jag
    rekryterar folk till ett nytt center-

  116. -och en av de stora utmaningarna är
    att hjälpa forskarnas livskamrater-

  117. -att komma till rätta och hitta jobb.
    Så vi kontaktar dem och hjälper dem-

  118. -att hitta jobb i Köpenhamn.

  119. Jag vet inte hur mycket sånt ni gör,
    men det är väldigt viktigt-

  120. -när man tar hit en hel familj.
    Alla måste vara lyckliga.

  121. Jag säger: "Om din livskamrat är glad,
    så blir du glad, och då jobbar du bra."

  122. Tror du att...?
    Jag håller helt och hållet med.

  123. Men tycker du att vi borde samarbeta?
    det finns massor med företag-

  124. -och andra organisationer i Sverige
    som har samma problem.

  125. Som Volvogruppen. Vi har produktion
    i 22 länder och är aktiva i 180 länder.

  126. Vi är ett globalt företag,
    med dålig engelska som företagsspråk.

  127. -Och vi behöver hela tiden nytt folk.
    -Det är en bra idé.

  128. Vi har försökt i Göteborg,
    med viss framgång-

  129. -men jag tror att det finns en potential
    här som inte utnyttjas fullt ut.

  130. Det här är ett tillfälle
    att få ut det budskapet-

  131. -så det vore ett sätt att få ihop det
    här med karriärmöjligheterna.

  132. Med den infrastrukturen.

  133. -Sven.
    -Det måste skötas mer professionellt.

  134. Och jag tror att
    de svenska universiteten tillsammans-

  135. -skulle kunna samla sin kunskap
    för att ta fram en bästa praxis-

  136. -och lära från varandra kring detta.

  137. -Andreas?
    -Det är viktigt att inse...

  138. ...att utländska toppforskare
    kanske har helt andra förväntningar-

  139. -och att det är viktigt
    att förstå dessa.

  140. Vi kanske inte kan uppfylla dem,
    men vi måste förstå-

  141. -att folk har andra förväntningar
    än när vi rekryterar internt.

  142. Men även saker
    som mentorskap och liknande.

  143. Innan vi öppnar för frågor
    har jag en sista fråga till er.

  144. Vi bor i Europa,
    och vi har många möjligheter-

  145. -inom ramprogrammet Horisont 2020.

  146. Ibland glöms detta bort
    i den svenska debatten kring forskning.

  147. Politikerna tycks glömma det rätt ofta.

  148. Hur ser ni på EU:s program-

  149. -i relation
    till det vi försöker göra nationellt?

  150. För att skapa dessa miljöer.

  151. Det finns instrument som Europeiska
    forskningsrådet, som jag tror är...

  152. ERC är en bra förebild, för de delar ut
    pengar på tre olika nivåer.

  153. Startbidrag, stöttande bidrag
    och avancerade bidrag.

  154. Vi borde ha fler finansierings-
    möjligheter som följer den modellen.

  155. Vetenskapsrådets rådsprofessors-
    program är ett bra exempel.

  156. Forskare måste få känna sig trygga,
    med finansiering på längre sikt.

  157. Vissa av Horisont-projekten
    har varit lite av ett lotteri.

  158. Man ansöker om bidrag -
    de kanske har fått in 500 ansökningar.

  159. Sen sållar de, så att 180 team återstår,
    och nio av dem får bidrag.

  160. Och det är inte bra, för man lägger ned
    massor med tid på sin ansökan-

  161. -och man har två procents chans
    att få bidrag. Det är inte bra.

  162. Så det är nånting vi kan lära oss av.

  163. Jag håller med. Överteckningen inom
    Horisont 2020 är fruktansvärd. - Sven?

  164. Man bör satsa på den bästa
    forskningen, och där är ERC bra.

  165. En del av instrumenten
    som används på europeisk nivå-

  166. -kanske inte alltid riktar sig
    till den bästa forskningen.

  167. Ibland kan det bättre med bilaterala
    överenskommelser, och arbeta med...

  168. Både jag och Andreas har arbetat
    med bilaterala överenskommelser-

  169. -med Kina och Indien, och där kan
    man hitta bra samarbetspartners.

  170. Men ramprogrammet är väldigt viktigt-

  171. -och vi måste göra vårt bästa
    för att höja nivån på det-

  172. -och engagera oss i det.

  173. Jag vill prata om hur ramprogrammet
    kan användas för att skapa bra miljöer.

  174. Jag tror att vi skulle kunna vara
    mer aktiva på europeisk nivå-

  175. -men det faktum att vi har haft relativt
    bra finansieringsförhållanden-

  176. -inom landet de senaste decennierna
    kanske har gjort oss mindre aktiva.

  177. Och så är man medveten om-

  178. -att det är mycket byråkrati inom EU,
    som ibland...

  179. Hörde jag rätt? Har vi haft det för bra?

  180. Nej då. Nu öppnar vi upp
    för kommentarer och frågor.

  181. Samma procedur som tidigare.
    Vänta på mikrofonen.

  182. -Alla är trötta.
    -Nej, inte med er på scenen.

  183. Då får de inte vara trötta.
    Okej, då har jag en fråga till åt er.

  184. Om man tittar på de största hindren
    som vi har att ta oss över-

  185. -i det svenska systemet just nu...
    Vilka är de?

  186. Sven, du kan börja.

  187. Visst, man kan säga "mer pengar",
    men jag vill börja med att säga-

  188. -att det inte handlar om pengar.
    Jag tror att det...

  189. Vi har redan pratat om det,
    men att stimulera kreativitet-

  190. -och den här processen med...
    David sa det väldigt bra.

  191. Att vi skapar ett intresse för forskning
    hos unga människor.

  192. Man får börja där och bygga på det.

  193. För mig är nyckelordet är kreativitet,
    och vi kan förlora den-

  194. -om vi måste... Om vi bygger systemet
    på allt för stela grunder.

  195. Så vi måste tänka på kreativiteten.

  196. Är det nåt
    som Vetenskapsrådet verkar för?

  197. Det är svårt att skapa en kreativ miljö.

  198. Vårt största instrument
    är projektbidraget-

  199. -och det grundas
    på forskarinitierad forskning-

  200. -och det är åtminstone
    en utgångspunkt-

  201. -för de forskare som redan finns.

  202. Men jag oroar mig
    för nästa generation-

  203. -och där måste vi... Vi måste locka
    fler unga till forskningen-

  204. -och kreativitet är nåt
    som ungdomar är intresserade av.

  205. Men då kanske de inte tänker
    på forskning, utan på annat.

  206. Vi måste visa dem möjligheten
    att vara kreativ inom forskningen.

  207. Du har en viktig poäng.

  208. När jag hör talas om "kreativ industri",
    så...

  209. Vad betyder det, om man slår upp det?

  210. Det betyder då inte lastbilsindustrin,
    sett till hur politiker definierar det.

  211. Men det är väldigt kreativt
    att bygga ett modernt fordon-

  212. -som måste uppfylla alla krav som
    samhället och kunden ställer på dem.

  213. Så vi använder uttrycken kreativ
    vetenskap eller kreativ industri-

  214. -på fel sätt.
    Det är i alla fall min uppfattning.

  215. Men nu har vi en fråga.

  216. Eva Johansson, SLU.

  217. Jag skulle vilja fortsätta på din fråga.

  218. Jag förstod inte vad du menade.
    Vad har ni för planer? Hur tänker ni-

  219. -kring hur vi ska bli bättre-

  220. -och öka intresset bland unga?
    För det är ett problem.

  221. Jag vill även återkoppla till...

  222. Jag har en son som läser teoretisk
    fysik, och jag frågar honom jämt-

  223. -om han lär sig nånting nytt.

  224. Alla i klassen gör samma uträkningar,
    och läraren har redan svaren.

  225. De lär sig fortfarande
    gammal kunskap. När ändras det?

  226. Det är lite knepigt.

  227. När slutar man lära sig
    det alla inom området redan vet-

  228. -och börjar lära sig nya saker
    som student?

  229. Jag tycker att det kommer så sent.

  230. Hur hanterar ni det?
    Att verkligen hålla på med vetenskap?

  231. Att få unga att verkligen förstå vad...

  232. Vad säger ni i panelen om det?
    Hur hanterar ni dessa frågor?

  233. Astrid får börja. Hon leder
    ett av Sveriges största universitet.

  234. Jag tror att relationen mellan bra
    forskning och bra undervisning-

  235. -är oerhört viktig, och jag håller med
    det våra ledande forskare sa förut-

  236. -om att de mest inspirerande före-
    läsningarna kan vara lite oortodoxa-

  237. -men de fokuserar på sånt
    vi inte redan har upptäckt.

  238. Alla fantastiska saker vi inte vet ännu.
    Och att det är så mycket vi inte vet-

  239. -är nåt som kan få unga människor
    att tycka att vetenskapen är nåt roligt.

  240. Att det finns nya världar att upptäcka.

  241. Så det är väldigt viktigt med den här
    kopplingen mellan bra forskning-

  242. -och undervisning.

  243. Det finns nog vissa grundläggande
    saker som vi måste lära oss-

  244. -men jag håller med om att det
    är väldigt lite som vi vet med säkerhet.

  245. Så budskapet vi sa ge till våra unga är:
    "Är vi säkra på det här?"

  246. "Våga utmana lärosatserna." Det är
    de som ska göra nästa stora upptäckt.

  247. Och tio år senare krossar nån annan
    den teorin. Det kommer nog att dröja-

  248. -innan vi är helt säkra på allt.

  249. Ja, undervisning och forskning
    ska höra ihop-

  250. -och jag har märkt en sak:
    Om man vill anordna ett möte-

  251. -med forskare från Sverige
    och till exempel USA-

  252. -så frågar man den svenske
    professorn, och han säger ja direkt-

  253. -men den amerikanske professorn
    måste kolla om han ska undervisa då.

  254. Det är en stor skillnad.

  255. Okej. Ja?

  256. Mikrofonen är på väg.

  257. Marika Edoff, Uppsala universitet.
    Jag skulle vilja fråga er-

  258. -vad ni anser om utmärkthet. Vad
    är det, och hur utvärderar man det?

  259. För att få ett bidrag handlar om att
    utvärdera utmärkthet. Hur görs det?

  260. Okej, då är vi kvar ett par timmar till.

  261. Sven, då kanske ska börja, eftersom
    du är chef för Vetenskapsrådet.

  262. Vi hade ett projekt för några år sen...
    Jag ser några deltagare i publiken.

  263. Vi försökte hitta
    en effektiv definition av utmärkthet-

  264. -eller nåt i den stilen.

  265. Vi lyckades inte slutföra det projektet.

  266. Svaret är nog referentgranskning-

  267. -och att man ger referenterna
    bra instruktioner.

  268. Det är mitt svar
    på hur man hittar denna utmärkthet.

  269. Vi har öppna utlysningar,
    vi får in många ansökningar-

  270. -och vi har bra referenter
    med bra instruktioner...

  271. -...och de hittar de bästa projekten.
    -Juleen.

  272. Det är som porr - ingen kan definiera
    det, men alla känner igen det.

  273. Jo, vi har en del värden
    men alla stämmer säkert inte.

  274. Vi behöver fler indicier
    för att kunna utvärdera forskningen.

  275. Och som ni gör - ni har flera personer
    som granskar ansökningarna-

  276. -det är inte bara en person som avgör,
    och ni ser till att förhindra nepotism.

  277. Ni har ett system
    som faktiskt tycks fungera.

  278. Får jag ställa en följdfråga?

  279. Utvärderar man också forskning-

  280. -som är mer motiverad
    av ett behov i samhället-

  281. -där det finns andra intressenter,
    som industrin eller andra områden?

  282. Där kanske inte artiklar
    i Nature och Science-

  283. -är det enda kriteriet.

  284. En medlem i en ERC-panel sa:

  285. "Jag litar mer på artiklar i JBC än
    på artiklarna i de stora tidskrifterna."

  286. Många av Nobelprisen tilldelades
    upptäckter i väldigt små tidskrifter.

  287. Om man vill bryta mot dogmen
    kanske man inte genast kommer med-

  288. -i de stora tidskrifterna.

  289. Så man behöver fler indicier
    än att bara titta på Nature-artiklar.

  290. Det måste finnas flera.

  291. Men då måste man få med andra
    intressenter i urvalspanelerna-

  292. -om det ska göras på ett trovärdigt
    sätt. Inte bara ens ämneskollegor.

  293. Och när man utlyser bidragen måste
    man göra klart vad man vill ha.

  294. Lite mer riktade utlysningar,
    och ge referenterna instruktioner-

  295. -så att de vet vad de ska leta efter.
    Vi använder ett relevanskriterium-

  296. -förutom det vanliga kriteriet,
    om vi gör såna riktade utlysningar.

  297. Och då fungerar det bra.

  298. -Astrid?
    -Referentgranskning är viktigt...

  299. ...men jag vill återkomma till din
    tidigare fråga om flaskhalsen.

  300. Och även...

  301. Det faktum att...

  302. ...många av våra anslagssystem
    och utvärderingssystem nu förändras-

  303. -utgör en risk för svensk forskning.

  304. Och även om det finns en politisk
    konsensus, åtminstone på ytan-

  305. -vad gäller forskningens betydelse...

  306. Vi är här i dag
    för att diskutera anslagen-

  307. -för att locka utländska forskare,
    som nu är stängda, och det är nåt-

  308. -som är anmärkningsvärt
    och en aning oroande, för...

  309. Javisst, det har varit
    något kontroversiella anslag-

  310. -och man skulle kunna rikta viss...

  311. ...kritik mot vissa detaljer, som
    den första rekryteringsprocessen.

  312. Men efter andra gången,
    när alla var nöjda med processen-

  313. -och urvalskommittén fick veta-

  314. -att universiteten
    hade gjort ett utmärkt jobb-

  315. -med att välja ut riktigt bra forskare-

  316. -så stoppar man anslagen.

  317. Det är nåt som skapar
    en viss ryckighet i anslagssystemet-

  318. -som är väldigt dålig för Sverige
    som liten forskningsnation.

  319. Vi kommer alltid ha
    ett behov av att kunna rekrytera-

  320. -toppforskare
    inom strategiska områden-

  321. -och även om vi försöker prioritera
    och tänka strategiskt-

  322. -så är det mycket svårt att finansiera
    forskningen inom universitetet.

  323. Så det finns ett stort behov,
    som de här bidragen-

  324. -fyllde för universiteten.

  325. Vi har en fråga längst fram.

  326. Jon Simonsson, näringsdepartementet.

  327. Jag vill gå tillbaka till frågan om
    glappet mellan forskare och studenter.

  328. Jag undrar vilka konkreta åtgärder
    som bör vidtas för att fylla det gapet?

  329. Att få unga människor
    engagerade i forskning?

  330. Och att få lärarna
    engagerade i studenterna.

  331. Jag märker inte av ett problem
    när jag träffar dem enskilt.

  332. Då känner jag ett stort engagemang.

  333. Vi måste göra mer
    för att få in dem i vår värld.

  334. Göra labbar och
    vara delaktiga i deras utbildning.

  335. Du är rektor på ett universitet
    med mycket forskning. Hur gör ni?

  336. Alla våra forskare måste undervisa
    en viss andel av sin tid-

  337. -och det är bra. Man ska inte bara
    forska, man ska undervisa också.

  338. Och studenterna ska få tillgång till de
    bästa forskarna så tidigt som möjligt.

  339. Det är lätt att säga,
    men svårare att genomföra.

  340. Okej.

  341. Viktor Öwall, Lunds tekniska högskola.

  342. Jag har en fråga om infrastruktur,
    för vi hörde i morse att det är viktigt.

  343. Klimatet för finansiering av
    infrastruktur har förändrats mycket-

  344. -och det finns två faror. En är
    medfinansieringen som vissa kräver.

  345. Man riskerar att utarma universiteten.

  346. Och det gäller inte bara ESS i Lund,
    utan även andra möjliga...

  347. Och hur finansierar vi medelstora
    infrastrukturprojekt?

  348. I storleksordningen 5-10 miljoner.
    Var hittar vi pengar till sånt?

  349. Vill du börja, Sven?

  350. Jag tror att det är... Infrastruktur
    är naturligtvis väldigt viktigt-

  351. -och det vi har sett...

  352. När kommittén för forskningens infra-
    strukturer startade 2007 eller 2008-

  353. -så hade de en budget
    på knappt 500 miljoner kronor.

  354. Nu är den på över två miljarder,
    så kostnaderna har ökat enormt.

  355. Det gäller även lokal infrastrukturen,
    som inte finansieras av oss.

  356. Så det är ett problem.
    En lösning är att samarbeta.

  357. Om man inte får upp det på nationell
    nivå, så kanske på regional nivå.

  358. Det vi ser
    inom livsvetenskapens område-

  359. -är ett bra exempel på det.

  360. När man ansöker om pengar
    från Vetenskapsrådet-

  361. -kan man begära bidrag
    för avskrivningskostnaderna.

  362. Det kan man göra. Även om vi inte
    kan finansiera själva investeringen-

  363. -så kan vi finansiera
    användandet av den.

  364. -Astrid.
    -Jag tror också...

  365. På sätt och vis är det ett problem,
    men det kan även vara nåt bra.

  366. Det skapar ett behov
    av större forskningsanslag-

  367. -om universiteten
    ska kunna ta ett större ansvar.

  368. Men jag tror även att det faktum
    att vi börjar samarbeta mer-

  369. -och bildar konsortium är väldigt bra.
    Det kommer att gynna forskningen-

  370. -och leda till mer samarbete.
    Det är den positiva effekten.

  371. Jag har en fråga om infrastruktur.
    Kan Sverige...?

  372. Kan du ställa dig upp?
    Det gör sig bättre på tv.

  373. Beatrice Melin, Umeå.
    Kan Sverige konkurrera-

  374. -när det gäller infrastruktur
    inom alla områden?

  375. Jag tänker på sekvensering och
    annan teknik som utvecklas så fort.

  376. Är det kostnadseffektivt att investera
    så mycket i infrastruktur?

  377. Borde vi i stället skicka våra prover
    till t.ex. Baylor College of Medicine?

  378. Större rörlighet
    och mer globalt samarbete.

  379. Det är en kompromiss som vi måste
    ta ställning till. Hur ser ni på det?

  380. Det viktigaste är att vi är
    konkurrenskraftiga inom forskning.

  381. Infrastrukturen är bara ett instrument,
    och ibland kan vi inte ha den i Sverige-

  382. -så vi går med i exempelvis
    europeiska organisationer-

  383. -för att dela dessa instrument.

  384. Vi kan inte ha allt i Sverige.

  385. Internationella universitetsallianser
    är viktiga-

  386. -och man måste titta utanför EU-

  387. -och skapa nätverk med andra länder.

  388. Även de nationella nätverken har
    fungerat bra på medicinområdet.

  389. Man kan samla in ett tillräckligt stort
    antal dna-prover för forskningen.

  390. Jag... - Ett ögonblick.

  391. Jag har också sett såna samarbeten.

  392. Här i Sverige har vi startat
    test- och forskningscentret Asta.

  393. Active Safety Test Area, där man
    testar trafiksäkerhet utanför Borås.

  394. Det är ett samarbete mellan
    Sveriges tekniska forskningsinstitut-

  395. -Chalmers och industrin. Och när man
    tittar på forskningsinfrastruktur-

  396. -så ser man en tendens till att man allt
    oftare delar på anläggningarna.

  397. Vi pratade tidigare
    om Astra Zeneca i Mölndal-

  398. -så jag tror att man även ska vara
    öppen för att föra en diskussion-

  399. -med industrin.

  400. Det finns organisationer som Swedish
    Engineering Association for...

  401. Engineering Industry Association...
    Teknikföretagen.

  402. Vi har en representant med oss.
    Och ha ett utökat samarbete.

  403. Okej.

  404. Mattias Marklund, Chalmers. Jag
    har en fråga angående unga forskare.

  405. Unga forskare är nog det viktigaste
    sättet för svenska universitet-

  406. -att rekrytera toppforskare i dag
    inom tenure track-systemet.

  407. Min fråga är: Tillåter vi
    inom det svenska systemet-

  408. -ny och nyskapande forskning i dag?

  409. Eller är det bara konservativt?
    Vad har ni för åsikt om det?

  410. Okej, vem vill...?

  411. Jo, vi... Du har rätt i att man kan
    plocka in folk som är mitt i karriären.

  412. Ett annat lackmusprov är att
    uppmana dem att söka ERC-bidrag.

  413. Då får de större möjligheter och får
    större spelrum för sin forskning.

  414. Det handlar ju delvis om resurser,
    om infrastrukturen och pengarna-

  415. -som krävs för att utföra
    en helt självständig forskning.

  416. Vi pratade ju om miljöer.
    Människan är en ö, så man hoppas-

  417. -att människorna man tar in
    tillför nåt till ens miljö.

  418. Om de jobbar isolerat med ett eget
    område så berikas inte den miljön.

  419. Så ta in folk som är annorlunda,
    men som ändå bidrar med nåt.

  420. De ska inte vara så annorlunda att de
    inte har nån koppling till omgivningen.

  421. Frågan om unga forskare är viktig,
    och nu finns det en organisation-

  422. -som kan föra deras talan -
    Sveriges unga akademi.

  423. Och jag såg deras ordförande
    här förut. - Är Martin här?

  424. Ja, där är han. De har många
    bra idéer för vad som måste göras-

  425. -när det gäller unga forskare,
    så äntligen har de fått en tydlig röst.

  426. Jag tror även att ett införande av
    tenure track-systemet i hela landet-

  427. -skulle gynna unga forskare. Program
    som Wallenberg Academy Fellows-

  428. -eller Riksbankens Jubileumsfond
    och Pro Futura Scientia-

  429. -har också varit viktiga
    för att få fram unga forskare.

  430. Även när det gäller regional forskning.

  431. Vi har studerat åldersfördelningen
    bland forskarna-

  432. -och inom de flesta områdena
    ser fördelningen ganska bra ut.

  433. Vi har inte sett nån minskning av unga
    forskare vad gäller de flesta områdena.

  434. Så jag tror åtminstone inte att antalet
    unga forskare är ett stort problem.

  435. Det är viktigt att de åker utomlands
    i nåt år för postdoktorala studier-

  436. -för att sen komma tillbaka
    till fakulteten med nya idéer-

  437. -nya perspektiv och nya erfarenheter
    från forskning på en annan fakultet.

  438. Det är nog ett kriterium för framgång.
    Om man inte tar chansen-

  439. -att åka ut i världen och lära sig
    nåt nytt så tillför man ingenting.

  440. Och man behöver inte
    komma tillbaka till samma fakultet.

  441. Vi är ett rätt stort land, med gott om
    möjligheter. Så det ska vi uppmuntra.

  442. Andreas, du nämnde tidigare
    att vi nu har en situation i Sverige-

  443. -där det kommer hit färre studenter
    för att läsa ett mastersprogram-

  444. -på grund av en förändring av...
    Hur ser ni på den här saken?

  445. Det borde vara en bra rekryteringsbas
    för framtida forskare.

  446. Det är extremt problematiskt.

  447. Det har verkligen utarmat
    vår forskningsmiljö-

  448. -att inte få in lika många
    mastersstudenter som tidigare.

  449. Särskilt utländska studenter.
    Min forskningsgrupp-

  450. -består till 50 %
    av utländska studenter-

  451. -och det är jätteviktigt att ha
    ett rikt tillflöde av olika kulturer.

  452. Att redan mycket tidigt-

  453. -utsätta våra stipendiater och studenter
    för vetenskapens värld är jätteviktigt.

  454. En sak som jag hör ibland,
    och särskilt på senare tid-

  455. -är att man på vissa fakulteter
    på svenska universitet säger-

  456. -att det är så jobbigt
    att rekrytera studenter från utlandet.

  457. Det verkar inte finnas tillräckligt med
    incitament för att rekrytera utifrån-

  458. -och det är oroande.
    Man måste titta på vad man kan göra-

  459. -för att göra det attraktivare-

  460. -att locka utländska studenter
    till svenska universitet.

  461. Vad skulle ni rekommendera
    att den svenska regeringen gör?

  462. Inför nästa forskningsproposition,
    som nu rycker allt närmare.

  463. Man måste bygga vidare
    på dessa starka forskningsmiljöer-

  464. -och inte låta... Man bör ha en koppling
    mellan undervisning och forskning-

  465. -men resurserna måste koncentreras-

  466. -och inte spridas ut över hela landet.

  467. Det är ganska kontroversiellt,
    men det krävs för att behålla de här-

  468. -relativt få, starka forskningsmiljöerna
    som vi har i Sverige.

  469. Jag säger inte emot.

  470. Jag tror att vi måste
    öka anslagen i projektbidragen.

  471. De är alldeles för låga för att föra
    en konkurrenskraftig toppforskning-

  472. -och vi bör sikta högre.

  473. För att man ska kunna fatta
    mer strategiska beslut-

  474. -krävs att man förstår utvecklingen
    av högre utbildning och forskning-

  475. -i andra delar av världen.

  476. Inom affärsvärlden har man "Business
    Intelligence", och British Council-

  477. -myntade ordet
    "Education Intelligence".

  478. Sverige har väldig lite av den varan,
    och om vi tittar på...

  479. British Council
    representerar ett stort land-

  480. -men även länder
    som Danmark och Holland-

  481. -har gjort en del insatser
    på det här området-

  482. -och det är nåt som Sverige saknar.

  483. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sverige en attraktiv forskningsnation

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Astrid Söderbergh Widding, rektor för Stockholms universitet, menar att det har blivit svårare att locka utländska forskare till Sverige. Här diskuterar hon med Juleen Zierath, professor på Karolinska institutet, Andreas Göthenberg, vd Stint och Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet vad man kan göra för att Sverige ska bli en attraktiv forskningsnation. Moderator: Jan-Eric Sundgren. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Forskare, Forskning, Forskningspolitik, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Att forska om mörk materia

Att forska om mörk materia är bland det mest spännande man kan göra, tycker Katherine Freese som är professor i fysik vid Stockholm universitet. Här berättar hon hur vår galax ser ur och hur hon som professor hamnade i Sverige. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Behandlingar mot cancer

Sir David Lane är onkolog och forskar om cancer. Han menar att vi behöver en ny strategi för mediciner som ska bota sjukdomar som cancer. Här berättar han om sitt arbete. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Lokal styrning och utveckling

Vad innebär det att det är olika styren i Mellanöstern, och hur förhåller sig de olika länderna till varandra? Om detta berättar Ellen Lust som är professor i statsvetenskap vid Yale University. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Högkvalitativa forskningsmiljöer

Hur får man unga doktorander att intressera sig för forskning och fördjupa sina kunskaper? Paneldiskussion med experter som själva är forskare. Medverkande: Ellen Lust, Katherine Freese och Sir David Lane. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Sverige en attraktiv forskningsnation

Paneldiskussion om vad man kan göra för att Sverige ska bli en attraktiv forskningsnation. Medverkande: Astrid Söderbergh Widding, Juleen Zierath, Andreas Göthenberg och Sven Stafström. Moderator: Jan-Eric Sundgren. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Från kroppsstraff till tuktande av själen

Om synen på brott och straff i 1800-talets Sverige. Vi besöker Spinnhuset i Göteborg.