Titta

UR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

UR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

Om UR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

Emigration, identitet och rörlighet är några av de ämnen som behandlas under konferensen Judisk vår: rörlighet. Konferensen hölls den 8 mars 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Till första programmet

UR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet : Vår gemensamma fiende terrornDela
  1. Jag beklagar
    att min engelska inte är särskilt bra.

  2. Jag har en hemsk brytning
    som är en blandning av arabiska-

  3. -nordafrikansk dialekt och franska.

  4. Ni förstår själva
    vilken katastrof det är.

  5. Eftersom jag inte heller talar svenska
    föredrar jag att tala franska.

  6. Ni kan läsa översättningen
    på skärmen här.

  7. Mitt föredrag handlar om
    hur vi kan utplåna terrorismen.

  8. Det är samma föredrag
    som jag höll i Malmö i går-

  9. -så jag beklagar
    om nån redan har hört det.

  10. Jag anser inte att nåt har förändrats
    i världen eller Europa sen i går.

  11. Som ni vet är det ett känsligt ämne-

  12. -och därför är det viktigt
    att väga sina ord på guldvåg.

  13. Jag är försiktig eftersom en karikatyr-

  14. -har kostat några av mina vänner livet.

  15. Men det är inte bara därför. Man kan
    bli dödad om man avbildar Muhammed.

  16. Man kan också bli dödad
    om man är demokrat, journalist-

  17. -ateist,
    fransman, arab, amerikan, dansk-

  18. -polis, kvinna, katolik-

  19. -moderat muslim, kopt eller jude.

  20. Yttrandefrihet
    är väldigt viktigt för mig-

  21. -men det är det nog
    för de flesta av oss.

  22. En algerisk journalist
    har sagt om islamsk extremism:

  23. "Om man protesterar dör man.
    Så även om man inte protesterar."

  24. "Så protestera, och dö sen."

  25. Han hette Tahar Djaout.
    Han mördades 1993-

  26. -några månader efter
    att han hade skrivit det här.

  27. Nu följer mitt föredrag...

  28. ...på franska.

  29. Vi måste vara tydliga:
    Det finns ingen mirakelmedicin-

  30. -med vilken
    vi kan få stopp på terrorismen.

  31. Och det är nog inte möjligt
    att helt utrota den.

  32. Våra samhällen måste lära sig
    att leva med det här hotet-

  33. -och att hantera det
    känslomässigt och psykiskt.

  34. Våra ledare
    måste reducera terrorismen-

  35. -tills den inte längre utgör
    ett stort hot mot oss.

  36. Men helt skyddade blir vi inte-

  37. -för terrorismen
    kommer fortsätta att vara en plåga-

  38. -som medför blod, tårar och drama.

  39. För att hantera hotet från extremismen-

  40. -måste man utgå från den goda viljan-

  41. -och inte ta avstamp
    i främlingsfientlighet-

  42. -rasistisk retorik eller
    högextremistiska texter-

  43. -utan i de universella värderingar
    som återfinns hos stora demokratier.

  44. Det är ett för viktigt ämne för
    att lämna det i oansvariga händer.

  45. Men det är även viktigt att påpeka-

  46. -att även om man vidtar
    polisiära och juridiska åtgärder-

  47. -och agerar militärt-

  48. -i förebyggande syften
    för att stoppa hotet från terrorismen-

  49. -eller åtminstone försvaga baserna,
    vilket har skett i Mali och Irak-

  50. -så går det inte bara
    att bekämpa islamistisk terrorism-

  51. -på juridisk eller militär väg.

  52. Det vore lönlöst att enbart arbeta
    med de här metoderna.

  53. Terrordåd, våldsspiraler,
    hot mot demokratin-

  54. -uppmaningar till mord och det hat
    som sprids på sociala nätverk-

  55. -visar att det vore
    ett självmordsuppdrag-

  56. -att försöka hitta en smal lösning,
    när det krävs åtgärder inom områden-

  57. -som sociologi, pedagogik, utbildning-

  58. -filosofi, ideologi, media, ekonomi-

  59. -diplomati, finansvärlden,
    och så vidare.

  60. Ett yrvaket Frankrike
    har insett att vissa unga-

  61. -inte nödvändigtvis
    från muslimska miljöer-

  62. -har blivit barbarer
    som glorifierar halshuggningar.

  63. Det beror på att den internationella
    islamismen har gjort framsteg-

  64. -vilket beror på
    politikernas oerhörda slapphet.

  65. Det är viktigt att påpeka sanningen
    för att sätta punkt för-

  66. -låt-gå-mentaliteten
    och överslätande attityder.

  67. Även innan al-Qaida
    och Islamiska Staten bildades...

  68. ...togs inte islamistgrupper
    i Egypten, Saudiarabien...

  69. ...Afghanistan, Pakistan, Jemen...

  70. ...och senare i Nordafrika - särskilt i
    Algeriet - på tillräckligt allvar...

  71. ...vilket gjorde att de kunde etablera
    sig i Europa utan uppmärksamhet.

  72. Vissa politiker har förvisso
    bekämpat terroristgrupper-

  73. -men har knappt agerat
    mot dem som sprider budskapet-

  74. -och dem som driver islamiseringen
    eller återislamiseringen.

  75. Terrorismbekämpningen
    har lämnats åt jurister och poliser-

  76. -som bara kan agera
    mot dem som utför dåden.

  77. Men själva ideologin, islamismen,
    har man inte gjort nåt åt.

  78. Under lång tid grep man terroristerna-

  79. -medan de predikanter
    som legitimerade deras våld-

  80. -endast i undantagsfall granskades.

  81. Mot de här personerna som får unga
    att omfamna antidemokratiska idéer-

  82. -måste man vidta åtgärder.

  83. Att man samtidigt som man bekämpar
    terrorism tolererar hatpredikanter-

  84. -och självutnämnda imamer är befängt.

  85. I vissa länder har man gjort framsteg-

  86. -men man måste vara medveten om
    hur subtilt islamismen agerar.

  87. Lagstiftarna måste därför utnyttja
    sin juridiska arsenal-

  88. -så att domstolarna kan döma-

  89. -såväl terroristerna som de
    som legitimerar deras agerande.

  90. Man måste också överge tanke-
    gångar som till exempel gör gällande-

  91. -att den wahhabistiska salafismen
    är farlig-

  92. -men inte de organisationer som
    står Muslimska brödraskapet nära.

  93. Allt sedan
    de sistnämnda bildades 1928...

  94. ...har de gjort personer
    mottagliga för våld...

  95. ...även om de ofta
    inte direkt uppmanar till våld.

  96. Deras motto visar tydligt
    vilken ideologi de förespråkar:

  97. "Gud är vårt mål,
    Profeten är vår ledare..."

  98. "...Koranen är vår lag, jihad är
    vår röst, och martyrerna vårt hopp."

  99. Tydligare än så blir det inte.

  100. Om man ska bekämpa plågor-

  101. -som terrorism och jihadism,
    hur går man då till väga?

  102. Här är några möjligheter.

  103. Det är viktigt att fundera kring
    och diskutera lösningar-

  104. -som på kort och medellång sikt
    kan försvaga terroristernas kapacitet-

  105. -innan man helt
    lyckas utrota fenomenet.

  106. Det tar nog flera år att lyckas med det.

  107. Bara en världsomspännande insats
    kan stoppa det islamistiska hotet.

  108. Det är en första åtgärd
    som alla måste delta i.

  109. Världens länder måste bortse
    från geostrategiska intressen-

  110. -och i stället ta ansvar-

  111. -för ett gemensamt arbete
    för att utrota islamismen.

  112. Man måste se till
    både terrorismen och islamismen-

  113. -och samarbeta
    med de muslimska länderna-

  114. -för dessa är alla drabbade
    - även de som bidrar till fenomenet -

  115. -och stoppa den ideologi
    som göder jihadismen.

  116. Vissa länder, däribland västerländska
    stormakter som Frankrike och USA-

  117. -måste gå i bräschen
    och få med sig partner från olika håll.

  118. Nåt som måste diskuteras
    med muslimska diktatorer-

  119. -är behovet av att demokratisera
    institutioner och samhällen-

  120. -för totalitära samhällen
    ger upphov till islamisering-

  121. -när medborgare försöker hitta
    sätt att göra motstånd.

  122. Ledare för muslimska länder
    måste ge vika här-

  123. -och acceptera demokratisering,
    utbildning och sekularisering-

  124. -så att medborgarna får verka
    även utanför religionens ramverk.

  125. Ett av de främsta objektiven-

  126. -är att skapa verktyg som kan stoppa
    tillströmningen av rekryter.

  127. Man måste vara medveten om
    att jihadismen har medvind-

  128. -för den bärs fram av en ideologi
    som tillgodoser ett behov.

  129. Det är inte fattiga eller arbetslösa
    som börjar skära halsen av folk.

  130. Det är inte invandrare
    eller kvinnor eller män.

  131. De som ligger i riskzonen
    är sårbara personer-

  132. -med psykiska,
    ekonomiska eller sociala problem-

  133. -som därmed
    blir mottagliga för extremism-

  134. -totalitarism och hat-

  135. -och som riskerar
    att låta sig lockas av myter och idéer-

  136. -som utlovar gemenskap, belöningar
    och en biljett till paradiset.

  137. En heltäckande lösning presenteras
    i en orättvis värld-

  138. -som domineras
    av konsumerism och individualism.

  139. Den som är sårbar,
    kan om vi ska uttrycka det så här-

  140. -hänge sig åt en ideologi
    som erbjuder mord på den här sidan-

  141. -med den maktkänsla som det medför-

  142. -och paradisets oskulder och
    sexuella utsvävningar på andra sidan.

  143. För att förstå det måste man inse-

  144. -att vår värld
    inte är densamma som jihadisternas.

  145. Vår värld är rationell
    medan deras är irrationell.

  146. Vi delar inte logik och värderingar.

  147. Därför bör vi betrakta fenomenet
    på samma sätt-

  148. -som när vi analyserar tankegångarna-

  149. -hos personer
    som fastnat i en totalitär sekt-

  150. -vars mål är jordens undergång.

  151. Man får inte grunda
    det här i nån ideologi.

  152. Bara för att man tillhör vänstern
    behöver man inte vara mindre kritisk-

  153. -till en islamistisk jihadism
    som rättfärdigar halshuggningar.

  154. Så kan man sammanfatta
    den salafistiska terrorismens natur.

  155. Fenomenet utnyttjar religionen.

  156. Man låter sig inspireras av
    en bokstavlig tolkning av Koranen.

  157. Men trots demoniseringen
    av islamska texter-

  158. -är det inte ett religiöst problem. Det
    säger jag inte för att försvara islam-

  159. -som är i behov
    av omfattande reformer-

  160. -bland annat vad gäller
    vissa medeltida lärosatser.

  161. Utan det handlar om att fördöma dem
    som tagit religionen som gisslan-

  162. -och att frikänna majoriteten av
    muslimer, praktiserande eller inte-

  163. -som misstros av västvärlden
    men samtidigt hotas av barbarer-

  164. -som angriper alla - särskilt muslimer -
    som inte godtar deras makabra projekt.

  165. Därför är det viktigt
    att inte glömma bort-

  166. -att muslimer statistiskt och historiskt
    sett är islamismens huvudoffer.

  167. Det är viktigt att understryka eftersom
    jihadismen inte kan besegras-

  168. -om man inte samarbetar
    med muslimerna.

  169. Sen attackerna
    den 11 september 2001-

  170. -har vissa politiker bidragit till
    islamismen mer än motverkat den.

  171. Man bör därför undvika hållningar
    som gör det möjligt för vissa-

  172. -att utmåla sig själva som offer
    och framföra klagomål-

  173. -som framför allt syftar till
    att smutskasta demokratin.

  174. Nej, man blir inte mördare på grund av
    att ens farföräldrar varit koloniserade-

  175. -ens föräldrar upplevt rasism
    och man själv diskriminering.

  176. Man börjar inte mörda på grund av
    vad demokratier tidigare har gjort.

  177. Man blir islamist
    för att man låter sig värvas-

  178. -av en fascistisk och totalitär rörelse-

  179. -som låter sina medlemmar
    rationalisera hat och barbari.

  180. Om man ska klandra
    demokratierna för något-

  181. -är det deras oförmåga
    att förse alla sina unga-

  182. -med ett kritiskt tänkande som säger-

  183. -att en halshuggning är en handling
    som ingen gud accepterar.

  184. Särskilt som vi lever i en tid då all
    teknik och alla filosofiska strömningar-

  185. -utan hjälp av nån religion
    låter oss förstå-

  186. -att halshuggning,
    kvartering, lemlästning, stening-

  187. -och bålbränning tillhör en svunnen tid.

  188. På samma sätt
    som man bekämpade nazismen-

  189. -måste vi bekämpa islamismen-

  190. -och dess totalitära tankar som har
    mycket gemensamt med fascismen.

  191. Och här handlar det inte
    om ett missbruk av liknelsen.

  192. Men man måste vara försiktig
    när man bekämpar det här fenomenet-

  193. -så att kampen inte tas över
    av fel personer.

  194. Det är nödvändigt att överväga-

  195. -att kriminalisera påstått "religiösa"
    yttranden som föder hat och våld.

  196. Men vad mer kan man göra
    för att förbereda sig?

  197. Hur ska man hantera
    det här hotet inifrån?

  198. Hur bemöter man landsmän
    som hotar det samhälle som de tillhör?

  199. Terroristgruppernas operativa strategi
    är komplex men smidig.

  200. Den är komplex
    eftersom al-Qaida och IS-

  201. -inte är organiserade som så kallade
    "klassiska" terroristgrupper-

  202. -som säkerhetstjänsterna
    vet hur de fungerar.

  203. Den är smidig
    eftersom den ofta är ickehierarkisk-

  204. -och består av
    isolerade och mobila celler-

  205. -som kan vara väldigt små
    och ibland bestå av en enda person-

  206. -som får hjälp med logistiken och
    som sporras av ideologiskt allierade.

  207. De här organisationerna är snarare
    en ideologi än ett företag.

  208. Även om man planerar
    avancerade attentat-

  209. -erbjuder grupperna sina medlemmar
    stor självständighet-

  210. -så till vida att de tillåts agera
    efter sin förmåga och sin agenda-

  211. -med sina egna begränsningar
    i åtanke.

  212. Det här är en sfär
    snarare än en rörelse.

  213. Det finns kärnor
    som lägger upp strategin.

  214. Den här sfären tar sig i dag uttryck
    i form av två stora konstruktioner.

  215. Å ena sidan har vi kärnan,
    med kända ledare för jihadismen-

  216. -och vid den har andra grupper fäst sig.

  217. Å andra sidan
    har vi ett islamistiskt moln-

  218. -som består av små celler-

  219. -utan tydlig struktur, som utvecklas
    godtyckligt runtom i världen.

  220. Tack vare sin självständighet kan
    cellerna själva utföra terroristdåd.

  221. De här mikrocellerna, som ofta
    består av ett par gamla vänner-

  222. -är inte kopplade till varandra.

  223. De styrs inte av en centraliserad
    ledning hos IS eller al-Qaida.

  224. Det de har gemensamt är ideologin-

  225. -terrorismen och två huvudmål:

  226. Straffa västvärlden och återislamisera
    den muslimska världen.

  227. Den islamistiska ideologin
    är på sätt och vis deras högkvarter.

  228. Den är lättillgänglig
    och sprids i hög utsträckning.

  229. Den är vanlig på nätet-

  230. -i böcker eller inspelade predikningar-

  231. -som även de ofta hittas på nätet.

  232. Ideologin lärs ut i stängda grupper
    eller på sociala nätverk som Facebook.

  233. Den hittas inte längre i det vanliga
    samhället utan i stället på nätet.

  234. De här nätverken är effektiva
    tack vare den stora självständigheten.

  235. Celler kan utföra aktioner
    utan att meddela kärnan.

  236. Att nån rättfärdigar ett dåd
    i ett tal eller genom en fatwa-

  237. -kan räcka för att aktivera cellerna
    oavsett var de befinner sig.

  238. Men den som rättfärdigar
    måste ses som en religiös auktoritet.

  239. Det är det enda kravet. Terroristerna
    är ofta medborgare i ett västland-

  240. -vilket gör att de kan röra sig fritt
    i den delen av världen.

  241. Även dåd som planeras i cellerna-

  242. -kan utnyttjas politiskt
    av ledarna för hela nätverket.

  243. Det är inte absurt att överväga
    indragna resedokument.

  244. Det kan vara värt
    att göra i preventivt syfte-

  245. -så länge man respekterar
    folks rättigheter.

  246. Ingen vet på förhand
    vilka unga som dras till fanatismen-

  247. -men jihadisternas ledare vet
    att de finns där ute.

  248. De håller distansen till dem och
    framstår som karismatiska ledare-

  249. -och ett av hoten mot Europa kommer
    från den här gruppen av individer.

  250. De är nästan osynliga
    men agerar gärna.

  251. De som redan har begett sig
    för att kriga i Irak eller Syrien-

  252. -är oftast
    identifierade av säkerhetstjänsterna.

  253. Men det finns en grupp
    som är svårupptäckt.

  254. Det är de
    som rent ideologiskt har tagit steget-

  255. -men som ännu inte har börjat agera.

  256. Det är inte tvunget så
    att de beger sig till Irak eller Syrien.

  257. Det är svårt att identifiera,
    övervaka och neutralisera dem-

  258. -för de åker inte
    till träningsläger i Afghanistan.

  259. Den nya generationen
    har ingen bakgrund i terrorismen.

  260. De saknar helt erfarenhet,
    och därför gäller det att hitta dem-

  261. -och se hur deras beteende skiljer sig
    från mer erfarna terrorister.

  262. Men det finns även individer
    som representerar ett externt hot-

  263. -eftersom de anses komma utifrån.

  264. Det kan röra sig om personer som inte
    bor i Europa men som slår till här.

  265. Hotet kan även bestå av dåd
    mot europeiska mål i utlandet.

  266. Det är där
    som t.ex. Frankrike är som sårbarast.

  267. Därför gäller det att värna
    franska intressen utomlands-

  268. -och ge dem möjlighet att skydda sig.

  269. Symboliken är viktig för islamister.

  270. Man slår till på land,
    till havs och i luften.

  271. Man har slagit till mot olika transport-
    medel och olika ekonomiska symboler-

  272. -som WTC,
    militära mål, som Pentagon-

  273. -turistmål, som Bali,
    oljetankrar, som Limburg-

  274. -religiösa symboler
    som synagogor och kyrkor-

  275. -och befolkningar i alla världsdelar.

  276. Ingen är alltså skyddad.

  277. Terroristerna känner väl till
    västländernas styrkor och svagheter.

  278. De vet att utnyttja lagskillnader
    mellan olika EU-länder-

  279. -och är medvetna om vilka brister
    det internationella samarbetet har.

  280. Det här konstaterandet borde få
    våra ledare att vidta åtgärder-

  281. -som motsvarar de behov som i dag
    finns inom främst säkerhetspolitiken.

  282. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vår gemensamma fiende terrorn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Radikal islamism är inget religiöst problem, utan en global samhällsutmaning som muslimer och icke-muslimer måste bekämpa tillsammans. Det säger den franske journalisten Mohamed Sifaoui i sin föreläsning. Han är en av de mer profilerade kritikerna av radikal islam och blev dödshotad efter att ha infiltrerat en terroristcell i Frankrike. Inspelat den 8 mars 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Islamism, Konspirativ verksamhet, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Terrorism, Terrorismbekämpning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

Erfarenheter från exilen

Nobelpristagaren Herta Müller berättar om att arbeta i exil. Hon menar att alla judiska konstnärer som valde exilen borde få en starkare minnesplats i historien. Och hon gör kopplingar till flyktingar som lever i exil idag. Inspelat den 8 mars 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

Språket som maktfaktor

Journalisten Nathan Shachar föreläser om mångkultur och språk och gör en djupdykning i judisk kulturhistoria. Varje lands språk är en nyckel till identitet och möjligheter. Inspelat den 8 mars 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

Jiddisch i New York

Journalisten Matan Hermoni föreläser om den judiska migrationen från Europa till USA i början av 1900-talet. Han berättar om hur synen på USA förändrades. Inspelat den 8 mars 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

Vem är minoritet?

Att tillhöra en minoritet är inget som är självklart för en person, utan något som påförs från makthavarna. Det säger författaren Aris Fioretos i det här panelsamtalet med korrespondenten Nathan Shachar, rabbin Ute Steyer och författaren Matan Hermoni om rörlighet och judisk identitet. Moderator: Lars M Andersson. Inspelat den 8 mars 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

Integrationens utmaningar

Panelsamtal om integration i Sverige och att det kan vara svårare att bli integrerarad här än i andra länder. Medverkande: Ahmed Abdirahman, Kholod Saghir, Qaisar Mahmood, Anneli Rådestad, Bilan Osman, Sami Said. Inspelat den 8 mars 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

Vår gemensamma fiende terrorn

Radikal islamism är inget religiöst problem utan en global samhällsutmaning som muslimer och icke-muslimer måste bekämpa tillsammans, menar den franske journalisten Mohamed Sifaoui i denna föreläsning. Inspelat den 8 mars 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.