Titta

UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Om UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Under Hjärnans dag får vi höra Sveriges främsta hjärnforskare dela med sig av de senaste forskningsrönen och öka våra kunskaper om vad som händer i den fantastiska hjärnan, men också när allt inte fungerar som det ska. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärnans dag 2015 : Superminne hos äldreDela
  1. Det är späckat, det är intensivt.

  2. Men också kunskapsrikt.

  3. Det återstår två punkter innan
    ni får... Ni får gå ut när ni vill.

  4. När det blir kaffe, i alla fall.
    Lars Nyberg står i talarstolen.

  5. Det handlar om minnet.
    - Varsågod.

  6. Tack för det.
    Bra att jag hamnade på rätt scen.

  7. Det såg ut som Friskis & Svettis.
    Ni såg ut att vara på hugget.

  8. Jättetrevligt att vara här.
    Tack för att jag får vara med-

  9. -på den här intressanta dagen
    om hjärnan.

  10. Kul att få prata om mina
    favoritområden: minnet och glömska.

  11. Allas favoritområden, hoppas jag.

  12. Här har vi ett gammalt talesätt:

  13. "The palest ink is better
    than the best memory."

  14. Det blekaste bläcket är bättre
    än det bästa minnet.

  15. Det låter nästan
    som ett norrländskt ordspråk.

  16. Ni har suttit här i två timmar
    och kanske tänker:

  17. "Lika bra med kaffepaus direkt
    om det är så här vi ska hålla på."

  18. Jag ska försöka övertyga er om
    att situationen är lite bättre.

  19. Men hur bra är det egentligen?

  20. Ingen minnesforskare på scenen
    utan att testa minnet.

  21. Nu ska ni få vara lite
    på hugget igen.

  22. Vem är det här?

  23. Alla rätt.

  24. -Här?
    -Greta Garbo.

  25. Fin bild, va?
    Alldeles rätt det också.

  26. Det här då?

  27. Oro i leden.
    Den här borde ni inte känna igen.

  28. Det är en student från Tyskland
    som vi använder i våra försök.

  29. Han heter Samuel.

  30. Nu har ni fått träffa honom.

  31. Fler tester. Kan ni komma på
    en synonym till egenmäktig?

  32. Bra. Det är svåra synonymer.

  33. Hur cyklar man?
    Det var ju också en fråga.

  34. Jag återkommer till den.
    Den är inte lätt att besvara.

  35. Nu ska ni räkna upp ord
    som börjar på en viss bokstav.

  36. Det är bara att ösa på.
    Ord som börjar på F.

  37. Lika bra nu som på aktivitetspasset.
    Mycket bra.

  38. Känner ni igen honom? Samuel.
    Härligt!

  39. Perfekt. Vi har alltså många olika
    minnessystem i hjärnan.

  40. Ni har använt några av dem.
    Ni använde lite vid gymnastiken.

  41. Vi har en del som hjälper oss att
    utföra olika typer av färdigheter.

  42. Spela fotboll, spela musikinstrument.

  43. Känner ni förresten igen spelaren?

  44. Fredrik Ljungberg. Inte i ropet
    så mycket nu, men väldigt bra.

  45. Cykling kommer in här.
    Det här är färdigheter.

  46. Man uttrycker dem genom att göra.
    "Vad då fråga hur man cyklar?"

  47. "Ge mig en cykel så visar jag."
    Hur gör man en golfsving?

  48. Dessa färdigheter uttrycker man
    genom att göra-

  49. -inte deklarera och berätta. Men
    den andra kategorin är deklarativ.

  50. Där har vi mycket faktakunskaper.
    Ni har rabblat upp massor.

  51. Sånt man lär sig i skolan,
    på föredrag och kurser och så vidare.

  52. Och den andra stora kategorin
    är minne av händelser.

  53. Ni har säkert gjort nya bekantskaper-

  54. -under den här dagen.
    Ni får ett ansikte och ett namn.

  55. Det är en utmaning att sätta ihop
    dem. När ni sen ses i Stockholm-

  56. -ska ni komma ihåg
    var ni har sett ansiktet.

  57. Och ännu värre: vad hette personen?

  58. Minnen man kan deklarera, fakta
    och händelser.

  59. Här har vi glömska.

  60. Här är en teckning. "Mr Osbourne,
    may I be excused? My brain is full."

  61. Så kan man känna sig när man suttit
    i skolan eller på föredrag hela dan.

  62. Jag fick den här frågan
    som expert i Sveriges Radio-

  63. -i "Fråga nån som vet."

  64. "Datorer och mobiler får slut på
    minne - deras minne fylls upp."

  65. "Är det på samma vis
    för människans minne?"

  66. En väldigt bra fråga.
    Fyller vi på tills minnet är fullt?

  67. Nej. Hjärnan och minnet
    har en enorm kapacitet.

  68. Vi kan lagra
    enorma mängder information.

  69. Hur mycket?
    Man kan fortfarande bara gissa.

  70. Men miljoners gigabyte. Det ni
    bär med er här är mycket bättre-

  71. -än nåt ni kan köpa på Clas Ohlsson
    eller Apple Store.

  72. Hjärnans sätt att lagra information
    är enormt effektivt.

  73. Till skillnad från medier,
    hårddiskar, usb-minne och annat-

  74. -så är människans minne dynamiskt.

  75. När ni tar in ny information
    och lär er nya saker-

  76. -så kopplar ni det till sånt
    som ni redan vet.

  77. Ju mer man vet om nåt, desto lättare
    är det att lära sig mer i ämnet.

  78. Hjärnan blir inte full,
    man fyller inte upp en bägare-

  79. -med huvudstäder
    eller namn på dinosaurier.

  80. Kan man mycket om dessa ämnen går
    det lätt att införliva ny kunskap.

  81. Det här är ett skäl till
    att människans minne är så suveränt-

  82. -så man försöker efterlikna det
    i artificiella minnen.

  83. Vi kan lagra, lägga till
    och stödja ny inlärning med gammal.

  84. Det finns en baksida
    till den dynamiska minneslagringen.

  85. Det är att man ibland inte
    bryr sig om detaljer.

  86. Om jag har blå eller röd kavaj och ni
    sen ikväll berättar om det ni hört-

  87. -så är kavajen inte det viktigaste
    detaljen utan vad ni har hört.

  88. Detaljerna är oviktiga,
    kärninnehållet är det viktiga.

  89. Vid minnesbilder lägger man till
    och drar ihop.

  90. Man har upplevt eller sett nånting.
    Och sen pratar man om det.

  91. Att prata om det
    och dela informationen med andra-

  92. -kan i sig påverka minnet
    av den ursprungliga upplevelsen.

  93. När man sen minns igen kan man
    blanda ihop det man upplevde-

  94. -med det man sedan har pratat om.

  95. Det här gör minnet sårbart när det
    gäller vittnesutsagor i domstol.

  96. Man får inte påverka minnet
    med ledande frågor.

  97. Men detaljer och det faktum att
    man har en föränderlig minnesbild-

  98. -brukar man se som baksidor-

  99. -av ett optimalt system som har
    utvecklats för att minnas kärnan.

  100. Daniel Schacter kallar det
    "The sins of memory".

  101. Man kan glömma detaljer,
    det är inte det viktiga.

  102. Om man glömmer en del
    så är det oftast inte hela världen.

  103. Det kan till och med vara så
    att viss glömska är hälsosam.

  104. Det finns ca 30 personer i världen
    som man har identifierat-

  105. -som har hypertymesi.

  106. Ett extra ordinärt minne
    för händelser.

  107. Vad bra att aldrig glömma var man
    lagt bilnyckeln eller vad nån heter.

  108. Men för dessa personer är det
    faktiskt något av ett handikapp.

  109. Säg påsken 1999.

  110. Det triggar minnen hos dem
    och så löper det bara på-

  111. -som man brukar säga
    "på ett okontrollerat sätt."

  112. De kan inte stoppa det.

  113. Minnet fungerar superbra.

  114. Det lagrar information effektivt.

  115. Och ibland kan det vara bra
    att kunna glömma en del.

  116. Men all glömska
    är förstås inte gynnsam.

  117. Nu är vi inne på åldrande och demens.

  118. Och så kallad åldersglömska.

  119. Att inte komma ihåg lika bra
    som när man var yngre.

  120. Hur kan man mäta åldersglömska?

  121. Man brukar ta
    en grupp yngre personer.

  122. Säg 25-åringar.
    Och sen en grupp äldre personer.

  123. Man ger dem olika tester
    och så jämför man dem.

  124. Sen kollar man om de äldre
    kommer ihåg mindre än de yngre.

  125. Och det skulle vara ett mått
    på åldersglömska.

  126. Då kan det se ut så här.

  127. Nu är vi tillbaka
    vid de deprimerande bilderna.

  128. Här ser ni hur minnet från 20
    till 80 års ålder går raskt utför.

  129. Upp som en sol, ned som en pannkaka.
    Till höger:

  130. "Memory Aging From 18 to 80."

  131. "The phenomenon of
    memory aging begins in the twenties."

  132. Hårda bud.

  133. Det här har man
    rapporterat mycket om.

  134. Många lever efter
    att detta är en sanning-

  135. -som man fått fram genom
    att jämföra unga grupper mot äldre.

  136. Man skulle kunna studera
    åldersglömska på ett annat sätt.

  137. Följa individer över tid,
    illustrerat så här.

  138. Man börjar testa nån
    i 20-25-årsåldern.

  139. Sen fortsätter man att testa
    tills personen är 85-90 år-

  140. -och ser hur minnet förändras
    hos den här individen.

  141. Ingen är väl så tokig och offrar
    en vetenskaplig karriär-

  142. -och väntar ut det här?

  143. Vi har faktiskt gjort det.

  144. I Umeå har vi ett projekt
    som kallas Betulaprojektet-

  145. -som påbörjades 1988 och
    som vi fortfarande arbetar med.

  146. Vi tittar på förändringar
    av minne och hälsa-

  147. -hos personer mellan 25 och 100 år.

  148. Vi tittar efter tidiga tecken
    på demenssjukdomar.

  149. Vilka är riskfaktorerna och
    hur påverkas man av skallskador?

  150. Den typen av frågor kan vi studera
    när vi följer personer över tid.

  151. Vi har ca 4 500 deltagare i studien.

  152. De slumpas ut
    från folkbokföringsregistret.

  153. De kommer för hälsoundersökningar,
    minnestester, hjärnavbildningar.

  154. Och de gör detta vart femte år.

  155. Här ser ni var vi är idag i studien.

  156. Vi började 1988 till -90
    och testade tusen personer.

  157. Hundra 35-åringar,
    hundra 40-åringar och så vidare.

  158. Sen har de återkommit
    vart femte år.

  159. Och nu är 224
    av de här personerna med.

  160. De är då mellan 60 och 105 år
    i dagsläget.

  161. Och så har vi lagt till nya personer.

  162. Man måste gilla fiske och ha tålamod.
    Resultaten låter ju vänta på sig.

  163. På det här sättet har vi personer
    som kliver in i studien när de är 45.

  164. Två mätningar senare är man 55,
    och man är 70 vid sista mätningen.

  165. Eller nån är 65 vid första,
    75 vid sista...

  166. Jag menar 75 vid tredje mätningen
    och 90 vid sista.

  167. På det här sättet kan man följa
    och se hur minnet förändras-

  168. -och även hälsan hos personer -
    longitudinella mätningar.

  169. Det är svåra studier att göra. Man
    vill inte att folk ska falla bort.

  170. Men det verkar finnas positiva saker
    - de ger positiva svar.

  171. Jag ska visa er lite data
    för faktaminne, semantiskt minne.

  172. Ni kommer ihåg testet ord på F,
    synonymer och vem det föreställde.

  173. Ni ska även få se exempel
    på episodiskt minne, händelser.

  174. "Vad åt du till middag igår?"
    "Träffade du nån på väg hit idag?"

  175. Eller "vad var det
    den här personen hette?"

  176. Det fungerar perfekt.
    Nu känner ni Samuel.

  177. Ni har en episod där.

  178. Här uppe till vänster
    har vi tvärsnittsdata.

  179. Lika deprimerande
    som de amerikanska-

  180. -men till höger
    har vi longitudinella studier.

  181. Då skjuter vi upp glömskan
    i 20-30 år.

  182. Där har studien betalat sig.
    Det är lätt att övertyga folk-

  183. -vilken av panelerna man ska tro på.

  184. Om man jämför en grupp 20-åringar
    med en grupp 70-åringar-

  185. -skiljs de åt med avseende på ålder,
    men även på mycket annat-

  186. -som kan påverka testresultaten:
    hälsa, utbildningsnivå-

  187. -och motion och annat.

  188. Men följer man samma person över tid
    får man ett sannare mått på-

  189. -hur minnet och glömskan utvecklas.

  190. Faktaminne, ord på F,
    är detta Greta Garbo?

  191. I princip ingen glömska
    till 70 års ålder.

  192. Väldigt stabilt minne.
    Man lär så länge man lever.

  193. I ordförståelse presterar våra äldre
    bättre, särskilt utan tidspress.

  194. Episodminne.

  195. Det börjar inte försämras vid 20,
    men i genomsnitt vid 60 års ålder.

  196. Där nånstans
    börjar åldersglömskan träda in.

  197. Jag har betonat "i genomsnitt"-

  198. -för det här sker inte hos alla.

  199. Det finns jättestora
    individuella skillnader.

  200. Var och en åldras på olika sätt.

  201. Här ser ni nästan 2 000 personer
    från vårt projekt i Umeå.

  202. Varje liten ring är en individ
    och hur bra hon eller han gör-

  203. -på en massa kognitiva minnestester.

  204. Vi har den här typen av trend.

  205. Personer i de äldsta grupperna
    tenderar att prestera lägre.

  206. Personer i de yngre grupperna
    tenderar att prestera bättre.

  207. Men vi har också de här individerna.

  208. Fler äldre
    med väldigt god kognitiv förmåga.

  209. Strecket visar att personerna
    runt 75-80 år-

  210. -presterar bättre än
    genomsnittsvärdet för 35-65-åringar.

  211. Så det är jättestora skillnader.

  212. Vi tittar på det över tid. Hur bra
    minne har man vid början av studien?

  213. Och hur snabbt försämras minnet?

  214. Vi har hittat tre olika profiler.

  215. Svarta gruppen i mitten
    är ett slags genomsnittlig grupp-

  216. -med stabilt episodminne
    till ungefär 60 år.

  217. Sen börjar det försämras lite.

  218. Sen har vi den röda gruppen.

  219. Där presterar man lågt redan
    när man går in i studien.

  220. Sen försämras minnet snabbare
    än vad det gör för svarta gruppen.

  221. Sen har vi den gröna gruppen
    som jag vill sätta fokus på idag.

  222. Personer som har väldigt gott minne
    när de går in i projektet-

  223. -och 25 år senare har lika bra minne.

  224. Fantastiskt, va?

  225. Det är ganska många,
    nästan en på fem.

  226. Bortglömd grupp. Man har tittat
    på försämringar och demenser-

  227. -men man har inte fokuserat
    på denna stora grupp-

  228. -som har väldigt bra minne
    högt upp i åldrarna.

  229. Har det betydelse
    för demensutvecklingen? Ja.

  230. Väldigt få i den gruppen
    utvecklar demens.

  231. Och många i den gruppen med lågt
    minne och snabb minnesförsämring.

  232. Minnesförsämring och
    minnesutveckling är en prediktor-

  233. -för hur det går
    med demenssjukdomar senare i livet.

  234. Ingmar Skoog kommer senare
    att prata om demenser.

  235. Vi har sett att vissa har
    väldigt bra minne. Vad förklarar det?

  236. Vad är hjärnorna
    bakom ett gott minne?

  237. Yvonne Forsell pratade
    om den här regionen: hippocampus.

  238. Ni har en hippocampus
    i höger tinninglob och en i vänster.

  239. Denna region är superviktig för
    episodminnet som jag ska prata om.

  240. Men hjärnan är ett nätverk.

  241. Hippocampusregionen
    kopplar ihop sig-

  242. -och samspelar med andra delar.

  243. Vi har hjärnbarken, cortex-

  244. -som omsluter hjärnan
    med alla miljarder nervceller.

  245. Dess form och tjocklek är viktig.

  246. Där kan man få ansamlingar
    av amyloid som är tecken på demens.

  247. Ni har hört om kopplingar
    i hjärnan och vitsubstansbanor.

  248. De är viktiga att titta på.

  249. Yvonne pratar om neurotransmittorer
    som till exempel dopamin.

  250. Alla dessa saker är viktiga
    för ett gott minne.

  251. De påverkar hur väl man presterar.

  252. Men hippocampus verkar vara
    särskilt viktig för episodminnet.

  253. Hur kan man studera
    de här systemen och banorna?

  254. Sista 15 åren har det hänt mycket
    inom hjärnforskningen.

  255. Det har kommit utveckling
    av hjärnavbildningstekniker.

  256. Den vanligaste som finns
    på de flesta sjukhus är magnetkamera.

  257. MRI, eller magnetröntgen. Men det är
    ingen röntgen utan magnetkamera.

  258. Med den tar man väldigt detaljerade
    bilder av hur hjärnan ser ut.

  259. Vi kan se hur tjock hjärnbarken är
    hos personer.

  260. Vi kan avbilda banorna
    som kopplar ihop ögonen-

  261. -med synbarken längst bak i hjärnan.

  262. Eller koppla ihop hjärnan
    med händer och armar.

  263. Vi kan låta personer utföra saker.

  264. Funktionell magnetkamera-
    undersökning, som t.ex. att minnas.

  265. Man kan då se blodflödesförändringar
    och system av aktiverade områden.

  266. Andra metoder är PET-kamera -
    positronemissions-tomografi.

  267. Med hjälp av dem kan man avbilda
    dopaminhalten i hjärnan.

  268. Och titta på ansamlingar
    av amyloid i hjärnbarken.

  269. Genom tillgången till dessa metoder
    och studier av personers minne-

  270. -kan man börja lägga ett pussel
    och försöka förstå-

  271. -vad det är som gör att vissa har ett
    sånt bra minne högt upp i åldrarna.

  272. Vi använder dessa tekniker
    i Betulaprojektet-

  273. -och studerar våra deltagare.

  274. Vad brukar man säga
    om den åldrande hjärnan?

  275. En krympande hjärna.

  276. Då är vi tillbaka
    vid det negativa igen.

  277. Men hur ser det ut för dem
    med välbevarat minne?

  278. Sara Pudas i min grupp
    har tittat på det här.

  279. Hon har studerat de personer
    som har bevarat minnet i 20 år.

  280. Hur ser det ut för dem?

  281. Hon har jämfört den gröna
    och svarta gruppen.

  282. Deltagarna fick ligga i en
    magnetkamera och titta på en skärm.

  283. De fick precis som ni
    lära sig att det här är Samuel-

  284. -och en massa andra
    obekanta ansikten och namn.

  285. Sen kartlade vi hjärnaktiviteten
    medan de utförde minnesuppgiften.

  286. Precis som när man träffar människor
    och memorerar namn.

  287. Då ser vi att hippocampusregionen
    är aktiv.

  288. Vi behöver den för
    att lära in nya ansikten-

  289. -och koppla ihop dem med namn.

  290. Hur såg det ut för gröna
    och svarta gruppen?

  291. Båda aktiverade hippocampus,
    men gröna gruppen mycket mer.

  292. När vi jämför deras aktiveringsgrad-

  293. -med en grupp som är
    hälften så gammal, cirka 35 år-

  294. -ser vi att de äldre personerna
    med välbevarat minne-

  295. -aktiverar hippocampus lika starkt
    som de som är mycket yngre.

  296. Det här sätter fokus på en koppling-

  297. -mellan bevarat minne
    och bevarad hjärnfunktion.

  298. Hjärnan aktiveras på ett ungdomligt
    sätt och kan användas som tidigare.

  299. Det här perspektivet kallar vi
    för "brain maintenance".

  300. Ett nytt perspektiv
    på välbevarat minne och kognition.

  301. Det finns stor skillnad
    inom gruppen med äldre personer-

  302. -vad gäller minnesutveckling
    och hur hjärnan har förändrats-

  303. -som följd av åldrandeprocessen.

  304. "Brain maintenance" menar
    att om man har ett gott minne-

  305. -tenderar man att ha mindre ålders-
    relaterade förändringar i hjärnan.

  306. Det här kan man undersöka
    på olika sätt med dessa tekniker.

  307. Hjärnans kemi, struktur och funktion.

  308. Man kan få stöd på alla nivåer
    för "brain maintenance".

  309. Tittar vi på amyloid
    som förebådar demensutveckling-

  310. -har de med gott minne
    en låg ackumulering av amyloid-

  311. -i bakre delen av hjärnan.

  312. Tittar vi på hjärnstruktur,
    hippocampus storlek, ser vi-

  313. -att den tenderar
    att krympa med ålder via atrofi.

  314. Men som grafen visar
    finns det 80- och 90-åringar-

  315. -som inte alls uppvisar krympning
    och inte uppvisar atrofi.

  316. Vi har visat att aktivering
    av hjärnan-

  317. -om man inte försämras
    vad gäller minnet-

  318. -gör att hjärnaktiviteten bevaras.

  319. Olika exempel på att välbevarad
    minnesfunktion hänger ihop-

  320. -med en hjärna som strukturellt och
    funktionellt ser ut som i unga dagar.

  321. Det är "brain maintenance".

  322. En amerikansk studie kallar det här
    för "super agers" - superäldre.

  323. De som var 80 år eller äldre...

  324. Deras episodminne
    var lika bra eller bättre-

  325. -som 20- till 30-åringar, precis
    som gröna gruppen i vår studie.

  326. Man såg att även deras hjärna
    var strukturellt välbevarad.

  327. Särskilt vad gäller tjockleken
    av hjärnbarken-

  328. -i delar av pannloberna.

  329. De tittade även i detalj på hjärnan
    och såg att de äldre-

  330. -med väldigt gott minne hade
    få eller inga tecken i hjärnan-

  331. -på begynnande Alzheimers-patologi,
    inga neurofibrillära nystan-

  332. -"neurofibillary tangles"
    som äldre kontroller.

  333. Och framför allt äldre
    med mild kognitiv nedsättning.

  334. Det är resultat som stämmer väl
    med våra fynd.

  335. Ett gott minne hänger samman
    med en välbevarad hjärna.

  336. Då tänker ni vad man kan göra.

  337. Kan man upprätthålla en bra hjärna?

  338. Jag går tillbaka till våra grupper
    som hade många uppgifter-

  339. -från projektet.

  340. Vi försökte identifiera
    några prediktorer.

  341. Vad som
    vid första mätningen predicerade-

  342. -vilken grupp man skulle tillhöra.

  343. Vi tittade på prediktorerna
    utbildning, kön, skattad hälsa-

  344. -om man arbetade, familjestatus,
    om man var fysiskt aktiv-

  345. -som vi har hört är viktigt.

  346. Vi tittade även på fyra genetiska
    faktorer som har varit viktiga.

  347. Både livsstil och genetik
    försökte vi beakta.

  348. Vi jämförde den svarta gruppen
    med den gröna.

  349. Då fick vi fram dessa prediktorer
    av "brain maintenance":

  350. Hög utbildning.

  351. Vi hade många fler kvinnor än män
    i den gröna gruppen.

  352. Bara att gratulera.
    Man var fysiskt aktiv.

  353. Man hade social stimulans. Man
    bodde med nån eller hade vänner.

  354. Man hade en gynnsam variant
    av COMT-genen-

  355. -som reglerar dopamin
    från talloberna.

  356. Så livsstilsfaktorer
    och genetik verkar predicera-

  357. -hur minnet kommer
    att utvecklas på sikt.

  358. Vi kunde även se prediktorer-

  359. -av försnabbad minnesförsämring.

  360. Där fanns individer
    med lägre utbildningsnivå-

  361. -en överrepresentation av män,
    man tenderade att inte arbeta-

  362. -och många här hade
    den främsta genetiska riskfaktorn-

  363. -för Alzheimers demenssjukdom -
    E4-delen av ApoE-genen.

  364. Återigen, en kombination
    av genetik och livsstil.

  365. Då ser vi här evidens
    som vi även hörde om tidigare.

  366. Fysisk aktivitet är gynnsamt
    och även mental aktivitet-

  367. -som t.ex. utbildning.

  368. Om man då försöker stimulera hjärnan
    med den typen av övningar-

  369. -hur kommer det att påverka?

  370. Vi har gjort minnesträning och
    jämfört hjärnan hos yngre och äldre-

  371. -och sett att efter fem veckors
    intensiv träning kommer...

  372. ...äldres hjärnor att aktiveras
    på ett snarlikt sätt som yngres.

  373. Man får med delar
    av basala ganglierna, striatum-

  374. -som är intimt förknippade
    med dopaminsystemet.

  375. Ja, kognitiv träning
    verkar kunna påverka.

  376. Fysisk träning. Här är resultat
    efter sex månaders motionsträning.

  377. Vad fann man? Det förbättrade
    syreupptagningsförmågan-

  378. -förbättrad kondis,
    förbättrat minne och kognition-

  379. -och det påverkade hjärnaktiverings-
    mönstret i riktningen-

  380. -att de äldre som hade tränat
    aktiverade sin hjärna på ett sätt-

  381. -som liknade yngre som utför samma
    uppmärksamhetskrävande uppgift.

  382. Det är evidens på att fysisk
    aktivitet också stimulerar.

  383. Väldigt färska data
    från en finsk studie-

  384. -från bland annat Karolinska
    institutet med Miia Kivipelto-

  385. -och även Umeå-kollegor
    som Anna Stigsdotter.

  386. De tänkte att man kanske
    kunde ta många ingredienser.

  387. Fysisk aktivitet, kognitiv träning-

  388. -råd om kost och monitorering
    av hjärt- och kärlfaktorer.

  389. Allt det stimulerade man i två år och
    jämförde med en slumpmässig grupp-

  390. -som enbart fick generella hälsoråd.

  391. Man fann att interventionen,
    träningsmetoden-

  392. -var gynnsam för kognitiv utveckling.

  393. Det var från personer som i början
    av studien hade börjat tappa minne-

  394. -och som kunde definieras
    som att ha kognitiv nedsättning.

  395. Vi ska snart gå över
    till lite sång och dans. Vad vet jag?

  396. Men fysisk aktivitet, kognitiv
    stimulans är viktigt.

  397. Och det verkar kunna påverka
    kognitionen och hjärnan.

  398. Jag tror det är dags för mig
    att runda av.

  399. Jag har försökt övertyga er om att
    minnet inte börjar försämras vid 20-

  400. -utan betydligt senare,
    i 60-årsåldern.

  401. Men man ser även
    stora individuella skillnader.

  402. Vissa bevarar minnet
    långt bortom 60-årsåldern.

  403. Det hänger ihop
    med en väl fungerande hjärna.

  404. Både livsstil och genetiska faktorer
    predicerar bevarad funktion.

  405. Och det finns evidens att man kan
    stärka med riktade träningsinsatser.

  406. Jag vill avsluta med att säga att man
    ska ha ett långsiktigt perspektiv.

  407. Ett livsperspektiv-tänk
    kring det här.

  408. Man ska försöka motionerna som ung
    och fortsätta livet ut.

  409. Mycket av detta är färskvaror.
    Försök ha kognitiv stimulering-

  410. -på jobbet och utanför jobbet.

  411. Bra kost och så vidare.

  412. Då tror jag att man på sikt
    kan uppnå "brain maintenance"-

  413. -och ett bevarat minne
    långt upp i åldrarna.

  414. Jag vill säga att det kinesiska eller
    norrländska talesättet sågar vi.

  415. Ett fungerande minne är bättre än
    det starkaste bläcket eller hårddisk.

  416. Summa summarum:
    lite ökande åldersglömska är okej.

  417. Ja, det är en del av livet.
    Det är när det blir ett handikapp-

  418. -för individen och anhöriga
    som det är ett problem.

  419. Men det finns mycket välbevarad
    förmåga högt upp i åldrarna.

  420. Det är nåt som inte diskuteras
    så mycket i media.

  421. Den gröna gruppens kurva
    gick ju till och med lite uppåt.

  422. Det är en bra observation.

  423. Fast det går fem år
    mellan varje test-

  424. -så tenderar vissa att gynnas av
    att man har tagit testerna tidigare.

  425. Även om vi byter ansikten
    och har med andra än Samuel-

  426. -så har man varit med förr
    och känner sig lite mer bekväm.

  427. Helt rätt, vissa kan till och med få
    en svag uppåtgående trend.

  428. -Man har listat ut hur du tänker.
    -Jag tror det.

  429. Det genetiska lotteriet
    kan man inte göra nåt åt-

  430. -men de andra bakomliggande
    faktorerna är ju lite obehagliga.

  431. Det låter ju inte bra:
    lågutbildad, arbetslös.

  432. De som har det sämst har även sämst
    möjligheter till en bra ålderdom.

  433. Ja, så är det på gruppnivå.

  434. I Umeå fick vi universitet på
    50-talet och många äldre i studien-

  435. -har inte haft chans
    till högre utbildning.

  436. Flera av studiedeltagarna
    i den gröna gruppen-

  437. -har sex års formell utbildning
    och presterade ändå så här bra.

  438. Vad skulle det kunna ha blivit
    om de fått chansen att utbilda sig?

  439. Det är en av många prediktorer.

  440. Du nämnde de positiva sakerna
    som bra kost, fysisk rörlighet-

  441. -sociala kontakter o.s.v.

  442. Talar man på mikronivå om att det
    är bra med korsord och sudoku?

  443. Vi har tittat lite på det.
    Min far är stor vän av korsord.

  444. Nån form av aktivitet
    och utmaning för hjärnan tror jag på.

  445. Det man ska tänka på...

  446. Om man löser DN:s korsord-

  447. -och man gör det dag ut och dag in,
    vecka ut och vecka in-

  448. -hur stor är då utmaningen?

  449. Sitter man bara och fyller i?
    Det skulle nog duktiga lösare säga.

  450. Man vill ha utmaningar,
    inte bara sitta och fylla i.

  451. Man behöver en ordentlig utmaning.

  452. Kan korsorden bemöta det
    även för duktiga korsordslösare-

  453. -kan det absolut vara en stimulans.
    Samma sak med träning.

  454. Om man bara orkar gå en kilometer
    i måttlig takt i början-

  455. -kanske man klarar av att jogga
    efter tre månader.

  456. Då kanske nyttan för hjärtat
    inte är lika stor-

  457. -om jag bara fortsätter att gå.
    Jag ska pröva att jogga en bit.

  458. Man ska öka utmaningarna.
    Hjärnan vill ha roligt, utmaningar-

  459. -och gillar nya saker.

  460. -Även om man är gammal?
    -Absolut. Livet ut.

  461. En sista fråga.
    Är det myt eller sanning?

  462. Är det sant att närminnet försvinner
    och barndomsminnet lever hos äldre?

  463. Det är sant. Hippocampus-regionen
    som jag har pratat så mycket om-

  464. -är viktig för inlärning
    som ni gjorde superbra med Samuel.

  465. För en person som vi lärde känna
    30 år tillbaka i tiden-

  466. -behöver vi inte hippocampus
    för att minnas.

  467. Det klarar vi av med hjälp
    av hjärnbarken och andra system.

  468. Får man en påverkan av hippocampus-
    regionen kan man ändå klara-

  469. -att dra sig
    till minnes gamla minnen.

  470. Men den nya memoreringen blir
    en utmaning. Så det stämmer.

  471. -Tack, Lars.
    -Tack ska ni ha.

  472. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Superminne hos äldre

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska vi lyckas hålla hjärnan frisk och fungerande genom hela livet? Det kan hjärnforskaren Lars Nyberg vid Umeå universitet svara på. Det som ofta sviker oss först på ålderns höst är minnet. Men att vi blir glömska när vi blir gamla stämmer inte alltid. Vissa 75-åringar har fortfarande ett väldigt gott minne. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Kognitiv psykologi, Medicin, Minnet, Nervsystemet, Neurologi, Psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Uppdrag: lösa hjärnans mysterium

Nittio procent av vår kunskap om hjärnan har vi lärt oss de senaste två decennierna. Hjärnforskningen går fort, berättar Hjärnfondens generalsekreterare Gunilla Steinwall i det här talet från Hjärnans dag 2015. Att hitta lösningar till hjärnans gåtor och stötta den bästa forskningen är Hjärnfondens viktigaste uppdrag, konstaterar hon. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Barnhjärnans uppkoppling

För tidigt födda barn har inte samma utvecklade nätverk i hjärnan som barn som föds i normal tid. Risken finns också att för tidigt födda utvecklar sjukdomar och hjärnskador. Det berättar Ulrika Åden, forskare vid Karolinska institutet, som forskar på barnhjärnan. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Min vardag med adhd

Var inte rädd att söka hjälp. Det säger Vilhelm Nordström som är diagnostiserad med adhd. För honom tog det flera år innan han själv accepterade sin diagnos. Här berättar han om vad som är viktigt när man lever med adhd, som exempelvis att söka hjälp och vikten av att ha vänner som kan vara ärliga och stötta en genom livet. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Så hjälper vi barn med adhd

Barn med adhd kan bli deprimerade, självmordsbenägna och utbrända, berättar Ann Sophie Forsell Öhrn som är mamma till två barn med adhd och asperger. I det här panelsamtalet diskuterar hon vad vi kan göra åt ungas hjärnohälsa tillsammans med forskaren Emma Frans och psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Spring för att gymma hjärnan

När vi tränar fysiskt bildas nya hjärnceller. Om den här revolutionerande upptäckten pratar Yvonne Forsell, psykiatriker och professor vid Karolinska institutet. Förr trodde man att hjärnceller dör med tiden, men så är det alltså inte. Det är till exempel ingen slump att vi mår bättre i både kropp och huvud efter ett träningspass. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Hur hjärnan styr kroppen

Professor Mats Lekander ger exempel på hjärnans alla vardagliga funktioner och berättar om hur hjärnan påverkar vårt generella hälsotillstånd genom att den reglerar bland annat sömn, stress och inflammation. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Superminne hos äldre

Hur ska vi lyckas hålla hjärnan frisk och fungerande genom hela livet? Det kan hjärnforskaren Lars Nyberg vid Umeå universitet svara på. Det som ofta sviker oss först på ålderns höst är minnet. Men att vi blir glömska när vi blir gamla stämmer inte alltid. Vissa 75-åringar har fortfarande ett väldigt gott minne. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Framsteg inom strokeforskning

Stroke drabbar 35 000 personer i Sverige varje år och är den vanligaste orsaken till fysiska handikapp hos vuxna. Det är också den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Mot dessa tuffa odds försöker forskarna att arbeta för att nå framsteg, berättar Nils Wahlgren, professor i neurologi. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Att bromsa demens

Är det sant att man blir dement om man är svartsjuk? Den frågan fick professor Ingmar Skoog från Göteborgs universitet vid ett tillfälle. Hans forskning om Alzheimers sjukdom visar vilka faktorer som kan skydda mot demens och vilka faktorer som kan påskynda demens. Här berättar han som sina senaste forskningsrön. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.