Titta

UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Om UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Under Hjärnans dag får vi höra Sveriges främsta hjärnforskare dela med sig av de senaste forskningsrönen och öka våra kunskaper om vad som händer i den fantastiska hjärnan, men också när allt inte fungerar som det ska. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärnans dag 2015 : Att bromsa demensDela
  1. Ingmar Skoog, professor i psykiatri
    och föreståndare för Agecap.

  2. När jag kom in på demensområdet,
    var det ingen som funderade på-

  3. -en föreläsning
    om man kunde förebygga demens.

  4. Vi har anslag från en massa folk
    i våra studier.

  5. En sak som gör att vi kan se om man
    hittar saker som skulle kunna-

  6. -förebygga demens är populations-
    studier. En är H70-studien-

  7. -som startade 1971,
    med personer som var födda 1901.

  8. Sen följde vi dem
    tills de blev riktigt gamla.

  9. Just nu undersöker vi rock'n'roll-
    generationen: de som är födda 1944.

  10. Nu skrattar ni, för ni tycker
    att ni tillhör den, kanske.

  11. Då kan vi jämföra och se
    förändringar i befolkningen.

  12. Det är enorma förändringar.
    Vi trodde inte på våra resultat-

  13. -när vi såg de förändringar vi såg.
    Ni ska tänka på-

  14. -att de som var födda 1901, var födda
    när Sverige var ett bondesamhälle.

  15. De var med om svält
    under första världskriget.

  16. De fick aldrig, medan de arbetade,
    uppleva lediga lördagar.

  17. Penicillin kom på 30-talet-

  18. -så de var mer utsatta än de
    bortskämda som vi har längre ner.

  19. När vi gör jämförelser,
    kommer jag att prata om 1930.

  20. Sen har vi en undersökning om 85-
    åringar. Från olika ålderskohorter.

  21. Vi har en studie av 95-åringar.

  22. Vi har undersökt 950 personer
    över 95 år.

  23. Här har vi en bild på
    en typisk svensk 95-åring.

  24. Vi hade svårt att få in henne i
    undersökningen. Hon ville klättra.

  25. Hon hade fått det i presentkort
    när hon fyllde 95.

  26. Hon dog vid 105 års ålder,
    och då var hon fullständigt klar.

  27. Dessutom donerade hon sin hjärna
    till oss. Den var helt normal.

  28. Sen har vi kvinnoundersökningen.

  29. Den gjordes 1968, då kvinnorna var
    mellan 38 och 60 år.

  30. Sen har vi följt dem. Det gör att vi
    kan se på riskfaktorer i medelåldern-

  31. -och vad som händer
    när man blir gammal.

  32. T.ex. riskfaktorer för demens.

  33. De som är med i våra undersökningar
    går igenom massor.

  34. Vi tittar på kulturella aktiviteter,
    genusfaktorer, sociala faktorer-

  35. -till ryggvätskeprov och
    magnetkameraundersökningar.

  36. De är där en dag och kommer tillbaka
    en massa gånger.

  37. De går igenom rätt mycket saker.

  38. Ni vill väl redan nu veta orsaken
    till Alzheimers sjukdom?

  39. Här har vi en bild på
    hur Alzheimers sjukdom går till.

  40. Det här är en vanlig sjukdom.

  41. Alla vanliga sjukdomar
    har massor med orsaker.

  42. Man kan ha en riskfaktor
    som är här eller där.

  43. Sen börjar processerna i hjärnan.
    Många av oss befinner oss nog här.

  44. Sen kommer vi nära amyloid,
    antagligen i slutprocessen.

  45. Till slut kanske man får demens. Man
    tappar sin intellektuella förmåga.

  46. Har man så här dominerande sjukdomar,
    kanske man får demens i 55-årsåldern.

  47. Det här är massor med spår som man
    har när man kommer till sjukdomen.

  48. Sen är det skyddande faktorer
    som stoppar upp det här.

  49. Jag brukar säga att jag sysslar med
    befolkningsundersökningar, så jag är-

  50. -ute i vilda västern. De som sysslar
    med laboratorieundersökningar-

  51. -lever i den skyddade världen
    där allting är väldigt enkelt.

  52. Jag är tvungen att leva i världen
    där det är lite komplicerat.

  53. Har ni nån gång satt er framför tv:n
    och zappat?

  54. Man sitter på kvällen och zappar.

  55. Man ramlar in på nåt program
    som man inte hade tänkt på.

  56. Jag ramlade in på ett program
    om kaosteorin i fysik.

  57. Jag insåg att det hade implikationer
    för etnologi.

  58. Jag vet inte hur mycket ni vet
    om kaosteorin i fysiken.

  59. Men det är så här
    att rent teoretiskt...

  60. Det finns naturlagar.
    Från äpplet på Newton-

  61. -till Einsteins relativitetsteori.
    Alla de är jättebra.

  62. Det var en kille som sysslade med
    meteorologi.

  63. Egentligen borde man kunna tala om
    vädret genom naturlagarna.

  64. Men det funkade inte. Och en gång
    råkade han glömma av sin dator.

  65. Då visade det sig
    att han hade helt fel resultat-

  66. -jämfört med om han haft annat.
    Han gjorde simulationer.

  67. Han hade råkat använda fjorton
    decimaler i stället för femton.

  68. Den grejen gjorde
    att det blev annorlunda.

  69. Det är så det ser ut
    i verkliga livet.

  70. Man brukar ta likheten
    att vingslagen av en fjäril i Mexiko-

  71. -kan få resultatet
    en tornado i Filippinerna.

  72. Egentligen borde vi lära oss
    mer av det i medicin.

  73. För man kan hitta i laboratoriet
    en faktor som absolut ger demens.

  74. Det är bara det att i Italien
    kanske man äter pasta-

  75. -och då har den ingen effekt.

  76. Ofta brukar vi etnologer få skulden
    för att det blir larmrapporter.

  77. Men ofta är det laboratoriestudier
    man har gjort.

  78. Jag vet inte om ni kommer ihåg
    när Livsmedelsverket gick ut med-

  79. -att om man åt chips
    skulle man få magcancer?

  80. Nån räknade ut att i verkliga livet-

  81. -var man tvungen att äta
    20 kg chips om dagen.

  82. När åt ni senast 20 kg chips?

  83. Och äter ni 20 kg chips om dagen,
    kommer ni nog att dö av nåt annat.

  84. När vi gör undersökningar i befolk-
    ningen, påverkar en massa faktorer.

  85. En sak som är jättefarlig kanske inte
    har nån betydelse i en befolkning.

  86. I en annan är nåt jättefarligt,
    för nån annan grej påverkar-

  87. -så att det blir ännu farligare.
    Ofta påverkar massor med grejer.

  88. Vanliga sjukdomar har riskfaktorer
    och skyddande faktorer-

  89. -som samverkar
    på ett komplicerat sätt.

  90. Journalisterna vill alltid säga:
    "Är det det här som ger demens?"

  91. "Kanske, men det finns 20 andra
    faktorer som måste vara där också."

  92. Varje liten faktor man gör nånting åt
    minskar risken lite.

  93. Populationsstudier görs inte på
    ett labb där A alltid leder till B.

  94. Alzheimers sjukdom är
    en neurodegenerativ hjärnsjukdom.

  95. Alzheimers sjukdom är
    en av våra folksjukdomar.

  96. Finns hos 2 procent
    av alla 70-åringar.

  97. 25 procent av alla 85-åringar.

  98. Efter 90 har ungefär hälften
    en demenssjukdom.

  99. I hjärnan har man senila plack.

  100. De är kopplade till det här ämnet
    amyloid.

  101. Sen finns det neurofibriller
    som man ser i hjärnan-

  102. -på personer med Alzheimers sjukdom.
    De är kopplade till proteinet tau.

  103. Då är frågan:
    När börjar Alzheimers sjukdom?

  104. Ofta börjar förloppet med
    att man har minnesstörningar.

  105. När vi gör befolkningsundersökningar,
    kan vi se-

  106. -att det är skillnad på dem som
    kommer att få demens och inte.

  107. Däremot märker inte
    individuella personer så mycket.

  108. Sen blir det tydligare, och till slut
    når man en nivå där man blir dement.

  109. Det här är en av de vanligaste
    bilderna på en Alzheimerkonferens.

  110. Visar man inte den här bilden, tror
    folk att man har sovit i fem år.

  111. Jag upptäckte att alla visade den.
    Nu har jag den också.

  112. Men den här visar...
    Den här är väldigt spännande.

  113. Den första minnesstörningen
    där vi kunde testa-

  114. -och se skillnader mellan dem som
    blir dementa och inte 20 år innan...

  115. Man kan se de här förändringarna
    i ryggvätskan när man tar prov.

  116. Då kan man se förändringar,
    misstänker man. Nu ska jag se.

  117. Vi får inte använda pekaren,
    eftersom vi är i tv. Här ser ni.

  118. Det här är att man har lägre nivåer
    av amyloid i ryggvätskan.

  119. Teorin är att man kan se det
    20-30 år innan man blir dement-

  120. -om jag kan se pilen, bara. Där.

  121. Det kan man se 20-30 år
    innan man blir dement. I ryggvätskan.

  122. Sen kan man se det
    i hjärnavbildningar.

  123. Då kan man se de första
    förändringarna några år efter det.

  124. Den blå pilen är tau-ämnet
    som man kan se i ryggvätskan.

  125. Kanske 20-25 år
    innan man blir dement.

  126. Här kan man se förändringar
    på datortomografi.

  127. Då börjar man se lite förtviningar
    i hjärnan.

  128. Några år senare kommer
    de första symtomen.

  129. Det som är mest spännande
    är den här gruppen.

  130. Det här gör också en förändring,
    för när vi tittar på riskfaktorer-

  131. -har få studier mer än 20 års
    uppföljning. Det innebär-

  132. -att det vi trott är riskfaktorer
    kanske är nånting-

  133. -som ökar
    att de här förändringarna kommer-

  134. -eller påverkar saker vi upplever
    som skyddande.

  135. Så det kan vara så att riskfaktorer-

  136. -kanske inte är nånting som stoppar
    processen från att börja.

  137. Men det har ändå betydelse för
    om man får sjukdomen.

  138. När börjar det?
    Jag visade kvinnoundersökningen.

  139. Sverige är tidigt med ryggvätskeprov.
    I Göteborg sen 60-talet.

  140. I vår befolkningsundersökning
    gjorde vi det 1992.

  141. Då har vi möjlighet att följa
    i arton år.

  142. Det vi hittade då...
    Vi tittade på dem som blev dementa-

  143. -efter de första 8 åren,
    9 till 13 år och 14 till 18 år.

  144. Och ni ser att ända bort till
    18 år innan man blir dement-

  145. -kan vi se att man har lägre nivåer
    på det här ämnet.

  146. Åtta år innan ser man förändringar
    i tau-proteinet-

  147. -som är kopplat till
    de här neurofibrillerna.

  148. Ingen har kunnat visa det här förut.
    Teorierna bygger på-

  149. -att man räknat baklänges. Vi har
    kunnat följa det framlänges.

  150. Ännu mer sensationellt
    är den här bilden.

  151. Ser inte den ganska sensationell ut?

  152. Vi gjorde så här
    att vi tittade på medianen.

  153. De som hade 50 procent lägre
    värden... Låga värden är dåligt.

  154. Och de 50 procent som hade de högsta
    värdena. När vi följt dem...

  155. De var 70 när studien började,
    90 när den slutade.

  156. De röda är Alzheimers sjukdom.

  157. Ingen som ligger i den övre nivån
    har i princip fått alzheimer.

  158. Några här har fått vaskulär demens
    i slutet av studien.

  159. I princip är det så
    att om man ligger på den högre nivån-

  160. -och tar de närmsta 20 åren,
    verkar man inte få alzheimer.

  161. Om ni är rädda för alzheimer
    och ligger i den övre nivån-

  162. -kan ni röka, supa, äta fet mat.
    Ingenting händer.

  163. Ni får andra sjukdomar,
    men inte alzheimer.

  164. Det är sensationellt att man så
    klart och tydligt kan se det här.

  165. Kan man förebygga demens?

  166. Eller stoppa den tidigaste processen
    genom livsstilsförändringar?

  167. Och så ska jag prata om
    tvålen i badkaret.

  168. Kan Alzheimers sjukdom förebyggas?

  169. I våra studier har vi hittat
    påverkbara riskfaktorer.

  170. En sak vi hittat är
    att riskfaktorer för kärlsjukdom-

  171. -stroke och hjärtinfarkt, verkar
    vara riskfaktorer för alzheimer.

  172. Vi var först att hitta att högt blod-
    tryck ökade risken för alzheimer.

  173. Vi tittade på 70-årsundersökningen.
    Då kunde vi... Om jag hittar pilen.

  174. Ser ni pilen? Bra.
    Här blev folk dementa.

  175. De som får alzheimer när de var
    dementa hade lägre tryck.

  176. Innan pratade man om
    att lågt blodtryck var farligt.

  177. Men när vi gick tillbaka 15 år,
    såg vi att de hade högre blodtryck-

  178. -innan de blev dementa. Sen sjönk
    blodtrycket när de blev dementa.

  179. Ofta när man hittar en grej
    börjar andra titta på det.

  180. Och det här hittade man
    på olika studier i hela världen.

  181. Här ser ni från kvinnoundersökningen.

  182. Det är de som får demens. De ligger
    lite högre i blodtryck hela livet.

  183. När de blir dementa sjunker det.

  184. Så blodtryck är en riskfaktor
    för alzheimer.

  185. När jag var medicinstudent,
    fick jag lära mig-

  186. -att man inte ska behandla äldre
    för högt blodtryck.

  187. Det har gjorts ett tjugotal studier
    på det här. Ingen har hittat-

  188. -att man har ökad risk för demens
    när man behandlar högt blodtryck.

  189. De flesta studier hittar att man har
    en lägre risk. Det är inte farligt-

  190. -att behandla högt blodtryck hos
    äldre om man behandlar det rätt.

  191. Högt blodtryck hos medelålders
    kvinnor som inte behandlades-

  192. -var gruppen som fick demens
    i hög ålder.

  193. Högt kolesterol ökar risken.
    Diabetes ökar risken.

  194. Åderförkalkning och övervikt ökar
    risken för Alzheimers sjukdom.

  195. Det här är väldigt tjocka människor.
    Det ser vi nästan inte i Sverige.

  196. Det är från USA. Övervikt är ett BMI
    på mer än 25,0 kg per kvadratmeter.

  197. Fetma är mer än 30,0 kg per
    kvadratmeter.

  198. BMI på föreläsaren är 25,5,
    så ser ni ungefär hur det är.

  199. Ni ser att det är 18/3,
    så jag har kollat det.

  200. Hur många av er är det som vet
    hur många kvadratmeter ni är?

  201. Då är det lätt att räkna ut BMI.

  202. Jag upptar 3,1 kvadratmeter
    av världen.

  203. Ni kan kolla själva.
    När vi tittade på det här-

  204. -hittade vi också
    i den här H70-studien-

  205. -att om man hade högre BMI, hade man
    en ökad risk att få alzheimer.

  206. Fetma är en stor grej i USA.

  207. Jag råkade vara i USA
    när vi publicerade det här.

  208. Plötsligt var det i varenda tidning.

  209. Det fick ett enormt genomslag.

  210. Sen har vi hittat fysisk träning,
    bra lungfunktion.

  211. I kvinnoundersökningen hade
    de som hade bättre lungfunktion-

  212. -i medelåldern mindre risk
    att få alzheimer.

  213. Vi har tittat på homocystein, som är
    kopplat till brist på vitaminet B12.

  214. Det mätte vi 1968.

  215. Då såg vi att man kunde se
    att de hade en ökad risk för demens.

  216. Det som är viktigt är att vi var
    tvungna att följa folk i 20 år-

  217. -innan vi började se det här.
    Man måste ha lång uppföljningstid.

  218. Stress är kopplat till ökad risk
    för Alzheimers sjukdom.

  219. När kvinnorna sa att de var stressade
    när de var i medelåldern-

  220. -hade de ökad risk att få demens.

  221. Det här kom upp i
    "Good Morning America".

  222. Nej, det var inte... Det var nåt
    amerikanskt program där de sa:

  223. "Det här innebär
    att alla kvinnor får demens."

  224. Neurotisk personlighet har vi hittat.

  225. Neurotisk personlighet i medelåldern
    visade sig vara kopplat till demens.

  226. Det är att man överreagerar,
    man blir ångestfylld-

  227. -man tänker ofta lite negativt.

  228. Det skulle kunna behandlas med
    kognitiv terapi.

  229. Här var också en grej som hände:
    Vi blev uppringda av tidningar.

  230. Times frågade: "Är det sant att man
    blir dement om man är svartsjuk?"

  231. Då visade det sig att...

  232. I våra test hade vi ingenting
    om svartsjuka.

  233. Om man tittade på Wikipedia, stod det
    att det var kopplat till svartsjuka.

  234. De hade tittat i Wikipedia och skrev:
    "Svartsjuka ger demens."

  235. Ni kan tänka er hur det kan användas
    i olika situationer.

  236. Intellektuell aktivitet är skyddande.

  237. Intellektuell aktivitet i medelåldern
    skyddar mot Alzheimers sjukdom.

  238. Fysisk aktivitet skyddar
    mot vaskulär demens.

  239. Konstnärlig aktivitet minskade risken
    för alzheimer. Att man målade-

  240. -spelade ett instrument
    och gick på konserter.

  241. Det här är kontrollerat på sociala
    faktorer, utbildning och såna grejer.

  242. Diet har betydelse. Rödvin.
    Alkoholförbrukning.

  243. Vi hittade att vin minskade risken
    för Alzheimers sjukdom.

  244. Starksprit ökade risken. Det är nog
    så att lite vin kan vara skyddande.

  245. Faran är att man dricker för mycket.
    Då visar studier ökad risk.

  246. Tvålen i badkaret.

  247. Man tänker: "Nu har vi hittat
    alla riskfaktorer."

  248. När vi tror det,
    har befolkningen förändrats.

  249. Nu kommer jag till förändringar-

  250. -mellan de första
    och de senare grupperna.

  251. Dels har vi fått högre utbildning.
    En av de bästa skyddande faktorerna.

  252. Vill man skydda befolkningen mot
    demens, ska man öka utbildningsnivån.

  253. Men vi ser att 75-åringar i dag...

  254. Det var 4 procent som behövde hjälp
    med dagliga aktiviteter nu.

  255. 17 procent för 30 år sen.
    Man var mindre oberoende.

  256. Många mer kör bil själva.

  257. Olika aktiviteter ökar. Vi brukar
    säga att de första grupperna-

  258. -var glada att ha en hyfsad pension.
    I dag ser man fram emot-

  259. -att ha den livslånga semestern
    då man ska ut och resa.

  260. Över hälften av 75-åringar i dag
    har rest utomlands det senaste året-

  261. -mot 14 procent för 30 år sen.

  262. Lungfunktionen är 10-15 procent
    bättre i dag än för 30 år sen.

  263. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar.

  264. Stroke ökar. Det beror antagligen på
    att fler överlever en stroke.

  265. Andelen rökare minskar bland män,
    men ökar dramatiskt bland kvinnor.

  266. Diabetes, övervikt och fetma
    har ökat bland äldre.

  267. Högt blodtryck och kolesterol
    har minskat.

  268. I blodtrycket är det dramatiska
    förändringar.

  269. Här har blodtrycket gått ner...

  270. 170 låg det systoliska övertrycket
    hos kvinnor på 70-talet på.

  271. Det har gått ner till 150.
    Det har även gått ner hos män.

  272. Den stora förbättringen
    har vi sett bland kvinnorna.

  273. En del har med behandling att göra.
    En ganska stor del har med att man...

  274. ...i dag har... Vad heter det nu?

  275. Det har inte bara med behandling
    av högt blodtryck att göra.

  276. En del tror att det beror på att man
    har infört kyl och frys på 50-talet.

  277. Då vill ni veta varför. Det innebär
    att man behöver salta maten mindre.

  278. Det kan vara en orsak.

  279. Riskkonsumtion av alkohol har ökat
    framför allt hos kvinnor.

  280. Personligheten har förändrats.
    Kvinnor är mer aggressiva.

  281. Jag skulle prata om det
    på en presskonferens.

  282. Då sa presskillen på vårt
    universitet: "Kommentera inte det!"

  283. Men grejen är
    att kvinnor blir mer lika män.

  284. Nu vill ni veta
    hur det är med sexlivet, va?

  285. Äldre i dag är mer sexuellt aktiva.

  286. Man har också bättre
    sexuell kvalitet.

  287. Sen är det nånting som heter
    kognitiv reserv.

  288. Genom att senare födelsekohorter
    har levt ett mer hälsosamt liv-

  289. -har hjärnan redan från födseln
    kanske fått-

  290. -mer tillförsel av näring, vilket gör
    att man får en bättre hjärna.

  291. Dessutom tycks den högre utbildningen
    påverka synapserna i hjärnan.

  292. Man får en större reserv som ger mer
    motstånd mot hjärnsjukdomar.

  293. Man behöver mer alzheimerförändringar
    i hjärnan för att få demens.

  294. Det är tanken bakom
    den kognitiva reserven.

  295. När vi gjorde intelligenstester,
    såg vi-

  296. -att de som vi undersökte på
    2000-talet - 70-åringar-

  297. -var betydligt bättre på
    de här testerna-

  298. -jämfört med dem som undersöktes
    på 70-talet.

  299. Man såg skillnad i testresultaten-

  300. -mellan dem som blev dementa
    fem år senare-

  301. -och dem som inte blev dementa.
    På 70-talet.

  302. I dag kan vi inte se det längre.
    Antagligen gör den större reserven-

  303. -att det dröjer längre
    innan man får de milda symtomen.

  304. Vad händer med demenssjukdomar?

  305. Vi har undersökt 85-åringar
    födda 1901 och 1923-24.

  306. Utbildningsnivån har ökat rejält.

  307. De som har mer än grundskola
    har ökat från 25 till 60 procent.

  308. Demensförekomsten har minskat
    från 31 till 24 procent.

  309. När vi tittade på orsaken till det,
    verkar högre utbildningsförekomst-

  310. -förklara ganska mycket av det här.

  311. Antagligen är att höja utbildnings-
    nivån det bästa man kan göra.

  312. Utbildningsnivå är också
    kopplat till saker som...

  313. Som hjärt- och kärlsjukdomar.
    Det är bra ju mer man utbildar sig.

  314. Vi har också hittat en annan effekt
    av den ökade reserven.

  315. Förekomst av stroke bland 85-åringar
    ökade från 16 till 30 procent.

  316. Jag gjorde karriär på att stroke
    var en viktig orsak till demens.

  317. Nu ser vi minskning av demens
    trots att stroken har ökat.

  318. När vi tittar på det här, var det så-

  319. -att på 80-talet var det
    att om man hade en stroke, hade man-

  320. -fyra gånger så stor risk
    att få demens. I dag har man-

  321. -bara 1,8 procent ökad risk.

  322. Risken för demens efter stroke
    har minskat.

  323. Antagligen beroende på
    att man har mer reserv.

  324. Hur ska vi förebygga demens?

  325. Det som är bra för hjärnan
    är bra för hjärtat.

  326. Det som är bra för hjärtat
    är bra för hjärnan.

  327. Man ska sluta röka, upptäcka
    och behandla högt blodtryck.

  328. Hur många här har kollat sitt
    blodtryck det senaste året?

  329. Ni är åtta gånger så bra som när jag
    har det här för sjukvårdspersonal-

  330. -eller läkare. Jag är imponerad.

  331. Har ni kollat ert kolesterol också?
    Ni är grymt bra!

  332. Det gäller att kolla om man har dia-
    betes. Man ska upptäcka hjärtflimmer.

  333. Diet är viktigt. Motion och
    god lungfunktion är viktigt.

  334. Man ska undvika övervikt.

  335. Man ska behandla kroppsliga och
    psykiska sjukdomar.

  336. Man ska minska stress och försöka
    sova bra. Ät rätt mat.

  337. Det är de vanliga råden.

  338. Nån sa: "Råden man brukar få
    från sin mamma."

  339. "Och mammor har alltid rätt."

  340. Ät mycket grönsaker. Fisk. Man brukar
    rekommendera fet kallvattenfisk.

  341. Gröna bladgrönsaker. Omega 3.

  342. Man ska undvika socker och fet mat.

  343. Man ska ha fritidsaktiviteter.
    Mentalt stimulerande aktiviteter.

  344. Försöka ha ett bra socialt nätverk.
    Man brukar prata om Medelhavsdiet.

  345. Ett tag hade vi fyndet hög sexuell
    aktivitet minskade risken för demens.

  346. Men det höll inte riktigt.
    Rödvin antagligen.

  347. Om ni tänker Medelhavsdiet,
    hög sexuell aktivitet och rödvin...

  348. Man ska alltså skriva ett recept på
    en resa till Mallorca.

  349. Jag tror
    att jag har pratat i 30 minuter nu.

  350. Jag tror att jag stoppar där. Tack.

  351. Just det, jag ska visa lite grann.

  352. Jag måste visa
    att jag har lite folk som...

  353. Det här är de som jobbar med mig.
    Alla ska ha sin del.

  354. Tack.

  355. Du vet hur snabbt rykten florerar,
    vare sig det går via Wikipedia-

  356. -eller andra spridningssätt.
    Nu har vi ditt ord på-

  357. -att det är vin och sex som är
    lösningen på de flesta problem.

  358. Tack. Men vi stannar inte där.

  359. De allra första tecknen på demens...

  360. Du talar om när man börjat göra
    medicinska undersökningar.

  361. Lill Lindfors var inne på
    "Alzheimer light".

  362. Hur illa hon tyckte om
    det begreppet.

  363. Ska man vara orolig när man glömmer
    nyckeln eller tappar namn?

  364. Vad är vanliga varningstecken
    för en vanlig människa?

  365. De första tecknen är
    väldigt lätta minnesstörningar.

  366. Hur många känner igen sig? Ni ser.
    Allihop.

  367. Det kan vara de första tecknen.

  368. Man brukar säga
    att det måste vara nåt mer.

  369. Jag glömmer namnen på mina barn
    ibland, vilket är lite skrämmande.

  370. Hur många har du?

  371. Inte så många. Väldigt pinsamt.

  372. Men när de stora luckorna
    börjar komma-

  373. -då kan man se det som
    ett varningstecken.

  374. Vi får sämre minne när vi blir äldre.
    Ju äldre man blir-

  375. -börjar man skärma bort
    allting som är oviktigt.

  376. Vilket gör att man inte lägger märke
    till saker på samma sätt.

  377. Men när det börjar bli allvarligt,
    ska man gå på en utredning.

  378. En av orsakerna är stress. Vi har
    hört att stress är relativt...

  379. Det är en individuell upplevelse.

  380. Är det den faktiska eller upplevda
    stressen som är farlig?

  381. Om du inte upplever stressen,
    har du väl ingen faktisk stress.

  382. Men...jag vill återigen säga
    det jag sa i början.

  383. Stress ökar inte risken på
    individnivå jättemycket.

  384. Utan det är i kombination
    med en massa andra grejer.

  385. Men stressen kan öka
    din egen individuella risk.

  386. En individuell risk som påverkas av
    genetiska faktorer och andra grejer.

  387. Jag har lärt mig...
    Jag trodde inte på prevention...

  388. Jag trodde mest på genetiska
    och biologiska faktorer.

  389. Men ser man skillnaderna mellan
    födelsekohorter, inser man-

  390. -att vi kan göra
    väldigt mycket själva-

  391. -och genom att omgivningen förändras.

  392. Men stress är en grej
    som inte är nyttig.

  393. Du var inne på genuskillnader.

  394. Finns det nån skillnad på hur
    alzheimer drabbar män och kvinnor?

  395. Hur processen är, hur snabbt det är,
    eller är det precis likadant?

  396. I stort sett är det samma.

  397. Kvinnor har en ökad risk efter 85-90-
    årsåldern. Det beror antagligen på-

  398. -att kvinnor lever längre.
    Är du man och lever till 90 år-

  399. -har du antagligen skyddande faktorer
    för Alzheimers sjukdom.

  400. Högre förekomst av demens efter 90 år
    hos kvinnor.

  401. Men i övrigt ska det vara likadant.

  402. Du poängterade verkligen utbildning.

  403. Vad är det som ingår i det? Är det-

  404. -det att med en hög utbildningsnivå
    äter man oftast bättre?

  405. Man rör sig mer, man reser mer,
    man har de här sociala kontakterna?

  406. Eller är det just hjärngymnastiken
    som är bra?

  407. Jag tror återigen
    att det är en kombination.

  408. Nu är det fler
    som har högre utbildning.

  409. Det finns studier som tyder på
    att du ökar bindningarna i hjärnan.

  410. Ju mer såna du har,
    då får du en reservkapacitet.

  411. Det kanske inte minskar din risk
    att få alzheimer i hjärnan.

  412. Men det kan minska din risk
    när du har alzheimer i hjärnan.

  413. En av de senare grejerna
    som man har hittat-

  414. -är att ungefär hälften av dem som
    har Alzheimers sjukdom i hjärnan...

  415. Ungefär hälften av dem som har
    Alzheimers sjukdom är inte dementa.

  416. De blir inte dementa. Vilket man tror
    beror på reservkapaciteten.

  417. Ökad utbildningsnivå leder kanske
    till att du äter mer hälsosam mat-

  418. -och lever ett hälsosammare liv.

  419. Du kanske har ett bättre jobb
    som skyddar dig.

  420. Men om man har en halvdan utbildning,
    ska man störta i väg på kvällskurser?

  421. I så fall är det viktigt
    att man vill gå kvällskurser.

  422. Studier tyder på att om man
    fortsätter hålla i gång hjärnan-

  423. -kan man kanske skjuta upp processen.
    Grejen med medicin...

  424. Vad vi lär oss mer och mer när vi
    börjar kunna diagnostisera levande-

  425. -är att det inte är som vi tror.
    Man kan ha sjukdomar i kroppen-

  426. -och i hjärnan
    utan att det ger symtom.

  427. Det som är intressant är om det ger
    symtom. Om jag har alzheimer-

  428. -och ändå kan vara lika klar,
    spelar det inte så stor roll.

  429. Bromsmediciner. Där har det väl hänt
    mycket på kort tid?

  430. Det är tio, tolv år sen
    det kom nån ny medicin.

  431. -Det har inte hänt mycket på sistone?
    -Inte alls mycket på sistone.

  432. Det kom några bromsmediciner
    som är kopplade till minnet.

  433. De kom -98 ungefär.
    Sen kom det nån medicin 2001.

  434. Sen har det inte kommit nån ny medi-
    cin som man använder i befolkningen.

  435. Medicinerna har effekt i ungefär
    1/5 av fallen.

  436. Vilket inte är så dåligt. Ofta är det
    så att läkemedel inte har effekt-

  437. -i mer än hälften av dem
    som får läkemedel.

  438. 1/5 på en sjukdom som alzheimer
    är ganska bra.

  439. Dessutom tror vi
    att effekten är underskattad-

  440. -beroende på hur man testar
    när man gör läkemedelsprövningar.

  441. Den kliniska erfarenheten är att
    många patienter i dag klarar saker-

  442. -som jag inte trodde att
    en Alzheimerpatient skulle klara.

  443. De påverkar dock inte själva
    sjukdomen, utan symtomen.

  444. Många äldre äter redan mediciner
    av andra anledningar.

  445. Förstör det varandra?
    Påverkar det hjärnan...

  446. Det kan göra det.
    Det finns läkemedel som kan göra det-

  447. -att man ter sig som en
    Alzheimerpatient.

  448. De här förändringarna kanske börjar
    25-30 år innan du blir dement.

  449. Åren innan du får demensen
    är din hjärna kanske känsligare.

  450. Ett läkemedel sätter ner hjärnan,
    då får du demenssymtom.

  451. Sätter man ut läkemedel får du inte
    symtom, men kanske sjukdomen senare.

  452. Allra sist, för tiden är ute.

  453. "Din tid är ute"...! Det är säkert
    den vanligaste frågan du får:

  454. Exakt hur mycket rödvin
    skulle man dricka?

  455. Den första studien kom från Frankrike
    och Bordeauxdistriktet.

  456. En bra studie
    gjord av rätt välkända...

  457. De skrev att man bara skulle dricka
    en moderat mängd rödvin.

  458. En moderat mängd var
    en halv liter om dagen.

  459. Men när man gör studier
    i andra länder-

  460. -kanske det är ett glas rödvin
    eller ett halvt glas.

  461. Faran är att dricker man för mycket,
    är det tvärtom.

  462. Det finns så många etnologiska
    studier i så många kulturer-

  463. -som visar på det här.

  464. Normalt är det så att om man hittar
    det i så många, har det betydelse.

  465. En liten mängd
    kan säkert vara nyttig.

  466. Faran är att har man druckit ett glas
    kanske man vill ha lite mer.

  467. Tack så mycket.

  468. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att bromsa demens

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Är det sant att man blir dement om man är svartsjuk? Den frågan fick professor Ingmar Skoog från Göteborgs universitet vid ett tillfälle. Hans forskning om Alzheimers sjukdom visar vilka faktorer som kan skydda mot demens och vilka faktorer som kan påskynda demens. Här berättar han som sina senaste forskningsrön. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Alzheimers sjukdom, Demens, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Uppdrag: lösa hjärnans mysterium

Nittio procent av vår kunskap om hjärnan har vi lärt oss de senaste två decennierna. Hjärnforskningen går fort, berättar Hjärnfondens generalsekreterare Gunilla Steinwall i det här talet från Hjärnans dag 2015. Att hitta lösningar till hjärnans gåtor och stötta den bästa forskningen är Hjärnfondens viktigaste uppdrag, konstaterar hon. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Barnhjärnans uppkoppling

För tidigt födda barn har inte samma utvecklade nätverk i hjärnan som barn som föds i normal tid. Risken finns också att för tidigt födda utvecklar sjukdomar och hjärnskador. Det berättar Ulrika Åden, forskare vid Karolinska institutet, som forskar på barnhjärnan. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Min vardag med adhd

Var inte rädd att söka hjälp. Det säger Vilhelm Nordström som är diagnostiserad med adhd. För honom tog det flera år innan han själv accepterade sin diagnos. Här berättar han om vad som är viktigt när man lever med adhd, som exempelvis att söka hjälp och vikten av att ha vänner som kan vara ärliga och stötta en genom livet. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Så hjälper vi barn med adhd

Barn med adhd kan bli deprimerade, självmordsbenägna och utbrända, berättar Ann Sophie Forsell Öhrn som är mamma till två barn med adhd och asperger. I det här panelsamtalet diskuterar hon vad vi kan göra åt ungas hjärnohälsa tillsammans med forskaren Emma Frans och psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Spring för att gymma hjärnan

När vi tränar fysiskt bildas nya hjärnceller. Om den här revolutionerande upptäckten pratar Yvonne Forsell, psykiatriker och professor vid Karolinska institutet. Förr trodde man att hjärnceller dör med tiden, men så är det alltså inte. Det är till exempel ingen slump att vi mår bättre i både kropp och huvud efter ett träningspass. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Hur hjärnan styr kroppen

Professor Mats Lekander ger exempel på hjärnans alla vardagliga funktioner och berättar om hur hjärnan påverkar vårt generella hälsotillstånd genom att den reglerar bland annat sömn, stress och inflammation. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Superminne hos äldre

Hur ska vi lyckas hålla hjärnan frisk och fungerande genom hela livet? Det kan hjärnforskaren Lars Nyberg vid Umeå universitet svara på. Det som ofta sviker oss först på ålderns höst är minnet. Men att vi blir glömska när vi blir gamla stämmer inte alltid. Vissa 75-åringar har fortfarande ett väldigt gott minne. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Framsteg inom strokeforskning

Stroke drabbar 35 000 personer i Sverige varje år och är den vanligaste orsaken till fysiska handikapp hos vuxna. Det är också den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Mot dessa tuffa odds försöker forskarna att arbeta för att nå framsteg, berättar Nils Wahlgren, professor i neurologi. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Att bromsa demens

Är det sant att man blir dement om man är svartsjuk? Den frågan fick professor Ingmar Skoog från Göteborgs universitet vid ett tillfälle. Hans forskning om Alzheimers sjukdom visar vilka faktorer som kan skydda mot demens och vilka faktorer som kan påskynda demens. Här berättar han som sina senaste forskningsrön. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.