Titta

UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Om UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Under Hjärnans dag får vi höra Sveriges främsta hjärnforskare dela med sig av de senaste forskningsrönen och öka våra kunskaper om vad som händer i den fantastiska hjärnan, men också när allt inte fungerar som det ska. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärnans dag 2015 : Hur hjärnan styr kroppenDela
  1. Tack.
    Jag är på Stressforskningsinstitutet-

  2. -Stockholms universitet
    och Karolinska institutet.

  3. Jag ska prata om ett ämne-

  4. -som engagerar mig
    utifrån många olika perspektiv.

  5. Det vill säga: Hur förstår hjärnan
    händelser ute i kroppen?

  6. Vad kan vi lära oss om
    hur hjärnan faktiskt tolkar-

  7. -aktivt händelser ute i kroppen och
    vad betyder det för hälsa och ohälsa?

  8. Både i
    ett lite större hälsoperspektiv-

  9. -och i ett lite
    mer vardagligt perspektiv.

  10. Då kan immunsystemet komma in,
    vi kan prata om sömn och stress.

  11. Vi kan prata om sånt som är gemensamt
    för olika typer av ohälsotillstånd.

  12. Jag ska börja med att göra en analogi
    med nåt jag vet mycket mer om.

  13. Det vill säga:
    Vad hjärnan vet om omvärlden.

  14. Jag ska ta ett superaktuellt exempel,
    som jag tror att ni har sett.

  15. Rätt många har sett detta.
    Vilken färg har klänningen?

  16. Svart eller blå? Upp med en hand.
    Svart och blå.

  17. Vit och guld? Upp med en hand.

  18. Det är några non responders,
    men de flesta svarar.

  19. Det är konstigt. Hur kan man uppfatta
    det här på mer än det sanna sättet?

  20. Svaret är att det inte finns nåt
    sant sätt. Allt är beroende av-

  21. -omständigheter
    som hjärnan kompenserar för-

  22. -för att förstå
    hur nåt egentligen är.

  23. Det är det som är spännande. Hjärnan
    lyckas nästan alltid luska ut-

  24. -hur saker och ting egentligen är,
    men när vi använder illusioner-

  25. -kan vi lura hjärnan att göra fel-

  26. -och därmed dra slutsatser om hur
    hjärnan gör för att förstå omvärlden.

  27. Oftast funkar det här jättebra,
    men inte i alla typer av situationer-

  28. -för alla människor eller
    för alla olika typer av tillstånd.

  29. Den här typen av synvillor
    har vi vetat nåt om i över hundra år.

  30. Man har studerat länge hur man kan se
    vilka regler som finns-

  31. -för att tolka omvärlden
    via till exempel synsinnet.

  32. Mycket gammal tradition.

  33. Om vi ska titta lite närmre
    på det där-

  34. -för att ni ska förstå hur det går
    till, kan man visa det tydligare.

  35. Om man tänker sig
    att vi har en svart/blå klänning-

  36. -och en vit/guld-färgad klänning.
    De är belysta på olika sätt.

  37. Ni ser att det ligger mörkare
    och ljusare ljus över olika partier.

  38. Då får de olika färg-

  39. -men vi uppfattar ändå
    att den till vänster är blå/svart-

  40. -och den andra är vit/guld, men om vi
    plockar ut en liten del av det där...

  41. Nu lyfter jag ut de högra delarna.

  42. De var ju samma.

  43. Väldigt konstigt. Ni får en ny chans.
    Vi lyfter tillbaka dem.

  44. Titta nu. Nu byter de från att vara
    samma till vit/guld och blå/svart.

  45. Nånstans här... Pang.

  46. Varför?
    Jo, ljusförhållandena är olika-

  47. -och vi vill uppfatta saker lika
    fast omständigheterna växlar.

  48. Alltså kompenserar hjärnan
    för ljusförhållandena-

  49. -och då kan man lika gärna tolka det
    som antingen svart/blått-

  50. -eller guld/vitt. Himla fiffigt.

  51. Okej, vi tar ett till exempel.
    Håll i er nu.

  52. Svarta eller vita schackpjäser?

  53. Vita där uppe, svarta där nere.

  54. Då plockar jag ut en liten del
    av den där svarta pjäsen-

  55. -för att kunna jämföra den
    med den vita.

  56. Den försvann,
    för den var inte likadan. Okej.

  57. Svart och vitt, vitt och svart.

  58. Allt är en fråga om tolkning
    om vi lurar systemet.

  59. Det här är intressant,
    för det här vet vi ganska mycket om-

  60. -för att förstå reglerna
    som hjärnan pysslar med.

  61. Både beskrivna i beteendetermer-

  62. -eller för att studera
    själva hjärnans arbete.

  63. Då ser man att systemet skickar in
    en signal som är på ett visst sätt.

  64. Ju längre signalen
    förflyttas i hjärnan och bearbetas-

  65. -desto mer påverkas den av
    tolkning av omständigheter.

  66. Man upplever nåt som nåt helt annat.

  67. Det vet vi mycket om
    vad gäller den yttre världen.

  68. Men hur är det med den inre världen?

  69. Vore det inte konstigt om hjärnan-

  70. -gör tolkningsarbete för den
    yttre världen, men inte för den inre?

  71. Måste det inte vara likadant
    för kroppsliga tillstånd?

  72. Att vi faktiskt gör en aktiv tolkning
    av nåt som händer i kroppen.

  73. Hjärnan är naturligtvis en del av
    kroppen, men här skiljer vi dem åt.

  74. En signal
    som kommer om till exempel smärta-

  75. -är ytterst subjektiv
    till sin karaktär.

  76. Det betyder
    att hjärnan tolkar omständigheter-

  77. -för att veta vad det är för signal
    för att värdera den.

  78. Ska den kopplas till nåt beteende?
    Att springa i väg?

  79. Är det ett positivt budskap smärtan
    kommer med?

  80. Man kanske har lyssnat på
    Yvonne Forssells föredrag-

  81. -och sen fått träningsvärk.
    "Skönt! Kvittot. En jättebra smärta!"

  82. Det är väldigt olika
    beroende på hur man uppfattar det.

  83. Vad det gäller placeboeffekter
    har man börjat lära sig-

  84. -hur hjärnan hanterar signaler olika-

  85. -men inom många områden
    vet man ingenting om tolkningen.

  86. De här är terapeutiskt intressant,
    för om tolkningen betyder så mycket-

  87. -den är inte allt, bara en del-

  88. -kan vi sannolikt påverka den.

  89. Vi kan hjälpa personen att må bättre
    om vi förstår det här bättre.

  90. Vad vet vi då om hjärnans hantering
    av såna här inre områden?

  91. Då är det så intressant
    att det förenklat är så-

  92. -att intill områden i hjärnan
    som sysslar med yttre information-

  93. -ligger områden som framför
    allt sysslar med inre information.

  94. Det är inte riktigt så enkelt,
    men relativt sant.

  95. Nu visar jag två områden
    som i hög grad sysslar med detta.

  96. Den högra bilden föreställer
    ett område som heter insulacortex.

  97. Det är en dold del av hjärnan,
    så man får ta bort lite grand så där-

  98. -för att se den.

  99. Om man visar på en modell av hjärnan,
    kan man lyfta lite på...

  100. Man kan inte göra
    det på en riktig hjärna.

  101. Ni ser att det tittar fram
    en bit hjärnbark-

  102. -mellan tinningloben och hjässloben.
    Det ligger dolt där inne, ett område-

  103. -som är jätterelevant
    och heter insulacortex.

  104. Vi vet mycket om
    hur syninformationen hanteras.

  105. Den kommer in där bak och
    hanteras sen på ett mer abstrakt vis-

  106. -ju längre fram den kommer,
    för att förstå omständigheter.

  107. Det här med klänning av en viss färg
    och belysning...

  108. Den bearbetar successivt. Samma sak
    verkar gälla den inre informationen.

  109. Lite förenklat,
    men det är så vi förstår det nu.

  110. I den bakre delen av insulacortex,
    kommer information in-

  111. -mer som den är från kroppen.

  112. Sen färdas den framåt,
    så längre fram i insulacortex-

  113. -har vi information
    som är mer abstrakt.

  114. Alltså hur förstår vi
    en kroppslig signal?

  115. Det kan vara smärta,
    äckel, illamående, andnöd...

  116. Det kan vara emotionsrelaterat.
    Det blir liksom en abstraktion.

  117. Sen finns det andra områden,
    som i frontalloben-

  118. -som försöker förstå de här
    signalerna och reglera dem.

  119. "Är det här nåt vi ska påverkas av?
    Ska vi trycka bort smärtsignalen?"

  120. "Ska vi reglera känslorna?"

  121. Till exempel orbitofrontala cortex
    som ligger på hjärnans undersida-

  122. -av pannloben.
    Ni ser det på den högra bilden.

  123. Med lite färger,
    det är på hjärnans undersida.

  124. Nåt intressant med de här områdena...

  125. Vi vet inte exakt vad det betyder,
    men de är otroligt olika-

  126. -mellan människor.

  127. Högra bilden är fem bilder av
    insulacortex hos olika individer.

  128. Man kan se vad olika de är
    rent utseendemässigt.

  129. De har olika typer av
    vindlingar och fåror.

  130. På motsvarande sätt, fast här är
    det orbitofrontala cortex färgat.

  131. Man kan se på de här tre individerna-

  132. -att utbredningen av färgerna
    är olika.

  133. Titta på det röda området.
    Det är stor individuell variation-

  134. -mellan olika personer.

  135. Det här kan ha betydelse för hur
    olika vi värderar smärtkänslighet-

  136. -eller har vi en sån här
    "pärgrävarmentalitet"-

  137. -som jag hörde svenska
    världsmästarinnan i armbrytning säga.

  138. Hon sa att hon hade
    en pärgrävarmentalitet.

  139. Man mådde lite si och så,
    men gick ut och grävde potatis.

  140. Citera mig inte att det här beror på
    olikheter här, men nåt i den stilen.

  141. Ett annat område som trycker ned
    smärta, vi vet att de ser olika ut-

  142. -och att kroniska smärttillstånd är
    förknippade med lite mindre substans-

  143. -i det här området, särskilt ju
    längre man har haft kronisk smärta.

  144. Här är nåt vi kan undersöka.

  145. Här kan det finnas nåt intressant
    som har med hjärnsignaler att göra.

  146. Tänk er att vi är ute och går
    en vacker dag...

  147. ...med våra små hjärnor.

  148. Jag tänkte "mitt lilla fejs och jag"-

  149. -men det har med Lill Lindfors
    att göra.

  150. Vi tänker oss att vi känner oss
    på ett visst sätt så här.

  151. "Vilken härlig dag vi har.
    Underbart."

  152. "Fast... Känner jag mig inte
    lite trött? Kanske lite trött."

  153. "Är inte livet lite...?"

  154. "Mitt jobb är inte så kul."

  155. "Arbetskamraterna
    är verkligen inget vidare."

  156. "När jag tänker på det... Jag
    skulle vilja gå hem och lägga mig."

  157. "Under en filt.
    Jag fryser lite också."

  158. "Jag känner lite obehag. Jag känner
    mig stressad och har lite ont."

  159. "Vad är det som händer?"

  160. Det här beror på
    hur kroppen försöker reglera hjärnan.

  161. Det gör den genom att utsöndra ämnen
    som kan färdas i blodet-

  162. -upp till hjärnan
    och smita in på särskilda ställen.

  163. Det gör att vi känner oss annorlunda
    när vi börjar bli sjuka.

  164. Ni känner igen känslan
    när man börjar få en influensa-

  165. -eller en kraftig förkylning. De
    börjar ofta med trötthet eller olust.

  166. Sen inser man
    att man håller på att bli sjuk.

  167. Då blir man nästan lättad,
    eftersom det är nåt konkret.

  168. Det är inte kul att bli sjuk,
    men bättre än att vara smådeprimerad.

  169. Kroppen reglerar hjärnan,
    och hjärnan reglerar kroppen.

  170. Kroppen måste signalera till hjärnan,
    så hjärnan vet vad som händer.

  171. Hjärnan kan då hjälpa till med
    att reglera kroppsliga fenomen.

  172. Men det är också så att delar av det
    reglersystem som finns i kroppen-

  173. -som immunförsvaret...

  174. Det behöver reglera hjärnan för
    att ändra beteendet.

  175. Det jag illustrerade med sprejen
    var inflammation-

  176. -och inflammationspåverkan
    på hjärnan.

  177. Så att vi både kan skicka en signal
    från hjärnan som styr immunsystemet-

  178. -och för att vi ska ändra beteende.
    Det har varit bra för våra förfäder-

  179. -att gå och lägga sig, vila, spara
    energi, känna sig smärtkänslig.

  180. Det är anledningen till
    att vi och djuren reagerar så.

  181. Med beteendehämning, förändrat
    sinnestillstånd, ändrad aptit...

  182. När man är sjuk.

  183. Okej...

  184. Nu måste jag torka bort
    inflammationsprodukterna-

  185. -så jag inte kliar mig i ögat.
    Tänk er det här som en modell.

  186. En person andas in bakterier.

  187. Bakterierna kommer in i kroppen
    och sen så...

  188. Det är de små röda sakerna där borta.

  189. Sen finns det särskilda receptorer
    på vita blodkroppar-

  190. -på olika ställen, som känner
    igen det här, aktiverar cellen-

  191. -och sen ser vi en produktion
    av små röda saker-

  192. -som är inflammationsmolekyler.
    De färdas i bland annat blodbanan-

  193. -och når hjärnan. Dels för
    att reglera immunsystemet...

  194. Hjärnan är en toppapparat för
    att reglera olika kroppsprocesser.

  195. ...men också för
    att påverka beteendet.

  196. Då når vi flera
    intressanta hjärncentra-

  197. -som gör
    att vi känner oss annorlunda.

  198. Det här är viktigt.

  199. Dels för att förstå vad reaktioner
    i hur man känner sig...

  200. Hur frisk, sjuk och arbetsför
    man känner sig från dag till dag.

  201. Det är viktigt för att förstå
    infektionsrelaterad ohälsa.

  202. Men det tycks som
    att de här inflammationseffekterna-

  203. -är inblandade i depression,
    smärttillstånd och psykos.

  204. Kanske fler tillstånd också. Det är
    inte allt, men de är överaktiverade-

  205. -hos de flesta
    med den här typen av sjukdomar.

  206. Dessutom är det så
    att om vi har stressreaktioner-

  207. -så aktiveras de här cellerna,
    eller förbereds för aktivitet.

  208. Om vi har dålig sömn
    under en längre tid-

  209. -får man också en aktivitet
    i det här systemet-

  210. -som antagligen bidrar till att
    man känner sig trött och orkeslös.

  211. Vi kan mäta att både stress
    och försämrad sömn-

  212. -påverkar de här cellerna-

  213. -att utsöndra
    de här röda inflammationsprodukterna.

  214. Det vet vi att det är så, men
    inte om det är tillräckligt viktigt-

  215. -för att påverka variationerna
    i hur man känner sig.

  216. Där måste vi forska mer, för att för-
    stå den här dag till dag-variationen.

  217. Är inte det här en intressant modell
    för att förstå-

  218. -både variationer i upplevd hälsa-

  219. -eller kanske mer kroniska tillstånd?

  220. Jo, man kan göra så här.
    Vi tar en liten del av bakterien.

  221. Det här är en liten del
    av bakteriens vägg. Cellväggen.

  222. En molekyl som är tillräcklig för
    att immunsystemet ska känna igen den-

  223. -och reagera
    som om det vore en infektion.

  224. Då kan man ta det här ämnet LPS,
    som är bakterieämnet endotoxin-

  225. -och injicerar det i folk.

  226. Då får vi en kortvarig effekt.

  227. Man känner sig sjuk och får
    en sjukdomsreaktion över en dag-

  228. -men det är ingen infektion. Vi
    kan ta nåt smärtstillande och gå hem.

  229. Det här gör vi i hög grad.
    Vi injicerar folk med det här ämnet-

  230. -för att se hur smärtsystemet
    och hjärnan reagerar över en dag.

  231. Sen kan de gå hem.

  232. Vad gör då hjärnan med de här
    sjukdomssignalerna från kroppen?

  233. Det händer en massa saker.

  234. Svenska forskare... Våra grupper
    i Stockholm är bra på det här.

  235. Vi har tyska kollegor. Det finns
    britter och amerikaner som håller på.

  236. Vi samlar kraft för att vi i Europa
    ska bilda ett konsortium-

  237. -så vi kan bli jättebra på den
    här typen av sjukdomsmodeller.

  238. Dyr forskning, men intressant. Då
    återvänder vi till det här området-

  239. -som är intresserat av
    händelser i kroppen. Insulacortex.

  240. Sen relaterar vi det till ett annat
    område som heter cingulum-

  241. -som är relaterat till smärta,
    motivation och beteendeförändringar.

  242. Om man injicerar en person
    med inflammationsämnet-

  243. -och tittar på aktivitet
    i insulacortex-

  244. -så ser vi att framför allt i det
    främre området av insulacortex-

  245. -får man starkare aktivitet,
    särskilt kvinnor, intressant nog.

  246. Ökad aktivitet,
    men även konnektivitet.

  247. Alltså hur mycket ett visst område
    pratar med ett annat.

  248. Det påverkas också.
    Under inflammationspåverkan-

  249. -är kopplingen mellan främre
    insulacortex och delar av cingulum-

  250. -smärta, motivation och
    beteendeförändringar, förstärkt.

  251. Det vi tänker oss är att det här
    ska vara en del av sjukdomskänslan-

  252. -som man har akut, men också
    kan drabbas av vid långvarig ohälsa.

  253. Det vill säga:
    Man är mer inåtvänd och omotiverad-

  254. -och kanske känner smärta
    på ett annat sätt.

  255. När vi använder den här modellen
    vet vi att en sak händer i hjärnan-

  256. -som är jätteintressant
    ur det kroniska perspektivet-

  257. -och det är
    att vi får personerna tillfälligt...

  258. Alltså jättefriska. Ställer man
    upp på sånt här är man frisk.

  259. Jag har injicerat ett ämne själv-

  260. -och blev alldeles grön i ansiktet
    och kände mig si och så.

  261. Det är ganska låga doser,
    men man får lite feber och så.

  262. Nu försöker vi injicera en högre dos.
    Man får jätteont i huvudet, t.ex.

  263. När vi har den mildare reaktionen,
    ökar smärtkänsligheten-

  264. -och man testar smärtkänslighet.
    Hur mycket man måste trycka-

  265. -innan det börjar göra ont.
    Smärttröskeln.

  266. När det går över
    från tryck till smärta.

  267. Då blir folk mer lika.

  268. Det vi vet hur det ser ut
    vid kroniska smärttillstånd.

  269. Som fibromyalgi.
    Ökad känslighet för trycksmärta.

  270. Det intressanta är
    att vi då har en minskad aktivitet-

  271. -i precis samma område som vid
    fibromyalgi. Kroniskt smärttillstånd.

  272. Den gula fläcken som är markerad
    cingulum... Det är lite framför.

  273. Det området blir svagare aktiverat
    när man har ett inflammationstryck.

  274. Det är precis likadant
    som det ser ut vid fibromyalgi.

  275. Det området är också det
    som aktiveras när man tolkar smärta-

  276. -som att man har fått
    en smärtstillande behandling-

  277. -fast man inte har det,
    alltså en placebobehandling.

  278. Placebo ökar aktiviteten. När vi
    sprutar in inflammationsprodukter-

  279. -minskar aktiviteten i området,
    så det liknar smärttillstånd.

  280. Det tycker vi är jätteintressant.

  281. En aspekt av det här handlar om
    hur vi uppfattar andras kroppar.

  282. Om vi tycker det är intressant att
    förstå hur vi uppfattar oss själva-

  283. -och vad det finns
    för tolkningsperspektiv i det-

  284. -är det även intressant att fundera
    över hur vi interagerar med andra.

  285. Kan vi uppfatta på dem om de har
    en inflammationsreaktion eller inte?

  286. Och... Kan inte du hjälpa mig?

  287. Vi gjorde så här...
    Det ni ser på den lilla bilden-

  288. -är ett experiment
    där vi filmade folk-

  289. -som efter den milda inflammations-
    reaktionen gick i en korridor-

  290. -och sen vände.

  291. Sen lät vi jättemånga personer
    titta på de här filmerna-

  292. -för att bedöma deras hälsa.

  293. Det visade sig
    att man kan skilja personerna åt-

  294. -som har en inflammationsreaktion
    och som har placebo.

  295. Grunden är följande:

  296. Vi är jättekänsliga för att se
    på andra människors rörelsemönster.

  297. Hur de mår. Ansiktet är viktigt
    för att utläsa hur andra har det-

  298. -men rörelsemönstret är också
    jätteviktigt. På den här figuren...

  299. Om jag får fram... Titta på den här.
    Är det en man eller kvinna?

  300. Vi kan ändra den där
    så det blir en kvinna.

  301. Det är pyttelite information.
    Ja, vikten.

  302. Ja, nu åker det på
    några extrakilon där.

  303. Vill ni ha nervöst eller avslappnat?

  304. Avslappnat? Hyggligt.
    Mycket bra publik.

  305. Vi kan även läsa av sinnestillståndet
    hos andra människor.

  306. Här ska ni se. Om jag lyckas
    dra i den knappen... Där. Titta.

  307. Det här känns inget vidare.
    Titta på den här personen.

  308. Med lite snabbterapi kan vi få
    personen att må mycket bättre.

  309. Eller hur? Det här är
    en särskild del av tinningloberna-

  310. -som är intresserade av att fiska
    ut info om hur andra personer mår.

  311. Vi måste förstå det
    av massa olika skäl-

  312. -men ett skäl är att vi ska akta oss
    för personer som har en infektion.

  313. Det är jätteviktigt.

  314. Infektion och våld är de två
    största dödshoten som finns-

  315. -och har påverkat vårt genom
    i otroligt hög grad.

  316. Det är supereffektivt
    om vi slipper bli smittade.

  317. Snälla, Britta. Tack.
    Jag är helt ovan.

  318. Vi filmade folk. Jag ska inte visa
    filmen, ni ser ändå inte vem det är.

  319. Om vi filmar så här, kan folk skilja-

  320. -personer som går med
    och utan inflammation-

  321. -fast vi har en väldigt svag dos.
    Okej.

  322. Ett annat sätt som djur är bra på
    att avläsa infektioner på...

  323. Gissa vad det kan vara.

  324. Lukt.

  325. Då tog vi luktprover från armhålorna
    på personerna-

  326. -som hade en
    inflammations- eller placeboreaktion.

  327. Man har en trång t-shirt på sig
    när man utsätts för experimenten-

  328. -och sen klipper man ur armhålebiten
    och visar den för personer-

  329. -som inte vet nåt om det här.
    De får lukta på den.

  330. "Jaha... Det här var inget vidare."

  331. Sen får de skatta hälsa,
    intensitet, behaglighet...

  332. Det visade sig
    att man som människa kan-

  333. -skilja inflammationsrelaterad
    kroppslukt-

  334. -från icke
    inflammationsrelaterad kroppslukt.

  335. Vi har gjort om det med urin...
    Vi genomför hemska experiment.

  336. Det verkade också funka.

  337. Varför är det här intressant? Jo, det
    reglerar beteenden mellan människor.

  338. Det reglerar det egna beteendet. "Ska
    jag gå och jobba? Är det farligt?"

  339. Yvonne hade ett bra exempel på
    om man tränade mycket-

  340. -kunde det få kroppen att vänja
    sig vid ångestliknande reaktioner.

  341. Med hjärtklappning och så.
    Lika, men man tolkar det olika.

  342. Det här kan vi förstå bättre,
    men det visar sig också-

  343. -att om man triggar
    folks rädsla för sjukdom-

  344. -får de en annan attityd
    till andra människor.

  345. De blir mer främlingsfientliga
    bland annat.

  346. Det här kan ha varit ett bra skydd,
    att hålla sig undan andra grupper.

  347. Det finns samhällsrelevanta aspekter
    och immunförsvarsrelaterade.

  348. Immunförsvaret blir uppiggat av
    att tro att andra har infektioner.

  349. Men det relaterar också till
    att förstå subjektiv ohälsa.

  350. Vad kan man då göra med det här?
    Jo, vi kan förstå-

  351. -subjektivt präglad ohälsa bättre,
    om vi förstår mekanismerna bakom.

  352. Vi vet att vi kan behandla psykisk
    ohälsa bättre än vad vi gör i dag.

  353. Paneldiskussionen var talande.
    Det finns ett enormt glapp-

  354. -mellan kunskapen som är tillgänglig
    och hur den utförs.

  355. Den är en politisk fråga
    och en forskningsfråga-

  356. -för att förstå hur man ska
    översätta forskningsrönen-

  357. -till vårdverkligheten.

  358. Min tro är att om vi förstår hjärnan
    och mekanismerna bättre-

  359. -är det lättare att implementera
    forskningen i vården.

  360. Då har vi hårdare data. Därför är
    den här forskningen väldigt viktig.

  361. Tack för mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur hjärnan styr kroppen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor Mats Lekander ger exempel på hjärnans alla vardagliga funktioner och berättar om hur hjärnan påverkar vårt generella hälsotillstånd genom att den reglerar bland annat sömn, stress och inflammation. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Uppdrag: lösa hjärnans mysterium

Nittio procent av vår kunskap om hjärnan har vi lärt oss de senaste två decennierna. Hjärnforskningen går fort, berättar Hjärnfondens generalsekreterare Gunilla Steinwall i det här talet från Hjärnans dag 2015. Att hitta lösningar till hjärnans gåtor och stötta den bästa forskningen är Hjärnfondens viktigaste uppdrag, konstaterar hon. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Barnhjärnans uppkoppling

För tidigt födda barn har inte samma utvecklade nätverk i hjärnan som barn som föds i normal tid. Risken finns också att för tidigt födda utvecklar sjukdomar och hjärnskador. Det berättar Ulrika Åden, forskare vid Karolinska institutet, som forskar på barnhjärnan. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Min vardag med adhd

Var inte rädd att söka hjälp. Det säger Vilhelm Nordström som är diagnostiserad med adhd. För honom tog det flera år innan han själv accepterade sin diagnos. Här berättar han om vad som är viktigt när man lever med adhd, som exempelvis att söka hjälp och vikten av att ha vänner som kan vara ärliga och stötta en genom livet. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Så hjälper vi barn med adhd

Barn med adhd kan bli deprimerade, självmordsbenägna och utbrända, berättar Ann Sophie Forsell Öhrn som är mamma till två barn med adhd och asperger. I det här panelsamtalet diskuterar hon vad vi kan göra åt ungas hjärnohälsa tillsammans med forskaren Emma Frans och psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Spring för att gymma hjärnan

När vi tränar fysiskt bildas nya hjärnceller. Om den här revolutionerande upptäckten pratar Yvonne Forsell, psykiatriker och professor vid Karolinska institutet. Förr trodde man att hjärnceller dör med tiden, men så är det alltså inte. Det är till exempel ingen slump att vi mår bättre i både kropp och huvud efter ett träningspass. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Hur hjärnan styr kroppen

Professor Mats Lekander ger exempel på hjärnans alla vardagliga funktioner och berättar om hur hjärnan påverkar vårt generella hälsotillstånd genom att den reglerar bland annat sömn, stress och inflammation. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Superminne hos äldre

Hur ska vi lyckas hålla hjärnan frisk och fungerande genom hela livet? Det kan hjärnforskaren Lars Nyberg vid Umeå universitet svara på. Det som ofta sviker oss först på ålderns höst är minnet. Men att vi blir glömska när vi blir gamla stämmer inte alltid. Vissa 75-åringar har fortfarande ett väldigt gott minne. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Framsteg inom strokeforskning

Stroke drabbar 35 000 personer i Sverige varje år och är den vanligaste orsaken till fysiska handikapp hos vuxna. Det är också den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Mot dessa tuffa odds försöker forskarna att arbeta för att nå framsteg, berättar Nils Wahlgren, professor i neurologi. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Att bromsa demens

Är det sant att man blir dement om man är svartsjuk? Den frågan fick professor Ingmar Skoog från Göteborgs universitet vid ett tillfälle. Hans forskning om Alzheimers sjukdom visar vilka faktorer som kan skydda mot demens och vilka faktorer som kan påskynda demens. Här berättar han som sina senaste forskningsrön. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lust och olust

Det påstås ofta att vi lever i en tid som är fixerad av sex och lust. Samtidigt söker allt fler människor hjälp för problem med, eller avsaknad av, lust. Vissa forskare väljer att kalla det för ett folkhälsoproblem.