Titta

UR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

UR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

Om UR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

Emigration, identitet och rörlighet är några av de ämnen som behandlas under konferensen Judisk vår: rörlighet. Konferensen hölls den 8 mars 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Till första programmet

UR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet : Språket som maktfaktorDela
  1. Först vill jag tacka arrangörerna.
    Det är roligt att få komma hit.

  2. Ärade gäster, jag vill börja med
    att klargöra några begrepp.

  3. Ni kan dem, men för säkerhets skull.

  4. Sefarad är det ålderdomliga och
    moderna hebreiska ordet för Spanien.

  5. Sefarder kallas judarna med ursprung
    i Spanien eller Portugal.

  6. Det språk de talade
    i Osmanska riket och Marocko-

  7. -kallas av talarna själv spanjolska
    eller djudezmo.

  8. Det som kallas ladino är något annat.

  9. En kväll för två år sedan
    åkte jag tunnelbana i Stockholm-

  10. -ut till invandrarförorterna.

  11. Några ungdomar berättade saker
    som jag inte kände till-

  12. -och som jag knappast
    kan läsa om i tidningen.

  13. Men det som förvånade mig mest
    var inte vad de sa, utan hur.

  14. De var födda i Sverige
    men talade med brytning.

  15. Deras grammatik visade att de aldrig
    hade gått i en riktig skola.

  16. Jag berättade detta
    för en svensk politiker. Hon sa:

  17. "Tja, det är så det är.
    Integration tar tid."

  18. "Jag tror det är tvärtom.
    Den sker antingen i rasande takt"-

  19. -"eller kanske inte alls."

  20. Vi diskuterade och jag sa:
    "Titta på Buenos Aires."

  21. Argentinas befolkning steg
    från 1,7 miljoner 1870-

  22. -till 8 miljoner
    vid första världskrigets utbrott.

  23. I nästan 60 år var minst halva
    Buenos Aires befolkning utlandsfödd.

  24. Detta saknar motstycke i historien.

  25. Som vi vet sker integration
    framför allt på arbetet och i skolan.

  26. Utan arbete och skola måste man trolla
    för att integrera främlingar.

  27. 1914 fanns det 58 000 daglönare
    i Buenos Aires-

  28. -som främst arbetade i hamnen.

  29. 51 000 av de 58 000
    var födda utomlands.

  30. Tänk er förhållandet mellan de infödda
    som lärde ut språket, och invandrarna.

  31. Men det fungerade.

  32. Politikern frågade: "Lyckades det?
    Argentina går väl inget vidare?"

  33. "Det fungerade,
    jag har pratat med dem."

  34. När jag kom till Buenos Aires
    första gången 1980 fanns det många-

  35. -som hade växt upp i början av 1900-
    talet i hem där spanska inte talades.

  36. Inte en enda av dem
    bröt det minsta på armeniska-

  37. -italienska, jiddisch eller arabiska.

  38. Genom livet och språket hade de fått
    ett inhemskt betraktelsesätt-

  39. -inhemska vanor
    och inhemska fobier.

  40. Framgången har
    sociologiska förklaringar-

  41. -men den främsta är att myndigheterna
    inte försökte integrera någon.

  42. Ingen predikade integration.

  43. Den skedde på gator, arbetsplatser,
    skolor och tangohak.

  44. Det fungerade eftersom de nya
    genast började dela invånarnas liv.

  45. För 2 500 år sedan, efter
    en generation på fälten i dagens Irak-

  46. -talade israelitiska jordbrukare
    arameiska - Babylons språk.

  47. Skulle inte Sverige, med sin firade
    sociala modell, klara av det?

  48. Att i vårt tidevarv låta infödda
    växa upp utan att kunna språket-

  49. -är inte bara orättvist utan korkat.

  50. Men det har inte alltid varit så,
    och inte överallt.

  51. På 1500-talet var tyska och holländska
    viktiga affärsspråk i Stockholm-

  52. -medan svenska var mindre viktigt.
    Den största kyrkan var tysk-

  53. -och tyska blev ett dominerande språk
    i både den svenska och ryska armén.

  54. Generaler och chefer talade ofta inte
    språket i det land de arbetade i.

  55. 1634 stod ett stort slag
    mellan Spanien och Sverige-

  56. -slaget om Nördlingen,
    som Sverige förlorade.

  57. Inga svenskar deltog. Varken officerare
    eller soldater var svenskar.

  58. Kort före sin död 1632 mottog Sveriges
    berömde kung Gustav II Adolf ett brev-

  59. -från sin dotter Kristina, som senare
    blev drottning. Hon var då fem år.

  60. Brevet inleds:
    "Gnedigste hertzlibe herr vatter.

  61. "Eurer Königlicher Majestät
    gehorsame dochter Christina..."

  62. Inget konstigt. Kungen hade lärt sig
    skriva tyska innan han lärde svenska.

  63. Innan han lärde sig skriva svenska.

  64. För de som lever efter den national-
    istiska flodvågen låter detta exotiskt.

  65. För oss är språk tillhörighet och
    tillhörighet är språk. Men inte för dem.

  66. Märk motsägelsen: I vår globaliserade
    värld med en enhetlig populärkultur-

  67. -och dess predikande
    om multikulturalism-

  68. -är de nationella språken nyckeln
    till såväl identitet som möjligheter.

  69. De svenska ungdomar jag mötte
    är gravt handikappade i sitt eget land.

  70. Jag behöver inte förklara det:
    anställningsintervjuer, ansökningar...

  71. Om man hamnar efter för sitt
    utseendes skull, saknar kontakter-

  72. -och dessutom låter annorlunda...
    Gud hjälpe en.

  73. Kan ni visa min första illustration?

  74. Titta här, är ni snälla.
    Det här är alla tiders världsrekord-

  75. -när det handlar om att inte lära sig
    sitt nya lands språk.

  76. Det här är tidningen El Tiempo på
    spanjolska, det judisk-spanska språket.

  77. Tidningen är från 1927.
    El Tiempos nyhetsdesk återfanns-

  78. -ovanför hamnen på Galatassidan
    av Gyllene hornet i Konstantinopel.

  79. Om man räknar bakåt blir det 435 år
    och 25 generationer-

  80. -sedan Spanien utvisade judarna
    i mars 1492-

  81. -och sultanen Beyazit II bjöd in judarna
    att bosätta sig i hans land.

  82. I början sökte sig de spanska och
    portugisiska nyanlända till släktingar-

  83. -och i den största sefardiska staden
    i riket, Salonika-

  84. -hette de nya synagogorna
    och institutionerna "Portugal"-

  85. -"Katalonien", "Aragón", "Sevilla",
    "Kastilien", "Lissabon".

  86. Så betraktade de sig själva.

  87. Redan 150 år senare, på 1650-talet,
    hade de sefardiska kretsarna-

  88. -alla belägna inom rikets gränser,
    blivit mycket mer än en minoritet.

  89. De hade blivit ett land med eget språk,
    egen religion och gemensam historia.

  90. Med bra hästar sades man kunna resa
    från Bosnien till Kairo-

  91. -nästan 4 000 km, och bara sova på
    spansktalande härbärgen längs vägen:

  92. Dubrovnik, Monastir, Gallipoli, Izmir.
    I arabvärlden:

  93. Aleppo, Beirut, Jerusalem, Gaza -
    överallt fanns det spansktalande judar.

  94. Sefardiska flickor i rikets ena ände
    giftes bort med pojkar i den andra.

  95. Ön Rhodos, känd för Pias, lärde upp
    rabbiner till Bulgarien och Jerusalem.

  96. På 1840-talet skickades tidningar
    från Salonika och Konstantinopel-

  97. -via post, ibland på kameler,
    till folk långt borta i mellanöstern.

  98. Spanska tidningar, alltså.

  99. Samtidigt lånade sefarderna musik,
    vanor, vidskepelser, mat och folksagor-

  100. -från sitt nya land. De lånade även ord.

  101. Men de allra flesta förblev-

  102. -enbart spansktalande ända till slutet,
    och även efter rikets kollaps.

  103. Judarna som slängdes ut ur gamla
    Jerusalem av arablegionen 1948-

  104. -talade spanska - spanjolska.

  105. Alla turkar vid hebreiska universitetet
    på 70-talet talade spanjolska perfekt.

  106. Detta trots att de var födda efter
    den brutala turkiska språkkampanjen-

  107. -mot minoritetsspråken.

  108. Detta saknar motsvarighet. Tänk er att
    folk flyttade hit från Turkiet i dag-

  109. -och att deras ättlingar skulle prata
    turkiska i Stockholm år 2450.

  110. Ni skulle kanske säga-

  111. -att sefarderna aldrig integrerade sig
    i Osmanska riket.

  112. Det är inte så enkelt. 1551 skrev den
    franske resenären Nicolas de Nicolay-

  113. -om sin resa i Turkiet:

  114. "Enastående skickliga hantverkare är
    de judar som utvisades från Spanien"-

  115. -"till förfång för kristendomen.
    De lär turkarna skapa uppfinningar"-

  116. -"artefakter och vapen, såsom artilleri,
    hakebössor, krut och kanonkulor."

  117. "De har även infört tryckkonsten
    och givit ut böcker på många språk."

  118. Judarna rönte framgång, fick inflytande
    och var väldigt lojala mot riket.

  119. De inte bara hittade utan skapade jobb
    och startade nya näringsgrenar.

  120. Så de integrerade sig, trots allt.

  121. De integrerade sig
    i det lokala milletsystemet.

  122. Som ni vet var milletsystemet
    en sorts etnisk federalism-

  123. -där icke-muslimer fick sköta sitt
    om de betalade skatt och var lojala.

  124. De spanska judarna levde gott
    och beskyddades-

  125. -men de integrerades inte
    i sitt nya hems nationella kultur.

  126. Inte för att de var envisa separatister
    utan för att en sådan kultur inte fanns.

  127. Det fanns inte heller
    ett nationalspråk.

  128. Det fanns bönder som talade turkiska,
    men judarna i staden mötte få turkar.

  129. Före nationalismen i Turkiet
    syftade "türk"-

  130. -på fattiga bönder
    utan politiskt inflytande.

  131. Sefarderna kunde inte tala
    med turkar från landsbygden.

  132. Men den osmanske storvisiren i
    Topkapi-palatset kunde inte heller det.

  133. Vanligt folk förstod inte det förfinade
    hovspråket med persisk-arabiska ord.

  134. Så hur gjorde de? Hur fungerade
    en supermakt med territorier-

  135. -i Europa, Afrika och Arabien
    utan ett gemensamt språk?

  136. Hur sköttes förvaltning och affärer?

  137. Kan ni nu visa min tredje bild?

  138. Det här är motsatsen till nationalism
    och till vår uppfattning om integration.

  139. Det dekretliknande brevhuvudet
    på fem språk får en att tappa andan.

  140. Men det är ett vardagligt dokument:

  141. ett kvitto från en verktygsaffär i gamla
    Istanbul, som även sålde parfymer.

  142. Affären hette Maison Bereket och
    drevs av herrarna Benhaim och Levy.

  143. Huset står kvar bredvid
    den gamla blommarknaden.

  144. Högst upp finner vi maktens språk
    - osmanska.

  145. Under det, spanjolska i rashiskrift,
    en variant av det hebreiska alfabetet.

  146. I kanterna affärsspråken grekiska
    och armeniska-

  147. -och nederst franska, rikets enda
    utländska språk, som bildade talade.

  148. Kunden heter Moise Simha
    och posterna står på spanska-

  149. -i skrivstilen soletreo, som kanske
    fem personer i världen kan läsa i dag.

  150. Om kunden inte varit jude
    hade språket varit ett annat.

  151. Det fanns en mängd översättare,
    de berömda dragomanerna.

  152. Bland araber och judar i mellanöstern
    är det än i dag vanligt-

  153. -att heta Tourdjeman i efternamn-

  154. -vilket betyder att bärarens förfäder
    försörjde sig som översättare.

  155. Detta är inte ett vittnesmål om
    multikulturalism - en ideologi saknas.

  156. Kvittot är inte skrivit på olika språk
    för att inte förolämpa en viss grupp.

  157. Dokumentet är funktionellt.
    Kunderna talade olika språk-

  158. -så det var sunt affärsförnuft
    att använda dem alla.

  159. Osmanernas multikultur var äkta och
    skapad under århundraden - av ingen.

  160. Multikulturalism
    är inte ett levande landskap-

  161. -utan ett ideologiskt påhitt.

  162. Som att den svenska polisens hemsida
    även finns på samiska och jiddisch.

  163. Det görs i mångfaldens,
    en av våra nya gudars, namn.

  164. Kvittot skrevs 1908, bara veckor efter
    de unga turkarnas första revolution.

  165. De unga turkarna var förnyare
    och protonationalister.

  166. Efter rikets fall infördes
    de unga turkarnas idéer av Atatürk-

  167. -som förstörde Istanbuls fantastiska
    mångfald av språk och trosläror.

  168. "Turkar", som hade syftat
    på obetydliga bönder-

  169. -var nu medborgarna
    i en ny nationalstat.

  170. Det är paradoxalt att i den fanatiskt
    sekulära stat som Atatürk skapade-

  171. -har många turkar svårt att acceptera
    icke-muslimer som medborgare.

  172. Jag har en grekisk vän i Bodrum,
    vid kusten.

  173. Han heter Ismet,
    från arabiskans Ismat.

  174. En judisk vän i Istanbul heter Rifat,
    från arabiskans Rifaat.

  175. Den kände historikern Rifat Bali.

  176. Var annars kan man hitta en grek
    eller en jude med arabiska namn?

  177. Vad betyder det?

  178. Namnen är arabiska,
    men framför allt är de muslimska.

  179. Ismets och Rifats föräldrar,
    liksom andra icke-muslimer i Turkiet-

  180. -insåg att grekiska, hebreiska eller
    spanska namn innebar ett handikapp.

  181. Det moderna Turkiet tycks vara
    en icke-konfessionell nationalstat.

  182. Men de enda som verkligen känner sig
    hemma där identitetsmässigt-

  183. -är sunnimuslimerna.

  184. Inte ens aleviterna - de är tolv
    miljoner - känner sig bekväma där.

  185. Berättelsens sensmoral är att mångfald
    kan förstöras, som i Turkiet-

  186. -men den kan inte skapas,
    vilket vissa européer låtsas-

  187. -genom kvotering
    och positiv diskriminering.

  188. Mångfald är bra,
    men den uppstår slumpmässigt.

  189. Att lovprisa mångfald bidrar inte till
    att integrera en enda invandrare.

  190. De osmanska judarna levde i avskilda
    områden, men var en del av ekonomin.

  191. Många av våra invandrare lever
    i avskilda områden utan att vara det.

  192. Det ändrar ingen ideologi på. Tack.

  193. Översättning: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Språket som maktfaktor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Journalisten Nathan Shachar föreläser om mångkultur och språk och gör en djupdykning i judisk kulturhistoria. Varje lands språk är en nyckel till identitet och möjligheter. Inspelat den 8 mars 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Integration, Språk och samhälle, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

Erfarenheter från exilen

Nobelpristagaren Herta Müller berättar om att arbeta i exil. Hon menar att alla judiska konstnärer som valde exilen borde få en starkare minnesplats i historien. Och hon gör kopplingar till flyktingar som lever i exil idag. Inspelat den 8 mars 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

Språket som maktfaktor

Journalisten Nathan Shachar föreläser om mångkultur och språk och gör en djupdykning i judisk kulturhistoria. Varje lands språk är en nyckel till identitet och möjligheter. Inspelat den 8 mars 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

Jiddisch i New York

Journalisten Matan Hermoni föreläser om den judiska migrationen från Europa till USA i början av 1900-talet. Han berättar om hur synen på USA förändrades. Inspelat den 8 mars 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

Vem är minoritet?

Att tillhöra en minoritet är inget som är självklart för en person, utan något som påförs från makthavarna. Det säger författaren Aris Fioretos i det här panelsamtalet med korrespondenten Nathan Shachar, rabbin Ute Steyer och författaren Matan Hermoni om rörlighet och judisk identitet. Moderator: Lars M Andersson. Inspelat den 8 mars 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

Integrationens utmaningar

Panelsamtal om integration i Sverige och att det kan vara svårare att bli integrerarad här än i andra länder. Medverkande: Ahmed Abdirahman, Kholod Saghir, Qaisar Mahmood, Anneli Rådestad, Bilan Osman, Sami Said. Inspelat den 8 mars 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: Rörlighet

Vår gemensamma fiende terrorn

Radikal islamism är inget religiöst problem utan en global samhällsutmaning som muslimer och icke-muslimer måste bekämpa tillsammans, menar den franske journalisten Mohamed Sifaoui i denna föreläsning. Inspelat den 8 mars 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Separation

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.