Titta

UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Om UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Forskare behöver röra på sig och lära av varandra. Det är den här gruppen forskare ganska överens om. De har alla olika expertområden. Här presenterar de sina arbeten och diskuterar hur forskning kan blir mer attraktivt för yngre personer som är intresserade av att forska. Vilka möjligheter finns det i Sverige och hur attraktivt är Sverige för utländska forskare? Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning : Högkvalitativa forskningsmiljöerDela
  1. Det vi ska göra nu
    är föra en diskussion-

  2. -om vad som krävs
    för en högkvalitativ forskningsmiljö.

  3. Det är svårt att svara på
    på 45 minuter, men vi gör ett försök.

  4. Jag har bett dem alla svara kort på-

  5. -vad deras erfarenhet är
    med facit i hand.

  6. Vad var det som gjorde
    att de nådde dit där de är i dag?

  7. Då börjar vi med Ellen.

  8. Det var främst tre viktiga saker,
    speciellt tidigt i min karriär.

  9. Grunderna är väldigt viktiga.

  10. Det första var resurser.
    Jag hade stor tur.

  11. Jag fick vad jag kallar "stipendiet för
    dem som inte borde göra det de gör".

  12. Jag visste inget om Mellanöstern
    och bara lite om statsvetenskap.

  13. Jag hade läst psykologi.

  14. Med stipendiet kunde jag studera
    Mellanösterns politik, språk-

  15. -och kunde lägga tid på det,
    och det gjorde stor skillnad.

  16. Jag hade också
    en fantastisk handledare.

  17. Han var två saker.
    Han var väldigt krävande och tuff-

  18. -och samtidigt fick han en att tro
    att man skulle klara det.

  19. Jag minns det första stipendiet.
    Han tog den första av sju sidor-

  20. -läste den,
    och gjorde ett stort kryss över det.

  21. Han gjorde samma
    med sidorna två, tre, fyra och fem.

  22. Mitt på sidan sex sa han:
    "Börja här och gör om."

  23. Men efteråt kände jag mig inte slaktad,
    utan att jag kunde klara det.

  24. Jag förstod vad som måste ändras.
    Det tror jag hjälpte mig då.

  25. Punkt tre: jag har jobbat med bra folk.

  26. När jag tänker på mitt jobb
    ser jag aldrig att det är bara jag.

  27. Vi pratade om vikten av att inspirera
    varandra och bra kollegor och partner.

  28. Det är den tredje komponenten
    som har gjort det möjligt.

  29. Tack. - David?

  30. Ett antal liknande saker. Handledaren
    vid min avhandling var viktig.

  31. Han var ganska svår.
    Alla doktorander klarade inte det.

  32. Han var högt begåvad
    och det var en internationell miljö.

  33. Och utmaningen
    och möjligheterna fanns.

  34. Efter ett år gav han mig en uppsats
    att läsa, men jag hann inte.

  35. När jag inte hade läst den, sa han:

  36. "Då klarar du nog inte att forska."
    Så arg jag blev!

  37. Sen ville jag bara visa honom
    att jag kunde.

  38. Det var en otrolig relation.
    Mycket viktig.

  39. Det andra, som du nämnde, var
    att vistas i miljöer med bra kollegor.

  40. Vi sponsrades
    av Imperial Cancer Research Fund.

  41. Gruppen leddes av min handledare.

  42. Vi hade bra resurser.
    ICRF hade internationella resurser.

  43. Att vara omgiven av olika nationaliteter
    höjer vetenskapens kvalitet.

  44. Det är viktigt att tro att man
    kan uppnå nåt. En ambitiös omgivning.

  45. Det upplevde jag även
    i Cold Spring Harbor.

  46. En berömd plats
    med folk från olika ställen.

  47. Man känner att man kan utvecklas
    och att man passar i miljön.

  48. Man känner stöd som forskare.
    Det är miljöns syfte.

  49. Administrationen ska hjälpa en lyckas,
    inte tvinga en fylla i blanketter.

  50. Tack. - Katherine?

  51. Samma teman: folk och finansiering.

  52. En mycket viktig person var min
    handledare när jag skrev avhandling.

  53. Jag bytte mellan olika områden inom
    fysiken. Till och med olika universitet.

  54. Jag började som experimentell forskare
    på Fermilab utanför Chicago.

  55. Jag gick
    på David Schramms föreläsningar.

  56. Det var en introduktionskurs i
    kosmologi och han var så inspirerande.

  57. Han var en gigant.
    Dels fysiskt - han var brottare.

  58. Men även en av skaparna
    av ämnet.

  59. Han frågade
    om jag vill bli hans student.

  60. Han är en stor stödjare
    av kvinnliga forskare.

  61. Kvinnorna som jobbar med ämnet
    kom från samma handledare.

  62. Inget ont om din handledare-

  63. -men hans metod jagar bort kvinnor
    för de känner sig dumma.

  64. Jag hörde att killar tror sig vara
    dubbelt så smarta som de är-

  65. -och flickor tror att de är hälften
    så smarta som de är. Det är nog sant.

  66. Om vi klarar oss vidare
    inser vi att vi var rätt smarta.

  67. Att ha folk som ser nåt i en
    och stödjer en, är otroligt viktigt.

  68. Så han var en viktig person för mig.

  69. I vårt system gjorde jag
    flera postdokprojekt.

  70. Ett på Harvard, Santa Barbara.

  71. Ett tag på Berkeley,
    men sen fick jag en lärartjänst.

  72. Att flytta runt och lära känna
    äldre forskare och handledare...

  73. Efter doktorsexamen
    gick jag i olika riktningar.

  74. Människorna och samarbetespartner
    var väldigt viktiga.

  75. Men även finansiering, så klart.
    Man måste kunna göra sin forskning.

  76. Nu måste jag ha unga människor med
    för att kunna forska.

  77. Kan vi stanna en stund vid-

  78. -att ni alla tre nämner ledarskapsfrågor
    i den akademiska miljön.

  79. Men frågan som Sven ställde i början...

  80. Utav nitton sa du att det var fyra.

  81. -Tre utav två är inte illa.
    -Två utav tre.

  82. Men fördelningen mellan könen
    är otillräcklig.

  83. Du nämnde det, Katherine.

  84. Vad tycker du att folk ska göra
    för att välja och försäkra sig om-

  85. -att man inte har en ledning
    som bara främjar det ena av könen?

  86. Jag har redan sagt nåt om det,
    så vad säger ni?

  87. Du pratar om könsdiskriminering,
    balans mellan könen.

  88. Ärligt talat så har alla
    problem med det, tycker jag.

  89. Jag vet inte lösningen,
    men jag kan peka på problemet.

  90. I USA har vi blivit bra på att inte
    uttryckligen vara könsdiskriminerande.

  91. Men i stället är vi underförstått
    könsdiskriminerande.

  92. En kvinna är mammaledig i ett eller två
    år. Det här kanske inte gäller Sverige.

  93. Men när hon ska på utvärdering
    säger man:

  94. "Hon har varit här i sex år."
    Trots att det är fyra.

  95. Man kan inte stanna klockan
    för mammaledighet.

  96. Det finns tolkningsproblem
    som inte stödjer.

  97. När jag skulle ha barn
    hade jag fått ett stipendium.

  98. Killen före mig slapp undervisning
    tack vare det.

  99. Men det fick inte jag göra. Det var så
    jag skulle få lite mammaledighet.

  100. Annars fick jag ingen.
    Jag var deras testfall.

  101. -Det har blivit bättre.
    -Men det är underförstått.

  102. Vi måste vara medvetna om det.
    Man kan inte räkna sex år, utan fyra.

  103. Vi måste vara medvetna om att man
    ibland inte har samma förutsättningar.

  104. Ett exempel är rekommendationsbrev.
    De skrivs olika för män och kvinnor.

  105. I Michigan har vi speciell träning-

  106. -för alla fakultetsanställda
    som ska vara bedömare.

  107. Det är otroligt hur olika breven är,
    men även hur olika de tolkas.

  108. Ta samma brev och skriv ett mans-
    eller kvinnonamn, eller etniskt namn.

  109. Och rangordningen är extremt bestämt
    av vilken av de tre man är.

  110. Kvinnliga bedömare har samma
    fördomar som manliga bedömare.

  111. Så alla behöver utbildas.

  112. Singapore har varit intressant, för
    där har många kvinnor ledande poster.

  113. Det är delvis för att man är bra på
    att tillhandahålla hjälp.

  114. De flesta medelklassfamiljer har
    ett hembiträde från Filippinerna.

  115. Hon passar barnen, lagar mat.
    Det är ju svårt, men det betyder...

  116. Kvinnorna gör inte militärtjänst,
    men männen gör två år-

  117. -så det gör att det jämnar ut sig lite.

  118. Men det här har rötter
    djupt i samhällsstrukturen.

  119. Jag jobbar ibland med ett japanskt
    företag och det är en killklubb.

  120. Där finns inga kvinnor alls
    på ledande poster i det företaget.

  121. På dotterbolaget i Singapore
    är 70 % kvinnor.

  122. Till samma jobb hittar man inte
    en enda kvinna i Japan.

  123. Man inser hur mycket
    olika faktorer påverkar.

  124. För både män och kvinnor handlar det
    om hur folk samspelar med varandra.

  125. Det är ganska djupt rotat.

  126. Så du har rätt.
    Folk försöker vara politisk korrekta-

  127. -men det finns starka, underliggande
    attityder som kommer till ytan-

  128. -vid t.ex. utvärderingar.

  129. Kvinnor kan vara ganska kritiska mot
    andra kvinnor. Det är en hård värld.

  130. Problemen är många,
    men det är viktigt att vara medveten.

  131. Att läsa cv:n noga och vara medveten,
    kan hjälpa mycket.

  132. Vi kanske återkommer till det här,
    men om vi bara försöker byta attityd-

  133. -talar vi om geologiska tidsperioder
    innan vi når balans mellan könen.

  134. Så nåt måste göras, i alla fall för mig.
    Vi återkommer till det.

  135. Innan vi börjar med publikfrågor,
    vill jag fråga en sak-

  136. -som jag tycker är en typisk europeisk
    sak, nämligen motvilja mot risk.

  137. Européer vill inte ta risker,
    utan följer säkra vägar.

  138. Ni har inte gjort det.

  139. Hur ser ni på att ta risker
    och inte följa de säkra vägarna?

  140. Inte välja det man vet blir finansierat,
    utan följa sin intuition?

  141. "Det är det här jag vill göra."

  142. Att flytta runt ger olika erfarenheter.

  143. I Singapore finns en enorm motvilja
    mot risk.

  144. För unga är ett forskarjobb ett statligt
    jobb, och det är det de siktar på.

  145. Man kan säga till dem:
    "Bra idé. Starta ett företag."

  146. Men de skulle aldrig ta den risken.

  147. I USA är det nästan fel på en
    om man inte startar företag.

  148. Så kultur har stor betydelse.

  149. Det krävs balans
    mellan säkerhet och osäkerhet.

  150. Innovation måste ha en drivkraft.

  151. Om man skapar en alltför bekväm
    miljö, så stannar folk i det bekväma.

  152. Man måste balansera processerna
    och belöna folk för innovation.

  153. Att göra innovation till nåt attraktivt
    och belöna risktagare.

  154. Och det är svårt.

  155. I USA, om man startar
    ett företag som inte går-

  156. -betraktas man inte som misslyckad.
    De ses som företagsamma.

  157. Men i Europa
    betraktas man som misslyckad.

  158. Det är nåt vi måste lära oss
    att ändra på.

  159. En sista sak innan publikfrågorna.
    Ni har delvis svarat på detta redan.

  160. Ni har tagit steget till Sverige.

  161. Att flytta från 29 grader-

  162. -till minus fem och dimma
    är en rejäl övergång.

  163. Ni kommer hit för att ni
    har bra finansieringsmöjligheter-

  164. -och ni har sett bra forskningsmiljöer.

  165. Finns det andra anledningar
    till att ni valde Sverige?

  166. Förutom Sven, Vetenskapsrådet-

  167. -Karolinska, Göteborgs universitet
    och Nordita?

  168. Du nämnde de två sakerna:
    finansieringen och medarbetarna.

  169. De finns här. En bra forskningsmiljö.

  170. Logistiskt är det bra att vara i Europa
    om man jobbar med Mellanöstern.

  171. Att vara i samma tidszon och kunna
    resa dit på halva tiden är skillnad.

  172. Jag vill säga en sak om risktagande.

  173. Många tycker att jag är galen
    som lämnar Yale för gott.

  174. De tycker att jag är helgalen.

  175. Men jag tror att jag kommer att gilla
    det, och det är min utgångspunkt.

  176. Men jag tror inte att livet tar slut
    om jag inte skulle gilla det.

  177. Jag ser det inte som att
    om det misslyckas, så är det slut.

  178. På vissa sätt tror jag på slumpen
    och flytt och förändring.

  179. Det är en spännande möjlighet.

  180. Jag förväntar mig att lyckas,
    men gör jag inte det, går livet vidare.

  181. Det är typiskt för era cv:n,
    att ni har flyttat mycket.

  182. Nej, inte jag.

  183. Jag var på Yale i femton år
    och på Rice i två år innan dess.

  184. Men David och Katherine
    har flyttat runt.

  185. Okej, då ska vi se
    om vi har några frågor i publiken.

  186. Ja. Mikrofonen kommer.

  187. Kerstin Sahlin, Vetenskapsrådet.
    Är den på? Ja.

  188. Jag ville ställa en fråga som
    fortsättning på det du sa om rörlighet.

  189. Som Sven sa, så var bakgrunden-

  190. -till finansieringsarrangemanget
    att rörligheten är liten i Sverige.

  191. Både nationell
    och internationell rörlighet.

  192. Med finansieringen har vi
    fått i gång en diskussion om-

  193. -huruvida det är bra att vara rörlig
    tidigt eller sent i karriären.

  194. Både på individnivå
    och för forskningsgrupper.

  195. Kan ni utveckla lite-

  196. -om rörlighet är viktigt
    och i så fall varför?

  197. Att en blandning av yngre
    och äldre personer flyttar runt?

  198. -Vem vill svara. David?
    -Jag tror starkt på rörlighet.

  199. Själv har jag alltid fått nya kollegor
    och nya samarbeten.

  200. Jag började som immunolog
    men flyttade till ett virologi-institut.

  201. Tack vare min bakgrund kunde jag
    tillföra nåt bara genom min flytt.

  202. Så är ofta fallet, att när man flyttar
    dyker nya möjligheter upp.

  203. I vissa perioder,
    på grund av familjen eller olika faser-

  204. -behöver man en viss kontinuitet.

  205. Men generellt sett
    sporrar rörlighet innovation-

  206. -och det är väldigt viktigt
    att göra det lätt för folk att flytta.

  207. Vi investerar så mycket i forskningen-

  208. -och att då fastna
    i praktiska detaljer...

  209. Om man vill bjuda in nån att jobba,
    hur gör man det enkelt för dem?

  210. Hur det går till måste lösas,
    för små hinder kan hålla dem tillbaka.

  211. I Singapore var jag förbluffad över
    hur lätt man tog in en person.

  212. Arbetstillståndet gjordes på en dag,
    jag fick Internet dagen därpå.

  213. Det var otroligt.

  214. De är vana vid det som handelsnation.

  215. Så var det förr i USA,
    men det är svårare nu.

  216. Det krävs organisation för att skapa
    en miljö med rörlighet.

  217. Stora företag är vana vid det,
    men inte akademiska institutioner.

  218. Ja, det är en viktig synpunkt.

  219. Ellen, du börjar din rörlighetsfas.

  220. -Ursäkta?
    -Du börjar din rörlighetsfas.

  221. -Från Yale till Göteborgs Universitet.
    -Jag har inte erfarit det än.

  222. Men det finns olika sorters rörlighet.
    En är att flytta institutioner.

  223. En annan är
    upplevelser som besökare-

  224. -och andra sätt där man kan utbyta
    idéer och blanda folk och kollegor.

  225. Jag har gjort det mycket sånt
    som forskarstipendiat.

  226. Efter det har varit professor
    vid University of Michigan länge-

  227. -men jag var vid Berkeley i en termin.

  228. Jag var vid Caltech en termin,
    vid University of Austin en termin.

  229. Varje gång man påbörjar nya projekt.

  230. Väldigt framgångsrika
    vad gäller tillflödet av egna idéer.

  231. Och man för nåt med sig.
    Det är därför man blir inbjuden.

  232. Det har fungerat mycket bra för mig.

  233. Jag tror också starkt på rörlighet-

  234. -och att man som person vinner
    mycket på det.

  235. Jag har rört mig mellan den
    akademiska världen och företag-

  236. -och man lär sig mycket,
    men tillför också nåt.

  237. Från universitet
    till medicintillverkning-

  238. -kan verka vara en stor övergång,
    men det finns likheter.

  239. Vi kan diskutera det sen. Jag har både
    lärt mig och kunnat tillföra nåt.

  240. Vi har en fråga till.

  241. -Jag hade faktiskt två frågor.
    -Vad heter du?

  242. Eva Johansson från
    Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

  243. Jag har en fråga angående...

  244. I Sverige diskuterar man
    att vi behöver större forskningsmiljöer.

  245. Fler bra miljöer
    med bra utrustning och liknande.

  246. Efterfrågan på stora anslag har ökat-

  247. -och i samband med det har
    ett större antal män erhållit anslag.

  248. -Vad?
    -Män.

  249. De stora anslagen gick till män.

  250. Mindre anslag var det fler kvinnor.

  251. Det har pågått en debatt om det.

  252. Jag vill gärna höra er åsikt.
    Det kan finnas olika skäl.

  253. Kanske i bedömningen av
    vem som ska få anslaget.

  254. Vad ska vi göra åt det?

  255. Min andra fråga handlar om
    unga som börjar forska.

  256. För unga i Sverige verkar inte vara
    så intresserade längre.

  257. Vi ser stort intresse från asiater för
    forskning, men inte från svenskar.

  258. Det finns "häftigare" alternativ
    där man jobbar mindre.

  259. Man behöver inte satsa hela sitt liv
    på det. Folk vill ha ett enkelt liv.

  260. Vad ska vi göra åt det?

  261. Okej...

  262. Två frågor. Vem vill börja?

  263. Gör stora forskningsanslag
    ojämlikhet mellan könen?

  264. Och sen den andra frågan.

  265. Debatten om stora eller små anslag...

  266. Uppenbarligen behövs både och.

  267. Det handlar om att förstå
    vad det är man försöker uppnå.

  268. Mina bästa platser
    har haft bra infrastruktur-

  269. -stött av ramanslag eller stora anslag.

  270. I den infrastrukturen
    tävlar man mot varandra-

  271. -och har små grupper med små anslag
    till folk med innovativa idéer.

  272. Jag var rådgivare på IMP, som
    finansierades av Boehringer Ingelheim.

  273. Det är ett företag, så man slapp följa
    en akademisk procedur.

  274. Max Birnstiel investerade mycket
    i infrastrukturen.

  275. Forskargrupperna bestod av unga.
    En fantastisk, kostnadseffektiv miljö.

  276. Så båda typerna av anslag behövs.

  277. Det är viktigt att avväga balansen.

  278. Men en sån infrastruktur
    får inte ägas av nån.

  279. Den måste struktureras
    så att anlagen upptäcks.

  280. Den kan inte tillhöra nån som säger:
    "Jag vill ha detta till min forskning."

  281. Då investerar man för mycket i en
    individ. Man måste skapa jämvikt.

  282. Speciellt på vårt område, som börjar
    blir väldigt krävande, tekniskt sett.

  283. Vi måste närma oss såna strukturer-

  284. -annars får man monopol
    som är dåligt för nyskapande.

  285. Så vi går mot en sorts gemensamhet-

  286. -precis som ekonomin
    kan gå mot gemensam konsumtion.

  287. Katherine?

  288. Du menade alltså att större partner
    har sämre jämlikhet mellan könen?

  289. -Större anslag har sämre jämlikhet.
    -Jag funderar på det.

  290. Ett område med många kvinnor
    är astronomi, och de leder stora...

  291. Wendy Freedman var chef
    för Carnegie Observatory.

  292. Inom astronomin är det inte så illa.

  293. Det beror på ämnet och på landet.

  294. Italien och Frankrike har många
    kvinnor inom fysiken.

  295. CERN leds av Fabiola Gianotti.

  296. Hon var ledande forskare
    vid Higgsboson-upptäckten.

  297. Men det...
    Jag har ingen riktig poäng med detta.

  298. -Det beror på land, ämne, och...
    -Jag spinner vidare på det.

  299. Idén om spridning mellan
    stora och små anslag är viktig.

  300. En idé är att inom det stora anslaget
    finns det mindre anslag.

  301. Det oroar mig, för det ger mycket makt
    åt, ursäkta uttrycket, vita, gamla män.

  302. Det andra är att ha sammanslutningar
    för små eller stora anslag.

  303. Stora anslag kanske ges
    främst till män-

  304. -men även till väletablerade forskare.

  305. Jag misstänker att det finns
    ett samband där emellan-

  306. -men det har skett en förändring.

  307. Det är mer sannolikt
    att yngre forskare är kvinnor.

  308. En spridning med en sammanslutning
    för större anslag-

  309. -för att få stora katalysatorer,
    och små, oberoende anslag-

  310. -verkar vara rätt sätt
    att ta sig an könsfördelningen-

  311. -och ger de yngre större chans.

  312. Den andra frågan handlade om
    att unga i Sverige-

  313. -inte är intresserade av att forska.

  314. De är inte intresserade
    av industrin heller.

  315. Har ni några goda råd?

  316. Uppsöka dem. Berätta att vi har kul.

  317. Forskning på studentnivå. Då får de
    kontakt med forskningen som unga.

  318. Då får de chans att jämföra forskning
    med en sorts mekanisk inlärning.

  319. Det är en viktig poäng. När jag började
    undervisa hade praktiska lektioner.

  320. Väldigt bra sådana.

  321. Man tog in djur.
    Saker som inte är tillåtna nu.

  322. Undervisningsprocessen
    har blivit mer och mer mekanisk.

  323. Föreläsarna lägger upp sina bilder
    på en server-

  324. -och berätta vilka frågor
    och svar som kommer upp.

  325. Det skapar inte spänning.

  326. Jag tar in många studenter i labbet
    i Singapore och man känner spänning.

  327. Forskning kan vara en underbar karriär
    om man älskar det.

  328. Man hör folk säga att det är hemskt,
    men för mig var det fantastiskt-

  329. -och för många med mig.
    Man måste skapa spänning runt det.

  330. Att göra det spännande
    och praktiskt tidigt, är viktigt.

  331. I Storbritannien sa man
    att praktiska övningar var dyra.

  332. "Folk ska slippa lära ut
    så att de kan ägna sig åt forskning."

  333. Plötsligt tar man bort länken
    som vi hade.

  334. Den berömde professorn som
    dissekerar en mus framför mig-

  335. -vilket var otroligt spännande.

  336. När det går förlorat, förlorar man
    mycket. Det får vi försöka låta bli.

  337. Jag besökte MIT nyligen.

  338. Alla professorer på MIT undervisar
    fortfarande. Det måste de.

  339. Så man blir undervisad av, kanske inte
    Nobelpristagare, men de allra bästa.

  340. Det är mäktigt. Om vi vill engagera, ska
    vi göra det med undervisning.

  341. Vi blev alla engagerade av en mentor.

  342. Man bör se till att det finns mentorer
    som vet att det är deras uppgift.

  343. För mig hände det andra året
    på universitetet.

  344. Jag mötte en otrolig man
    som sa ja till att bli min handledare.

  345. Det är viktigt
    att det inte går förlorat.

  346. För alla som jobbar på universitet:
    undervisa studenterna.

  347. Göteborgs universitet,
    Karolinska och Stockholms universitet-

  348. -får nu toppforskare och tre topplärare-

  349. -som kommer att bidra till
    att engagera fler unga.

  350. Hej. Jag är Cissi Askwall
    från Vetenskap & Allmänhet.

  351. Om samverkan med samhället.

  352. Forskare förväntas,
    och här i Sverige är de tvungna-

  353. -att samverka med samhället.

  354. Jag är nyfiken på er åsikt om det
    och om ni har planerat såna aktiviteter.

  355. Tack, Cissi. Det här är en del av
    deras samverkan med samhället-

  356. -fast publiken här
    är en ganska speciellt grupp.

  357. Jag skrev nyligen en bok:
    "The Cosmic Cocktail".

  358. Jag ville förklara vetenskapen, men
    även visa på det roliga med vetenskap.

  359. Den är fylld av historier.

  360. På grund av den
    har jag hållit öppna föreläsningar.

  361. Senast i Christiania i Köpenhamn. Där
    var 650 personer mellan 20 och 30.

  362. Det var inte de som sålde hasch.

  363. De var högt...

  364. Serien heter "Science and Cocktails".
    Vi får nog göra den här.

  365. Det här sänds i svensk tv,
    så du får nog många erbjudanden.

  366. De är och kommer
    att vara engagerade.

  367. Det är viktigt att berätta
    var forskningssamhället sysslar med.

  368. Inom industrin pratar vi om detsamma.

  369. Att berätta hur det är att vara inom
    industrin. Vi har samma problem.

  370. Här framme - Mats.

  371. Mats Ericsson,
    Sveriges universitetslärarförbund.

  372. Ni pratade just om att undervisa
    och vara forskare.

  373. Jag läste på Karolinska och första
    terminen hade jag tio professorer.

  374. Det var mycket inspirerande.
    Åtminstone anekdotiskt-

  375. -är vår uppfattning är att studenterna
    inte träffar så många professorer.

  376. Jag vet inte om det är sant.
    Kan ni utveckla det?

  377. Hur kan man kombinera undervisning
    och forskning på bästa sätt?

  378. För de kanske glider ifrån varandra
    i dag, misstänker jag.

  379. Problemet är inte
    om det finns forskare i klassrummet-

  380. -utan vilken
    undervisningsmetod man har.

  381. När jag föreläser går det inte,
    men under seminarier-

  382. -fokuserar vi på individuella
    forskningsprojekt och jag leder dem.

  383. Vi pratar om hypotes och prövning.
    Hur forskar man?

  384. Det viktiga är att studenter får forska
    i stället för att lära sig resultat.

  385. Det handlar om vad man gör,
    inte om det finns en forskare med.

  386. Yale är litet. Är det 5 000 studenter?

  387. Michigan University har 30 000.
    Det är svårt att prata med alla.

  388. Men om man vill,
    finns det utbildningar man kan söka.

  389. Man kan få betalt under sommaren
    för det. Om man verkligen vill, går det.

  390. Men man kan inte nå alla.

  391. Det jag tror Mats menade, var att
    de bästa forskarna borde undervisa-

  392. -de nya studenterna. Det var inte
    vanligt när jag läste på universitet.

  393. Är det en viktig bit?

  394. I Storbritannien fanns nåt som hette
    utvärdering av undervisning.

  395. Den skulle mäta
    hur organiserad man var.

  396. Man skulle förbereda sin föreläsning så
    att nån annan kunde hålla den.

  397. Den skulle läggas på servern.

  398. Jag brukade rita på svarta tavlan
    och stava fel. Det gillade studenterna.

  399. Skönt att professorn hade dyslexi.

  400. Närheten och kommunikationen
    går förlorad fast man vill väl.

  401. Man försöker organisera sig, vara
    rättvis, men var finns spänningen?

  402. Det är en svår fråga.

  403. Men på nåt sätt måste man
    göra undervisningen spännande-

  404. -och få kontakt med nån
    som är engagerad i sin forskning.

  405. Det är inte bara att leverera innehåll.

  406. Båda delarna kan vara nödvändiga.

  407. När jag undervisar säger jag:
    "Det här kommer inte på tentan."

  408. "Det här är inte en del av er kurs,
    det är bara nåt intressant."

  409. Det finns sätt att klara det, men det
    är viktigt att inte förlora spänningen.

  410. Annars funkar det inte. Om man inte
    engagerar, får man ingen med sig.

  411. En av mina bästa föreläsningar
    var av en fysiologiprofessor.

  412. Han ritade bara en pil på tavlan.

  413. Det blev en timmes diskussion
    om en pil. Fantastiskt.

  414. Inget Powerpoint.
    Bara energi och entusiasm.

  415. Så får vi kanske inte undervisa i dag,
    men det är rätt sätt.

  416. Den akademiska friheten ger väl rätt
    att göra hur man vill, bara det är bra?

  417. Jag är missnöjd med en sak,
    och det är första årets fysikstudier.

  418. Man ser bara rullande bollar
    och elektromagnetiska kretsar.

  419. Det är för att de flesta ska bli
    ingenjörer och man förbereder dem.

  420. Jag tycker att det borde handla
    om spännande saker vi gör nu.

  421. Kanske inte här, men i de flesta länder
    är det 200 år gammal fysik.

  422. Jag håller med.

  423. Man behöver spänningen i början
    om man ska få fram bra ingenjörer.

  424. Man förlorar intresserade människor
    för att man inte visar det moderna.

  425. Jag håller med.
    Man ska förmedla det spännande.

  426. Och man ska berätta
    att kunskap utvecklas.

  427. Jag brukar säga till studenterna:
    "Du läser en lärobok. Den har fel."

  428. "Gå och köp en gammal lärobok
    och läs den."

  429. De som skrev den var säkra på
    att de hade rätt. Men vi vet inget.

  430. Inom vetenskap måste man inse
    att vi ingenting vet.

  431. Inget. Det är så mycket vi inte vet.
    Folk måste inse det.

  432. Jag blir deprimerad när
    studenter säger: "Allt är redan gjort."

  433. Jag tänker: "Kom igen!"

  434. Det är viktigt. Och stilen
    i moderna läroböcker oroar mig.

  435. Det är tillrättalagd kunskap.
    "Mitokondrier..."

  436. Inget om huruvida det är sant eller
    att hälften av allt som ges ut har fel.

  437. Inget om riktig vetenskap.

  438. Studenterna bör läsa
    uppsatser och kritisera dem.

  439. Inte ytlig, tillrättalagd kunskap,
    utan hur man upptäcker nåt.

  440. Hur man ifrågasätter.

  441. Vi pratar om sånt vi inte vet.
    Det är vetenskap.

  442. De som inte har naturvetenskap
    som huvudämne-

  443. -får ofta bättre förståelse för det
    än naturvetarna, som lär sig fakta.

  444. Vi hinner med en fråga till.

  445. Är det nån som... Okej.

  446. -Sven.
    -Jag pratade om vikten av att rekrytera.

  447. Nu har ni pengar och har möjlighet
    att rekrytera samarbetspartner.

  448. Har ni en strategi? Det är viktigt vilka
    som ska vara med i era grupper.

  449. Hur hittar man rätt folk?

  450. Ni har säkert mycket erfarenhet av det.

  451. Låt mig komplicera det hela:
    Vi har fyra minuter.

  452. Vi kan inte utveckla så mycket.

  453. Men ge gärna korta svar till Sven.

  454. Academic Jobs Online.
    Alla kommer att söka.

  455. Det är intressant.
    Vi rekryterar postdok just nu.

  456. Jag slogs av hur oroliga de är,
    speciellt de amerikanska.

  457. Det är bara ett eller två år,
    men de är väldigt oroliga.

  458. I framtiden vill jag se till-

  459. -att jag hittar och bjuder in
    på korta besök-

  460. -dem som jag tycker verkar lovande.

  461. Då vänjer de sig
    och ser det som en möjlighet.

  462. De ska bekanta sig med idén.

  463. Det är en extremt god idé
    att bjuda in folk så att de möts.

  464. Det man letar efter i en person
    är samma passion som man själv har.

  465. Jag vågar knappt säga det på tv-

  466. -men jag tenderar att rekrytera folk
    som är ihärdiga och vill jobba med mig.

  467. Tack. Jag tror... Nej, jag vet
    att vi börjar närma oss slutet.

  468. 45 minuter har gått väldigt fort.

  469. Ni angav några gemensamma punkter.

  470. Frågan om finansiering är viktig.
    Även frågan om en bra miljö.

  471. Ni har alla valt Sverige tack vare det.

  472. En bra forskningsmiljö
    behöver en handledare.

  473. Den personen ska sporra studenterna-

  474. -och se till
    att man slipper könsdiskriminering.

  475. Vi har pratat om
    nödvändigheten att uppsöka folk-

  476. -för att få fler unga i Sverige,
    men troligen i hela västvärlden-

  477. -att intressera sig för vetenskap,
    och ni har gett goda råd till alla här.

  478. Och ni har
    gett synpunkter på undervisning.

  479. Tack så mycket för det här.
    - En stor applåd för panelen.

  480. Översättning: Veronika Haraldson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Högkvalitativa forskningsmiljöer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur får man unga doktorander att intressera sig för forskning och fördjupa sina kunskaper? Ska den enskilda individen hitta universitetet eller kan skolorna hitta bra forskare? Paneldiskussion med experter som själva är forskare. Medverkande: Ellen Lust, Katherine Freese och Sir David Lane. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Forskare, Forskning, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Att forska om mörk materia

Att forska om mörk materia är bland det mest spännande man kan göra, tycker Katherine Freese som är professor i fysik vid Stockholm universitet. Här berättar hon hur vår galax ser ur och hur hon som professor hamnade i Sverige. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Behandlingar mot cancer

Sir David Lane är onkolog och forskar om cancer. Han menar att vi behöver en ny strategi för mediciner som ska bota sjukdomar som cancer. Här berättar han om sitt arbete. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Lokal styrning och utveckling

Vad innebär det att det är olika styren i Mellanöstern, och hur förhåller sig de olika länderna till varandra? Om detta berättar Ellen Lust som är professor i statsvetenskap vid Yale University. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Högkvalitativa forskningsmiljöer

Hur får man unga doktorander att intressera sig för forskning och fördjupa sina kunskaper? Paneldiskussion med experter som själva är forskare. Medverkande: Ellen Lust, Katherine Freese och Sir David Lane. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Sverige en attraktiv forskningsnation

Paneldiskussion om vad man kan göra för att Sverige ska bli en attraktiv forskningsnation. Medverkande: Astrid Söderbergh Widding, Juleen Zierath, Andreas Göthenberg och Sven Stafström. Moderator: Jan-Eric Sundgren. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.