Titta

UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Om UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Forskare behöver röra på sig och lära av varandra. Det är den här gruppen forskare ganska överens om. De har alla olika expertområden. Här presenterar de sina arbeten och diskuterar hur forskning kan blir mer attraktivt för yngre personer som är intresserade av att forska. Vilka möjligheter finns det i Sverige och hur attraktivt är Sverige för utländska forskare? Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning : Att forska om mörk materiaDela
  1. Låt mig berätta
    hur jag hamnade i Sverige.

  2. Jag satt i styrelsen för Oskar
    Klein-centret för kosmopartikelfysik-

  3. -på Stockholms universitet,
    och jag upptäckte...

  4. Nej, jag visste redan sen tidigare att
    det var ett de bästa ställena i världen-

  5. -för min sorts fysik.
    Och medan jag satt i styrelsen-

  6. -hörde jag talas om fantastiska
    stipendier från Vetenskapsrådet-

  7. -och efter att ha tänkt lite på saken
    sökte jag ett av dem.

  8. Under tiden min ansökan behandlades
    blev jag tillfrågad-

  9. -om jag ville bli chef för Nordita,
    Nordiska institutet för teoretisk fysik.

  10. Det var några brittiska forskare
    som hade nominerat mig.

  11. Helt plötsligt blev jag erbjuden
    båda två, så Sverige kallade tydligen.

  12. Så här är jag nu, och på den här bilden
    sitter jag mittemellan mina två kontor.

  13. Bakom mig syns Albanova-byggnaden-

  14. -med Stockholms universitets
    fysikinstitutioner-

  15. -inklusive det jag arbetar med.

  16. Men man ser inte
    de små, gula husen bredvid mig.

  17. Det är före detta sjukhusbyggnader.
    Förr hade man infektionssjukdomar-

  18. -som man ville behandla
    utanför staden.

  19. Jag tror att jag arbetar
    i byggnaden för spetälska.

  20. Jag har två kontor, och jag tänkte
    att jag skulle berätta för er-

  21. -hur jag hamnade på Nordita. Jag
    ska prata mer om det i eftermiddag-

  22. -men Nordita har upptagit all min tid.

  23. Det är ett av de kändaste instituten
    för teoretisk fysik i världen-

  24. -och mina mål
    är forskning av global betydelse-

  25. -att samla folk
    och genomföra framstående forskning-

  26. -och att ge näring
    åt de nordiska ländernas forskning.

  27. Och jag vill låta folk på andra ställen-

  28. -veta vad som händer i Norden.

  29. Våra anslag har bytt avsändare-

  30. -och jag har ägnat all min tid åt att se
    till att vi inte blir av med anslagen.

  31. Jag har bland annat försökt förmedla
    till folk vad vi sysslar med-

  32. -så jag har gjort broschyrer
    och en affisch.

  33. Vi har sex månadslånga program
    per år, och broschyrerna sprids globalt.

  34. Just nu pågår ett program i extrem
    gravitation, och jag borde väl vara där.

  35. Så... Då ska vi se.

  36. Jag hade tänkt berätta lite om mig
    själv, men den bilden har försvunnit.

  37. Okej... Över till ämnet
    jag ska prata om i dag.

  38. Kosmologerna tror att universum
    kom till för fjorton miljarder år sen.

  39. Det började som en väldigt het soppa.

  40. Den var väldigt het
    och väldigt kompakt.

  41. Med tiden började dessa tätt
    sammanpackade partiklar att spridas-

  42. -i takt med att universum
    svalnade och expanderade.

  43. Edwin Hubbles arbete 1929-

  44. -i teleskopen ovanför Pasadena-

  45. -visade att universum expanderade.
    Trist för Einstein, men så var det.

  46. Galaxerna rör sig från varandra-

  47. -och om vi skulle förflytta oss
    till en annan galax-

  48. -så skulle vi se samma sak.
    Så allt rör sig bort från allt annat.

  49. Nu ska jag prata lite
    om min egen forskning.

  50. En fråga som folk har ställt genom
    tiderna: Vad består universum av?

  51. Och svaret är förvånande,
    för om vi tar allt vi känner till-

  52. -era kroppar, luften, stolarna
    ni sitter i, rummets väggar-

  53. -stjärnorna och planeterna...

  54. Allt detta består av atomer,
    men all denna atomiska materia-

  55. -utgör bara fem procent av universum.

  56. Så om jag ska göra en kosmisk drink...

  57. Jag skrev nyligen
    boken "The Cosmic Cocktail".

  58. Receptet för kosmos - även
    om man använder lite andra mått-

  59. -skulle bestå av
    en stor andel mörk materia.

  60. 25 procent mörk materia. Större delen
    av drinken består av mörk energi-

  61. -och sen kommer
    de lite mer alldagliga sakerna.

  62. Den atomära materien utgör
    som sagt bara fem procent av allt-

  63. -och vi försöker förstå de 25 procenten
    som utgörs av mörk materia-

  64. -och de 75 procenten
    som utgörs av mörk energi.

  65. Jag ska prata om mörk materia-

  66. -och jag ska börja med
    att beskriva vår galax.

  67. I mitten av vår galax
    har vi ett supermassivt svart hål-

  68. -som väger fyra miljoner gånger
    så mycket som solen. Här i gult-

  69. -men i själva verket är det ju mörkt.

  70. Om vi rör oss utåt
    från detta svarta hål-

  71. -så ser vi de här spiralarmarna.

  72. Det är där alla stjärnor finns.
    Om vi följer en av armarna-

  73. -så kommer vi till solen.

  74. Och när folk säger att de ska
    gå ut och titta på Vintergatan-

  75. -så är det de här armarna man menar.
    Och de utgör bara en bråkdel av allt.

  76. Om man ser spiralarmarna
    från sidan så bildar de en skiva.

  77. Galaxen är alltså platt,
    men det är bara toppen av isberget-

  78. -för i själva verket omges
    denna platta, centrala skiva-

  79. -av ett gigantiskt område
    med mörk materia-

  80. -som vi kallar för
    en halo av mörk materia.

  81. Ett enormt klot av mörk materia, alltså-

  82. -som utgör större delen av galaxen.
    Av varje galax.

  83. Hur vet vi att allt det här är sant?

  84. Det finns massor med bevis,
    men jag ska backa till 1933-

  85. -och Fritz Zwickys arbete. Han var
    en schweizisk forskare på Caltech.

  86. Han studerade galaxhopen Coma,
    som består av hundratals galaxer-

  87. -och han lade märke till att vissa av
    galaxerna rörde sig extremt snabbt.

  88. För snabbt för att det skulle kunna
    förklaras av de andra galaxerna-

  89. -och baserat på det han kunde se
    kunde han inte förklara-

  90. -vad det var som gjorde att vissa
    av galaxerna rörde sig så snabbt.

  91. Han trodde att
    det var nåt annat där med gravitation.

  92. Han kallade det för "dunkle materie" -
    mörk materia.

  93. Med "mörk" menas att
    den inte avger ljus, den lyser inte.

  94. Den är verkligen mörk.

  95. Det här var början
    på problemet med mörk materia.

  96. Jag är frestad att dra ett skämt.
    Okej då.

  97. I sin bok beskriver han sina kollegor
    som klotformade skitstövlar-

  98. -eftersom de är skitstövlar oavsett
    från vilket håll man betraktar dem.

  99. Jag hade nog inte
    velat vara doktorand under honom.

  100. Så det var nånting
    som uppträdde underligt-

  101. -men det betyder inte att man vet
    hur allmängiltigt problemet är.

  102. Det var Vera Rubins och Kent Fords
    arbete på 70-talet-

  103. -som skapade vetenskaplig konsensus.

  104. De studerade galaxer och hittade
    precis samma beteende där.

  105. Stjärnor och stoft som rörde sig
    för snabbt runt galaxernas centrum.

  106. Det stod snart klart att alla galaxer
    till en stor del utgörs av mörk materia.

  107. Det var ett allmänt förekommande
    problem, nåt man måste ta på allvar.

  108. Hon är i 80-årsåldern,
    och behöver ett Nobelpris nu.

  109. Jag menar allvar.
    Det här är vad hon såg.

  110. Hon studerade...
    Det här är en rotationskurva.

  111. Vi börjar i mitten av galaxen,
    och när vi rör oss åt höger-

  112. -kommer vi längre ut från mitten.

  113. Och baserat på stjärnorna vi kan se-

  114. -så förväntar man sig att... Jag måste
    ju berätta vad den här axeln är.

  115. Det här är hastigheten på gas och stoft
    som rör sig runt galaxens centrum.

  116. Om det bara rörde sig om stjärnor
    så borde de sakta ner längre ut-

  117. -precis som Neptunus rör sig
    långsammare än Merkurius. Men icke.

  118. Hon såg att saker rörde sig väldigt
    snabbt, långt från galaxens centrum.

  119. Om man även tar med halon
    av mörk materia så går det ihop.

  120. Då förstår man
    varför sakerna rör sig så snabbt.

  121. Då har de massan som ger
    gravitationen som tillåter högre fart.

  122. Sen 70-talet har många observationer
    gjorts som pekar på samma sak-

  123. -och vi är väldigt säkra på att det här
    med mörk materia är nåt verkligt.

  124. Men jag vill visa några bilder till.
    Det här är...

  125. Rymdteleskopet Hubble
    har tagit bilder av linsning...

  126. Einsteins arbete, återigen. Man har ett
    väldigt ljusstarkt, avlägset föremål-

  127. -och där det finns massa utsätts ljuset
    från föremålet för linsning.

  128. Dess väg böjs, så man får flera bilder,
    klippta bilder, och så vidare.

  129. Baserat på denna data
    kan man rekonstruera materialet-

  130. -som ligger mellan
    det avlägsna föremålet och teleskopet.

  131. Det har man gjort här.
    Det här är en stor galaxhop.

  132. De enskilda galaxerna
    är topparna vi ser här-

  133. -men här ser man även massan
    som förklarar linsningen.

  134. Det finns mörk materia mellan
    galaxerna. Den finns i galaxerna-

  135. -men även mellan galaxerna
    i en galaxhop.

  136. Jag vill visa en bild till,
    som utgör ett starkt bevis-

  137. -för det faktum
    att vi förstår nåt grundläggande-

  138. -om vilka sorters materia
    det finns i universum.

  139. Det här kallas för Gevärskulehopen.

  140. Antagligen för att det här röda
    ser ut som en gevärskula.

  141. Här ser man en tydlig skillnad
    mellan två olika sorters materia.

  142. Här har två galaxhopar
    krockat med varandra-

  143. -och så småningom kommer de
    att gå samman till en enda hop.

  144. Men vad händer
    efter den första kollisionen?

  145. De atomära massorna
    reagerar starkt med varandra.

  146. Nukleära reaktioner.

  147. När atomerna kolliderar med varandra
    så fastnar de.

  148. Om vi kolliderade med varandra
    skulle vi också fastna.

  149. Det ser vi som röntgenstrålning
    från gas, här i rosa.

  150. Sen har vi en annan sort massa-

  151. -som...
    Den mörka materien fortsätter bara.

  152. Den kolliderar inte.
    Inga elektromagnetiska reaktioner.

  153. Den lär dras in av gravitationen sen,
    men till en början fortsätter den bara.

  154. Det här upptäcks genom samma typ
    av linsning som i den förra bilden.

  155. Och det visas i blått. Så vi kan se
    de här två olika typerna av materia-

  156. -och det får oss att tro
    att vi vet vad som står på.

  157. Jag har visat er rotationskurvor,
    linsning och Gevärskulehopen-

  158. -för att bevisa att den mörka materien
    finns, men vad är det för nåt?

  159. Jag kan berätta vad det inte är.

  160. Det lättaste vore att säga
    att det är gas, stoft, sten-

  161. -eller snöbollar av väte,
    men allt detta går att observera-

  162. -och våra observationer
    stöder inte denna hypotes.

  163. Nästa kandidat skulle kunna vara
    ljussvaga stjärnor eller planeter.

  164. Dessa två kategorier
    kallas för "MACHO"-

  165. -vilket står för "Massive Compact
    Halo Objects", och...

  166. För femton år sen debatterade man om
    det var dessa enkla saker-

  167. -eller var det nåt mer exotiskt,
    nåt icke-atomärt?

  168. I striden mellan MACHO och WIMP-

  169. -spelade jag en roll
    på båda sidorna i debatten.

  170. Vi visade att
    ljussvaga stjärnor och planeter-

  171. -bara kan utgöra 3 % av Vintergatan.

  172. Stjärnorna som får slut på kärnbränsle-

  173. -blir vita dvärgar och neutronstjärnor,
    och de kan utgöra femton procent.

  174. Men större delen måste bestå
    av nåt icke-atomärt och exotiskt.

  175. Vi tror att det är
    en ny elementarpartikel.

  176. Inte neutron eller proton - nåt nytt.

  177. Och här finns det många kandidater.
    Jag ska inte prata om allihop-

  178. -men om de mest lovande,
    de som kallas för "WIMP".

  179. "WIMP" står för Weakly Interacting
    Massive Particles.

  180. Miljardtals rusar igenom oss varje
    sekund. Nån av dem träffar kroppen-

  181. -en gång om dagen
    eller en gång i månaden.

  182. Men de gör ingen skada,
    för de har inte-

  183. -några starka elektromagnetiska
    krafter. De påverkas av gravitationen.

  184. Av de fyra elementära krafterna
    återstår en: de svaga interaktionerna-

  185. -som verkar
    i vissa typer av radioaktivitet.

  186. Säg att vi antar att mörk materia-

  187. -har dessa svaga interaktioner.

  188. Jag ska visa vad det skulle få för
    följder, men jag vill även nämna-

  189. -vad "Massive" står för. De väger
    1-10 000 gånger mer än en proton.

  190. Av tidsskäl tog jag inte med den bilden-

  191. -men jag vill berätta varför vi tror
    att dessa är så bra kandidater.

  192. Wimpar är sin egen antimateria.

  193. I universums början krockade de,
    förintades och blev till nåt annat-

  194. -och vi vet hur mycket det fanns av
    varje partikel i universums början.

  195. När universum expanderade
    slutade de förintas-

  196. -så vi vet hur många som är kvar.

  197. Och antalet av dessa partiklar stämmer
    för att förklara den mörka materien.

  198. De kallas för wimp-miraklet. Det är ett
    skäl till att det är en så bra kandidat.

  199. Ett annat skäl är att det finns många
    olösta problem inom partikelfysiken-

  200. -och lösningarna
    som har föreslagits för dessa problem-

  201. -innehåller alltid wimp-partiklar.

  202. Så man har dubbla skäl att ta dem
    på stort allvar, rent teoretiskt.

  203. Men nu måste vi upptäcka dem.
    Det räcker inte med att ha en bra teori.

  204. Det försöker man göra på tre olika sätt.

  205. Wimparna, som här visas
    som den grekiska symbolen Chi-

  206. -växelverkar med standardpartiklar
    på tre olika sätt-

  207. -och man kan försöka upptäcka
    partiklarna i alla dessa tre sätt.

  208. Det är samma diagram,
    sett från olika håll.

  209. Jag ska prata lite om dessa
    tre olika tillvägagångssätt.

  210. Det första sättet är att... Jag ska bara
    hoppa tillbaka till den här bilden.

  211. Här har vi det första sättet. När två
    protoner krockar med stor energi-

  212. -kan de framställa mörk materia.
    Det är det man gör-

  213. -i partikelacceleratorn
    på CERN i Genève.

  214. Det är en 27 km lång ring
    där protoner färdas i olika riktningar-

  215. -och fås att kollidera
    vid fyra olika korsningar.

  216. Där sätter man sina detektorer och
    ser vad protonernas växelverkan ger.

  217. Jag vill bara visa några bilder
    på CERN, för de är så fina.

  218. Det här är Atlas-detektorn,
    och det står en kille nere på golvet.

  219. Så man ser hur stor den är. Det krävs
    tusentals fysiker för att använda den.

  220. År 2012 upptäckte man Higgsbosonen
    med hjälp av partikelacceleratorn.

  221. Den saknade sista biten
    i standardmodellen för partikelfysik.

  222. Den här lilla kullen
    vid 125 gånger protonens massa-

  223. -var Higgsbosonen, och kort därefter...
    - Hur många minuter? Oj då.

  224. Higgs och en annan forskare
    fick Nobelpriset för det här.

  225. Det andra tillvägagångssättet... I
    stället har man wimpar som flyger runt-

  226. -träffar en kärna, och överför
    lite energi till den kärnan.

  227. Inte så mycket.
    Väldigt svårt experiment.

  228. Det leder till mitt eget arbete.

  229. Det var vi som var först
    med att räkna på-

  230. -hur wimparna beter sig
    när de studsar på dessa kärnor.

  231. Jag, Andrzej Drukier
    och Dave Spergel kom på-

  232. -att man borde bygga såna här saker,
    för då borde man kunna upptäcka det.

  233. Sen vårt arbete på 80-talet har det
    blivit ett globalt forskningsområde.

  234. Här ser vi underjordiska laboratorier
    runt om i världen. Varför hoppar den?

  235. Jag vill prata om Gran Sasso-tunneln
    strax utanför Rom.

  236. Man har ett experiment som heter
    DAMA, med kristaller av natriumjodid.

  237. Och de har upptäckt
    nåt som vi förutspådde...

  238. Jag rör ju bara vid musen.

  239. Jorden rör sig runt solen,
    så man har olika relativ hastighet-

  240. -mellan partiklarna och detektorn under
    olika tider på året.

  241. Som högst i juni,
    och som lägst i december.

  242. Och efter tio års datainsamling har
    man fått fram precis rätt resultat.

  243. Har de gjort upptäckten? Den här
    situationen är lite förbryllande-

  244. -för andra experiment
    har inte upptäckt samma sak.

  245. Men andra experiment består av andra
    material, så det är svårt att jämföra.

  246. Så vi är väldigt intresserade av dessa
    resultat, men vet inte om de stämmer.

  247. Över till det tredje sättet att försöka
    upptäcka wimparna: indirekt upptäckt.

  248. På vissa platser i universum har
    det där utplånandet jag pratade om-

  249. -gett restprodukter
    som går att upptäcka.

  250. Bland annat gammastrålar-

  251. -och vi anar att det finns ett överflöd
    av gammastrålar i galaxens centrum-

  252. -som kan komma
    från utplånandet av dessa partiklar.

  253. Jag hoppar... I centrum av...

  254. Här har vi Vintergatan,
    och nära mitten av galaxen-

  255. -borde det finnas mycket mörk materia,
    och där har vi mycket gammastrålning.

  256. Och det spekuleras i om detta
    kan bero på den mörka materien.

  257. Vi behöver kompatibla signaler och
    olika experiment med olika material-

  258. -och alla måste vara ense.

  259. Det här är mitt skötebarn -
    nåt som vi kallar för mörka stjärnor.

  260. De var universums första stjärnor.

  261. De kan också få sin energi
    från denna wimp-utplåning-

  262. -och om vi har rätt bör nästa
    rymdteleskop kunna se dem.

  263. Så jag är väldigt intresserad,
    och mina kollegor...

  264. Vi som fick den här idén...

  265. Jag vill bara repetera sätten
    att upptäcka wimparna lite snabbt.

  266. Underjordisk astrofysisk detektion-

  267. -indirekt detektion
    från utplåningen av wimppartiklarna-

  268. -användandet av partikelacceleratorer
    eller sökandet efter mörka stjärnor.

  269. Jag vill bara säga nåt om mörk energi,
    som 70 % av universum består av.

  270. Det är inte materia
    och påverkas inte av gravitation.

  271. Den har ett motsatt beteende -
    den får universum att accelerera.

  272. Den sprider ut allting
    snabbare och snabbare.

  273. Den har ett frånstötande beteende.

  274. Jag tänkte avsluta med ett skämt.
    Jag satt i en panel 2011-

  275. -och vi tre här borta var där
    för att prata om mörk materia.

  276. Killarna pratade om mörk energi,
    och jag avslöjade en fysikalisk sanning.

  277. Mörk materia attraherar,
    mörk energi är frånstötande.

  278. Jag avslutar med det.

  279. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att forska om mörk materia

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att forska om mörk materia är bland det mest spännande man kan göra, tycker Katherine Freese som är professor i fysik vid Stockholm universitet. Här berättar hon hur vår galax ser ur och hur hon som professor hamnade i Sverige. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astronomi, Naturvetenskap, Universum, Universums expansion, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Att forska om mörk materia

Att forska om mörk materia är bland det mest spännande man kan göra, tycker Katherine Freese som är professor i fysik vid Stockholm universitet. Här berättar hon hur vår galax ser ur och hur hon som professor hamnade i Sverige. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Behandlingar mot cancer

Sir David Lane är onkolog och forskar om cancer. Han menar att vi behöver en ny strategi för mediciner som ska bota sjukdomar som cancer. Här berättar han om sitt arbete. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Lokal styrning och utveckling

Vad innebär det att det är olika styren i Mellanöstern, och hur förhåller sig de olika länderna till varandra? Om detta berättar Ellen Lust som är professor i statsvetenskap vid Yale University. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Högkvalitativa forskningsmiljöer

Hur får man unga doktorander att intressera sig för forskning och fördjupa sina kunskaper? Paneldiskussion med experter som själva är forskare. Medverkande: Ellen Lust, Katherine Freese och Sir David Lane. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Sverige en attraktiv forskningsnation

Paneldiskussion om vad man kan göra för att Sverige ska bli en attraktiv forskningsnation. Medverkande: Astrid Söderbergh Widding, Juleen Zierath, Andreas Göthenberg och Sven Stafström. Moderator: Jan-Eric Sundgren. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Vad vi vet om universum idag

Professor Katherine Freese lär oss om Big Bang, om att warpa rumtid samt att 95 procent av universum består av mörk materia, en för oss totalt okänd massa. Föreläsningen börjar i den moderna kosmologins ursprung och slutar där vi är idag. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Arthur B McDonald, fysik

Den kanadensiske fysikern Arthur B McDonald fick tillsammans med japanske fysikern Takaaki Kajita Nobelpriset i fysik 2015. Här berättar Arthur B McDonald om arbetet bakom upptäckten som har ändrat vår förståelse av materiens innersta och kan visa sig avgörande för vår bild av universum. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.