Titta

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Om UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Föreläsningar från konferensen "It och digital pedagogik i skolan" som handlar om hur kommuner och skolor arbetar med den digitala förflyttningen. Hur påverkar den digitala tekniken med nätbaserade tjänster skolan? Hur gör man för att en tekniksatsning inte enbart stannar vid inköpet av de nya produkterna utan istället leder till ett mervärde i lärandet och undervisningen? Konferensen hölls den 10-11 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Till första programmet

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan : Rätt metod och material i mattenDela
  1. Eva heter jag. Jag jobbar i Göteborg.

  2. Jag jobbar som mellanstadielärare
    tre dagar i veckan.

  3. Jag har skrivit matematikinnehållet
    till Happsans appar.

  4. Jag skriver ett mellanstadiematerial
    som heter "Koll på matematik".

  5. Längst ner hänger jag med kungen.

  6. Och granne med mig är Daniel,
    som var nästa talare.

  7. Vi fick Kungliga Vetenskapsakademiens
    lärarpris i matematik förra året.

  8. I dag ska jag inte
    kränga böcker eller appar.

  9. Jag är här som ämnesdidaktiker.

  10. Vi har ju fått lyssna på en massa
    mjukvaruanvändarproffs under dagen.

  11. Men jag tror att de flesta
    av våra pedagoger i Sverige-

  12. -inte räknar sig till den skaran.

  13. Den här föreläsningen
    är lite mer riktad åt dem.

  14. I dag ska jag prata om
    min pedagogiska grundsyn-

  15. -mina matematikdidaktiska tankar.

  16. De första 20 minuterna går åt det.

  17. Då kanske man känner att vi inte
    håller oss till ämnet för dagen-

  18. -men ni får stå ut med det.

  19. Det får en förklaring på slutet. Det
    är just det man måste grunda sig i-

  20. -när man ska välja mjukvara.

  21. Sen ska jag berätta om mina tankar
    bakom en matematikapp.

  22. Hur jag började.

  23. Och sen blir det utvärderingsfrågor,
    tips på frågor man kan använda.

  24. Det finns en länk till dem sen.
    Känn er inte stressade av mängden.

  25. Från loggbok till app, den vägen
    har min matematikdidaktik gått.

  26. Det började för knappt femton år sen.

  27. Då kände jag att jag inte
    undervisade som jag borde.

  28. Mitt arbetslag började
    prata ihop oss om matematiken.

  29. "Vad vill vi göra? Hur kommer vi bort
    från det vi inte kan stå för längre?"

  30. Då ville vi börja med just loggbok.

  31. Det senaste projektet har varit
    apparna och böckerna.

  32. Målmedvetenhet, kommunikation,
    variation och rätta frågan.

  33. Det är mina fyra grundpelare.

  34. Jag tar en i taget
    och pratar lite om dem.

  35. Målmedvetenhet, elevaktiv bedömning.

  36. Min skräck är en elev som tänker:
    "Målet är att komma till sidan 37."

  37. "Eller uppgift 95."

  38. Jag vill ju att de ska känna
    att "målet den här veckan"-

  39. -"är att jag ska kunna växla över
    noll i subtraktion", till exempel.

  40. En sån elev skulle ju känna
    att "jag har klarat veckans mål".

  41. "Jag räknade lite krattigt,
    men det gör inget."

  42. "För jag vet att jag klarade målen."

  43. En elev som har inställningen att
    det är ett sidnummer som är målet-

  44. -skulle kanske ha
    ett facit och säga "jag har fel".

  45. "Vad dålig jag är
    på den här metoden."

  46. Vi började med loggbok. Och det fanns
    en innovationspott i Ale kommun-

  47. -som man kunde söka pengar från,
    om man hade nån fiffig idé.

  48. Så det gjorde vi. Vi fick 3 000 kr
    och köpte anteckningsböcker.

  49. Sen hade vi en halvdags
    matematikföreläsning.

  50. Vi är inte så svårköpta.

  51. Nån trodde på oss, och vi var i gång.
    Framför allt var diskussionen i gång.

  52. Där började vi.

  53. Loggboken hade vi för att få
    eleverna medvetna om målen.

  54. Då var det inte så tydligt i
    styrdokumenten eller från Skolverket-

  55. -att elever och föräldrar
    ska delges planering.

  56. Utan det var ett sätt för att få oss
    att kommunicera målen med eleverna.

  57. Sen tycker jag att loggboken
    synliggör elevernas lärande.

  58. Dels för mig,
    men också för dem själva.

  59. De kan skriva saker de upplever att
    de kan, och som jag inte har sett.

  60. De kan även missa saker
    som jag märker.

  61. -"I går sa du ju så här."
    -"Jaha, var det det?"

  62. De kan få syn på begrepp
    de inte visste att de kunde.

  63. Det är också ett sätt för dem
    att kunna verbalisera sina kunskaper.

  64. Just det som Sabine pratade om, att
    göra en egen uppgift kring det här.

  65. Det är en chans till det.

  66. De som har lägst självkänsla
    i matematik-

  67. -kan få upp den på det här sättet.

  68. För de kan hitta matematikområden
    som de är starka i.

  69. Som kanske inte har det där
    "nu ska vi räkna ihjäl oss".

  70. Utan "tid är jag bra på", eller
    "problemlösning är jag en fena på".

  71. Man får syn på det bland känslorna
    att man inte är bra på att räkna.

  72. Just det. Om ni känner att ni inte
    kan relatera till matematik-

  73. -kan man tänka på hur det går in
    i ämnena man själv känner mest för.

  74. Man kan anamma det till sina ämnen.

  75. Man kan också tänka:

  76. "Hur stämmer det överens med
    den mjukvaran som jag använder?"

  77. I boken som jag skriver
    har vi nåt som heter "Mattekollen".

  78. I början av kapitlet kollar man
    vilka mål man redan kan.

  79. I mitten av kapitlet värderar man
    hur säker man känner sig.

  80. Gärna med ett exempel.

  81. Och en utvärdering i slutet.

  82. Det blir ju ett sätt för oss,
    tillsammans, att se-

  83. -vart vi är på väg
    med den formativa undervisningen.

  84. Om alla elever svarar på
    den röda skalan behöver vi jobba mer-

  85. -om man vrider undervisningen
    utifrån det.

  86. Min nästa punkt är kommunikation.

  87. Kunskapskraven i matte. Kommunikation
    och resonemang är hopbakade.

  88. Lyssna, samtala,
    diskutera, motivera, resonera-

  89. -framföra argument,
    redovisa med text och symboler.

  90. Det är ganska omfattande. Om jag
    frågar mina elever om kommunikation-

  91. -tror jag att de tänker på samtalet.

  92. Medan den skriftliga kommunikationen
    kanske glöms bort.

  93. Redovisningsbiten.

  94. Det här är ett nationellt prov
    för årskurs tre.

  95. Skolverket visar
    att redovisningen är så viktig-

  96. -att även om man har rätt svar, med
    rätt enhet, spelar det ingen roll.

  97. Så är det inte i verkligheten.

  98. Om jag ska köpa lister på Hornbach,
    eller vilken butik ni nu har här-

  99. -frågar ingen: "Hur har du räknat ut
    det?" Det räcker ju med ett svar.

  100. Men styrdokumenten talar om
    att kommunikationen är viktig.

  101. Då måste jag också jobba utifrån det.

  102. Variation. Det är det
    som jag tycker är roligt.

  103. Att försöka komma på hur man
    kan variera det här området.

  104. För oss gällde variationen från
    början att komma bort från läroboken.

  105. Jag vet inte om många känner så?
    Eleverna satt med läroboken själva.

  106. Det var ett mål i sig,
    att komma bort från den.

  107. Men nu tycker jag att variationen
    kan vara lika delar av allt.

  108. En lärobok är en del.
    Det är också variation.

  109. Här kan man variera på olika sätt. I
    dag kanske ni tänker på IKT-punkten.

  110. För mig är det mycket spel
    och laborationer som gäller.

  111. Genomgångar har vi
    tillsammans med diskussionen.

  112. Men det går inte en mattelektion utan
    att eleverna diskuterar med varandra.

  113. Den här variationen såg vi
    i pyramidform alldeles nyss.

  114. Den är ju viktig att tänka på.
    Det är olika för olika människor.

  115. Jag kommer ihåg mer av det jag läser
    än det jag hör, exempelvis.

  116. Så är det nog hela vägen.

  117. Ibland blir vi stressade och delar in
    i grupper, och en får dra de andra.

  118. Men vi kommer ihåg 95 % av det vi lär
    andra. Då känns det inte så farligt.

  119. Variationen är a och o, tycker jag.

  120. När jag jobbade i Ale kommun
    sökte vi pengar.

  121. Det hade gått upp lite. Man sökte nu
    från Myndigheten för skolutveckling.

  122. Då var matematikverkstad på tapeten,
    vilket fortfarande är aktuellt.

  123. Men vi valde
    att lägga det i ämneslådor.

  124. För vi hade ingen lokal. Vi gjorde
    lådor med laborativt material.

  125. Och det var långt innan de
    digitala satsningarna satte i gång.

  126. Det här var ett första steg
    i den varierande undervisningen.

  127. Jag skulle ha en viktgenomgång, och
    så hade jag en våg i mitt klassrum.

  128. Jag fick inte låna grannens,
    och de andra var i ett annat skolhus.

  129. Och så gick veckan
    utan att det blev nån laboration.

  130. Vi samlade allt material,
    för att se vad vi skulle beställa in.

  131. Då visade det sig
    att vi hade nitton vågar.

  132. Pendeln svänger ju. Man tänker att
    man ska samla allt i ett materialrum-

  133. -där alla får hämta. Eller "det är
    bättre att det är i klassrummen".

  134. Men vi var alla längst ut
    på den flanken just då.

  135. Vi hade en låda med
    laborativt material i varje grupp-

  136. -så att man inte behövde låna
    från varje ämneslåda.

  137. Då skulle de bli utarmade till slut.

  138. När jag bytte skola
    fick jag söka nya pengar.

  139. Då blev det en matematikhylla
    i klassrummet.

  140. Precis som med digitalt material
    hjälper det inte att hyllan står där.

  141. Det handlar om vad man gör med den.

  142. Jag kan ju använda den aktivt
    på matematiklektionerna.

  143. Men eleverna tycker att den är rolig.

  144. Har de innerast en regnig dag frågar
    de om de får vara i mattehyllan.

  145. Och så går de loss där
    och leker med matematikgrejerna-

  146. -och lär sig förmodligen
    en del saker på vägen.

  147. Där kan man dra paralleller
    med appar och spel.

  148. Sen kommer vi till det jag tycker
    är roligast - den rätta frågan.

  149. Detta gäller
    alla ämnen jag undervisar i.

  150. Här har vi 7-9-åringar-

  151. -som fick i uppdrag att hitta
    den längsta sträckan över en cirkel.

  152. De klippte av ett band
    som var lika långt-

  153. -och sen skulle de kolla hur många
    såna sträckor gick runt cirkeln.

  154. "Jag fick tre", sa nån.
    "Jag fick lite mer."

  155. De fick hitta nya cirklar och testa.
    "Vad konstigt, jag får alltid tre."

  156. "Även när det var längsta sträckan
    på den cirkeln."

  157. När den här stunden var slut
    hade de bevisat pi.

  158. Det är lite häftigt
    att kunna ge dem det ordet efteråt.

  159. "Ni har hittat en matematisk konstant
    som kallas pi."

  160. "Och den är lite mer än 3. Men ni
    kan räkna med 3." De är så små.

  161. Men skulle jag börjat med
    "i dag ska vi lära oss pi"-

  162. -så blir det inte så intressant,
    för de har ju inte kommit på det.

  163. Utan jag har bara
    planterat nåt på dem.

  164. Här byggde vi med centikuber.
    Eleverna skulle bygga 5 x 3.

  165. För mig är 5 x 3
    fem rader med tre i varje.

  166. Nån byggde fem kolumner med tre
    i varje, och det går ju lika bra.

  167. Sen fick de räkna hur många kuber
    de hade och skrev 15.

  168. Sen bad jag dem vrida sin figur och
    skriva multiplikationen det blev.

  169. Då skrev de 3 x 5. Nån hade tre
    rader, och nån hade tre kolumner.

  170. De hade 3 x 5. Men de hade aldrig
    jobbat med kommutativa lagen.

  171. De såg bara en ny figur
    och räknade kuberna igen.

  172. "Femton!"

  173. Inget avslöjande än.
    "Vi bygger 2 x 4."

  174. Vi byggde 2 x 4 och vred den.
    "Vad blir det?" "Åtta."

  175. "Det blev..."
    Och så börjar de hitta ett samband.

  176. "Vi bygger en till." Vi bygger några
    till och kommer fram till-

  177. -att hur vi än gör
    blir det samma svar.

  178. Om nån redan såg det
    innan vi hade vänt på första-

  179. -kan sätta sig med en miniräknare
    och köra med decimaltal-

  180. -eller jättestora tal.

  181. Det var en som inte förstod
    och satt och byggde hela lektionen.

  182. Byggde och skrev, byggde och skrev.
    Efter 40 minuter kom en tjej och sa:

  183. "Vet du vad jag har kommit på?
    Det blir samma hur jag än gör."

  184. Hon fick bevisa det för sig själv.
    Då har man kommit från rätt håll.

  185. Man har angripit frågan från rätt
    håll när de får upptäcka själva.

  186. Skulle jag ha sagt "vi ska
    lära oss kommutativa lagen"-

  187. -hade jag nog tappat 40 %, tror jag.

  188. Det här tycker jag att jag är bra på.

  189. Då är frågan:
    Hur gör jag det när jag inte är där?

  190. Jag skulle ju skriva
    matematikinnehåll till en app.

  191. Jag kan inte stå där och förklara
    och ställa följdfrågor. Det går inte.

  192. Det är ju utmaningen. Det kan
    ni fundera på när ni undervisar.

  193. I boken kan det se ut så här.

  194. "Vilka tal kan stå på tallinjen?"
    98...tomt...100, 101, 102...

  195. Vilket tal fattas?

  196. En sån här tallinje kan man ha
    en 40-minuterslektion om.

  197. De kan prata vid borden.
    "Varför är pilen åt det hållet?"

  198. Och så kan jag utmana och sätta
    en 0:a till vänster om 100.

  199. Efter en sån lektion kan de som inte
    hade uppfattning om negativa tal-

  200. -gå hem med ett dubbelt så stort
    talområde än när de kom.

  201. Det är ett sätt att ställa frågan-

  202. -på ett diskussionsvänligt sätt.

  203. Så att man får i gång tankarna
    i stället för "jag svarade rätt".

  204. I en av apparna ser det ut så här.
    Man går från det helt konkreta...

  205. Där uppe är det fyra rader
    med fem tofflor i varje.

  206. Sen går det till en halvkonkret bild.
    Fyra rader med fem bollar.

  207. Sen är det fyra stycken femmor,
    den halvabstrakta.

  208. Det upprepar addition och går till
    multiplikation och svaret.

  209. Man ska dra sina ankor där emellan.
    De kvackar när de fastnar.

  210. Det var en utmaning.
    Det är ingen fråga egentligen-

  211. -utan handlar om
    hur man kan få mer förståelse.

  212. Det var själva grundpaketet.

  213. Appar. Det var fyra år sen
    jag började leta matematikappar-

  214. -till mina egna barn.

  215. Jag blev inte jätteimponerad,
    för jag är väl lite petig och kräsen.

  216. Och det var fel. Det var
    felaktigheter matematiskt sett.

  217. Då tänkte jag:
    "Kan de så kan väl jag."

  218. Jag tänkte
    att jag skulle göra en matematikapp.

  219. Och här är fem av de sex
    innehållrsrubrikerna från kursplanen.

  220. Jag kände att "problemlösning"
    inte var så enkelt.

  221. Jag tänkte att den skulle handla om
    förståelse och färdighetsträning.

  222. Och hur många rubriker behövde jag
    i taluppfattning och användning?

  223. Ni behöver inte se vad det står,
    men så många spel ville jag ha.

  224. Jag ville ha
    tio svårighetsgrader på varje-

  225. -för att komma åt alla elever.

  226. Jag knappade själv hemma
    och googlade på hur man gör.

  227. Jag räknade på det, och det skulle ta
    320 år för mig att göra.

  228. Då räknade jag
    att varje sida skulle ta två veckor.

  229. Så det blev ingen matematikapp.
    Jag fick skala ner.

  230. Taluppfattningsbiten, det röda,
    blev en enda, eller en halv.

  231. Och det tog ett halvår.

  232. "Varför gör man det inte
    mer interaktivt?"

  233. Det är inte så lätt
    att slänga ihop en app.

  234. Men jag hittade folk som ville
    samarbeta, som illustrerade.

  235. Och jag stod för matematikdidaktiken.

  236. Bilden till vänster är min variant.

  237. Så ni förstår att det inte var jag
    som gjorde illustrationerna.

  238. Då hade den sett ut så.

  239. Den i mitten är illustratörens första
    skiss, till höger är första bilden.

  240. Vi kör i gång med utvärderingsfrågor,
    och så visar jag en app.

  241. Då kanske lite tankar dyker upp
    om det under tiden.

  242. "Vilka förmågor tränas med appen?"
    Centralt innehåll.

  243. "På vilket sätt lär sig eleven?" Får
    den tänka själv, kan den bara gissa?

  244. Eller ska den utesluta om det
    är fyra alternativ och plocka bort?

  245. "Är matematikinnehållet förenligt
    med min undervisning?"

  246. Det är den viktigaste frågan av alla,
    kanske.

  247. "Är det tillräckligt mycket innehåll
    för att ägna lektionstid åt?"

  248. Man kan tänka sig...
    Det kommer 30 frågor till.

  249. Man kan tänka sig
    att man har en ja- och nejkolumn.

  250. Den appen som får flest ja är bra.

  251. Men man måste ju angripa frågan
    på olika sätt för varje app.

  252. Det är ju jag som ska ha appen.

  253. Det är inte mina elever som ska leka
    med appen. Vad ska jag ha den till?

  254. Om jag bara ska ha den till
    att slippa rätta...

  255. De vill att jag rättar deras
    tabellträning, till exempel.

  256. Det är döden
    att sitta och rätta tabellpapper.

  257. "Jag vill hitta en app med
    multiplikation och som självrättar."

  258. Då gör det inget om den
    ser ut som ett svartvitt A4-papper.

  259. Om jag ska ha appen till det.
    Det beror på vad jag ska ha den till.

  260. Vill jag locka en elev som inte
    har varit i skolan på två år-

  261. -att ens beröra matematikämnet-

  262. -kanske det ska tuta och blinka.

  263. Det handlar om
    vad jag ska ha den till.

  264. Vad är viktigt just nu?

  265. Vilken elev ska ha den?
    Vilken grupp ska ha den?

  266. Vad vill jag ha ut av den?

  267. Vi kör en vända till med frågor.

  268. "Finns det bildstöd?" Det kan vara
    viktigt om det är ett nytt moment.

  269. Är det färdighetsträning på nåt
    de redan kan är det inte viktigt.

  270. "Går tidtagning att stänga av?" En
    elev vägrar appar med tidtagning.

  271. Och jag har elever som inte rör appen
    om det inte handlar om tävling.

  272. Vem ska ha den?
    Är det viktigt just nu?

  273. Inga ja- och nejkolumner
    där flest ja går vidare.

  274. "Hur kan jag använda appen
    till elever i behov av stöd?"

  275. "Behöver nån visa,
    eller är den självgående?"

  276. Ja, det kan vara viktigt
    i vissa grupper.

  277. Nu kör vi en app emellan.

  278. Vill ni kolla på ankor eller kryp?

  279. -Ankor.
    -Då tar vi ankor först.

  280. Nej. Där var den.

  281. Det är en jättefin bossa-låt,
    men den blir svår att prata över.

  282. Här ville jag komma åt...

  283. Först var det bara färdighetsträning.

  284. Men sen ville jag ha med
    förståelsen också. Därav ankorna.

  285. På slutet kände jag: "Kan vi inte
    dra in högstadiet, också?"

  286. Jag försökte baka in det.

  287. Jag gör så här, så kanske ni hör
    ankorna sen. Är det för högt?

  288. Här har vi 2 x 2. Det är
    två högar med två skiftnycklar.

  289. Då ska jag dra mina ankor till den
    bilden. Två högar med två i varje.

  290. Det är additionen 2 + 2.

  291. Och det är multiplikationen 2 x 2.
    Men det vet jag inte och kör fast.

  292. Och svaret är fyra.
    Så kommer jag i mål.

  293. Längst ner ser man hur många hinder
    man har tagit sig förbi.

  294. Och för mig...
    Nu har vi hört ankorna.

  295. Det är inte viktigt att komma upp en
    nivå utan att kunna klara och förstå.

  296. Det kanske inte är en app som barnen
    vill göra när de går och lägger sig-

  297. -men jag tror
    att den är ett bra läromedel.

  298. Nästa lilla spel, eller bana.

  299. Lite både ock.
    Förståelse och tabellträning.

  300. Här kan man träna alla tabeller.

  301. Lätt, medium, svår
    - som har med hastighet att göra.

  302. "Normal." Jag vet inte... Det handlar
    om hur man vill ha ett svar.

  303. Man väljer "algebraiskt"
    när det saknas nåt i frågan.

  304. Vi tar en lätt multiplikation.

  305. Här startar man. En multiplikation,
    man poppar bubblan med rätt svar.

  306. Klarar man inte det...

  307. Rätt svar kommer hela tiden,
    det gör inget om man missar en.

  308. Kan jag inte detta än
    finns ett bildstöd till vänster-

  309. -där man ser multiplikationen.

  310. Den kan man klicka bort om man vill.

  311. Man kan tycka att det är fusk-

  312. -men så fort det går fortare
    att räkna ut det så gör de det.

  313. Det är ett stöd till hur man kan
    hitta mönster i multiplikation.

  314. "Det är två såna och två till...
    Man kör ihop raderna."

  315. Det hjälper dem
    till en strategi snarare.

  316. Här ska man hitta 20 rätt
    innan man får gå vidare.

  317. Jag kan visa hur det ser ut
    när man poppar bubblan. Så.

  318. Sista banan, där jag försökte
    få med de lite äldre eleverna.

  319. Man kan välja
    om man vill ha decimaler-

  320. -eller multiplikation
    med 10, 100 eller 1 000.

  321. Först får man bygga ihop
    sin lilla miniräknare.

  322. Och så har jag delat upp det
    i multiplikation x 0,1.

  323. Här kör vi 1,8.
    Det får vara med ett par gånger.

  324. Nej!

  325. Jag har ett gummiband här.
    Har ni jobbat med såna sladdar?

  326. De är inte min bästa vän.

  327. Så. Sen multiplicerar man in det
    i ett av talen.

  328. Efterhand så blir det svårare.
    Och så bygger man på med hundradelar.

  329. Så kan en app bli när man
    har funderat över alla frågor.

  330. Vi ska byta den här igen och köra
    några utvärderingsfrågor till.

  331. Tack.

  332. "Går det arbeta på olika nivåer,
    eller är den årskursbestämd?"

  333. Det finns appar som heter...
    nånting..."för årskurs 2".

  334. Då är frågan vad det grundas på.
    Den svenska kursplanen?

  335. Eller nåt annat lands kursplan?

  336. Man vill ju jobba
    utifrån elevernas egna nivåer.

  337. Precis som i vanlig
    matematikundervisning.

  338. "Vilken åldersgrupp
    tycker jag att den passar till?"

  339. Frågan är om man går igenom en app
    eller ett datorprogram-

  340. -lika noggrant
    som man gör med en bok-

  341. -eller ett arbetsblad
    som nån annan har gjort.

  342. Det finns exempel på "mina elever
    gillar den", "då tar jag den".

  343. Vad tycker jag när jag tittar på den?

  344. Måste eleven "levla" upp?
    Själv blir jag galen på det.

  345. Jag vet inte vart jag ska. Vart kan
    jag komma, hur många måste jag klara?

  346. Med appar i undervisning vill jag att
    det ska vara tydligt vart jag ska.

  347. Det är viktigt för mig.

  348. "Kan jag se elevens resultat?"
    Det kan vara viktigt ibland.

  349. "Kan eleven visa vad den har lärt sig
    på ett annat sätt?"

  350. "Kan den hjälpa till
    i min bedömning?"

  351. När eleverna samarbetar
    kan det vara ovärderlig hjälp-

  352. -att få höra hur de resonerar,
    exempelvis.

  353. Måste man registrera användarkonto?

  354. Är det smidigt för mig?
    Eller är det ett "no, no"?

  355. Kan man ha fler konton?
    Har man bara tio Ipads-

  356. -kanske det inte är det fiffigaste.

  357. "Är gränssnittet lockande?"

  358. Men om jag vill ha hjälp med rättning
    är det inte så viktigt.

  359. "Ger appen positiv feedback?"

  360. Det gäller kanske mer en app som man
    vill ha innan man går och lägger sig.

  361. Som undervisningsmaterial-

  362. -kan det vara viktigt ibland,
    och ibland kanske inte.

  363. "Hur länge kommer eleven
    att vilja jobba med appen?"

  364. Vill de jobba med appen i tio minuter
    kanske det inte var det bästa köpet.

  365. "Hur länge kommer eleven
    att ha nytta av appen?"

  366. Det kanske kan vara viktigt.

  367. "Hur kan jag använda appen
    i helklass?"

  368. Det kan vara
    en jättebra genomgångsapp-

  369. -till ett nytt arbetsområde,
    till exempel.

  370. "Kan jag använda appen
    på nåt annat sätt?"

  371. Pedagoger som är rutinerade på att
    använda appar letar nästan efter det.

  372. "Är nåt unikt med appen?"
    Det kan också locka elever.

  373. Att man ska "tilta" paddan,
    dra eller nypa.

  374. Det kan vara nåt unikt för gruppen,
    inte med själva appen.

  375. Det här handlar om talsystemet,
    positionssystemet och platsvärde.

  376. Jag ville ha lite
    av det egyptiska talsystemet-

  377. -där en symbol betyder en talsort.

  378. Jag ska visa hur jag menar.

  379. Här har vi en liten skateboardmyra.

  380. Jag ska bilda talet 25.

  381. Varje arm är värd 10,
    och varje hjul är värd 1.

  382. Jag sätter dit två armar.

  383. Och så ser jag hur mycket jag har.

  384. Det här blev enkelt.

  385. Sen sätter jag dit däcken där nere.

  386. Och så rättar jag. Och så får jag...
    inte 10 000 mynt, jag får ett mynt.

  387. Sen kan man gå in på skattkistan
    och kolla.

  388. Jag har jobbat med banan,
    så jag har en diamant och ett mynt.

  389. Sen kan man testa olika talsorter.

  390. Här är mitt fantastiska kryp,
    som jag ritade i början.

  391. Man kan också ha
    ett naket litet kryp-

  392. -och låta eleverna bygga ett tal.

  393. Första gången ser man lite svagt
    var kroppsdelarna ska hamna.

  394. Jag skulle kunna fråga nån granne
    vilket tal jag har byggt.

  395. Om man kan bortse från vad som
    står. Man kan bygga tal åt varandra.

  396. Så här skulle ingen elev bygga.
    Vet ni varför?

  397. Det är så lustigt,
    men vilken ålder det än gäller-

  398. -även vuxna, så vill människan
    sträva efter symmetri.

  399. De kan nästan bli
    "jag vill inte ha det här talet".

  400. De vill bygga symmetriskt.
    Då kan man ha en lektion i symmetri.

  401. De kan bygga en halv insekt
    och grannen får bygga klart.

  402. Eller så bygger man en symmetrisk...
    Oj, vad håller jag på med nu?

  403. Jag plockar bort
    samtidigt som jag sätter på.

  404. Fyra...

  405. Man kan inte tro
    att det är jag som har byggt den här.

  406. Så där.
    Den går upp till decimaltal också.

  407. Man får med hela spannet,
    från lågstadiet till mellanstadiet.

  408. Sen kan ni roa er med att läsa det,
    för det är det viktigaste av allt.

  409. Det är vi som pedagoger-

  410. -som gör nåt med innehållet.

  411. Pedagogerna här skulle kunna göra
    en superapp av vilken app som helst.

  412. Det handlar ju om vad vi gör med dem.

  413. Textning: Marie Karlsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rätt metod och material i matten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

NO- och matematikläraren Eva Björklund föreläser om sin didaktiska utveckling i matematik. Det började för 15 år sedan med en enkel loggbok och har nu övergått till en app. Hon berättar om vad som utmärker en bra matematik-app och ger exempel på hur lärare kan göra matteundervisningen rolig och inspirerande för sina elever. 2014 fick hon Kungliga vetenskapsakademiens lärarpris för sina insatser. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Matematikundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

En digital skolvardag

Kristina Alexanderson arbetar för organisationen Webbstjärnan. Hon föreläser om viktiga frågor som skolan behöver informera om och förankra i sin digitala vardag. Det kan till exempel handla om hur internet fungerar och om vem det är som bestämmer ute på nätet. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Arbeta interaktivt, kollaborativt och visuellt

Camilla Askebäck Diaz är lärare i matematik och NO och berättar om hur hon använder digitala verktyg i undervisningen. Datorn eller lärplattan blir tillsammans med projektorn ett bra pedagogiskt verktyg som kan användas för att visualisera, simulera och skapa interaktion tillsammans med elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

LIKA - ett it-verktyg för skolan

IKT-pedagogen Johanna Karlén föreläser om verktyget LIKA som är tänkt som ett stöd för rektor, skola och förvaltning i arbetet med digitaliseringen. Verktygen fungerar som ett slags självvärdering som ska resultera i en handlingsplan för skolans digitalisering. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Den uppgraderade rektorns roll

Panelsamtal om vad som utmärker en framgångsrik rektor i en digitaliserad skola. Medverkande: Carola Sjödin, rektor på Sätunaskolan, Sigtuna; Simon Ekdahl, rektor på IT-gymnasiet, Jannie Jeppesen, Rektorsakademien Utveckling. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Med smarttelefonen i handen

NO-läraren Sabine Louvet berättar om hur man kan använda smarta telefoner i undervisningen. Kameran är ett enkelt och bra verktyg för att fota av det som skrivits och ritats på tavlan. Det är bra för elever som har lättare att lära sig visuellt och för dem som inte hinner skriva av tavlan. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Rätt metod och material i matten

NO- och matematikläraren Eva Björklund föreläser om sin didaktiska utveckling i matematik. Hon berättar om vad som utmärker en bra matematik-app och ger exempel på hur lärare kan göra matteundervisningen rolig och inspirerande för sina elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Erfarenheter av flippat klassrum

Daniel Barker är lärare i matematik och fysik och berättar om sina erfarenheter av att använda metoden "flipped classroom". Han skräddarsyr genomgångar och lägger ut dem på nätet för sina elever. Han tycker att eleverna ska vara i centrum i klassrummet och inte han som lärare. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Lärare i en ny digital tid

IKT-pedagogen och läraren Olle Strömbeck berättar om att Burlövs kommun i Skåne har utrustat varje elev med en surfplatta. Lärarna i kommunen vill ha tips på bra appar. Olle Strömbeck menar dock att en app i sig inte är pedagogisk utan att den blir det i ett sammanhang tillsammans med elever. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Molnet, juridiken och elevers integritet

Magnus Forsberg från Microsoft berättar om hur företaget samarbetat med Ale kommun vid installation av molntjänster i kommunens skolor. Han berättar om vikten av att tjänsterna som levereras stödjs av svensk lagstiftning och hur viktigt det är med personlig integritet. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Bortom en dator per elev

Frida Monsén är digital utvecklingsledare och föreläser om att digital kompetens bör bli en naturlig del av skolan. Hon säger att man behöver förstå den värld av kod som finns bakom allt på nätet och hur det påverkar oss i vardagen. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Samtal om digitala lärverktyg och arbetssätt

Panelsamtal om digitala lärverktyg och arbetssätt i skolan. Medverkande: Olle Strömbeck, IKT-pedagog; Danny Stacey, IT-strateg; Tony McCarrick, IT-strateg; Lars Sundberg, utvecklingsledare, och Joke Palmkvist, ansvarig för skola och högre utbildning på Microsoft. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Inte teknik utan kreativ pedagogik

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och berättar om hur man kan arbeta med it för att elevernas aktivitet i klassrummet ska öka på ett lustfyllt sätt. Hon ger tips på verktyg som både hon och eleverna är positiva till. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Digitala verktyg i NO

Patrik Jönsson är NO-lärare och reflekterar över försök han gjort med digitala verktyg i undervisningen. Han säger att resultatet inte alltid har blivit lyckat och att fel saker fokuseras av eleverna. Det har gjort att han blivit noggrann med utformandet av uppgifterna och ser till att pedagogiken kommer i första hand. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Datorspel i undervisningen

Att spela datorspel är att vara en del av en kreativ kultur, menar läraren och verksamhetsautvecklaren Jonas Lindahl som ofta använder sig av spel i undervisningen. Här berättar han om hur datorspel stärker samarbetet mellan elever och ökar deras kreativa tänkande. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Förbjud läroböcker

Vad skulle hända med undervisningen om man förbjöd lärare att använda läroböcker? Enligt teknikpedagogerna Niklas Jarl och Charlotta Hallman skulle det tvinga pedagogerna att tänka till och utveckla egna sätt att lära.De menar att läroböcker fragmenterar ämnena och undervisningen och misslyckas med att koppla det som berörs till elevernas vardag. Istället vill de se att fler lärare börjar arbeta tematiskt i klassrummen, med konkreta exempel som får eleverna att uppleva och förstå snarare än att memorera fakta.