Titta

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Om UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Föreläsningar från konferensen "It och digital pedagogik i skolan" som handlar om hur kommuner och skolor arbetar med den digitala förflyttningen. Hur påverkar den digitala tekniken med nätbaserade tjänster skolan? Hur gör man för att en tekniksatsning inte enbart stannar vid inköpet av de nya produkterna utan istället leder till ett mervärde i lärandet och undervisningen? Konferensen hölls den 10-11 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Till första programmet

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan : Erfarenheter av flippat klassrumDela
  1. Jag jobbar på Norra Real,
    inte långt härifrån.

  2. Jag kommer från undervisning.

  3. Jag undervisar i matematik och fysik.

  4. Jag har undervisat
    i de ämnena i 13 år.

  5. barkersthlm är mitt namn på Twitter.

  6. Jag funderade mycket på rubriken
    på mitt föredrag.

  7. "Vad eleverna inte
    kan hitta på nätet."

  8. De kan hitta väldigt mycket.
    Jag kommer att komma in på det där.

  9. Jag ska berätta om en händelse
    för tre år sen.

  10. Då tog jag steget fullt ut
    och slutade föreläsa på lektionerna.

  11. Jag tänkte berätta
    om en minst sagt skakig resa.

  12. Jag ska landa i
    vilka resultat vi har sett.

  13. Jag ska också ta upp vad eleverna
    inte kan hitta på nätet idag.

  14. Jag lägger in det i mitten nånstans.

  15. Jag tar avstamp i nånting som en elev
    sa till mig för ett par år sen.

  16. Hon sa så här: "Fysik handlar om
    att stoppa in i formler."

  17. "Och sen tittar man i facit
    om det blev rätt."

  18. Den bilden tror jag delas
    av många elever som har läst fysik-

  19. -och matematik
    och en del andra ämnen.

  20. Jag tänker inte så om mina ämnen.

  21. Min ambition är visserligen
    att de ska kunna hantera formler-

  22. -räkna och sen se i facit om det blev
    rätt. Det är också en viktig förmåga.

  23. Men jag vill att eleverna ska förstå
    att formlerna beskriver samband-

  24. -mellan begreppen som ingår. Formler
    berättar nåt om deras verklighet.

  25. Men det misslyckas jag ofta med. Det
    är uppenbart när elever får frågor-

  26. -av den här typen.

  27. Två barn kastar äpplen på en bil.
    Varför gör de det?

  28. Det vet jag inte!
    Men mina elever frågar alltid det.

  29. Då säger jag att det var sånt
    vi gjorde i Mora när jag var barn.

  30. Då frågar de var jag fick äpplena
    ifrån, men det berättar jag inte.

  31. Om de kastar samtidigt,
    vilket äpple träffar bilen först?

  32. Bilen står stilla.

  33. Jag undervisar i Naturprogrammet
    på gymnasiet.

  34. De är 17 år
    när de får den här frågan.

  35. De kör fast
    så det bara sjunger om det.

  36. Jag ber dem använda
    allt de kan om kast.

  37. Elever kan mycket om kaströrelse
    som det här handlar om.

  38. Det här kan de.

  39. Vet ni vad de svarar på frågan?

  40. Det gröna, det röda, båda träffar
    samtidigt, mer information behövs?

  41. De säger så här: "Det finns
    inga tal att stoppa in i formlerna."

  42. Och det gör det ju inte.

  43. Om frågan hade kommit på ett prov
    hade de sagt så här:

  44. "Det där hade vi inte gått igenom."

  45. Nej, men då hade jag ju
    inte ställt den frågan, eller hur?

  46. Jag har två barn.
    Ni såg bild på dem nyss.

  47. De är sju och nio och jag
    har visat dem den här frågan.

  48. Vet ni vad de gjorde?
    De gjorde nånting.

  49. En gissning.

  50. -Va?
    -Räknade prickar.

  51. Nej, de sprang mot fruktkorgen.

  52. Jag skrek: "Stopp!
    Det blir så fula bruna märken."

  53. Då gjorde de nåt spännande.
    De gjorde en överföring.

  54. De sprang in på sitt rum
    och tog varsin legobit.

  55. Bara en sån sak.

  56. Samma princip borde gälla
    för legobitar som för äpplen.

  57. De provade att kasta
    och de fick rätt svar.

  58. Hur kan elever som är 17-18 år
    och behärskar det här formlerna-

  59. -inte svara på äpplefrågan?

  60. I mitt fall handlade det om
    att lektionstiden inte räckte till.

  61. I bästa fall hann jag härleda-

  62. -alla dessa samband på en lektion.

  63. Eleverna fick prova att stoppa in
    i formlerna och kolla i facit.

  64. Vi hann aldrig fundera på vad dessa
    samband säger om elevernas vardag.

  65. Säg det barn
    som inte har kastat nåt upp i luften.

  66. För tre år sen hittade jag ett klipp
    som jag trodde var lösningen.

  67. Mitt mål som lärare är att hjälpa
    elever som kan lära sig själva.

  68. Ett problem som jag gjorde mig
    skyldig till innan var-

  69. -att jag talade om vad och hur de
    skulle lära, vilka uppgifter de hade.

  70. När de ska lära sig det och hur
    de ska bevisa att de har lärt sig.

  71. Så gör jag inte längre.

  72. Eleverna kommer hit för att tillämpa
    de kunskaper de har lärt sig hemma.

  73. Och ställa frågor på det.

  74. Det jag vanligtvis föreläste om
    i klassrummet lär de sig nu hemma.

  75. Det som de väntade sig som läxor
    är nu det de gör i klassrummet.

  76. Jag köpte det här helt okritiskt.
    Det var så här jag skulle göra.

  77. Jag tänkte att om eleverna såg
    mina genomgångar i förväg-

  78. -så har vi tid resonera på lektionen
    om vilket äpple som kommer först.

  79. Man skulle kunna säga att idén
    bakom "Det flippade klassrummet"-

  80. -är att vi flyttar lärarens
    information, genomgång, föreläsning-

  81. -ut ur klassrummet och låter eleverna
    ta del av den i förväg.

  82. Sen låter vi lektionerna
    bli tid då vi kan ägna oss-

  83. -åt att fundera på vad teorin säger
    om olika förlopp eller fenomen.

  84. Bilden ritade jag till eleverna
    för att förklara upplägget.

  85. Och de köpte upplägget direkt.
    De tyckte det var en fantastisk idé.

  86. Då kunde de titta
    hur många gånger som helst.

  87. De kan pausa, spola och titta en gång
    till på det som var svårt.

  88. Man kan titta på allt inför ett prov.
    Jag spelade in min första genomgång-

  89. -och den tog fem timmar att göra
    och den är fem minuter lång.

  90. Jag publicerade genomgången
    på nätet.

  91. Jag bad eleverna att titta på den
    och jag förberedde experiment-

  92. -och fördjupande uppgifter
    att diskutera på lektionen.

  93. Det var bara det att ingen
    hade tittat i förväg. Ingen.

  94. Besvikelsen jag kände
    var monumental.

  95. Jag föll i ett svart hål
    och jag insåg direkt-

  96. -att det här kommer att bli skakigt.

  97. Jag måste motivera eleverna om jag
    ska få med mig dem på denna resa.

  98. Det räcker inte att vi alla tycker
    att det är en bra idé-

  99. -för att få dem att genomföra den.

  100. Jag måste motivera eleverna
    att titta på filmerna.

  101. Vad kan väcka elevernas nyfikenhet?

  102. Det fanns en sak
    som alla gjorde för tre år sen.

  103. Det var inte Candy Crush.

  104. Det var Angry Birds
    som man spelade då.

  105. För er som inte
    har spelat det eller inte minns.

  106. Det är en väldigt enkel idé
    och det är en app.

  107. Med hjälp av en slangbella
    skjuter man små arga fåglar.

  108. Man ser att de är arga
    på deras ansiktsuttryck.

  109. Fåglarna ska skjutas på gröna grisar
    som ni ser här till höger.

  110. Utmaningen är
    att vinkla slangbellan rätt-

  111. -så att man skjuter ner
    samtliga grisar.

  112. Man har ett begränsat antal grisar
    och lyckas man eliminera alla-

  113. -med begränsat antal fåglar
    har man lyckats-

  114. -att komma vidare till nästa bana
    som fungerar på samma sätt.

  115. Det blev en fantastisk succé
    och alla elever spelade det.

  116. Jag sa till mina elever
    att det kanske gick att räkna ut-

  117. -vilken vinkel man ska skjuta i.

  118. Jag underströk "kanske"
    för jag hade inte provat.

  119. Men jag sa att man kanske
    kan räkna ut rätt vinkel.

  120. De hade ohyggligt svårt att tro på
    mig, men ville veta hur man gjorde.

  121. Då sa jag: "Det första man ska göra
    är att gå in på min hemsida."

  122. "Jag har spelat in en film
    där jag förklarar hur man gör."

  123. "Klicka på länken där.
    Det ska ni göra till nästa gång."

  124. Hemsidan är en lärplattform
    där mina elever kan se-

  125. -vilka filmer de ska titta på
    och vilka sidor i boken de ska läsa.

  126. Eleverna har själva sagt att det är
    först när de har sett min genomgång-

  127. -som de faktiskt förstår
    vad som står i boken.

  128. Hemsidan är också ett sätt
    att skapa struktur-

  129. -och längst upp till höger
    finns länken "planering".

  130. Klickar de där kommer det upp
    en traditionell planering-

  131. -med veckorna som rader
    och lektionsdagar som kolumner.

  132. De kan gå in på varje dag och se
    vilka filmer och sidor de ska göra-

  133. -och vilka uppgifter vi ska jobba med
    på lektionen.

  134. Och om elever missar en lektion
    kan de gå in här.

  135. Om de har glömt nåt kan jag hänvisa
    till sidan så de kan titta på filmen.

  136. Fem timmars arbete för fem minuters
    film är förstås orimligt.

  137. Men en av anledningarna var
    att min ambitionsnivå var skyhög.

  138. Jag ville att det skulle se snyggt ut
    och att allt skulle vara rätt.

  139. Jag misslyckas fortfarande med båda.
    Men det fanns en annan orsak.

  140. Bilden av mig själv stämde inte
    överens med den jag hade.

  141. Vet ni hur det är att höra
    sin röst inspelad? Det är hemskt.

  142. Det är inget mot att se
    och höra sig själv förklara nåt.

  143. Jag fick revidera min bild av
    att jag kunde förklara bra.

  144. "Hur kan de släppa in mig
    i ett klassrum?"

  145. När jag tittade på genomgångarna
    upptäckte jag att inte nog med-

  146. -att jag säger och skriver fel,
    jag gör det i kombination.

  147. Men jag upptäcker det inte själv
    om det inte är alldeles uppenbart.

  148. Men mina elever upptäcker alltid
    om det är nåt som inte stämmer.

  149. Då säger de:
    "Gjorde du det där med flit?"

  150. Så säger jag ja.

  151. Ibland ber jag dem
    att upptäcka felet i nästa film.

  152. Jag spelar in filmerna
    med min mobil.

  153. Jag sätter upp den i ett ställ
    och pratar in i ett headset.

  154. Det här sättet passar mig.
    Det är enkelt och det går snabbt.

  155. Filmen är 14 minuter lång
    där jag förklarar-

  156. -hur man beräknar vinkeln
    i Angry Birds.

  157. När de kom tillbaka sa de:
    "14 minuter. Vi orkar inte!"

  158. "Det är för långt!"

  159. 14 minuter klagade de på.

  160. De sa: "Du får göra filmer som är max
    10 minuter långa. Mer orkar vi inte."

  161. Det ifrågasatte jag direkt.

  162. Jag har ett litet manus
    med färdiga anteckningar-

  163. -som hamnar på pappret
    som eleverna ser.

  164. Jag tittar på det när jag spelar in.

  165. Jag tog med mig pappret och gjorde
    samma genomgång i klassrummet.

  166. De hade inte tittat på filmen och
    jag ville se hur lång tid det tog.

  167. Samma genomgång i klassrummet.
    Vet ni hur lång tid det tog?

  168. 55 minuter. 35 är en bra gissning.

  169. Jag gick tillbaka till de
    som klagade och berättade det.

  170. "Vad klagar ni på? I klassrummet
    orkade de lyssna i 55 minuter."

  171. "Ja, ja, men när du föreläser
    i klassrummet tar vi pauser."

  172. Jag lovar att jag inte tar nån paus.
    Jag jobbar stenhårt i 55 minuter.

  173. Vet ni vad jag har kommit på
    att eleverna gör?

  174. De kommer till skolan
    och tittar när jag arbetar.

  175. När de tycker det blir tråkigt
    tar de en paus.

  176. Jag fortsätter, men de märker
    att jag inte märker det.

  177. Men inte alla elever.
    Det finns de som är väldigt aktiva.

  178. Varför tar det 55 minuter? Det beror
    på aktiva elever som också jobbar.

  179. När jag går igenom kastvinkeln
    utspelar sig en sokratisk dialog.

  180. Inte med hela klassen utan mellan mig
    och de tre som sitter längst fram.

  181. Så här gick det till:

  182. Jag började med att säga att detta
    är en del av ett fritt fall.

  183. Endast gravitationen påverkar
    hur fågeln kommer att röra sig.

  184. Då säger en av eleverna:
    "Gravitation? Vad spännande."

  185. "Den påverkar även hur planeterna
    rör sig." Jajamän, säger jag.

  186. "Det är ju nästan
    som en cirkelrörelse."

  187. Nu är dialogen igång mellan oss.

  188. Om vi pratar om rymden pratar vi
    också snart om svarta hål.

  189. Svarta hål är jättespännande.
    De går även att knyta till matematik.

  190. Funktionen 1/X - ett svart hål.

  191. Nu börjar det här bli riktigt
    spännande, roligt och intressant.

  192. När vi pratar om svarta hål
    kommer frågan där bortifrån:

  193. "Ursäkta, kommer det här
    på provet?"

  194. Då dör jag en smula.
    Den frågan är så tråkig.

  195. Märker ni inte hur spännande
    och intressant det är?

  196. Det är ju det!

  197. Men en del elever märker att vi
    har gått lite utanför det centrala.

  198. Då tar de en paus
    och spelar Angry Birds.

  199. Men en del elever antecknar
    så att pennan ryker.

  200. "Herregud, svart hål i matematiken."

  201. "Hur ska jag komma ihåg det här
    till provet?"

  202. Frågan är om det är 55 minuter väl-
    investerad tid för samtliga elever?

  203. Det är jätteroligt att föreläsa
    i klassrummet.

  204. Fånga upp frågar, börja i en kast-
    rörelse och sluta i ett svart hål.

  205. Men jag hävdar bestämt
    att det har ett pris.

  206. När filmerna är klara
    skickar jag dem till YouTube.

  207. Där finns de offentligt
    för vem som helst att använda.

  208. Jag har spelat in
    ungefär 300 filmer för gymnasiet-

  209. -i matte och fysik.

  210. De är offentliga för att göra dem
    lättillgängliga för mina elever.

  211. Söker man på mitt namn kommer man
    till kanalen med alla filmer.

  212. Även andra lärare
    som vill använda filmerna.

  213. Fem timmars arbete för fem minuters
    film är ohållbart.

  214. Men vill man prova med sina elever
    kan man ta en film och säga:

  215. "Titta på filmen i förväg
    så diskuterar vi på måndag."

  216. Över helgen...?

  217. Jag vill att filmerna även ska vara
    tillgängliga för de som inte har råd-

  218. -att betala för läxhjälp.
    De ska kunna hitta hjälp där.

  219. Filmerna visas närmare 4 000 gånger
    per dygn över hela Sverige-

  220. -och varje dag i Kenya.
    Det gjorde mig förbryllad-

  221. -tills jag insåg att det finns
    svenska skolan i Kenya.

  222. Jag måste förhålla mig till att andra
    än mina elever ser filmerna.

  223. Nio gånger av tio får jag positiva
    kommentarer i fältet där.

  224. Eller mejl.

  225. En av tio är inte positiv, men man
    kan välja att göra filmerna privata.

  226. Jag är inte den ende som lägger
    ut såna här föreläsningar på nätet.

  227. Ni kan söka på vilket ämne som helst.

  228. På vilket stadium som helst,
    från förskola till universitet.

  229. Till exempel "Hur fäller man
    ett träd med motorsåg?"

  230. Det dök upp direkt
    och så lärde jag mig det.

  231. Jag lärde mig genom YouTube.

  232. Det här illustrerar att skolan och
    enskilda läraren i nån mån utmanas.

  233. Om en elev inte är nöjd med
    eller missar en genomgång i skolan-

  234. -vad gör de då?
    De hittar samma sak på YouTube.

  235. De kanske hittar fem varianter och
    kan hitta den som passar just dem.

  236. En kollega till mig berättade-

  237. -att han hade genomgång i geometri.
    Han pratade om alternatvinklar.

  238. När han stod med ryggen mot klassen
    och visade hur det hänger ihop-

  239. -var det en elev som sa:
    "Stopp, så där sa inte Daniel."

  240. "Vad sa han då?"

  241. Han får skylla sig själv för hon hade
    uppmanats att titta på min film.

  242. Varför då? Hon har dyslexi.

  243. För henne var det omöjligt att titta,
    lyssna, anteckna och förstå.

  244. Helt omöjligt.

  245. Men plötsligt blev detta ett verktyg
    för henne att både förbereda sig-

  246. -och kunna komma till skolan och
    plötsligt ifrågasätta och jämföra-

  247. -med det som jag berättade.

  248. Då kommer vi
    till en intressant fråga.

  249. När kommer elever att fråga om nåt
    som de inte kan få på YouTube-

  250. -eller på nåt annat sätt?

  251. Vi är inte där än på gymnasiet
    eller på högstadiet.

  252. Man är där på universitet och jag
    tror att det kommer att sippra nedåt.

  253. Jag hade en elev en gång som sa:

  254. "Det är svårt att skilja på retoriska
    frågor och de som kräver svar."

  255. Vad är det som är unikt
    för oss i skolan?

  256. En genomgång av
    andragradsekvationer är inte unikt.

  257. Det som vi har härinne
    är fortfarande unikt för skolan.

  258. I skolan kan eleverna möta
    andra elever som är på samma nivå.

  259. Dessa elever kan föra ett samtal
    kring vad de har sett på nätet.

  260. Det är fortfarande unikt.
    Där ska vi lägga krut i framtiden.

  261. Det viktigaste för elevens kunskaps-
    utveckling sker på lektionerna.

  262. Inte på nätet. Det gör inte
    att eleverna förstår matte bättre-

  263. -eller presterar bättre på PISA. Det
    är det vi gör med det de sett hemma.

  264. Eller hört från läraren.

  265. Tror jag, ni får gärna protestera.

  266. Mina lektioner tar vid
    där filmen slutar.

  267. En gång har jag gått igenom alltihop.

  268. Då högg en elev direkt: "Varför går
    du igenom det vi har sett hemma?"

  269. "Varför gör du det?
    Det är ju bortkastat."

  270. Det är inte bortkastat för dem
    som inte har sett filmen.

  271. Jag återkommer till det.

  272. Jag sammanfattar det mest centrala
    av det de har sett hemma.

  273. Sen vill jag att eleverna börjar
    jobba med och prata om innehållet.

  274. Hur lär man sig? Jo, man hittar nån
    som tänker och tycker annorlunda-

  275. -och sen resonerar man.

  276. Vi börjar med gemensam
    problemlösning så de för resonera.

  277. När de hade sett filmen med Angry
    Birds var det dags att göra det.

  278. Vi hade en Ipad och projicerade
    spelet på en whiteboard-

  279. -som vi kunde skriva på.

  280. Eleverna skulle bestämma vinkeln på
    slangbellan och markera med alfa-

  281. -för att träffa exakt där uppe.

  282. Eleverna konstaterade direkt att
    de måste veta fågelns utgångsfart.

  283. Då sa jag att jag inte visste
    och tänkte att allt skulle falla.

  284. Då var det en elev som googlade
    direkt och svarade: "22 m/sek."

  285. Eleven läste även att slangbellan
    i spelet är 4,9 meter hög.

  286. Det måste de även veta för
    att bestämma skalan.

  287. Sen tog det eleverna 15 minuter
    att beräkna vinkeln till 30 grader-

  288. -för att träffa det övre krysset.
    Jag ville dokumentera deras reaktion-

  289. -om de lyckas.
    Första försöket såg ut så här.

  290. Magiskt! Äntligen har man nytta
    av det man lär sig på fysiken.

  291. Det tog eleverna 15 minuter och sen
    återstod 45 minuter av lektionen-

  292. -där vi kunde vända och vrida
    på kaströrelse och fundera på-

  293. -hur teorin faktiskt talar om vilket
    äpple som landar först, utan formler.

  294. Det ska jämföras med 55 minuters
    genomgång och svarta hål.

  295. Vid 55 minuters föreläsning
    återstår fem minuter för eleverna-

  296. -att bearbeta det jag har pratat om.

  297. När det är 5 min. kvar och läraren
    har pratat i 55 säger eleverna:

  298. "Vi orkar inte mer.
    Vi gör det hemma."

  299. Lycka till, brukar jag säga.

  300. Det här är anledningen till att jag
    experimenterar med min undervisning.

  301. Jag vill att mina elever
    ska lära sig mer.

  302. När jag hade undervisat i tio år
    upptäckte jag att vad jag än gjorde-

  303. -så lärde sig eleverna inte mer
    trots mer erfarenhet.

  304. Det var väldigt märkligt.

  305. Sen kastade jag om min undervisning
    på det sätt jag har beskrivit.

  306. Eleverna tittade på filmen hemma
    och så jobbade vi i skolan-

  307. -så jag fick med mig alla elever och
    inte bara skickade hem dem med jobb.

  308. När de hade jobbat så här i 1,5 år
    ville jag mäta effekterna av det-

  309. -för att se om de hade lärt sig mer.
    Vi tittade på de nationella proven-

  310. -och resultaten från min klass
    på matte 1C, matte 2C och matte 3C.

  311. Vi tittade efter progression
    eller utveckling.

  312. Om en elev hade fått A på nationella
    provet enligt bedömningskriterierna-

  313. -så fick eleven 20 poäng,
    fick eleven B så fick den 17,5 poäng.

  314. Detta för att kunna beräkna klassens
    medelvärde på matte 1C, 2C och 3C.

  315. Och kanske se videoföreläsningarnas
    effekter. Så här såg utvecklingen ut.

  316. Tack så mycket för mig.
    Det var roligt att få komma.

  317. Så kände jag när jag såg det här.

  318. Jag fick en chock och tänkte
    att det här inte fungerade.

  319. När mina elever skrev matte 1C
    hade de i genomsnitt 16,2.

  320. Om alla hade fått A
    hade snittet blivit 20 poäng.

  321. När de skrev matte 2C...
    Vi har kursprov efter varje kurs.

  322. Då sjönk genomsnittet till 14,2.

  323. Vid matte 3C hade genomsnittet
    sjunkit till 12,2 poäng.

  324. Jag tänkte att det inte fungerade,
    men en kollega sa-

  325. -att vi måste jämföra det mot nåt.
    En klass säger inte mycket.

  326. Vi gjorde samma genomlysning
    på parallellklasserna för att se-

  327. -vad de hade för utveckling
    i matte 1-3.

  328. Det var bara min klass
    som tittade i förväg.

  329. Det här hade inte spridit sig än.

  330. I de andra klasserna såg
    samma resultat ut på det här sättet:

  331. Och då andades jag ut.

  332. Jag såg direkt att det var
    samma tendens i alla klasser.

  333. Den blå linjen är min klass
    och där sjönk resultaten-

  334. -men det gjorde de
    i de andra klasserna också.

  335. Alla undrar vad den röda klassen är.

  336. Det är den klassen som har
    matematikinriktning hos oss.

  337. De andra klasserna
    har lite blandad inriktning.

  338. I den klassen är alla intresserade av
    matte, men även där ser vi nedgång.

  339. Det är inte så konstigt
    eftersom kurserna blir svårare.

  340. Men jag drog slutsatsen att mina
    elever som ser på föreläsningar-

  341. -lär sig minst lika mycket eller så
    verkar det åtminstone inte skadligt.

  342. Det kan jag se.

  343. Det måste väl vara en utgångspunkt
    när man ändrar så radikalt?

  344. Hade min klass varit sämre
    hade det varit en annan sak.

  345. Nu gav jag mig inte
    och det här var bara början.

  346. Jag hade hållit på i 1,5 år
    och det gav inte önskad effekt.

  347. Jag vill att eleverna
    ska lära sig mer.

  348. Jag hade elever som hade tittat
    på filmer i 1,5 år och jag tänkte-

  349. -att jag måste fråga dem
    om framgångsfaktorer.

  350. Jag frågade dem om tips och råd.

  351. Jag frågade vilket råd
    de skulle ge elever-

  352. -som precis ska börja titta
    på filmade föreläsningar.

  353. Vad ska de göra för att lyckas?
    Alla elever sa samma sak:

  354. "Säg åt de nya ettorna i höst
    att titta på filmerna i förväg."

  355. Alla elever sa så.

  356. "Bra tips. Det ska jag ta med mig."

  357. Men det var också elever som sa
    att det inte räcker med att titta.

  358. Några elever beskrev en resa
    där de i början tittade på filmerna-

  359. -och nöjde sig med det,
    men de märkte att det inte räckte.

  360. Då gick de också in i böckerna
    och letade efter instuderingsfrågor-

  361. -för att se om de hade förstått.
    De svarade på instuderingsfrågorna.

  362. Och sen kände de sig förberedda.

  363. Dessa elever gjorde
    en helt annan resa än de vi ser där.

  364. Då hade jag fått två tips: Titta
    i förväg, men det måste ske aktivt.

  365. Helst titta, anteckna
    och svara på frågor i förväg.

  366. Det räcker inte att berätta om vad
    man tror är en framgångsrik metod.

  367. Eller en bra idé.

  368. Så idag tvingar jag mina elever
    att jobba på det sättet.

  369. När mina elever har sett en film...

  370. ...ska de också svara på frågor
    i anslutning till filmen.

  371. Om de klickar på länken "frågor"
    i planeringen som vi såg tidigare-

  372. -så dyker frågor upp som är kopplade
    till filmen de just har sett.

  373. Det är frågor från ett frågeformulär-

  374. -som de besvarar på nätet.

  375. De skriver sitt namn och sen kommer
    tre frågor kopplade till filmen.

  376. Hur formulerar man då
    de där frågorna?

  377. De får inte vara så svåra
    att de måste köpa läxhjälp.

  378. De får inte vara så lätta att de går
    att besvara utan film och bok.

  379. Jag vill ha frågor
    som kräver att de både tänker-

  380. -och ändå kan svara på dem.

  381. Numera har jag även infogat
    en sista fråga som är öppen.

  382. "Är det nåt du funderar på?"
    Eleven kan ställa frågor-

  383. -kring innehållet i filmen eller om
    det är nåt de inte hängt med på.

  384. De tittar på film, svarar på frågor
    och skickar iväg formuläret-

  385. -och jag får en sammanställning på
    vad eleverna har svarat.

  386. Vad händer om eleven inte tittar
    på filmen i förväg?

  387. Då finns inte deras namn med där.

  388. Då frågar jag eleverna:

  389. "Jag såg att ditt namn inte fanns
    med." Då säger de alltid samma sak:

  390. "Internet hemma fungerade inte igår."

  391. Det märkliga är
    att internet fungerar nästa gång.

  392. Jag får också information om
    eleverna har förstått genomgången.

  393. Då blir det grönt. Det har blivit
    den mest avgörande informationen-

  394. -för den talar om
    vad vi ska göra på lektionen.

  395. När det är grönt överallt
    kan vi börja på ett sätt.

  396. Ser det ut så här måste vi börja
    på ett helt annat sätt.

  397. När vi jobbade med förenklingar såg
    jag att de inte förstod genomgången-

  398. -av förenkling vid minustecken
    framför parentes.

  399. Trots att jag hade gått igenom det
    mycket tydligt i filmen.

  400. De hade ändå inte greppat det.

  401. Då förstod jag att min genomgång där
    inte var särskilt bra.

  402. Däremot gick det utmärkt
    att beräkna värdet för ett uttryck.

  403. Då behövde jag inte
    ägna mer tid åt det.

  404. Mer tid åt förenkling av uttryck
    med minustecken framför parentes.

  405. Jag tar med mig informationen
    på lektionen-

  406. -och anpassar sen det vi gör där.

  407. Mina elever gillar inte
    de här frågorna.

  408. Varför? De känner sig kontrollerade.
    Och det är korrekt uppfattat.

  409. Jag kontrollerar, men använder
    en synonym - jag följer upp.

  410. Den är mycket trevligare.

  411. Men den här eleven frågar så här:

  412. Vitt, vitt, vitt, vitt.
    "Kommer det här att betygsättas?"

  413. Jag ska ju använda all tillgänglig
    information vid betygssättning.

  414. Där har jag information
    om den eleven.

  415. Jag säger till dem att allt de visar
    kan användas till deras fördel.

  416. Det omvända gäller inte.

  417. För mig är det här ett sätt
    att snabbt få syn på elever-

  418. -som kommer att behöva mer
    av min uppmärksamhet.

  419. Då kan jag styra och individualisera
    mitt stöd inne i klassrummet direkt.

  420. Jag experimenterar med undervisning
    för att de ska lära sig mer.

  421. Jag såg att det inte räckte med
    att eleverna tittade på film.

  422. Då lät jag dem titta på film,
    svara på frågor i förväg-

  423. -och sen följde jag noga upp
    elevernas förståelse av frågorna.

  424. Idag börjar vi lektionerna med
    att titta på de här frågorna.

  425. Eleverna får möjlighet
    att resonera kring de här frågorna.

  426. Om eleverna svarar olika
    blir det intressant-

  427. -för då kan man lära av varann.

  428. Nu har vi jobbat på detta sätt
    med en ny klass i 1,5 år.

  429. Film och frågor i förväg.

  430. I julas kunde vi göra en mätning
    som vi gjorde för 1,5 år sen-

  431. -med den klass
    som då hade tittat i 1,5 år.

  432. Förra gången såg det ut så här.
    Den blå klassen var min.

  433. För 1,5 år sen presterade
    dessa elever så här.

  434. Den nya klassen
    har samma lärare, jag-

  435. -samma inriktning går de också.
    Jag har ingen matteklass nu.

  436. De har både tittat på film
    och svarat på frågor.

  437. När vi tittar på resultaten
    från nationella provet denna gång-

  438. -för att se om det skett nån
    utveckling så ser det ut så här:

  439. Ser ni?

  440. Den här klassen hade till och med
    lite sämre resultat än föregående-

  441. -som skrev samma prov
    för 1,5 år sen.

  442. De skrev inte samma prov.
    De nationella proven diffar ju lite.

  443. Men när de skrev matte 2C så låg
    den nya klassen ungefär en poäng-

  444. -över genomsnitt
    när det gäller resultatet.

  445. I matte 3C ligger de
    i genomsnitt två poäng över-

  446. -jämfört med förra klassen.

  447. I den här klassen har alltså nästan
    alla ett betygssteg högre-

  448. -än den förra klassen.

  449. Kanske, kanske är det så
    att det fungerar.

  450. Man kan invända mot att det
    statistiska underlaget är klent.

  451. En klass. Och bara för att jag
    lägger ner så mycket energi-

  452. -så får jag de här resultaten.

  453. Men det har tagit tre år att se nåt
    som liknar det jag är ute efter.

  454. Kanske är det så
    att det krävs tre år-

  455. -för att få elever
    att prestera lite bättre.

  456. Det räcker inte med att visa film
    och hoppas att allt ska bli bra.

  457. Man kan inte dra några slutsatser om
    att det här fungerar för alla.

  458. För den här klassen
    verkar det göra det.

  459. Men det som är intressant är
    att man kan konstatera-

  460. -att vi kan förändra små saker
    i vår undervisning-

  461. -och mäta effekter
    och faktiskt se effekter av det.

  462. Den stora skillnaden mellan klasserna
    är det här med frågor i förväg.

  463. Jag har medvetet hållit det så. Jag
    har inte ändrat mycket i lektionen.

  464. Det är den lilla skillnaden.

  465. Det finns fler saker
    som händer på lektionerna-

  466. -men det tar vi en annan gång.

  467. Det jag vill peka på är att jag tror
    det går att utveckla undervisningen.

  468. Men hade ni frågat mig för tre år sen
    vad "flipped classroom" är-

  469. -hade jag sagt att det handlar om
    att lägga upp filmer på YouTube.

  470. Och det är ju inget nytt.
    Det har man gjort länge.

  471. Pogo Pedagog var väl ett försök
    att göra det i någon mån.

  472. Idag handlar "flipped classroom" om
    att med teknikens hjälp-

  473. -ger eleverna en rättvis möjlighet
    att förbereda sig inför lektionen.

  474. Jag menar verkligen rättvis
    möjlighet.

  475. Jag skaffar också information om-

  476. -vad vi ska göra på lektionen och hur
    vi ska utnyttja tiden i skolan bäst.

  477. Det är ingen idé att förklara saker
    som eleverna redan har begripit.

  478. Det är bra att inför lektionen
    ta reda på nivån i klassrummet.

  479. Kanske inte specifikt på individnivå-

  480. -utan att hela klassen förstår
    det vi ska jobba med.

  481. Vad det egentligen handlar om
    är det som jag har täckt över där.

  482. Det var synd. Det är att sätta
    eleverna i centrum i klassrummet.

  483. Det är ingen bra idé att de bara
    tittar när läraren jobbar stenhårt.

  484. Jag tycker
    att de ska vara aktiva i skolan-

  485. -och faktiskt resonera med varann
    och komma fram till-

  486. -vad det som läraren har presenterat
    har för effekter i vardagen.

  487. Jag förstår att när jag har pratat
    här har flera varit upptagna-

  488. -med tanken på
    och svaret på den här frågan.

  489. Eller hur?
    Ni har inte hört ett ord.

  490. Vilket äpple är det
    som träffar först?

  491. För att ni inte ska sväva i total
    ovisshet ska jag tala om det.

  492. Eller är nån säker på vilket det är?

  493. -Vet du? Vilket är det?
    -Det röda.

  494. Vet du varför?

  495. Röda träffar först. Det spelar ingen
    roll hur långt det flyger i sidled.

  496. Det som avgör hur länge nåt är
    i luften är hur högt det kommer.

  497. Det gröna kommer högre än det röda.
    Vår erfarenhet säger oss-

  498. -att ju högre vi kastar nåt desto
    längre tid innan det kommer ner.

  499. Det röda kommer inte
    så högt upp i luften.

  500. Är det verkligen så? Ja, det är det.

  501. Vi skulle kunna resonera
    kring det här i all oändlighet.

  502. Men för att ni inte ska sväva
    i ovisshet så är svaret det röda.

  503. Vad är det som elever inte
    kan hitta på nätet?

  504. De kan inte hitta ett unikt möte
    som vi kan planera i klassrummet.

  505. Vi lärare.

  506. Jag tänkte avrunda
    om det är nån som har frågor.

  507. Ni får gärna mejla mig
    eller gå in på mina bloggar-

  508. -och plocka och sno där.
    Det är tanken med dessa sidor.

  509. Kalle Larsson från Spånga gymnasium.

  510. Jag har lyssnat på dig förut
    och läst det du har skrivit.

  511. Jag har försökt att presentera
    det här för mina kollegor.

  512. Ofta säger de-

  513. -att Daniel Barker jobbar på Norra
    Real med väldigt motiverade elever-

  514. -som har studievana.

  515. Där tar diskussionen slut,
    för de har inte såna elever.

  516. Och därför funkar inte
    "flipped classroom" där.

  517. Har de en poäng?
    Har du mött nån annan kollega-

  518. -med svaga elever eller
    andra slags elever än vad du har?

  519. Vad har du för kommentar? Jag för det
    gärna vidare till mina kollegor igen.

  520. Jag vill inte riktigt lyssna på dem.

  521. Jag har naturligtvis
    fått den frågan tidigare.

  522. När jag började gjorde jag på samma
    sätt som jag blivit undervisad.

  523. Jag var framgångsrik med det. Mina
    lärare höll fantastiska genomgångar.

  524. Jag förstod allt, men när jag skulle
    göra det själv körde jag fast.

  525. Då var tyvärr lektionen slut, så
    jag fick ringa kompisar för hjälp.

  526. Jag hade inte tillgång
    till lärare då.

  527. Men jag lyckades ändå
    traggla mig igenom gymnasiet-

  528. -och tog mig till universitet
    och där var det samma visa.

  529. Den första skolan jag undervisade på
    var en skola-

  530. -där elever inte hade de
    intagningspoäng som mina har nu.

  531. Förstår du?
    Vi var glada när vi fick en elev-

  532. -som hade 120 intagningspoäng.
    Mina elever har i genomsnitt 300.

  533. När jag började undervisa
    gjorde jag det på samma sätt-

  534. -som jag blivit undervisad och det
    smällde i väggen så det sjöng om det.

  535. Sen ägnade jag sex år åt
    att försöka förändra undervisningen.

  536. Jag gjorde föreläsningarna tydligare,
    kortare, längre.

  537. Jag försökte fånga klasserna,
    men det funkade sådär.

  538. Men vad gjorde jag för fel? Jag
    funderade på undervisningsformen.

  539. De kanske vill lära sig, men mitt
    sätt att undervisa funkar inte.

  540. Hur tydliga mina genomgångar än var
    fungerade det inte som jag ville.

  541. Vi fick datorer
    till den skolan till slut-

  542. -och vi började genast
    att experimentera med dem.

  543. En av sakerna de kunde göra var
    att spela in våra genomgångar.

  544. Jag spelade in
    en genomgång på 20 minuter.

  545. En elev
    kom sent och frågade vad vi gjort.

  546. Den eleven hade enormt svårt
    att lyssna på en hel genomgång.

  547. Det var för mycket som hände.

  548. Han frågade vad vi hade gjort
    och jag tryckte på play.

  549. Och han satt fullständigt
    koncentrerad och tittade i 20 min.

  550. Då tänkte jag: "Vad är det
    som det mediet lyckas med"-

  551. -"som jag inte lyckas med
    i klassrummet?"

  552. Då tänkte jag "wow"!

  553. Det kanske inte är en framgångsrik
    metod för alla elever överallt.

  554. Men jag tror att det kan vara
    ett verktyg för vissa elever-

  555. -som behöver skärma av och inte
    klarar det i ett klassrum-

  556. -där det sitter 30 andra elever.
    För dem kanske det kan fungera.

  557. Jag kan inte säga
    vad du ska säga till dina kollegor.

  558. Det sättet som jag jobbade med elever
    som inte hade 300 intagningspoäng-

  559. -fungerade sådär.

  560. Idag har jag ett verktyg till
    som jag vill pröva på den gruppen.

  561. Jag har inte gjort det själv,
    men är nyfiken på att pröva det.

  562. Samtidigt vill jag säga så här.

  563. Det finns fantastiska lärare som
    fångar elevgrupper med den metoden-

  564. -som jag inte lyckades med.
    Jag tycker man ska låta lärare vara-

  565. -och göra olika.
    Man kan inte tvinga nån.

  566. Victor Karlsson heter jag.
    Jag är rektor för Påhlmans gymnasium.

  567. Jag har som många andra
    läst Hatties studier-

  568. -om olika metoder och effektgrader.

  569. Jag lärde mig inte så jättemycket,
    men läxor kom väldigt långt ner.

  570. Det har liten effekt som metod.
    Du kanske är mer insatt i ämnet-

  571. -och har nån kommentar till det.
    Du gör ändå en traditionell variant.

  572. Du gav läxa som gav liten effekt.
    Sen gjorde du läxkontroll-

  573. -och då fick du större effekt.
    Har du nån synpunkt?

  574. Vi har sex parallella klasser
    så vi kan göra effektmätningar-

  575. -på samma sätt som Hattie gör.
    De är inte lika tillförlitliga-

  576. -eftersom underlaget är mindre.

  577. Vi har sex klasser i fysik
    som jobbar på det här sättet.

  578. Film och frågor i förväg
    och sen en effektstudie-

  579. -med samma mätningssätt som Hattie.
    Vid första terminen såg vi en effekt-

  580. -med Hatties effektmått på 0,6.

  581. Det var första gången vi gjorde det.

  582. 0,3 är en okej metod och
    vi fick 0,6 direkt på att bara prova.

  583. Det finns naturligtvis saker
    att peka på-

  584. -som finns i Hatties studie,
    men inte här.

  585. Vi gör ju naturligtvis en uppföljning
    vilket är väldigt bra.

  586. Vad är det här för typ av läxor
    jämfört med den studien?

  587. Går det att jämföra?
    Kanske, kanske inte.

  588. Men vi är hemskt intresserade
    av att göra effektmätningar.

  589. Det är vad vi koncentrerar oss på
    just nu.

  590. -Tack så mycket, Daniel.
    -Tack.

  591. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Erfarenheter av flippat klassrum

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Daniel Barker är lärare i matematik och fysik och berättar om sina erfarenheter av att använda metoden "flipped classroom". Han skräddarsyr genomgångar och lägger ut dem på nätet för sina elever. Han tycker att eleverna ska vara i centrum i klassrummet och inte han som lärare. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel, Video i undervisningen
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

En digital skolvardag

Kristina Alexanderson arbetar för organisationen Webbstjärnan. Hon föreläser om viktiga frågor som skolan behöver informera om och förankra i sin digitala vardag. Det kan till exempel handla om hur internet fungerar och om vem det är som bestämmer ute på nätet. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Arbeta interaktivt, kollaborativt och visuellt

Camilla Askebäck Diaz är lärare i matematik och NO och berättar om hur hon använder digitala verktyg i undervisningen. Datorn eller lärplattan blir tillsammans med projektorn ett bra pedagogiskt verktyg som kan användas för att visualisera, simulera och skapa interaktion tillsammans med elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

LIKA - ett it-verktyg för skolan

IKT-pedagogen Johanna Karlén föreläser om verktyget LIKA som är tänkt som ett stöd för rektor, skola och förvaltning i arbetet med digitaliseringen. Verktygen fungerar som ett slags självvärdering som ska resultera i en handlingsplan för skolans digitalisering. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Den uppgraderade rektorns roll

Panelsamtal om vad som utmärker en framgångsrik rektor i en digitaliserad skola. Medverkande: Carola Sjödin, rektor på Sätunaskolan, Sigtuna; Simon Ekdahl, rektor på IT-gymnasiet, Jannie Jeppesen, Rektorsakademien Utveckling. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Med smarttelefonen i handen

NO-läraren Sabine Louvet berättar om hur man kan använda smarta telefoner i undervisningen. Kameran är ett enkelt och bra verktyg för att fota av det som skrivits och ritats på tavlan. Det är bra för elever som har lättare att lära sig visuellt och för dem som inte hinner skriva av tavlan. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Rätt metod och material i matten

NO- och matematikläraren Eva Björklund föreläser om sin didaktiska utveckling i matematik. Hon berättar om vad som utmärker en bra matematik-app och ger exempel på hur lärare kan göra matteundervisningen rolig och inspirerande för sina elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Erfarenheter av flippat klassrum

Daniel Barker är lärare i matematik och fysik och berättar om sina erfarenheter av att använda metoden "flipped classroom". Han skräddarsyr genomgångar och lägger ut dem på nätet för sina elever. Han tycker att eleverna ska vara i centrum i klassrummet och inte han som lärare. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Lärare i en ny digital tid

IKT-pedagogen och läraren Olle Strömbeck berättar om att Burlövs kommun i Skåne har utrustat varje elev med en surfplatta. Lärarna i kommunen vill ha tips på bra appar. Olle Strömbeck menar dock att en app i sig inte är pedagogisk utan att den blir det i ett sammanhang tillsammans med elever. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Molnet, juridiken och elevers integritet

Magnus Forsberg från Microsoft berättar om hur företaget samarbetat med Ale kommun vid installation av molntjänster i kommunens skolor. Han berättar om vikten av att tjänsterna som levereras stödjs av svensk lagstiftning och hur viktigt det är med personlig integritet. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Bortom en dator per elev

Frida Monsén är digital utvecklingsledare och föreläser om att digital kompetens bör bli en naturlig del av skolan. Hon säger att man behöver förstå den värld av kod som finns bakom allt på nätet och hur det påverkar oss i vardagen. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Samtal om digitala lärverktyg och arbetssätt

Panelsamtal om digitala lärverktyg och arbetssätt i skolan. Medverkande: Olle Strömbeck, IKT-pedagog; Danny Stacey, IT-strateg; Tony McCarrick, IT-strateg; Lars Sundberg, utvecklingsledare, och Joke Palmkvist, ansvarig för skola och högre utbildning på Microsoft. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Inte teknik utan kreativ pedagogik

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och berättar om hur man kan arbeta med it för att elevernas aktivitet i klassrummet ska öka på ett lustfyllt sätt. Hon ger tips på verktyg som både hon och eleverna är positiva till. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Digitala verktyg i NO

Patrik Jönsson är NO-lärare och reflekterar över försök han gjort med digitala verktyg i undervisningen. Han säger att resultatet inte alltid har blivit lyckat och att fel saker fokuseras av eleverna. Det har gjort att han blivit noggrann med utformandet av uppgifterna och ser till att pedagogiken kommer i första hand. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Datorspel i undervisningen

Att spela datorspel är att vara en del av en kreativ kultur, menar läraren och verksamhetsautvecklaren Jonas Lindahl som ofta använder sig av spel i undervisningen. Här berättar han om hur datorspel stärker samarbetet mellan elever och ökar deras kreativa tänkande. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Svensk forskning om läsning och läsförståelse

Ett hett samtalsämne bland många pedagoger är barns och ungdomars sjunkande läsförmåga. Hur ser ungdomarna själva på sin läsning och hur tolkar och förstår en ung människa exempelvis en novell? De båda forskarna Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg redogör här för de senaste trenderna inom läsforskningen. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

De svenska skolflyktingarna

Sedan möjligheten att ge barn hemundervisning ströps åt i Sverige genom en lagändring 2011 har familjer som vill hemskola sina barn tvingats flytta till andra länder. På Åland finns en koloni bestående av ett femtontal svenska familjer som flytt systemet i Sverige. De flesta av dem tror på filosofin om "unschooling" eller "avskolifiering". Vi åker till Åland för att ta reda på vad det är och vad de här familjerna gör som de inte får göra i Sverige.