Titta

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Om UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Föreläsningar från konferensen "It och digital pedagogik i skolan" som handlar om hur kommuner och skolor arbetar med den digitala förflyttningen. Hur påverkar den digitala tekniken med nätbaserade tjänster skolan? Hur gör man för att en tekniksatsning inte enbart stannar vid inköpet av de nya produkterna utan istället leder till ett mervärde i lärandet och undervisningen? Konferensen hölls den 10-11 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Till första programmet

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan : Lärare i en ny digital tidDela
  1. IKT-pedagog är för min del
    en lite problematisk titel.

  2. Det gäller framför allt T:et,
    för det står för "Teknik"-

  3. -och då definieras man ofta
    som tekniker.

  4. Därför är jag glad
    att det står "pedagog" på slutet-

  5. -för det är pedagog jag är, och jag
    tycker att pedagogik är fantastiskt.

  6. Jag är kanske snarare "Skolutvecklare
    med digital inriktning".

  7. Mina kontaktuppgifter.

  8. Jag har tagit titeln
    "Lärande i en ny tid"-

  9. -vilket kanske kan låta
    lite pretentiöst.

  10. Sen juni är detta min arbetsplats.

  11. Burlövs kommun. En liten kommun.

  12. Sveriges till ytan näst minsta.
    Sundbyberg är mindre.

  13. En liten kommun, som är inklämd
    mellan Malmö och Lund.

  14. Det finns även mindre kranskommuner
    runt omkring.

  15. Lomma, Staffanstorp och Kävlinge
    ligger också i närheten.

  16. Burlövs kommun ligger längs med
    järnvägen mellan Malmö och Lund.

  17. Den består av två tätorter.

  18. Arlövs tätort, som är huvudtätorten.

  19. Den består av
    en ganska blandad befolkning.

  20. Miljonprogram. Man tar emot
    väldigt många flyktingar.

  21. Sen kommer en åker,
    och sen kommer Åkarps tätort.

  22. Där bor medelklassfamiljer
    i villor.

  23. Detta skapar en ganska intressant
    kommunsammansättning.

  24. Ungefär 17 000 invånare.

  25. 1 800 grundskoleelever.
    Inget gymnasium, eftersom-

  26. -man ligger sju minuter
    från både Lund och Malmö.

  27. Här finns friskolor
    runt omkring i grannkommunerna-

  28. -och det är ett hårt tryck både på
    att få behålla elever-

  29. -och också på att få behålla
    pedagogisk personal.

  30. Så det är lite grann de utmaningarna
    som Burlövs kommun står inför.

  31. Detta var min verklighet
    i september förra året.

  32. Det är källaren i Medborgarhuset.
    944 iPads levereras.

  33. Hissen var sönder.
    Vi fick bära ner det.

  34. För tre år sen
    fanns det i Burlövs kommun-

  35. -ingenting, kan man säga.

  36. Skolutvecklingen
    var väldigt eftersatt.

  37. Digitalt var det enormt eftersatt.
    Det fanns inget trådlöst nätverk.

  38. Personalen hade inga datorer.
    Man visste inte riktigt vad PIM var.

  39. Det fanns väl
    en datasal på en högstadieskola.

  40. Det var ungefär vad som fanns.

  41. För tre år sen påbörjades då
    ett gediget skolutvecklingsarbete-

  42. -och jag kommer in som en del i det.

  43. Efter systematiskt utvecklingsarbete-

  44. -var det dags för mig att träda in
    inför läsåret 2014/2015.

  45. Nu ska, enligt politiskt beslut-

  46. -alla elever från förskoleklass
    till årskurs nio-

  47. -plus 40 stycken
    i gymnasieförberedande klass-

  48. -få varsin iPad.

  49. En-till-en från förskoleklass
    till gymnasieförberedande klass.

  50. Detta ska göras och detta har gjorts.
    I februari fullföljde vi det.

  51. Det har tagit ett år,
    vilket är oerhört snabbt.

  52. Jag står mitt uppe i det här nu-

  53. -och utifrån den verkligheten
    tänkte jag berätta lite-

  54. -om hur jag ser på saker och ting.

  55. Jag är som sagt bara en del
    i ett utvecklingsarbete.

  56. Man har valt att anställa mig
    för att få kompetensen i kommunen.

  57. Man vill inte köpa in fortbildningar.

  58. Man skräddarsyr all typ av
    fortbildning för personalen.

  59. Det pågår ett väldigt systematiskt
    kvalitetsarbete.

  60. Ganska styrt
    uppifrån förvaltningsnivå-

  61. -där jag också sitter,
    i kommunhuset-

  62. -med tät kontakt med rektorer.
    Man ses en halvdag en gång i veckan-

  63. -och pratar om hur vi ska förbättra
    elevernas måluppfyllelse.

  64. Man jobbar framför allt
    med reflekterande arbetssätt.

  65. Hur får vi eleverna
    att börja prata med varandra?

  66. Hur får vi ett klassrumsklimat-

  67. -där reflektion har fokus?

  68. Det digitala ska då
    så att säga jacka in i detta-

  69. -och inte bli nånting
    som pågår bredvid.

  70. Det är en viktig utgångspunkt för mig
    när jag jobbar gentemot pedagoger.

  71. Estetiska lärprocesser jobbar vi
    också med över hela kommunen-

  72. -och bedömning för lärande,
    naturligtvis.

  73. Det är väldigt lätt att hamna
    i tips-träsket i mitt jobb.

  74. Vi delar ut iPads till alla elever-

  75. -och lärarna börjar naturligtvis
    skrika efter tips.

  76. "Jag vill ha bra app-tips.
    Vilka appar ska jag hämta?"

  77. Och jag är faktiskt
    lite tips-allergisk.

  78. Det finns drygt en miljon appar,
    och det är väldigt svårt att säga-

  79. -vilken app som är lämplig
    vid just det undervisningstillfället.

  80. Jag tänker att lärarna
    får tipsa varandra.

  81. Jag var med när Joachim Thornström
    byggde upp sajten skolappar.nu.

  82. Så den tipsar jag om. Den är bra
    om man är vilse i app-djungeln.

  83. Men de digitala verktygen behöver
    sättas in i ett större sammanhang-

  84. -än bara tips för stunden.

  85. Därför har jag inga app-listor
    att dela ut till pedagogerna.

  86. Man får leta själv, och det är inte
    så svårt. Det finns ganska mycket.

  87. Lena Gällhagen i Nacka
    jobbar på konsultfirman Tänk om.

  88. Hon myntade begreppet: "Det finns
    inga pedagogiska appar".

  89. Jag tycker det är bra, och försöker
    berätta det för mina kollegor.

  90. En app
    kan aldrig vara pedagogisk i sig.

  91. Den blir pedagogisk i ett sammanhang
    tillsammans med elever-

  92. -och beroende på vilken förmåga
    man tränar just då.

  93. Det måste vara en pedagogisk
    kompetens att hitta rätt app.

  94. En app som är "uppenbart pedagogisk"
    i nåt sammanhang-

  95. -när man tycker att app-utvecklarna
    verkligen har tänkt till-

  96. -kanske inte alls funkar i ett
    sammanhang, medan en annan app-

  97. -för ingenjörer eller affärsmän-

  98. -kan funka jättebra för elever
    i nåt sammanhang.

  99. Pedagogerna måste kunna
    analysera en app och se-

  100. -"Vad i appen kan jag använda
    i min undervisning just nu?"

  101. Här är en fantastisk bild.

  102. Ulrika Jonson
    är skolutvecklare i Södertälje.

  103. Det är hennes Lgr 11.

  104. Hon höll fram den här, och den är ju
    fantastiskt tummad-

  105. -och full med lappar och bokmärken.

  106. Jag måste ha med den bilden,
    för den är så fin-

  107. -och den illustrerar att det är
    våra styrdokument som ligger i fokus.

  108. Det kan aldrig vara tekniken
    som ligger i fokus.

  109. En duktig pedagog, som arbetar med
    digitala verktyg i undervisningen-

  110. -börjar alltid med att vara trygg
    och säker med sina styrdokument.

  111. All undervisning grundar sig
    naturligtvis på det.

  112. Det är elevernas behov
    som är i centrum.

  113. Allt annat är teknik,
    som vi plockar in när det behövs.

  114. Ibland är det en penna, ibland är det
    en iPad, ibland är det en boll.

  115. Jag har funderat mycket
    på det här med teknik i klassrummet.

  116. Vad händer när man plockar in
    ny teknik i klassrummet?

  117. Undervisningen styrs naturligtvis
    av väldigt många faktorer:

  118. Elevunderlag, lokaler,
    styrdokumenten.

  119. Men tillgången till teknik
    styr ju också-

  120. -hur läraren kan designa
    uppgifter till eleverna.

  121. Tekniken avgör ramarna
    för vad man kan skapa som pedagog-

  122. -tillsammans med sina elever
    för att träna olika förmågor.

  123. Då tänker jag
    att en griffeltavla också är teknik.

  124. Vi fastnar gärna i att teknik
    ska vara digital eller elektrisk.

  125. Men det här är också
    en form av teknik.

  126. I folkskolans barndom var det den här
    tekniken man hade tillgång till-

  127. -när man byggde sin undervisning.

  128. Den sätter naturligtvis ramar
    för vad den pedagogen kan göra-

  129. -tillsammans med de elever
    som sitter i klassrummet.

  130. På en griffeltavla kan man få
    eleverna att skriva.

  131. Du kan skriva några ord,
    men sen måste du sudda ut.

  132. Sen kan du skriva nåt nytt.

  133. Då tänker jag att teknik i klass-
    rummet styrs mycket av ekonomi.

  134. Det här var kanske vad man kunde
    skrapa ihop i folkskolans barndom-

  135. -när prästen kanske stod
    och föreläste och lärde ut.

  136. Sen fick man plötsligt råd
    att köpa pennor.

  137. Man fick råd
    att köpa anteckningsböcker.

  138. Ramarna för den pedagog
    som genomgick den revolutionen-

  139. -det måste ha varit en otrolig
    förändring för den pedagogen.

  140. Från att eleven varit begränsad
    till att skriva några ord-

  141. -kan den nu skriva flera sidor
    och fortsätta nästa lektion-

  142. -med samma text.

  143. Man kan lagra den informationen
    och lämna in den-

  144. -till pedagogen, som kan ge feedback
    och lämna tillbaka.

  145. Det går att sudda och skriva nytt.

  146. Den här utvecklingen måste ha varit
    enorm för de som upplevde den.

  147. Om man tänker på
    en digital utveckling-

  148. -har vi när datorerna tittade in
    i klassrummen-

  149. -i mitten av 90-talet.

  150. Skolor med bra ekonomi kunde utrusta
    sina skolor med en datorsal-

  151. -där alla elever kunde samlas.

  152. Annars kanske det blev en dator
    längst ner i varje klassrum.

  153. Här sker egentligen ingen förändring
    i undervisningen-

  154. -för den här tekniken
    är inte tillräckligt tillgänglig.

  155. Du måste boka en datorsal
    för kanske en timme per vecka.

  156. Du får så att säga ingen effekt-

  157. -på den tekniska utvecklingen.

  158. I dag har priset på digital teknik
    sjunkit och den har utvecklats-

  159. -så vi får råd att dela ut
    en enhet till varje elev.

  160. Och i Burlövs fall en iPad.

  161. Nu finns det möjligheter att
    förändra undervisningen på allvar-

  162. -för nu har den här tekniken
    blivit så pass tillgänglig.

  163. Mitt tidigare exempel
    handlade om skriven text-

  164. -men att visualisera för eleverna
    är också en viktig del.

  165. Här har vi nån form av teknisk
    utveckling på den fronten.

  166. Från de vackra skolplanscherna,
    som läraren hängde upp-

  167. -och kunde berätta om-

  168. -och kartorna som man drog ner,
    som kanske finns kvar än i dag-

  169. -med Sovjetunionen
    som en historisk relik.

  170. Diabildband, kanske Pogo Pedagog-

  171. -och den fantastiska
    overheadprojektorn-

  172. -som så många har använt sig av.

  173. Men med tillgång till digital teknik
    och projektor-

  174. -breddas ramarna för vad man kan göra
    jättemycket.

  175. Genom Google Earth kan du titta
    på saker på gatunivå.

  176. Framför allt inom no-sektorn
    finns det-

  177. -visualiseringsprogram, där man
    kan gå in i människokroppen-

  178. -eller titta på atomer i 3D.

  179. Allt för att förstå bättre.

  180. En lärplatta är ju ingen dator.

  181. De som tänker sig att
    en lärplatta ska ersätta en dator-

  182. -har inte riktigt förstått
    möjligheterna och begränsningarna.

  183. Om man använder ett digitalt verktyg
    för att man ska fortsätta skriva-

  184. -printa ut det
    och sätta in i en pärm för bedömning-

  185. -har man valt fel verktyg.
    Då är penna och papper bättre.

  186. För lärplattan måste man se
    möjligheterna och fördelarna-

  187. -med de egenskaper som den medför-

  188. -utifrån att den är ett multiverktyg
    som ersätter många andra verktyg.

  189. Du har internetuppkoppling,
    mikrofon och videokamera.

  190. Du kan använda den
    som stillbildskamera.

  191. Ja, det finns till och med GPS-

  192. -så att den känner av
    var du befinner dig.

  193. Det är när app-utvecklarna
    kombinerar verktygen-

  194. -som det blir intressant.

  195. Där kan man skapa nya lärsituationer
    för eleverna.

  196. En lärplatta har
    en oerhört kort startsträcka.

  197. Det är en liten tekniktröskel
    för att komma i gång.

  198. Det är de här möjligheterna
    man måste se, tänker jag.

  199. Vi ser ju ofta elevernas-

  200. -eller barns och ungdomars,
    skärmkonsumtion som just konsumtion.

  201. Det är den generaliserade bilden av
    vad de gör vid datorn - konsumerar.

  202. "De sitter bara vid datorn."

  203. "De konsumerar filmer och spel.
    De gör ingenting."

  204. Men jag tycker lite grann att-

  205. -det är att nedvärdera
    det som faktiskt oftast sker-

  206. -när barn och ungdomar sitter
    vid sina digitala verktyg.

  207. Dessutom sitter de inte vid dem.
    De är ju ständigt uppkopplade-

  208. -så det är svårt att säga att man
    "sitter vid datorn".

  209. I dag så är de ju
    ständigt uppkopplade.

  210. När vi använder digitala verktyg
    i skolan-

  211. -måste vi försöka fokusera
    på produktion, inte konsumtion.

  212. Eleverna ska inte konsumera appar,
    utan producera i stället.

  213. Det är då vi får de stora vinningarna
    med de digitala verktygen.

  214. Produktion, kommunikation och att det
    används som ett kreativt verktyg-

  215. -i första hand.

  216. Sen finns det också möjligheter-

  217. -att träna multiplikationstabellen
    digitalt, och få vinnigar på det.

  218. Men det är inte där jag lägger fokus
    på fortbildning med mina pedagoger.

  219. De kommer att hitta de här apparna
    själva. Det är inte så svårt.

  220. Att utnyttja tekniken för just
    kommunikation och produktion-

  221. -tycker jag att vi
    ska lägga fokus på.

  222. Om vi bara ersätter analog teknik
    med digital-

  223. -ser vi ingen stor förändring.

  224. Det sker ingen större förändring
    i elevernas lärande.

  225. Det här med att säga att barn
    och ungdomar bara sitter vid datorn-

  226. -och att det nedvärderar
    det de verkligen gör-

  227. -har jag ett litet exempel på här.

  228. Jag stötte på Samantha, 8 år,
    när min dotter hade köpt crazy looms.

  229. Det är små gummiband.

  230. Ni som har barn i 10-årsåldern
    kanske känner till det här.

  231. Det är små gummiband i olika färger
    som man flätar ihop till olika saker.

  232. Det var rätt stort
    för ett halvår sen.

  233. Min dotter köpte sig en sån.

  234. Så fick vi en manual på hur man
    skulle göra det enklaste armbandet.

  235. Helt obegriplig. Vad gör min dotter
    då? Jo, kollar på YouTube.

  236. Skriver in "crazy loom"-

  237. -och då dyker Samantha från USA upp.
    Hon har en egen kanal.

  238. Samantha producerar kunskap.

  239. Precis som Jonas sa i går,
    så vill eleverna lära sig-

  240. -och eleverna,
    barnen och ungdomarna, vill lära ut.

  241. Man pratar om ett vidgat textbegrepp.

  242. Att skolan måste möta dagens behov
    av att kunna uttrycka sig.

  243. Inte bara i tryckt text, utan även
    genom andra estetiska uttrycksformer-

  244. -och digitala uttrycksformer.

  245. Som Samantha, till exempel.

  246. Som i åttaårsåldern börjar träna på
    att uttrycka sig med video.

  247. Men även i ljud, bild och design.

  248. Det är lätt att tänka sig in i
    dagens medialandskap-

  249. -och förstå att för att kunna
    nå fram i dagens läge-

  250. -behöver vi kunna mer
    än att bara läsa och skriva.

  251. Vi behöver kunna uttrycka oss
    multimodalt.

  252. Redan i dag räcker det inte
    att kunna skriva en cv på ett papper.

  253. Du ska gärna ha en hemsida,
    där du presenterar dig-

  254. -med alla de multimodala formerna.

  255. Bild, video och ljud.

  256. Detta måste vi möta i skolan,
    och det är en liten tankevända.

  257. Att läsa och skriva är naturligtvis
    jätteviktigt även fortsättningsvis-

  258. -men andra uttrycksformer
    kommer att närma sig.

  259. Läsa och skriva
    är fortfarande viktigt-

  260. -men vi måste kunna uttrycka oss
    på fler sätt.

  261. Så det är här jag börjar
    med fortbildning tillsammans med-

  262. -de pedagoger med elever
    som har fått iPads.

  263. Vi börjar med nånting känt,
    nämligen att skriva texter.

  264. Det har man gjort i alla tider-

  265. -i olika former: faktatexter,
    berättelser, böcker...

  266. Men vi försöker göra
    multimodala böcker i stället.

  267. Jag vet inte om ni känner till-

  268. -Ruben Puenteduras SAMR-modell.

  269. En modell för hur lärarna-

  270. -designar uppgifter för eleverna-

  271. -och utnyttjar digitala verktyg
    på olika nivåer.

  272. På den lägsta nivån är de digitala
    verktygen bara en ersättning-

  273. -man gör samma sak som tidigare,
    fast man gör det digitalt-

  274. -och där man sen genom förbättringar
    kan omdefiniera undervisningen-

  275. -och skapa helt nya möjligheter.

  276. Här känner jag
    att vi kan gå hela stegen-

  277. -på Puenteduras SAMR-modell-

  278. -ganska snabbt, och lärarna
    kan förstå det ganska bra.

  279. Genom att skapa multimodala böcker
    kan vi utnyttja-

  280. -tekniken i att låta alla elever
    uttrycka sig.

  281. Oavsett om de kan skriva eller inte.

  282. Det går att rita
    och fotografera av böckerna-

  283. -och de kan berätta om bilderna.

  284. De kan uttrycka sin kunskap
    genom tal och bild-

  285. -och inte enbart genom text.

  286. Både Pages och Book creator
    är fantastiska appar-

  287. -för att göra just detta.

  288. IBooks är ett bra ställe
    att samla dem på. Sen har vi köpt in-

  289. -från Micke Kring i Årsta,
    Bookis.

  290. Så hela Burlövs kommun-

  291. -har möjlighet att publicera
    elevernas arbeten digitalt.

  292. Och då når vi ut.

  293. Vi kan riva klassrumsväggarna-

  294. -och göra elevernas arbeten publika
    för vem som helst.

  295. De kan få recensioner på sina böcker
    och recensera andras.

  296. Det är naturligtvis beroende
    av pedagogerna.

  297. Det är upp till dem att fylla
    verktygen med ett vettigt innehåll.

  298. Att bygga en vettig uppgift
    utifrån de verktyg vi serverar här.

  299. Man kan skapa fantastiska uppgifter,
    som tidigare kanske inte var möjliga.

  300. Vi ska gå in
    i Svenshögskolans Bookis.

  301. Det är framför allt lågstadiet som
    har nappat på idén, än så länge.

  302. Men vi hade en fortbildning
    för bara några veckor sen-

  303. -så jag hoppas att fler lärare
    nappar, även högre upp i åldrarna.

  304. Så här ser Bookis ut.

  305. En del har kanske hört talas om
    Årstaskolans Bibblis.

  306. Det är Årstaskolans
    digitala elevbibliotek-

  307. -och efterfrågan efter egna Bibblis
    gjorde att-

  308. -Micke Kring, IKT-pedagog
    på Årstaskolan, skapade det här.

  309. Burlövs kommun har köpt in det,
    så att-

  310. -alla skolor och elever
    har möjlighet att publicera sig.

  311. Här man se de senaste böckerna
    som är publicerade.

  312. Jag kan fråga vår bibliotekarie
    om jag till exempel vill ha en bok...

  313. ...i årskurs två.

  314. Då ser vi lite dinosaurieböcker
    och rymdberättelser och sånt.

  315. Svenshögskolan,
    som vi är inne på nu-

  316. -är en skola som ligger i Arlöv.

  317. Samhället med en stor
    socioekonomisk blandning-

  318. -och där det finns ganska många
    nyanlända flyktingbarn.

  319. Vi ska se om vi hittar en ljudbok,
    så jag filtrerar fram ljudböckerna.

  320. Så tänkte jag att vi
    skulle ta en kik som avslutning.

  321. Vi har Lenas bok.
    Hon går i årskurs två.

  322. Den handlar om Citron, en figur
    som är inspirerad av Arcimboldo.

  323. Man får reda på lite mer
    om vem Citron är-

  324. -och vad den tycker om att göra.

  325. Då har vi lånat Lenas bok.

  326. Hon har ritat själv, fotograferat av
    och sen läst in.

  327. "Fakta om min citron".

  328. Vi ska inte läsa hela.

  329. Hon har tagit bilder på sig själv.
    "Citron gillar att spela Xbox."

  330. Hon har kompisar.

  331. "Min citron går på Svenshögskolan
    och tycker om att läsa."

  332. Sen är det ett förvirrat recept
    på en kaka.

  333. Här har hon skrivit en liten saga
    också.

  334. "Det var en gång en citron
    som var på stranden"-

  335. -"och hon solade på stranden."

  336. "Sen träffade hon en vän
    som heter Jordgubb."

  337. "De lekte kurragömma."

  338. Ni hör på Lena att hon
    inte riktigt har språket färdigt än.

  339. Men det här är ett fantastiskt sätt
    för henne att uttrycka sig på-

  340. -och det är lätt att följa
    hennes språkutveckling-

  341. -genom att publicera fler böcker
    på det här sättet.

  342. Hon har fått några kommentarer.

  343. De tycker om att kommentera varandras
    och allt modereras av mig.

  344. Simon: "Det var en jättebra bok,
    den var så rolig."

  345. "Du får 200 stjärnor",
    tycker Simon.

  346. En elev tycker mycket om
    att kommentera sin egen bok-

  347. -så han ger sig själv kommentarer
    hela tiden.

  348. Mest bestående av smajlis-gubbar
    och "Bra jobbat".

  349. Jag tänkte avsluta där
    och öppna upp för lite frågor-

  350. -om ni undrar över nånting.

  351. Jag börjar, Olle. Det var jättemycket
    som var intressant.

  352. Vad är de största fördelarna
    med att ge elever-

  353. -tillgång till digitala resurser
    i utbildningen?

  354. Det är de rent demokratiska,
    skulle jag vilja säga.

  355. Alla har inte samma förutsättningar
    att bli digitalt kompetenta.

  356. Alla har inte råd
    att skaffa sig digitala verktyg.

  357. Jag tycker att det är vår plikt
    att ge alla samma möjligheter-

  358. -för att få en likvärdig skola.

  359. Alla elever ska också
    få möjlighet att-

  360. -använda det uttryckssätt
    som de behärskar.

  361. Den skrivna texten har varit
    så totalt dominerande-

  362. -men det finns elever som inte
    har det som sitt första uttryckssätt.

  363. Ur en demokratisk synvinkel-

  364. -ger de digitala redskapen
    en större jämlikhet kring att kunna-

  365. -visa sina kunskaper.

  366. Johan Södergren, Norrtälje kommun.

  367. Vi började ett sånt här projekt
    för tre år sen.

  368. En nyckelfaktor för att
    få nånting att hända ute i skolorna-

  369. -är att rektorerna driver arbetet.
    Om de inte gör det är risken stor-

  370. -att det inte sker
    så stor pedagogisk utveckling.

  371. Hur jobbar ni med rektorerna
    för att de ska driva det här?

  372. Och hur jobbar ni
    med deras digitala kompetens?

  373. Det pågår ett gediget
    skolutvecklingsarbete i Burlöv-

  374. -där vi börjar se resultat
    på elevernas måluppfyllelse-

  375. -och en tillströmning
    av intresserade pedagoger.

  376. Det är ett väldigt brett
    skolutvecklingsprojekt-

  377. -där det digitala är en pusselbit
    i det hela.

  378. Vi har väldigt tät uppföljning
    med rektorerna. Man träffas-

  379. -en gång i veckan,
    varje torsdag förmiddag.

  380. Förvaltningschefen är tydlig med
    att de diskussioner som sker där-

  381. -bara ska röra sånt som gynnar
    elevernas måluppfyllelse.

  382. Vi ska inte ha informationsutbyte
    eller diskutera annat.

  383. Så rektorerna är väldigt delaktiga
    i det här arbetet.

  384. Sen tycker jag att det är viktigt
    att rektorer-

  385. -arbetar förebildligt och modellande.

  386. Att man går före och visar.

  387. Där är det naturligtvis olika
    i rektorsgruppen-

  388. -men det finns duktiga rektorer,
    som själva jobbar digitalt.

  389. Och då är det otroligt tydligt
    att det smittar av sig på personalen-

  390. -och sen eleverna.

  391. -Spännande! Tack, Olle.
    -Tack.

  392. Textning: Katarina Lundqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lärare i en ny digital tid

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

IKT-pedagogen och läraren Olle Strömbeck berättar om att man i Burlövs kommun i Skåne har utrustat varje elev från förskolan till högstadiet med en surfplatta. Han säger att lärarna i kommunen önskar tips på bra appar. Olle Strömbeck menar dock att en app i sig inte är pedagogisk utan att den blir det i ett sammanhang tillsammans med elever. Och i den pedagogiska kompetensen ingår att hitta rätt app för rätt sammanhang. Inspelat den 11 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Informationskompetens, Lärarrollen, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

En digital skolvardag

Kristina Alexanderson arbetar för organisationen Webbstjärnan. Hon föreläser om viktiga frågor som skolan behöver informera om och förankra i sin digitala vardag. Det kan till exempel handla om hur internet fungerar och om vem det är som bestämmer ute på nätet. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Arbeta interaktivt, kollaborativt och visuellt

Camilla Askebäck Diaz är lärare i matematik och NO och berättar om hur hon använder digitala verktyg i undervisningen. Datorn eller lärplattan blir tillsammans med projektorn ett bra pedagogiskt verktyg som kan användas för att visualisera, simulera och skapa interaktion tillsammans med elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

LIKA - ett it-verktyg för skolan

IKT-pedagogen Johanna Karlén föreläser om verktyget LIKA som är tänkt som ett stöd för rektor, skola och förvaltning i arbetet med digitaliseringen. Verktygen fungerar som ett slags självvärdering som ska resultera i en handlingsplan för skolans digitalisering. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Den uppgraderade rektorns roll

Panelsamtal om vad som utmärker en framgångsrik rektor i en digitaliserad skola. Medverkande: Carola Sjödin, rektor på Sätunaskolan, Sigtuna; Simon Ekdahl, rektor på IT-gymnasiet, Jannie Jeppesen, Rektorsakademien Utveckling. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Med smarttelefonen i handen

NO-läraren Sabine Louvet berättar om hur man kan använda smarta telefoner i undervisningen. Kameran är ett enkelt och bra verktyg för att fota av det som skrivits och ritats på tavlan. Det är bra för elever som har lättare att lära sig visuellt och för dem som inte hinner skriva av tavlan. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Rätt metod och material i matten

NO- och matematikläraren Eva Björklund föreläser om sin didaktiska utveckling i matematik. Hon berättar om vad som utmärker en bra matematik-app och ger exempel på hur lärare kan göra matteundervisningen rolig och inspirerande för sina elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Erfarenheter av flippat klassrum

Daniel Barker är lärare i matematik och fysik och berättar om sina erfarenheter av att använda metoden "flipped classroom". Han skräddarsyr genomgångar och lägger ut dem på nätet för sina elever. Han tycker att eleverna ska vara i centrum i klassrummet och inte han som lärare. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Lärare i en ny digital tid

IKT-pedagogen och läraren Olle Strömbeck berättar om att Burlövs kommun i Skåne har utrustat varje elev med en surfplatta. Lärarna i kommunen vill ha tips på bra appar. Olle Strömbeck menar dock att en app i sig inte är pedagogisk utan att den blir det i ett sammanhang tillsammans med elever. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Molnet, juridiken och elevers integritet

Magnus Forsberg från Microsoft berättar om hur företaget samarbetat med Ale kommun vid installation av molntjänster i kommunens skolor. Han berättar om vikten av att tjänsterna som levereras stödjs av svensk lagstiftning och hur viktigt det är med personlig integritet. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Bortom en dator per elev

Frida Monsén är digital utvecklingsledare och föreläser om att digital kompetens bör bli en naturlig del av skolan. Hon säger att man behöver förstå den värld av kod som finns bakom allt på nätet och hur det påverkar oss i vardagen. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Samtal om digitala lärverktyg och arbetssätt

Panelsamtal om digitala lärverktyg och arbetssätt i skolan. Medverkande: Olle Strömbeck, IKT-pedagog; Danny Stacey, IT-strateg; Tony McCarrick, IT-strateg; Lars Sundberg, utvecklingsledare, och Joke Palmkvist, ansvarig för skola och högre utbildning på Microsoft. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Inte teknik utan kreativ pedagogik

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och berättar om hur man kan arbeta med it för att elevernas aktivitet i klassrummet ska öka på ett lustfyllt sätt. Hon ger tips på verktyg som både hon och eleverna är positiva till. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Digitala verktyg i NO

Patrik Jönsson är NO-lärare och reflekterar över försök han gjort med digitala verktyg i undervisningen. Han säger att resultatet inte alltid har blivit lyckat och att fel saker fokuseras av eleverna. Det har gjort att han blivit noggrann med utformandet av uppgifterna och ser till att pedagogiken kommer i första hand. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Datorspel i undervisningen

Att spela datorspel är att vara en del av en kreativ kultur, menar läraren och verksamhetsautvecklaren Jonas Lindahl som ofta använder sig av spel i undervisningen. Här berättar han om hur datorspel stärker samarbetet mellan elever och ökar deras kreativa tänkande. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digital didaktik

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Läsande pappor

Barn behöver förebilder, men vad gör man om förebilderna inte läser? Och om de icke-läsande förebilderna dessutom är män - hur påverkar det elevernas syn på läsning? På Hortax skola utanför Piteå har man valt att dra in elevernas pappor i ett läsprojekt där fäder och barn läser och diskuterar tillsammans. En ev lärarna bakom projektet är Camilla Lundmark som berättar om hur det gått. Inspelat på Bokmässan 2016.