Titta

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Om UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Föreläsningar från konferensen "It och digital pedagogik i skolan" som handlar om hur kommuner och skolor arbetar med den digitala förflyttningen. Hur påverkar den digitala tekniken med nätbaserade tjänster skolan? Hur gör man för att en tekniksatsning inte enbart stannar vid inköpet av de nya produkterna utan istället leder till ett mervärde i lärandet och undervisningen? Konferensen hölls den 10-11 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Till första programmet

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan : Samtal om digitala lärverktyg och arbetssättDela
  1. Med det är det dags
    att starta panelen.

  2. Digitala lärverktyg och arbetssätt-

  3. -för ökad delaktighet
    och måluppfyllelse.

  4. Jag skulle vilja be panelisterna
    att kort introducera sig själva.

  5. Tony Mc Carrick,
    IT-strateg i Botkyrka kommun.

  6. Lärare i toppen,
    sen varit skolledare.

  7. Lite om Botkyrka: Vi har 1-1-miljö
    på alla gymnasier och högstadier.

  8. 1-3 på de lägre nivåerna.

  9. De viktigaste frågorna jag ställer:
    Hur lär sig barnen-

  10. -och hur ska vi stödja det lärandet?
    Det är vårt fokus.

  11. Snyggt. Det gick snabbt.
    - Lasse Sundberg heter jag-

  12. -och jobbar i Sigtuna kommun
    som utvecklingsledare.

  13. Mitt ansvarsområde är IT och skola.
    Jag är också lärare.

  14. 4-9-lärare med SO-ämnen i botten.
    - I toppen.

  15. Har jobbat som IT-pedagog på
    lärarutbildningen i Uppsala.

  16. Verksamhetsutvecklare i Knivsta i tre
    år och har jobbat i Sigtuna i...

  17. ...tre år till sommaren.

  18. Viktiga frågor är att alla ska med.
    Det ska inte vara-

  19. -att man hamnar på rätt skola
    för att man ska få rätt utbildning.

  20. Danny Stacey. Jag jobbar som
    IT-strateg i Norrtälje kommun.

  21. Jag är också lärare
    sen nåt år tillbaka.

  22. Jobbar på strategisk nivå
    i kommunhuset.

  23. Jag håller med dem
    om de viktigaste frågorna.

  24. Men jag tänker även på:
    "How can you make ICT your slave?"

  25. Det är nånting som jag tänker
    jättemycket på.

  26. För dem som inte var här i morse-

  27. -kan jag berätta att jag heter
    Olle Strömbeck.

  28. IKT-pedagog i Burlövs kommun.

  29. Jag sitter centralt
    på Medborgarhuset-

  30. -på den fantastiska adressen
    Kärleksgatan 6.

  31. Där jobbar jag
    med förvaltningschefen-

  32. -och utvecklingsledaren framför allt.

  33. Jag ser mitt uppdrag som-

  34. -att vara nån
    som hyvlar ner trösklar-

  35. -för att göra det lättare för peda-
    gogerna. Lite teknisk karaktär där.

  36. Annars är uppdraget pedagogiskt.
    Då kan jag behöva vara nån-

  37. -som de behöver hålla i handen
    ibland.

  38. Samtidigt som jag ska vara nån som
    sparkar i baken och ger inspiration.

  39. De tre benen står jag på.

  40. Jag heter Joke Palmkvist
    och jobbar på Microsoft.

  41. Jag är ansvarig för skola
    och högre utbildning.

  42. Jag har bakgrund som lärare i svenska
    och engelska. Sen har jag jobbat...

  43. ...som lärarutbildare
    inom ramen för Stockholms stad.

  44. De senaste tio åren på olika
    amerikanska IT-företag.

  45. Den senaste månaden
    har jag funderat alltmer på-

  46. -hur elever som producenter
    ska kunna fungera i skolan.

  47. Där ser jag att frågan kring kodning
    är en viktig fråga.

  48. Många olika bakgrunder och infall.

  49. Om vi går tillbaka till rubriken:
    Digitala lärverktyg och arbetssätt-

  50. -för ökad delaktighet
    och måluppfyllelse.

  51. Varför ska vi prata om det?

  52. Är det det vi ska prata om?
    Vad tänker ni?

  53. Måluppfyllelse är självklart
    alltid viktigt.

  54. Vi måste alltid ställa frågan,
    vi som jobbar med elever:

  55. Når de de mål vi sätter?

  56. Självklart börjar vi köpa in
    massor med olika grejer.

  57. Vi måste vara kritiska:
    "Hjälper det våra barn"-

  58. -"att förstå sin omvärld?"
    Så det är en mycket relevant fråga.

  59. Den är en svår fråga, dock.

  60. Om man gör nånting, digitalt eller
    nån annan pedagogisk satsning-

  61. -ska man kunna urskilja: "Den här har
    gjort att måluppfyllelsen ökar."

  62. Det är en komplex fråga. Men det är
    viktigt att man adresserar den.

  63. Hur ofta ställer vi den frågan
    när vi inför ett nytt läromedel?

  64. När overhead-apparaten kom,
    ställde vi frågan-

  65. -"hur har overhead-apparaterna
    ökat måluppfyllelsen"?

  66. Jag tror att det i grunden är
    pedagogiken-

  67. -och lärarens profession
    utifrån att hantera styrdokumenten-

  68. -och relationen med elever
    som höjer måluppfyllelsen.

  69. Därför är det viktigt att man jobbar
    brett i skolutvecklingsfrågor-

  70. -och kompetensutvecklingsfrågor.

  71. I den bästa av världar blir det
    en naturlig följd av-

  72. -att man vill uppnå nånting-

  73. -att man plockar in verktyg som
    passar. Ibland är de digitala.

  74. Måluppfyllelse i relation till IT
    tycker inte jag är relevant

  75. Jag hör frågan: "När ställer vi
    annars frågan kring måluppfyllelse?"

  76. IT i skolan är en viktig sak
    både för eleverna och lärarna.

  77. Men i de flesta kommuner
    är den arbetsplats-

  78. -där det finns högst antal
    välutbildade skolan. Det är också-

  79. -den arbetsplats där det finns sämst
    tillgång till digitala verktyg.

  80. Runt det bord som jag satt
    gjorde vi en kort diskussion kring-

  81. -vem av er har ett verktyg-

  82. -som er arbetsgivare tillhandahåller
    och som ni tycker funkar bra?

  83. Inte många räckte upp handen.
    Däremot sa flera:

  84. "Jag har en egen dator
    som jag tar med mig till skolan."

  85. Det är bedrövligt. Skolan ska spegla
    hur resten av utvecklingen ser ut.

  86. På tal om eldsjälar tidigare.
    Folk som tar med egen utrustning-

  87. -för att lyckas landa sitt uppdrag.
    - Danny.

  88. IT leder inte till måluppfyllelse-

  89. -utan det är det pedagogiska
    ledarskapet. Alla gånger.

  90. Man ska tänka på samhället
    och det är väldigt digitalt i dag.

  91. 10-15 år framåt,
    hur digitalt kommer det att vara då?

  92. Bilar som kan köra sig själva?

  93. Fabriker där det inte finns
    en enda människa?

  94. Den som överlever bäst i framtiden
    är den som är digital.

  95. Dels för att kunna hitta på
    de här roliga sakerna.

  96. Mest för det. Det där med skapande...

  97. Framtiden är digital,
    vi måste vara med och skapa den.

  98. Det är ganska många...
    Det är ständigt den frågan:

  99. Hur vet vi att vi får
    pang för pengarna-

  100. -för den investering vi gör
    i digital teknik?

  101. Egentligen är det verktyget-

  102. -för de pedagogiska processerna
    som den ska stötta.

  103. -Och att det ska mätas.
    -Hur gör man det?

  104. Man resonerar kring
    hur det här stödet ska se ut.

  105. Från där jag kommer har vi försökt
    paketera ihop det: sigtunaboxen-

  106. -som består av bedömning för lärande-

  107. -språkutvecklande arbetssätt och IKT.
    Bedömning för lärande-

  108. -är förhållningssättet till undervis-
    ning. Språkutvecklande arbetssätt-

  109. -är en förutsättning för bra
    undervisning. IKT är verktyget.

  110. Diskussionen om hur vi mäter IKT-
    genomslaget är för mig inte viktig.

  111. Jag tyckte du sa att det var viktigt
    att få "bang for the bucks".

  112. Hur märker du det
    om du inte vill mäta det?

  113. I en politiskt styrd organisation-

  114. -vill politikerna se att det blir
    "bang for the bucks".

  115. Och det är måluppfyllelsen.
    Det är den det mäts på. Så är det.

  116. Hur Botkyrka försökte adressera
    frågan när vi fick uppdraget...

  117. En av frågorna var ökad
    måluppfyllelse. Då kommer frågor:

  118. "Hur ökar man måluppfyllelsen?"
    Då försökte vi formulera mål-

  119. -som vi också beslutade om
    att vi skulle utvärdera.

  120. Ett av målen var
    varierade arbetssätt.

  121. Att eleverna skulle få mer
    återkoppling.

  122. Att eleverna skulle känna sig
    engagerade.

  123. Sen har vi utvärderat detta.

  124. Och då kan vi visa att arbetssättet
    i landet faktiskt har förändrats.

  125. Att det har blivit
    en förändrad lärandesituation.

  126. Sen att detta blir måluppfyllelse
    blir en annan fråga.

  127. Det är ett sätt adressera det.

  128. För oavsett vad vi gör inom skolan
    ska vi vara kritiska.

  129. "Gagnar det här våra elever?"

  130. Unos Uno, som jag uppfattar det,
    var ganska tidigt med-

  131. -att en hel del satsningar kring
    IT i skolan inte lyckas alls.

  132. Man räknade ut att när man inte har
    strategier, blir det sämre.

  133. Detta är inte okej för barn.

  134. Det är viktigt
    att man försöker ta fram strategier.

  135. Lurar vi oss själva
    genom att prata om IT i skolan-

  136. -och göra det till
    ett IT-chefsuppdrag?

  137. -Är det en av orsakerna?
    -Är det jag som ska svara?

  138. Jag träffar kommuner och pratar
    med IT-avdelningen-

  139. -och skolledningar ofta.

  140. Det ser väldigt olika ut. Vi hörde
    att man har kommit olika långt.

  141. Nåt lackmuspapper som jag har är
    att när jag kommer till ett möte-

  142. -och har bett om att få prata IT
    i skolan och IT-chefen är med-

  143. -då vet jag
    att man har kommit en bit på vägen.

  144. I två kommuner
    där jag har varit på skolbesök-

  145. -har kommunens IT-chef varit
    på skolan.

  146. Av alla de 290 kommuner vi har
    i Sverige-

  147. -är det många där inte IT-avdelningen
    är aktiv i skolutvecklingen.

  148. Vilket den behöver vara. IT är bara
    en stödfunktion i skolutvecklingen.

  149. Jag tänkte bara haka på Unos Uno-

  150. -och de skolor som inte lyckas med
    sina IT-satsningar-

  151. -där de digitala verktyg som man
    delar ut blir en belastning.

  152. Och då är det lätt
    att skylla på tekniken-

  153. -men man måste nog analysera djupare
    vad som är fel på den här skolan-

  154. -som gör att inte detta fungerar.

  155. Min övertygelse är
    att de lärare som lyckas bra med-

  156. -att implementera digital teknik
    i sitt klassrum-

  157. -är de lärare som är tryggast med
    styrdokumenten-

  158. -har en bra relation till sina elever
    och är trygga i sin yrkesroll.

  159. För dem är det här inget problem.

  160. Medan om du känner dig osäker i din
    yrkesroll blir det en belastning.

  161. Lasse.

  162. För att få framgång i det här-

  163. -behövs det sättas in i
    det pedagogiska sammanhanget.

  164. Men också att det finns
    en delaktighet.

  165. Att man får med alla. Från politiker
    till förvaltningsledning-

  166. -till rektorer ner till lärare,
    så alla pratar samma språk.

  167. Och befinner sig i en kontext
    där man vet "det är hit vi ska".

  168. I den satsningen måste det finnas
    en långsiktighet.

  169. Hos oss pratar vi om 5-8 år. För det
    handlar om hur IT kan bidra till-

  170. -att förändra en undervisningskultur.

  171. Det tar jättelång tid.

  172. Då gäller det
    att systematisera det här-

  173. -och ge utrymme för diskussionen,
    ge utrymme för att stöta och blöta.

  174. Jag är övertygad om att vi kommer att
    se på den här tiden som stormens öga.

  175. Och naturligtvis...

  176. När förutsättningarna förändras
    så mycket-

  177. -när eleverna får tillgång till
    digitala verktyg-

  178. -och vi inte har bilden klar för oss
    hur det ska gå till-

  179. -kommer det att ske
    lite knaggligt i början.

  180. Men om 20 år, eller 10 år...

  181. När vi tittar tillbaka,
    tror jag att vi kommer att se på det-

  182. -som att vi befann oss mitt i.
    Det här kommer att landa.

  183. Som vi var inne på innan
    kring digitala verktyg i skolan.

  184. Kan vi över huvud taget
    säga nej till det?

  185. Vad är det för budskap vi då ger
    samhället i övrigt?

  186. På sätt och vis befinner vi oss inte
    i stormens öga.

  187. Vi har hållit på med IT i skolan
    i...20 år?

  188. En del av oss som står här har sagt
    samma saker de senaste 20 åren.

  189. Samtidigt befinner vi oss
    i stormens öga-

  190. -därför att resten av
    samhällsutvecklingen går så snabbt.

  191. Det ställs krav på att eleverna ska
    fungera i ett digitalt samhälle.

  192. Man måste förstå och förbereda sig
    för den digitala världen.

  193. Det yttre trycket är
    det bästa som kan hända skolan nu.

  194. Det yttre trycket ställer krav på
    er som är verksamma.

  195. Är det inte t.o.m.
    ännu mer tidskritiskt?

  196. "Ska fungera i ett digitalt
    samhälle." Samhället är digitalt-

  197. -och ska funka i dag.
    Och funkar redan.

  198. Lite respons på det. Jag tycker
    att vi befinner oss i stormens öga.

  199. Det går långsamt. Men om jag får
    anknyta till i morse-

  200. -hade jag datorsalen.
    Den har funnits i 20-25 år.

  201. Men det är när den blir så
    tillgänglig som den är nu...

  202. Det är inte mer än tre, fyra år
    som det verkligen sker nånting.

  203. Jag tänkte flika in
    en reflektion från Blekinge.

  204. Vi kör Lilla kommissionen Blekinge,
    som Anna-Karin Hatt körde nationellt.

  205. Jag hade med två av de eleverna
    på en konferens-

  206. -som vi kallade
    Nya digitala lärmiljöer.

  207. Deras budskap från scenen
    till oss i publiken var:

  208. "Det är bara ni som pratar om
    digitalisering."

  209. "Det är så världen ser ut."
    Det var en tydlig... "Kom med oss."

  210. -En kort reflektion igen.
    -Och så släpper vi in från publiken.

  211. Jag gör en del skolbesök.

  212. Det här var i en stockholmsskola.

  213. Under en lektion i engelska säger...

  214. En elev ställer en fråga och läraren
    säger: "Vi kollar det sen."

  215. Under tiden ser jag att eleven
    plockar upp sin telefon-

  216. -gör nånting och sen säger:
    "Jag frågade min mormor. Hon vet."

  217. Det hade inte hänt för några år sen.

  218. Det som var coolt var att läraren
    var komfortabel med det här.

  219. "Jättebra! Då kan vi fortsätta."
    Det var inte ett störande moment.

  220. Det tillförde nånting.
    Världen utifrån hade kommit in.

  221. Det är sånt som jag går i gång på.

  222. -Kallas det gum-googla, då?
    -Ja, precis. Det var faktiskt mormor.

  223. Om man tittar på övriga världen,
    hittar man bra exempel-

  224. -där det lokala näringslivet
    är delaktiga i skolan.

  225. Inte minst nu
    när vi ska lära ungarna att koda.

  226. Men jag tror att vi generellt sett
    är dåliga på-

  227. -att involvera lokala resurser...

  228. Och det handlar inte om pengar eller
    prylar, utan om kompetens.

  229. Hur skulle vi kunna involvera närsam-
    hället i den digitala utvecklingen?

  230. Det ligger i linje med "21st Century
    Learning Skills"-tanken-

  231. -att man ska lyfta in
    "real life problem-solving".

  232. Ett bra exempel... Det har inte så
    mycket med näringslivet att göra.

  233. Vi bygger en ny stadsdel i Sigtuna.

  234. Där har man kopplat ihop kommun,
    skola, arkitektbyråer o.s.v.-

  235. -där eleverna bygger sin stadsdel
    i Minecraft-

  236. -och har kontakt med stadskontoret-

  237. -och driver idéer.
    Så de är medskapare av en stadsdel.

  238. Det är ett konkret sätt
    att lyfta in den verkliga världen-

  239. -och ta barnens tankar på allvar.

  240. För att lyfta det till skolnivå...

  241. Man förväntas skapa kontakt med
    företag och ta in dem.

  242. Men vi är kanske inte duktiga alla
    gånger på att jobba där vi är.

  243. Bara lärare mot lärare
    eller lärare mot elever.

  244. Man måste kanske börja där.
    Jobba kollegialt-

  245. -och utifrån det
    kan man skicka ut barnen.

  246. Inte bara gå in på nåns hemsida
    och läsa hur de tänker.

  247. Men att verkligen ta kontakt med dem
    på riktigt.

  248. På det viset tror jag att vi kan
    bygga upp det du efterlyser.

  249. Inte bara säga till företag
    att komma till oss eller gå till dem.

  250. Det är nånting där mittemellan
    som saknas.

  251. Vi samarbetar kanske inte så bra
    internt-

  252. -om du förstår vad jag menar.

  253. Sverige har ingen bra tradition
    på det här området.

  254. Många andra länder är mycket bättre.

  255. Där har säkert näringslivet
    ett stort ansvar.

  256. Men vi har också ett ansvar
    att diskutera-

  257. -hur ett bra samarbete ser ut.

  258. Jag vet inte hur många besök
    jag haft på olika ställen-

  259. -där man tror att nån från
    näringslivet ska komma-

  260. -med en påse pengar
    och sen gå därifrån.

  261. Så ser inte ett samarbete ut.
    Däremot finns det folk på IT-företag-

  262. -som gärna skulle vilja
    möta eleverna.

  263. Vara mentorer för dem och inspirera
    dem till att välja yrken inom IT.

  264. Så jag tror att vi får fundera
    gemensamt kring-

  265. -hur ett gott samarbete ser ut.

  266. Få företag har pengar
    att bara lägga på bordet.

  267. Jag tror att vi kan lära oss mycket
    av våra elever kring samarbete.

  268. När vi har försökt utvärdera:
    "Gör ni läxorna på ett annat sätt?"

  269. Först fick vi inget svar. Sen:

  270. "När jag fastnar, går jag ut på
    Facebook eller Skype."

  271. "Eller min farbror
    som bor i Turkiet."

  272. Eleverna berättade
    att de samarbetar jättemycket.

  273. "Critical friends" mot varandra.

  274. Utmaningen blir:
    Ser vi de här sakerna?

  275. Kan vi ta vara på de här sakerna?
    De skolor som ser:

  276. "Våra elever är jätteduktiga på
    att samarbeta med sin omvärld."

  277. Men hur bra är vi på
    att ta vara på detta?

  278. Det är vi olika på.
    Just det här med nätverkandet-

  279. -öppnar enorma möjligheter.

  280. Det gäller att...
    Hur ser omvärlden ut?

  281. Vilken värld lever våra barn i?
    Det är frågor vi måste ställa oss.

  282. Det klassiska är att vi utgår
    från oss själva.

  283. Jag ansluter lite till det.

  284. Frågan är när vi kommer att
    sluta bedöma våra elever-

  285. -enbart utifrån vad de presterar
    i skolan? Jag tänker på Samantha-

  286. -som visar förmågor
    i filmen hon gör. Och den...

  287. Man kan säga att det finns nån form
    av...science fiction-tanke kring det.

  288. Men när man pratar om
    Big data-grejen...

  289. Snart står vi i en verklighet
    där vi skulle kunna-

  290. -koppla på läroplanen på en elev
    och säga:

  291. "Vid frukostbordet i dag visade
    eleven upp de här förmågorna."

  292. Jag tror att vi redan är där
    på många sätt.

  293. Vår utvärdering...
    Jag är lite kritisk mot Botkyrka nu.

  294. Några gymnasieelever sa:

  295. "När jag går till lektionen och det
    inte håller måttet, stänger jag av."

  296. Sen när man lämnat skolan, samverkar
    man med världen och presterar.

  297. Så skulle jag också göra.
    Det är sånt vi ska stödja.

  298. Men vi måste se detta.
    Vi står där redan.

  299. Det här med open online-kurser-

  300. -som gör att man kan delta i
    en utbildning utan kostnad-

  301. -varför ska man då lyssna på mig?
    Så jag tror att vi redan är där.

  302. En kommentar Joke,
    sen tänkte jag spela in en grej.

  303. Jag knyter an till det Tony säger-

  304. -om när eleven stänger av,
    kontra vad händer utanför.

  305. Elever lär sig mer utanför
    klassrummet än i klassrummet.

  306. Men nu har det hänt nånting...

  307. En elev beskrev att han upplever
    sin verklighet så här:

  308. Han kommer in i klassrummet.
    Det är som ett plan som ska lyfta.

  309. En människa där framme säger åt en
    att stänga av allt kul.

  310. Man får sitta stilla, titta fram
    och en person går igenom-

  311. -nånting som man hört förut, och man
    lyssnar inte den här gången heller.

  312. Om det nu är så i skolan -
    jag tror inte det-

  313. -och allting händer utanför, hur
    utvärderar vi det som händer utifrån-

  314. -och hur får eleven
    en schyst bedömning?

  315. Om jag redan är expert,
    vad gör vi med tiden?

  316. Skolan måste verka utjämnande.

  317. Nu har vi pratat om sköna grejer
    vi vill nå fram till.

  318. Och att det behöver bli bättre
    där det finns förutsättningar.

  319. I de uppdrag och roller ni har,
    vad är ert ansvar?

  320. Vad gör ni för att detta
    ska bli riktigt?

  321. Det vi försöker göra -
    försöker är ordet...

  322. Vi försöker ställa frågor.
    Vilka förutsättningar-

  323. -behöver våra pedagoger för att möta
    det nya landskapet?

  324. Svar på den frågan
    slutar i andra frågor.

  325. Det blir lätt fokus på pedagoger. Det
    är lika mycket fokus mot skolledare.

  326. Vilken medie- och informationskunnig-
    het behöver en förvaltningschef?

  327. Kan man lägga de här stora frågorna
    till några där borta eller inte?

  328. På engelska finns det ett uttryck:
    "Blame the teacher."

  329. Bara lärarna samarbetar mer
    blir allting löst.

  330. En extrem förenkling av
    en komplex fråga.

  331. Det som jag verkligen har uppskattat
    med de här dagarna-

  332. -är att det har varit så mycket nyan-
    serade samtal om komplexa frågor.

  333. Vi alla vet att det inte finns nån
    "quick fix".

  334. Det kommer inte att komma heller.

  335. Men kan vi vara kritiska
    mot varandra-

  336. -och utmana varandra
    och våra egna roller-

  337. -och ge folk förutsättningar
    att möta de här-

  338. -då kan vi göra fantastiska saker
    tillsammans. Tror jag.

  339. Jag skulle också prata om skolledare.

  340. Vi går rakt på skolledarna. Faktiskt.

  341. Det är skolledaren som ska skapa
    förutsättningar att ta bort hinder.

  342. Då använder vi verktyget LIKA
    just nu.

  343. Alla har gjort sin LIKA-utvärdering
    och vi diskuterar innehållet i det.

  344. Diskussionerna går vidare
    utifrån det de har svarat-

  345. -och den handlingsplan de har fått.
    Det går olika fort.

  346. Vissa är på månen,
    andra har inte börjat än.

  347. Men vi försöker uppmuntra alla till
    att skapa förutsättningar.

  348. Jag tänkte: Finns det
    ett före och efter LIKA för dig?

  349. Jobbade du i din roll
    innan LIKA uppfanns?

  350. Innan LIKA uppfanns var det så här.
    Faktiskt var det så.

  351. En sak vi gjorde först var
    att vi gick runt skolledarna.

  352. Vi gick rakt på pedagogerna.

  353. Men vi fick inte med dem,
    för vi glömde bort skolledarna.

  354. Då blev de lite småsura på oss.

  355. Pedagogerna fick en massa kompetens,
    men ledarna kunde inte leda det.

  356. Det var tur att Unos Uno kom.
    Då fattade vi grejen.

  357. Är det rollen som vi svarar på?

  358. Det gäller att finnas...
    - Du pratar om att hyvla trösklar.

  359. Att finnas i verksamheten och hela
    tiden ha barnens lärande i fokus.

  360. De är subjektet i allt som vi gör.

  361. Oavsett om jag är IT-chef
    eller förvaltningschef-

  362. -oavsett alla dessa stödfunktioner
    som finns centralt-

  363. -är det barnen och deras lärande.
    Det gäller att försöka lyssna in-

  364. -och tolka mellan verksamhetens krav
    och vad som går att realisera-

  365. -utifrån ett IT-avdelningsperspektiv
    eller förvaltningsperspektiv.

  366. Och försöka svara upp
    så gott det går. Minska friktionen.

  367. Är det nån mer som har vinkat?

  368. Du sa nåt vid lunchen:

  369. "Får jag inte den här frågan,
    säger jag det ändå."

  370. Nu får du chansen.
    Jag säger inte frågan.

  371. Jag har nämnt det,
    men jag kommer tillbaka till det.

  372. Det handlar om det som
    kommer efter skolan.

  373. Vi pratar mycket måluppfyllelse,
    vi pratar pedagogernas kompetens.

  374. Men det kommer nånting efter skolan.
    Vi vet vad arbetsgivarna efterfrågar.

  375. De kallas "framtidskompetenser",
    "21st Century Skills".

  376. "Kompetenser för livslångt lärande".

  377. Flera av dem handlar om att lära om,
    konsten att samarbeta-

  378. -konsten att skatta sig själv.
    Många viktiga saker.

  379. Jag är fortsatt orolig för, även om
    jag träffar kompetenta pedagoger:

  380. A) Vi lär inte ut dem under skol-
    tiden, även om det står i läroplanen.

  381. Och B) Vi utvärderar dem inte heller.

  382. Så eleverna vet inte vad det är
    och inte om de är bra på det.

  383. Ändå vet de att det är det här
    arbetsgivarna letar efter.

  384. Det handlar om ett närmare samarbete
    mellan näringsliv och skola-

  385. -kring vad som gör våra elever
    anställningsbara.

  386. Henrik Widaeus,
    på IT- och NTI-gymnasierna.

  387. Det borde finnas bra exempel på
    hur man gör för att samarbeta-

  388. -som vi skulle kunna
    föra in i skolan.

  389. Jag har varit på miljarder
    dysfunktionella möten i Sverige.

  390. Det finns en tradition i Sverige
    att ibland inte ha effektiva möten.

  391. Då borde vi lära oss hur man designar
    såna med hjälp utav teknik.

  392. Det finns inte så många bra exempel
    i Sverige än.

  393. Det är inte bara Microsoft som pratar
    om "21st Century Learning Design".

  394. Det är ett allmänt begrepp.
    Det finns en forskargrupp-

  395. -blandat mellan Nya Zeeland och USA
    som tittar på-

  396. -hur kompetenserna fungerar
    i ett lärandeperspektiv.

  397. Jag hoppas att det genomsyrar
    nästa läroplansreform.

  398. SKL och Stockholms universitet
    tittar på det här tillsammans.

  399. Det kommer, men det behövs
    att många arbetar med det.

  400. Jag har tittat på det. Det är inte
    riktigt överförbart in i skolan.

  401. Om det inte är överförbart
    in till skolan...

  402. På klassiskt amerikanskt manér säger
    jag: Säg då vad vi ska förändra.

  403. Vi behöver säkert praktikers ögon på
    hur det här ska fungera.

  404. Man behöver ta fram modeller, använda
    dem i skolor och utvärdera dem.

  405. Ge oss input.

  406. Jag var på planetariet i London.
    Jag står framför ett gränssnitt-

  407. -och ska bygga nån månlandare
    med två kineser-

  408. -som jag tvingas att samarbeta med.
    Maskinen får bara väga 400 kg.

  409. Vi hade byggt en maskin
    som vägde 1 600 kg.

  410. Gränssnittet tvingade fram samarbete.

  411. Det är intressant
    om vi kan designa det tillsammans.

  412. Får jag haka på det du pratar om,
    Joke?

  413. En av våra skolor är pilotskola i
    det här forskningsprojektet-

  414. -för att jobba fram ett material-

  415. -kring hur man skulle kunna mäta
    de här grejerna.

  416. Vi pratar om måluppfyllelse.
    Det finns en annan rackare:

  417. Pisa-resultat. Det är intressant-

  418. -att förmågorna i "21st Century
    Learning Design"-tanken-

  419. -kommer att börja mätas
    redan 2016 i Pisa.

  420. Just samarbetsförmåga
    och "real life problem-solving".

  421. Vi är på väg dit i större
    utsträckning än vad vi tror.

  422. Om vi skulle ta nånting
    som jag tycker...

  423. En final på hur jag tänker.

  424. Det är viktigt att man jobbar brett
    med skolutvecklingen-

  425. -och med lärarkompetens.
    Jobba med nära klassrumspraktik.

  426. Hur bygger man en bra lektion
    för att främja lärandet?

  427. Min roll i det hela som IKT-pedagog-

  428. -är egentligen att tona ner tekniken
    och lyfta fram pedagogiken.

  429. Det kan jag göra
    eftersom jag har den titeln.

  430. Det är viktigt att lägga fokus på-

  431. -att vi måste höja kompetensen
    hos våra pedagoger-

  432. -utifrån vad de verkligen gör i
    klassrummet när de möter eleverna.

  433. En sista chans för er i panelen
    att öppna ett spår till.

  434. Jag hakar på Olles.
    Jag är bra på det...

  435. Vi har pratat lite grann om
    den här tågmetaforen.

  436. Den är väl använd i
    IT i skolan-sammanhang.

  437. Man ser lärarkåren som passagerare
    på ett långt tåg-

  438. -där några sitter i loket
    och anger takten-

  439. -och några längst bak
    hänger bara med.

  440. I de bästa av alla världar
    flyttar sig alla långsamt uppåt.

  441. Men ibland är det inte så.

  442. Apropå att vi befinner oss i stormens
    öga är det ett fortsatt problem.

  443. Vi måste få fler längre fram.

  444. Antingen ska vi säga adjö till dem
    som inte vill med på den resan-

  445. -eller så ska vi göra insatser
    för att få alla fram i loket.

  446. Det är en demokratifråga.

  447. Alla elever har rätt till en lärare
    som använder digitala verktyg bra.

  448. -Nu ska du vara kort.
    -Det är en knorr.

  449. Jag har en kollega
    som jobbar som konsult-

  450. -och just jobbar med pedagoger
    ute med digitala verktyg.

  451. Då var det nån pedagog - en äldre
    man - som gick fram och sa:

  452. "Det här med digitala verktyg,
    jag tycker inte att det är så kul."

  453. Då säger Anders så här:
    "Får jag vara lite elak?" "Ja."

  454. "Det handlar inte om dig.
    Det handlar om eleverna."

  455. Vi sätter punkt där
    och tackar panelen.

  456. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samtal om digitala lärverktyg och arbetssätt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om digitala lärverktyg och arbetssätt i skolan. Medverkande: Olle Strömbeck, IKT-pedagog; Danny Stacey, IT-strateg; Tony McCarrick, IT-strateg; Lars Sundberg, utvecklingsledare, och Joke Palmkvist, ansvarig för skola och högre utbildning på Microsoft. Inspelat den 11 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Digitalisering, Informationskompetens, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

En digital skolvardag

Kristina Alexanderson arbetar för organisationen Webbstjärnan. Hon föreläser om viktiga frågor som skolan behöver informera om och förankra i sin digitala vardag. Det kan till exempel handla om hur internet fungerar och om vem det är som bestämmer ute på nätet. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Arbeta interaktivt, kollaborativt och visuellt

Camilla Askebäck Diaz är lärare i matematik och NO och berättar om hur hon använder digitala verktyg i undervisningen. Datorn eller lärplattan blir tillsammans med projektorn ett bra pedagogiskt verktyg som kan användas för att visualisera, simulera och skapa interaktion tillsammans med elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

LIKA - ett it-verktyg för skolan

IKT-pedagogen Johanna Karlén föreläser om verktyget LIKA som är tänkt som ett stöd för rektor, skola och förvaltning i arbetet med digitaliseringen. Verktygen fungerar som ett slags självvärdering som ska resultera i en handlingsplan för skolans digitalisering. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Den uppgraderade rektorns roll

Panelsamtal om vad som utmärker en framgångsrik rektor i en digitaliserad skola. Medverkande: Carola Sjödin, rektor på Sätunaskolan, Sigtuna; Simon Ekdahl, rektor på IT-gymnasiet, Jannie Jeppesen, Rektorsakademien Utveckling. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Med smarttelefonen i handen

NO-läraren Sabine Louvet berättar om hur man kan använda smarta telefoner i undervisningen. Kameran är ett enkelt och bra verktyg för att fota av det som skrivits och ritats på tavlan. Det är bra för elever som har lättare att lära sig visuellt och för dem som inte hinner skriva av tavlan. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Rätt metod och material i matten

NO- och matematikläraren Eva Björklund föreläser om sin didaktiska utveckling i matematik. Hon berättar om vad som utmärker en bra matematik-app och ger exempel på hur lärare kan göra matteundervisningen rolig och inspirerande för sina elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Erfarenheter av flippat klassrum

Daniel Barker är lärare i matematik och fysik och berättar om sina erfarenheter av att använda metoden "flipped classroom". Han skräddarsyr genomgångar och lägger ut dem på nätet för sina elever. Han tycker att eleverna ska vara i centrum i klassrummet och inte han som lärare. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Lärare i en ny digital tid

IKT-pedagogen och läraren Olle Strömbeck berättar om att Burlövs kommun i Skåne har utrustat varje elev med en surfplatta. Lärarna i kommunen vill ha tips på bra appar. Olle Strömbeck menar dock att en app i sig inte är pedagogisk utan att den blir det i ett sammanhang tillsammans med elever. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Molnet, juridiken och elevers integritet

Magnus Forsberg från Microsoft berättar om hur företaget samarbetat med Ale kommun vid installation av molntjänster i kommunens skolor. Han berättar om vikten av att tjänsterna som levereras stödjs av svensk lagstiftning och hur viktigt det är med personlig integritet. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Bortom en dator per elev

Frida Monsén är digital utvecklingsledare och föreläser om att digital kompetens bör bli en naturlig del av skolan. Hon säger att man behöver förstå den värld av kod som finns bakom allt på nätet och hur det påverkar oss i vardagen. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Samtal om digitala lärverktyg och arbetssätt

Panelsamtal om digitala lärverktyg och arbetssätt i skolan. Medverkande: Olle Strömbeck, IKT-pedagog; Danny Stacey, IT-strateg; Tony McCarrick, IT-strateg; Lars Sundberg, utvecklingsledare, och Joke Palmkvist, ansvarig för skola och högre utbildning på Microsoft. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Inte teknik utan kreativ pedagogik

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och berättar om hur man kan arbeta med it för att elevernas aktivitet i klassrummet ska öka på ett lustfyllt sätt. Hon ger tips på verktyg som både hon och eleverna är positiva till. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Digitala verktyg i NO

Patrik Jönsson är NO-lärare och reflekterar över försök han gjort med digitala verktyg i undervisningen. Han säger att resultatet inte alltid har blivit lyckat och att fel saker fokuseras av eleverna. Det har gjort att han blivit noggrann med utformandet av uppgifterna och ser till att pedagogiken kommer i första hand. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Datorspel i undervisningen

Att spela datorspel är att vara en del av en kreativ kultur, menar läraren och verksamhetsautvecklaren Jonas Lindahl som ofta använder sig av spel i undervisningen. Här berättar han om hur datorspel stärker samarbetet mellan elever och ökar deras kreativa tänkande. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Inkludering och skoldatatek

Specialpedagogen Ulrika Jonsson är en av drivkrafterna bakom det uppmärksammade Skoldatateket på Vallaskolan i Södertälje. Här ger hon konkreta exempel på hur man kan arbeta med assisterande IT-teknik som stöd i klassrummet. I sitt arbete möter Ulrika Jonsson elever, vårdnadshavare, lärare och skolledare som ständigt ger henne nya infallsvinklar och nya perspektiv på lärande idag och i framtiden. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Den digitala djungeln

Digitaliseringen av skolan går undan och lärare har idag en uppsjö av digitala läromedel att välja bland, många med fagra löften om pedagogiska genvägar. Inte sällan erbjuds apparna och programmen kostnadsfritt. Men vem har egentligen koll på vilka digitala läromedel som fungerar? Björn Sjödén har granskat digitala läromedel och säger att det saknas vetenskaplig validering och standardisering av dem. Han varnar för att de i värsta fall riskerar att hämma elevernas lärande.