Titta

UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Om UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Sverige tog emot ungefär 45 000 flyktingar från koncentrationslägren i Europa åren efter andra världskrigets slut. Några få av dem lever fortfarande och berättar här sina egna historier från det största brottet mot mänskligheten. Samtalen spelades in av Föreningen Förintelsens överlevande.

Till första programmet

UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar : Rosa Pajkin Tankus - Utanför stod en norsk polisDela
  1. Kommer du ihåg
    de allra första tecknen på...

  2. När började du förstå nånting
    om kriget som pågick i Europa?

  3. Första gången var ju Anschluss
    i Österrike.

  4. Det var det första.

  5. Sedan kom ju Sudetenland
    och det ena efter det andra-

  6. -som beslagtogs.

  7. Kommer du ihåg om ni
    talade hemma om det som hände?

  8. Nej, det gjorde vi inte.

  9. -Hur fick du höra talas om det?
    -I tidningar.

  10. -Talade man inte om det hemma?
    -Inte hos oss i alla fall.

  11. Jag tror att mina föräldrar
    hade själva gått igenom så mycket-

  12. -att de inte klarade av det.

  13. Det var ju en upprepning för dem.

  14. Vad hände sen?
    När började det bli såna tecken-

  15. -att ni började tala om det hemma
    eller att du på annat sätt märkte?

  16. Första tecknet var,
    som jag sa tidigare-

  17. -när pakten mellan Ryssland
    och Tyskland bröts.

  18. Och alla som var födda i Ryssland
    blev arresterade-

  19. -däribland min pappa.

  20. De hämtade honom på morgonen.

  21. Vad kommer du ihåg av det tillfället?

  22. Hemskt.

  23. Kan du berätta vad du ser framför dig
    även om det är svårt?

  24. Vi bara stod...
    Vi var nog som förstenade.

  25. Jag tror att min mamma fick en chock.

  26. -Knackade de på dörren?
    -Ja.

  27. -Kan du berätta?
    -Det bara ringde på dörren.

  28. Och utanför stod det
    norsk polis och...

  29. De frågade efter Ivar
    som var min lillebror.

  30. Pappa hette Isja.
    De frågade om de var hemma.

  31. Detta var ju tidigt på morgonen,
    men han gick bara rätt in.

  32. Och sen skulle de...
    Nej, det var inte då.

  33. Sen hämtades de
    och kördes till Grini.

  34. Det var ett interneringsläger
    som låg strax utanför Oslo.

  35. Idag heter det ju Ilebu.

  36. Då var de där i tre veckor.
    Sen kom de hem.

  37. Första frågan var ju hur han
    hade haft det och hur det var.

  38. Jo, allt var bra.

  39. Men det visade sig inte ha varit
    så bra för när kvällen kom-

  40. -och han skulle gå och lägga sig
    så syntes det på ryggen.

  41. Han hade blivit slagen.

  42. Såg du det?

  43. -Vad såg du?
    -Han berättade aldrig hur det var.

  44. Eller hur han hade det.

  45. Om mina föräldrar pratade
    sinsemellan vet inte jag.

  46. Men inte med oss barn.

  47. Så gick det...

  48. Nästa gång var 26 oktober.

  49. Då knackade det på dörren
    också tidigt på morgonen.

  50. -Och detta är år 19...
    -42.

  51. Då skulle alla män från 15 år
    och uppåt hämtas.

  52. Min lillebror var ju 17 då.

  53. De hämtades båda två och de skulle
    ha med sig en filt och en kudde.

  54. Och där stod vi som förstenade.

  55. -Var stod ni?
    -I stora rummet.

  56. Hur såg det ut? Vilka stod där?

  57. Det var den här mannen från polisen-

  58. -och så vi tre barn och min mamma.

  59. Kommer du ihåg
    hur polismannen såg ut?

  60. Kommer du ihåg
    hur mamma reagerade?

  61. Hon fick en chock och skrek
    och vi stod bara förlamade.

  62. Vi fick inte fram ett ljud.
    Jag vet inte.

  63. Och vad såg du då?

  64. De bar iväg med min lillebror
    och min pappa.

  65. Sen skickades de
    till Bergs interneringsläger.

  66. Det låg inte långt från Tønsberg,
    tio tolv mil norr om Oslo.

  67. Och där blev alla män från 15 år
    och uppåt internerade.

  68. De gick över hela landet,
    inte enbart Oslo.

  69. Så gick det en månad.

  70. Under den tiden... De satt...

  71. När männen var internerade samlades
    fruarna hemma hos varandra-

  72. -för att trösta varandra
    nästan varje kväll.

  73. Och 26 november på morgonen...

  74. Det måste ha varit
    kvällen 25 november.

  75. Då satt det fruar hemma hos oss.

  76. Däribland var det faktiskt en svensk
    kvinna som var född i Göteborg.

  77. Hon var gift med en norsk jude
    och även hon blev ivägskickad.

  78. -Det blev tumult och...
    -Kan du berätta lite...

  79. De satt där och pratade
    och vi barn lyssnade.

  80. Man var inte med i samtalen
    på den tiden.

  81. När klockan var halv tolv på kvällen
    ringde det på dörren.

  82. Vi undrade ju vem det var.

  83. Mamma ville öppna,
    men jag sa åt henne att sitta kvar.

  84. Det stod en främmande kvinna utanför,
    en icke-judinna.

  85. Och så talade hon om att...

  86. ...vi måste försöka ge oss iväg
    för om fem timmar skulle vi hämtas.

  87. Även kvinnor och barn.

  88. Jag visste att det var en granne
    till min moster.

  89. Ja... Då fick jag gå in
    och tala om det.

  90. Det blev ett...

  91. Jag tror att bara en överlevde
    av dessa sju åtta kvinnor.

  92. Det var du som fick gå in
    och berätta det här för dem.

  93. Kan du se
    deras reaktioner framför dig?

  94. Det blev ju tumult, skrik.

  95. Jag vet inte.

  96. Jag fick nog själv en chock
    och kunde inte ta in allt.

  97. Då var det plötsligt min lillasyster
    och mamma som var i tankarna.

  98. De andra var utanför på något sätt.

  99. Så gav de sig iväg.

  100. Det första jag gjorde...
    Mamma gick det inte att tala med.

  101. Min lillasyster var ju så pass ung.

  102. Så då blev jag plötsligt vuxen.

  103. Vi hade en husläkare
    i många, många år.

  104. En underbar människa.
    Han var faktiskt född tysk, tror jag.

  105. Men han kom som liten till Norge-

  106. -med sina föräldrar
    och han var vår husläkare.

  107. Jag ringde honom.

  108. Allt var ju avlyssnat så jag kunde
    inte säga vad som helst.

  109. Jag sa bara att mamma var jättesjuk.

  110. "Du måste komma och hjälpa mig."
    Men man tilltalade honom "doktorn".

  111. Die, sa man ju.

  112. Tio minuter senare var han hos oss.

  113. Så sa han:

  114. "Det enda du kan göra, Rosa,
    är att ge dig iväg utan din mamma."

  115. "Ni måste fly i natt
    för ni har bara fem timmar på er."

  116. "Men du kan inte ta med mamma
    för hon är för sjuk."

  117. Hade ni hört talas om att fly...

  118. -Va sa?
    -Hade ni pratat om att fly innan?

  119. -Nej.
    -Fanns det inte nämnt?

  120. Det är lätt att säga för mig idag.

  121. Men min pappa blev arresterad
    året före och satt inne tre veckor.

  122. Att de då inte efter försökte
    eller hade tanken att...

  123. ...vilja fly. Nej.

  124. -Vad har du tänkt om det efteråt?
    -Vet inte.

  125. Jag kan inte svara på det.

  126. -Men har du tänkt på det efteråt?
    -Ibland gör jag det.

  127. Det var ju en förvarning.

  128. Men vi tänkte aldrig
    att det skulle gå så långt. Ingen.

  129. -Gick det inte att föreställa sig?
    -Absolut inte.

  130. Och absolut inte i Norge.

  131. Det kunde hända i Tyskland,
    Tjeckoslovakien, Österrike.

  132. Andra länder.
    Men Norge och Danmark? Nej.

  133. Det var hur långt...
    Nej, det fanns inte.

  134. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rosa Pajkin Tankus - Utanför stod en norsk polis

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rosa Pajkin Tankus berättar om när kriget kom till Norge och hur det drabbade familjen. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 16 april 2013. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget
Ämnesord:
1939-1945 (andra världskriget), Förintelsen, Historia, Judarnas historia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Alexander Kwiatkowski - Att flytta till gettot

Alexander Kwiatkowski är polsk jude. Han berättar här om när han var fem år gammal och tvångsförflyttades till gettot i Warszawa i Polen tillsammans med sin familj. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 22 februari 2014. Intervjuare: Josef Ram.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - Med antisemitism som lag

Györg Fenyö föddes i en ickereligiös judisk familj i Budapest. Han berättar här att han är kristet döpt och inte ens hade hört ordet jude, men det hjälpte honom inte undan förföljelserna. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Hania Rosenberg - Bara ta med det man kunde bära

Hania Rosenberg föddes i polska Oswiecim, i dag känt som Auschwitz. Vid första deportationen fick familjen bara ta med det den kunde bära. Redan där fanns tecknen på att de snart skulle till en plats där de inte behövde någonting. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 24 oktober 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Marina Hoff - Vi blev angivna

1944 hamnade lettiska Marina Hoff som åttaåring i centralfängelset i Riga. Nästa station blev ett förintelseläger där det fanns flera hundra barn, men inga vuxna. När ryssarna närmade sig ville myndigheterna likvidera alla lägerinvånare. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - Jag godtog det likgiltigt

Györg Fenyö berättar om när han var barn i Budapest då de ungerska nazisterna pilkorsarna tog makten. Han har många skarpa minnen, men minnesluckorna kring det fasansfulla som hänt är lika många. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Eugenia Göndör - Att växa upp med döden

Polskfödda Eugenia Göndör levde som barn i ett getto. Hon berättar om hur Gestapo ibland sköt ner människor utan anledning. Döden och skottkärror med uppsvällda, döda människokroppar blev vardag. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 10 maj 2012. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Marina Hoff - Bara en förevändning för att mörda

Lettiska Marina Hoff minns när familjen blev utkörda ur huset i förorten till Riga när SS kom. Och det var bara början. Snart kördes männen bort på lastbil och försvann. Judiska kvinnor och barn utan davidsstjärna sköts ihjäl utan förvarning. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Alexander Kwiatkowski - hela intervjun

Alexander Kwiatkowski är polsk jude och var fem år gammal när han och hans familj tvångsförflyttades till gettot i Warszawa i Polen. Därefter tvingades de ofta flytta mellan olika platser för att gömma sig. När kriget var slut fortsatte förföljelsen av familjen, trots att de inte var religiösa. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 22 februari 2014. Intervjuare: Josef Ram.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Andras Agoston - hela intervjun

Andras Agoston föddes i Budapest i Ungern 1938 i en judisk familj. Han berättar här bland annat om hur hans pappa blev tvångsinkallad till arbetstjänst 1941. Mamman lät Andras bli kristet döpt vid 6 års ålder i hopp om att det skulle kunna skydda honom. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 februari 2013. Intervjuare: Gudrun Igra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Bruno Frister - hela intervjun

Bruno Frister berättar här om hur han mot alla odds överlevde Auschwitz. Han berättar också om hur han återförendes med sin syster efter att ha sett hennes namn på en lista över överlevande. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande 24 april 2013. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Erika Josefson - hela intervjun

Erika Josefson kom som adoptivbarn till en svensk familj. I vuxen ålder får hon veta att hon som litet barn överlevt Bergen-Belsen. Hon togs om hand av en kvinna efter att hennes mamma dött. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 5 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Eugenia Göndör - hela intervjun

Polskfödda Eugenia Göndör levde som barn i ett getto. Hon berättar om hur Gestapo ibland sköt ner människor utan anledning och att döden blev vardag. Hennes familj slets itu, men mamman fick hjälp att fly till Sverige och gav aldrig upp sökandet efter sina barn. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 10 maj 2012. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - hela intervjun

Györg Fenyö föddes i en ickereligiös judisk familj i Budapest. Han är kristet döpt, men det hjälpte inte undan förföljelserna. Här berättar han om när han var barn och de ungerska nazisterna pilkorsarna tog makten. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Halina Hoffman - hela intervjun

Samtidigt som Halina Hoffmans föräldrar tvingades ombord på tåg till Treblinka så gömdes hon på en gård på polska landsbygden av en vän till familjen. Föräldrarnas fortsatta öde kan hon bara gissa sig till. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 4 september 2012. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Hania Rosenberg - hela intervjun

Hania Rosenberg föddes polska Oświęcim, i dag känt som Auschwitz. Vid första deportationen fick familjen bara ta med det den kunde bära. Redan där fanns tecknen på att de snart skulle till en plats där de inte behövde någonting. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande 24 oktober 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Lappskattelanden och deras innehavare

Gudrun Norstedt berättar om den historiska indelningen av den svenska lappmarken, de så kallade lappskattelanden. Marken tillhörde ursprungligen samer som utnyttjade fiskevatten, renbetesmarker och andra resurser med ensamrätt men betalade skatt för detta. Succesivt övertogs landet av bönder under 1700- och 1800-talen. I skattelängder och andra källor kan man följa landens innehavare från 1600-talet och framåt. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.