Titta

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Om UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Föreläsningar från konferensen "It och digital pedagogik i skolan" som handlar om hur kommuner och skolor arbetar med den digitala förflyttningen. Hur påverkar den digitala tekniken med nätbaserade tjänster skolan? Hur gör man för att en tekniksatsning inte enbart stannar vid inköpet av de nya produkterna utan istället leder till ett mervärde i lärandet och undervisningen? Konferensen hölls den 10-11 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Till första programmet

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan : En digital skolvardagDela
  1. Digitaliseringen pågår för fullt
    runt omkring oss och överallt.

  2. Vi har bara sett början av
    hur det kommer att förändra-

  3. -vårt sätt att arbeta, lära och leva.

  4. Därför känns det speciellt att
    ha två dagar framför sig med er.

  5. Hundra personer,
    över tjugo olika talare.

  6. Ni ska dela erfarenheter, intryck
    och driva utvecklingen framåt.

  7. Med ett särskilt fokus
    på lärande och skola.

  8. Med det
    dags för dagens första talare.

  9. Kristina Alexandersson.

  10. Jag är nyfiken på att höra vad du har
    att berätta för oss, Kristina.

  11. Tack så jättemycket.

  12. Jag brukar alltid presentera mig.
    Jag heter Kristina Alexandersson-

  13. -och jobbar på
    Stiftelsen för internetinfrastruktur.

  14. Det tog mig tre månader att lära
    mig säga det. Min presentation-

  15. -handlar om den digitala vardagen
    och dess möjligheter för skolan.

  16. När jag tänker
    på skolans funktion och roll-

  17. -skulle jag säga att skolan har några
    enkla, grundläggande huvuduppgifter.

  18. Den ska lära våra barn eller oss
    att läsa, tala, skriva och räkna.

  19. Det har vi satt som viktigt
    och ålagt det till skolan-

  20. -eftersom vi har tyckt
    att det var mest effektivt-

  21. -att barn/ungdomar får göra det
    nån annanstans.

  22. Man har tyckt att föräldrar inte kan
    det bra nog och lagt det på skolan.

  23. I skolans uppgift
    ligger också i läroplanen...

  24. Det här är den ena delen.
    Kunskaperna som skolan ska förmedla.

  25. Sen ska skolan även förmedla
    en annan kunskap, som är lika viktig-

  26. -kanske viktigare i den digitala
    vardag som våra barn växer upp i-

  27. -nämligen att vara människa,
    det vill säga skolans värdegrund.

  28. Demokratins värdegrund.
    Vi ska respektera andra människor-

  29. -och deras lika värde.
    Det är skolans två uppgifter.

  30. Förmedla kunskap
    om grundläggande färdigheter-

  31. -och lära barnen
    att vara en del av vårt samhälle.

  32. När jag tittar på skolan-

  33. -skulle jag kunna säga att
    skolan befinner sig i en verklighet-

  34. -där man tittar på bildning. Man
    tänker sig att det finns en kunskap-

  35. -som vi vill förmedla
    som vi har byggt upp under sekler.

  36. Kanske att ett självporträtt i skolan
    har van Gogh som utgångspunkt.

  37. När mina barn gör självporträtt säger
    de: "De ser ut som potatishuvuden."

  38. Medans... Barnens självbild är ett
    självporträtt man gör med mobilen.

  39. Med sin pryl.
    Det här är barnens verklighet.

  40. Här handlar det om
    att skolan måste förbereda barnen-

  41. -att bli en människa i en
    digital vardag och hur går det till?

  42. Vad innebär det?
    Vad kräver det för kunskaper?

  43. Jag vill säga att på
    min stiftelse älskar vi internet.

  44. För två år sen
    gjorde vi en undersökning.

  45. En enkät till elever i lågstadiet
    och början av mellanstadiet.

  46. Vi frågade: "Vad är internet?"
    Vi fick svar som:

  47. "Det är internet", säger Elliot, 10.
    Vi frågade: "Hur fungerar internet?"

  48. Om man ska kunna vara människa
    i en digital vardag-

  49. -måste man kunna nåt om
    hur den digitala vardagen ser ut.

  50. Då svarar Lisa, eller Line...
    Livia, 11.

  51. Det är teknologi och magi.

  52. Här har skolan en central uppgift
    att skingra den där magin-

  53. -och tydliggöra den här tekniken.

  54. Jag vet att det faktiskt finns
    såna som vet hur det fungerar.

  55. Vi frågade:
    "Vem bestämmer på internet?"

  56. "Jag tror att internet fungerar
    så här. Nånstans i världen..."

  57. De här frågorna är centrala
    och viktiga för barn/ungdomar-

  58. -för att de ska kunna bli fungerande
    personer i en digital vardag.

  59. Barnen växer upp med världen i fickan
    och alla svar är bara ett klick bort.

  60. Eller snarare ett YouTube-klipp bort.

  61. Jag tror det är en fråga om ögonblick
    innan man måste ha ett YouTube-svar.

  62. När jag undervisade
    var svaret Wikipedia.

  63. I dag är det,
    i alla fall när man spelar, YouTube.

  64. Hur fungerar den digitala
    verkligheten? Vad är det vi möter?

  65. En föreställning man kan ha är att
    man möter vanliga människor på nätet-

  66. -och att de man stöter på på Twitter-

  67. -eller de som skapar info
    på Wikipedia är människor.

  68. Coca-Cola ville möta näthatet och
    gjorde kampanjen "Make it happy".

  69. Idén var enkel.
    Man använde hashtaggen MakeItHappy.

  70. Alla tweets som kom dit-

  71. -retweetade Coca-Cola
    med en glad bild.

  72. Det fanns alltså ingen människa
    på Coca-Cola som läste tweetsen-

  73. -utan man gjorde det automatiskt
    med en bot, en form av program.

  74. Det gjorde det automatiskt. Ganska
    snart, eller efter några dagar-

  75. -upptäckte man att det inte bara var
    vanliga människor som twittrade här-

  76. -utan nån
    som hade skrivit ett annat program-

  77. -som automatiskt twittrade
    "Mein Kampf" av Adolf Hitler.

  78. Coca-Cola spred alltså
    antisemitisk propaganda.

  79. Under sin egen hashtagg.

  80. När det upptäcktes
    ställde man in kampanjen-

  81. -men det dröjde ett tag
    innan man upptäckte-

  82. -att det inte bara var vanliga
    människor som mötte boten-

  83. -utan två botar
    som pratade med varandra.

  84. Det här är en verklighet
    som ni måste förbereda-

  85. -våra barn och de elever
    som går i skolan på.

  86. Hur gör vi det i skolvardagen?

  87. Hur jobbar vi med de här komplexa
    frågorna? Hur funkar skolvardagen?

  88. Jag ska inte säga att jag vet. Jag
    ska ta ett enkelt, banalt exempel.

  89. Jag har tre barn
    och ska ta ett av dem som exempel.

  90. Aron går i andra klass. Nu går han
    i sjätte klass. Nej, i femte. Förlåt.

  91. När han gick i tvåan
    hämtade jag honom i skolan.

  92. Jag kom rusande småstressig
    och skulle hämta honom i skolan.

  93. Han har precis fått en ny fröken.
    När jag kom in i korridoren-

  94. -frågade jag: "Hur var det i dag,
    då?" Han sa: "Det var väl bra."

  95. Jag bara... "Nej, det har inte...
    Nja, så där var det, liksom."

  96. "Vad är det då, då", sa jag?
    Han: "Jag vill inte berätta."

  97. Jag: "Vi går inte hem
    förrän du har berättat."

  98. "Jag vill inte berätta.
    "Då frågar jag fröken", sa jag.

  99. "Nej... Okej, då." Sen säger jag det
    man aldrig ska säga som mamma.

  100. "Om du berättar,
    lovar jag att inte bli arg."

  101. Så fort man har sagt det vet man
    att man kommer att bli skitförbannad.

  102. Han sa:
    "Vår nya fröken lämnade ut en lapp."

  103. "Vi skulle fylla i uppgifter
    om oss själva. Vad vi hette."

  104. "Var vi bodde.

  105. "Men, mamma... Det vet ju hon redan.
    Det står ju på klasslistan."

  106. "Vad jag heter och bor."

  107. "Sen ville hon veta om jag hade
    några brorsor och vad de hette."

  108. "I min värld
    har hon inte med det att göra."

  109. "Det ska hon skita i."
    Jag: "Vad gjorde du då, då?"

  110. "Jag kastade bort papperet."
    Jag: "Vad gjorde fröken då?"

  111. "Hon plockade upp det
    och sa att jag måste fylla i det."

  112. Jag: "Gjorde du det, då?"

  113. Han: "Jag fyllde i början,
    men struntade i resten."

  114. "När jag kom längre ned ville de
    veta vad min bästa kompis heter"-

  115. -"och det är ju privat! Då knycklade
    jag ihop papperet och kastade det."

  116. Jag: "Vad gjorde fröken då?"
    Han: "Hon slätade ut det"-

  117. -"och la det i min väska
    som hemläxa."

  118. Jag tittade på ungen
    och blev riktigt stolt.

  119. Innerligt stolt som man bara
    kan bli om man är nörd, som jag.

  120. "Aron, du har rätt att säga nej.
    Du har nåt som kallas integritet."

  121. "Man har rätt att säga vad man vill
    dela med sig av för information."

  122. "Du gjorde inget fel."
    Han: "Vad är det för nåt?"

  123. "Man har rätt att säga:
    'Det här är privat.'."

  124. "Nu tar vi med lappen hem."

  125. "Sen skriver du
    'det har inte du med att göra'."

  126. Sen satt han hemma i köket
    och fyllde i lappen.

  127. "Hon vill veta vad brorsorna heter.
    Det har inte hon med att göra."

  128. Då skrev han det.

  129. Sen fortsatte han: "Hon vill veta om
    jag har nåt gosedjur. Det är privat."

  130. Jag har uppviglat mitt barn
    till civil olydnad.

  131. Det gör ont i mig.

  132. Jag är skolfröken och tycker det är
    viktigt att göra läxorna ordentligt-

  133. -och att man ska
    svara på frökens frågor.

  134. Det är nåt mina barn ska
    ha med sig som kunskap.

  135. Dagen efter följde jag med honom
    till skolan och pratade med fröken.

  136. Jag sa: "Aron har gjort läxan, men
    tyckte vissa frågor var för privata."

  137. "Han ville inte fylla i dem och skrev
    'det har du inte med att göra'."

  138. Då tittade hon på mig och sa: "Det
    har han rätt i, det är ju privat."

  139. Sen la hon lappen bland de andra.

  140. När jag ska berätta om det här...

  141. Det är viktigt
    att prata om integritetsaspekter.

  142. Jag sa: "Aron,
    jag ska prata på en konferens."

  143. "Är det okej
    om jag berättar den här historien?"

  144. "Är det okej?"
    Då tittade han på mig och sa:

  145. "Ska du berätta om den
    inför massa vuxna?"

  146. "Supercoolt. Då blir ju jag känd."

  147. Integritetsproblematiken har vi inte
    närmat oss särskilt mycket i skolan.

  148. Skolans roll har varit
    att vilja veta saker om barnen.

  149. Man jobbar med barnen
    och vill känna dem som personer.

  150. Man har aldrig funderat kring
    vad de vill dela med sig av.

  151. Det har varit lätt i skolan. Allt man
    har delat har stannat hos fröken.

  152. Eller kanske kommit till samtalet...
    Vad heter det? Lärarkonferensen.

  153. Ofta har det inte kommit längre.

  154. Det är svårare när skolan
    ska ut i den digitala vardagen.

  155. Den digitala verkligheten. Plötsligt
    blir integritetsfrågorna centrala.

  156. De är viktiga i förhållande till
    att man har kunskap om-

  157. -och förståelse för
    hur den digitala vardagen ser ut.

  158. Vad är då integritet?
    Vad är det egentligen?

  159. Vad betyder begreppet
    och vad lägger vi i det?

  160. Det är enkelt sagt
    "rätten att få ha hemligheter".

  161. Rätten att få bestämma-

  162. -om nån ska få reda på om jag
    gosar med ett mjukisdjur eller inte.

  163. Det är också rätten till en privat
    sfär. Integritetsproblematiken...

  164. Integritet handlar om rätten att be-
    stämma vilka som får röra min kropp.

  165. Jag har rätt
    att bestämma vem som vet vad.

  166. Det är viktigt
    i det demokratiska samhället-

  167. -att vi har rätt att bestämma
    vem som får reda på vad om oss-

  168. -och vad de inte får reda på om oss.

  169. Det är en viktig del
    av vårt demokratiska samhälle-

  170. -och vår verklighet,
    men det är svårt.

  171. Det är otroligt svårt,
    för ingenting är enhetligt.

  172. Vad som är känslig information
    för mig i relation till min mamma-

  173. -är nåt som ni inte vet. När ni får
    veta att jag ska bli inspelad för UR-

  174. -berättar ni det för min mamma, men
    jag vill inte att hon ser mig på tv.

  175. Jag tycker det är pinsamt. Jag är 44
    men vill inte att mamma får veta det.

  176. Men mina barn får gärna
    berätta det för min mamma.

  177. Det är alltså helt beroende
    av situationen.

  178. Aron-exemplet visade det.
    Det var jättekänsligt-

  179. -att berätta för fröken
    om han hade ett mjukisdjur-

  180. -men jag kan berätta
    det på en konferens-

  181. -om han som en kostnad av det
    faktiskt blir känd.

  182. Då kan det vara värt det.
    Det är även kulturellt beroende.

  183. Beroende på
    det kulturella sammanhanget-

  184. -är integritet en sak,
    men en helt annan sak för nån annan.

  185. På internet är integritet-

  186. -definierad av
    amerikanska multinationella företag.

  187. Integritetet var lätt
    när jag växte upp.

  188. Det var som
    under den isländska tiden.

  189. "Anförtro dig till en, inte till två.
    Världen vet vad tre vet."

  190. Det här var min sanning
    och jag tror det är mångas sanning.

  191. För många som jobbar i skolan
    är det fortfarande en sanning.

  192. "Anförtro dig till en, inte till två.
    Världen vet vad tre vet."

  193. I dag finns internet
    och de digitala tjänsterna.

  194. Vi är ständigt uppkopplade.
    Barnen har världen i sin ficka.

  195. Hur funkar internet?
    Hur funkar det här mediet?

  196. Hur funkar det i förhållande till
    vad jag inte vill dela med mig av?

  197. Internet
    bygger på lagring och kopiering.

  198. Det är en av nätet förtjänster.

  199. Man kan lagra information
    och den kan se identisk ut-

  200. -men när man delar information
    lagras den på många olika ställen.

  201. Även om jag delar en bild
    på min webbplats-

  202. -så lagras den också på
    andra webbplatser och servrar.

  203. Lagringen sker
    på många olika platser.

  204. Det sjysta med digital teknik är
    att kopieringen...

  205. Jag älskar copy/paste.
    Skolan har svårt för det-

  206. -men en förtjänst med digital teknik
    är att man till en liten kostnad-

  207. -kan kopiera
    och det ser precis likadant ut.

  208. Till skillnad från hur vi delar
    information med människor-

  209. -är tekniken okänslig.
    Den har ingen relation till oss.

  210. Den vet inte vad som är känsligt-

  211. -eller när saker och ting ska hållas
    hemligt och inte hållas hemligt.

  212. För den är allt ettor och nollor.

  213. Sen ger internet möjlighet till
    masskommunikation och spridning.

  214. Både av mig och andra.

  215. Det vi inte vet är
    att när den här bilden sprids-

  216. -kan vi inte veta
    hur den kommer att tolkas om tio år.

  217. Vi vet att den kommer
    att kopieras och sparas på servrar-

  218. -men vi kan inte styra alltid att vi
    kan ta bort informationen från nätet.

  219. Då vet vi inte längre
    hur det som lagras kommer att tolkas.

  220. Jag ska ta en ny historia med Aron.

  221. Vi åt frukost vid köksbordet.

  222. Vi äter alltid frukost tillsammans,
    aldrig middag.

  223. Vi sitter fem personer vid frukost-
    bordet. Plötsligt kastar Aron ur sig:

  224. "Vet du vad jag gjorde i går, mamma?"
    Jag: "Nej, vad då?"

  225. "Jag googlade på mig själv."

  226. "Jaha", sa jag.
    "Gjorde du? Vad hittade du, då?"

  227. "En massa bilder på dig." Jag:
    "Varför tror du det blev så, då?"

  228. "Google är trasigt."

  229. Man ska veta det
    att jag fotar mina barn varje vecka.

  230. Jag delar bilder på internet
    på mina barn.

  231. Mina barn vet
    att de har en digital närvaro-

  232. -som de inte själva har valt-

  233. -utan som deras mamma, som gärna vill
    visa upp sina bilder, delar på nätet.

  234. Han vet
    att det finns bilder på honom-

  235. -och information
    kopplad till vem han är.

  236. Ändå hittade han bara bilder på mig.
    Varför var det så?

  237. Jag sa: "Jag tror inte anledningen
    var att Google var trasigt."

  238. "Anledningen är att jag inte har
    berättat för Google att du är du."

  239. "Jag har bara berättat att du finns i
    förhållande till dina bilder av mig."

  240. "När man googlar ditt namn,
    hittar man bilderna du har tagit"-

  241. -"eller som jag har använt
    i presentationer."

  242. "Då finns inte du med.
    Google vet inte att du är du."

  243. "Google tror att du är jag."
    "Jaha", sa han.

  244. "Varför berättar du
    inte det för Google?"

  245. "Det är inte min sak
    att berätta för Google vem du är."

  246. "Det måste du få bestämma själv.
    Det beslutet kräver mycket av dig."

  247. Det är inte säkert att vi vill följas
    av våra bebisbilder hela livet.

  248. När han blir anställd,
    vill han inte alltid se-

  249. -den elvaårige Aron.

  250. Internet fungerar också så...
    Många sociala tjänster bygger på-

  251. -att man samlar information om oss
    kring vår data. Kring vårt beteende.

  252. Det kallas "big data"-

  253. -och är framgångsreceptet
    för Google och Facebook.

  254. De använder datan vi delar
    i olika sociala tjänster-

  255. -för att ta reda på vilka vi är och
    vilka saker vi är intresserade av-

  256. -för att kunna sälja annonser.

  257. I det här finns ett intresse av
    att vi ska vara öppna.

  258. Att vi ska dela info med varann.

  259. Default-läget på de flesta
    digitala tjänster och social medier-

  260. -är öppet från början. Vi måste
    alltså aktivt fatta ett beslut om-

  261. -att vi vill inte dela informationen
    med hela internet.

  262. Bara med mina vänner och Facebook
    eller bara med Facebook.

  263. Det finns inget "bara jag".

  264. "Only me" finns som alternativ på FB
    men det är inte sant!

  265. Vi delar allt med Facebook och
    därmed med FB:s samarbetspartners.

  266. Hur de använder datan
    är inte alltid så tydligt.

  267. Det finns en tydlig brist
    på transparens-

  268. -om hur informationen används och
    inte används. Mot oss och för oss.

  269. Ett sånt exempel var...
    Tidigt i januari 2013-

  270. -sa Facebook att de hade gjort
    en stor undersökning på Facebook-

  271. -genom att styra om ni fick
    positiva eller negativa nyhets...

  272. Om nyhetsflödet bestod av negativa
    eller positiva nyheter från vännerna.

  273. Man testade det mot två grupper.

  274. Den ena fick mer positiva nyheter,
    och då såg man att de som fick det-

  275. -delade glada nyheter
    och blev gladare!

  276. De som fick mindre glada nyheter,
    blev mindre glada.

  277. Mer deprimerade och mer ledsna.

  278. Det här visste vi inget om.
    Det fick vi veta när det var klart.

  279. En del av internet bygger på
    att vi är övervakade.

  280. Det vi gör övervakas.

  281. Det finns ingen verklighet på nätet
    som inte bygger på övervakning.

  282. På internet finns det ganska
    tydliga ställningstaganden som det...

  283. Facebooks grundare Zuckerberg
    har sagt:

  284. För mig är det tvärtom. Jag har
    olika personligheter och roller.

  285. Det är ett tydligt tecken på
    att jag har integritet-

  286. -men på nätet ska vi ha en identitet
    som vi ska dela och öppet sprida.

  287. Men det är väl inget problem?
    Jag och barnen har inget att dölja.

  288. Klart de ska kunna
    använda de här gratistjänsterna!

  289. Jag har inget att dölja.
    Jo, vi har saker vi vill dölja.

  290. Vi vill inte att alla ska veta allt.

  291. Jag vill inte ha annonser
    kopplade till vad jag söker på-

  292. -på sjukvårdsupplysningen.
    Jag vill inte det.

  293. Den informationen ska vara privat,
    men så är det inte i dag.

  294. Även om vi inte har nåt att dölja,
    finns det folk som har det-

  295. -och vi har ett ansvar för dem.
    Om vi nu inte har nåt att dölja-

  296. -utan vi ska övervakas...

  297. Betyder inte det att vi ser
    ganska illsint på vår granne?

  298. "Den kanske vill mig illa."
    Är vi alla potentiella brottslingar?

  299. Att vi potentiellt kan göra fel.
    "Det spelar ingen roll."

  300. Vad är det för verklighet
    vi bygger upp?

  301. Där alla ska övervakas för
    att vi ska känna oss trygga?

  302. Jag menar
    att jag har en rätt att få vara fri.

  303. Jag menar
    att det ska finnas en möjlighet-

  304. -och en möjlighet i
    att få välja själv.

  305. Att få vara fri
    även i den digitala vardagen.

  306. Det betyder kanske inte
    att jag kan dela allt digitalt.

  307. Man måste ställa sig frågan: "Vad får
    vi för samhälle om alla övervakas?"

  308. Vad får vi för samhällsklimat,
    skola och barn-

  309. -när alla vet allt om alla,
    eller när jag vet allt om alla andra-

  310. -för jag kan se allt de gör,
    men de vet inget om mig.

  311. Vem kan man då lita på?

  312. Kan jag lita på någon?
    Om svaret är nej-

  313. -eftersom jag inte vet vad den
    där gör, börjar jag väl misstro alla?

  314. Kanske inte.

  315. Vilken är då skolans roll
    och uppgift?

  316. Skolan ska lära barnen
    de mest grundläggande färdigheterna.

  317. Läsa, tala, skriva, räkna
    och vara en människa.

  318. I läroplanen
    står det tydligt inskrivet-

  319. -att människolivets okränkbarhet...

  320. I fall skolan ska förmedla de här
    värdena, ställer det krav på skolan-

  321. -när skolan väljer att arbeta
    digitalt med digitala tjänster.

  322. Man behöver som lärare, som den
    som bestämmer vad skolan ska köpa in-

  323. -fundera på "vilka tjänster
    använder vi och varför gör vi det?"

  324. Är argumentet:
    "De är bäst, billigast, de mest..."

  325. Vad det nu är.
    Det är viktigt att fundera kring det.

  326. Vad innebär mina val? Våra val?

  327. För elevernas integritet? De kanske
    inte har nåt att dölja när de är sju-

  328. -men det kan de ha när de är 17.

  329. Vad vet de då om det
    som de gjorde när de var sju?

  330. Det här är svåra frågor
    som måste bearbetas och diskuteras.

  331. Och... Jag ska ta
    ett väldigt trivialt exempel.

  332. Jag gifte mig 1999 och är
    fortfarande gift med samme man.

  333. På Facebook har jag valt att tycka
    mitt civilstånd är en privatsak.

  334. Jag har inte angett
    om jag är i en relation eller inte.

  335. Plötsligt började det
    dyka upp annonser i mitt flöde.

  336. Jag borde träffa män.

  337. "Män söker kvinnor
    med chans på kärlek."

  338. "Gå med gratis i dag."
    Jag tänkte "herregud!"

  339. "Vad har jag gjort?"
    "Är det min ålder?"

  340. 40 drygt. Man börjar skilja sig.
    Man är lite trött på sin man.

  341. Man har varit ihop i 15 år och han är
    inte alltid så himla rolig. Ni vet.

  342. Eller är det nåt jag säger?

  343. Jag vet ju att annonserna styrs av
    vad jag säger och gör på Facebook.

  344. Vad jag gillar och inte gillar.

  345. Jag bara:
    "Vad är det för nåt jag gör?"

  346. Det tog långt tid, minst sex månader-

  347. -innan jag räknade ut att det berodde
    på att jag inte angett civilstånd.

  348. Jag stod i en föreläsningssal
    och berättade den här historien.

  349. Då sa en man: "Jaha! Är det
    därför jag får alla dejtingannonser?"

  350. "Då ska jag berätta för Facebook
    att jag är gift."

  351. Jag tycker inte
    att jag ska behöva berätta det.

  352. Det är inte information
    som Facebook behöver veta om mig.

  353. Jag fascinerades länge av...
    När jag gick in på min gmail...

  354. Jag har en gmail.
    Då fick jag annonser.

  355. Inte om dejter, utan om "Star Wars".

  356. Jag kunde inte förstå... Jag är
    inte intresserad av "Star Wars".

  357. Jag tycker till och med
    att det är en ganska dålig historia-

  358. -men jag har ägnat två år
    av mitt fotograferande åt-

  359. -att fota "Star Wars"-figurer.
    Det där har jag delat på nätet.

  360. I sociala medier.

  361. Många gånger
    har jag säkert nämnt "Star Wars".

  362. Det är klart att Google vet
    att jag gillar "Star Wars".

  363. Klart att jag får annonser kopplade
    till mitt "Star Wars"-intresse.

  364. En annan aspekt på hur den digitala
    vardagen och verkligheten fungerar-

  365. -där allt är personligt kopplat
    till mitt tidigare beteende-

  366. -är det som av Eli Parson
    har definierat som "filterbubblan".

  367. I filterbubblan...

  368. Hans idé kring filterbubblan
    uppstod i-

  369. -att han på Facebook
    bara fick statusuppdateringar-

  370. -från sina demokratiska vänner.
    Eller om det var republikanska.

  371. Jag vet inte om Parson är demokrat
    eller republikan. Han är amerikan.

  372. Han har både demokratiska
    och republikanska vänner-

  373. -eftersom han vill få olika åsikter
    om den politiska verkligheten.

  374. Men han fick bara statusuppdateringar
    från den ena gruppen.

  375. Mindre från den andra. Då
    slog det honom: "Varför är det så?"

  376. Han började undersöka
    hur Facebooks algoritm fungerar.

  377. Den bygger på att han mer sällan
    gillade republikanernas gillanden.

  378. Därför fick han färre av dem och
    hamnade så småningom i en bubbla-

  379. -där han fick information som stödde
    det han redan hade tagit del av.

  380. Den information vi tar del av
    bygger på vårt eget beteende-

  381. -och det vi har gillat
    och klickat på.

  382. Vi har en tendens att få mer
    av det vi redan har mycket av.

  383. Vi utmanas inte i våra fråge-
    ställningar enligt filterbubblan.

  384. Ett exempel:
    Minns ni den arabiska våren?

  385. Två killar på pendeltåget pratade om
    att en kompis skulle åka till Kairo.

  386. Det var precis
    på gränsen till revolution i Kairo.

  387. Allt det där har jag bara hört på P1.
    De pratade bara om Kairo.

  388. Då sa han: "Det är billigt
    att åka till Kairo. Han tänker åka."

  389. Då sa den ene: "Jag har hört
    att det är lite oroligt i Egypten."

  390. "Det är billigt och man kan dyka.
    De är skitsjyst."

  391. Jag bröt in och sa: "Det är på
    gränsen till revolution i Egypten."

  392. "Säg till er kompis
    att han inte ska åka."

  393. Två dagar senare var det revolution.

  394. Filterbubblorna och nyhetsav...

  395. Den unga generationen som surfar
    mycket får ofta samma information.

  396. Vi har en rätt att få vara fria
    och få veta-

  397. -att det här är min frihet.

  398. Det har barnen också-

  399. -så det är viktigt
    att ta åldersgränser i beaktande-

  400. -och hur de funkar på nätet.

  401. Även om de inte är definierade
    utifrån svensk lagstiftning-

  402. -så finns det ett tänk om
    att man ska skydda det lilla barnet.

  403. Vi på Webbstjärnan
    jobbar med att stötta lärare-

  404. -i arbetet med
    att kunna göra skolarbetet på nätet.

  405. Vi vet att det är jättesvårt. Hur gör
    man när man vill arbeta med nätet?

  406. Ni kommer få massor av exempel från
    lärare som aktivt jobbar i skolan.

  407. Hur får man elever
    att jobba med skolarbetet?

  408. Min tanke är att det är viktigt
    att elever kan göra skolarbete-

  409. -utan krav på att de ska
    ingå avtal med tredje part.

  410. De ska kunna göra skolarbete
    utan att behöva sälja informationen-

  411. -till multinationella företag.
    När man gör skolarbeten-

  412. -har man ett ansvar för
    den information eleverna delar.

  413. Jag brukar fundera på vad
    som sker med de elever-

  414. -som på nätet har gjort
    en argumenterande uppgift-

  415. -där de fick vara en terrorist
    och diskutera terrorism eller nåt.

  416. Vad händer med den informationen?

  417. Hur kommer det att påverka dem när
    de vill åka till USA eller Israel?

  418. Nej.

  419. Vårt mål är att stötta lärare.

  420. Vi vill att skolarbete
    ska kunna göras på nätet.

  421. Jag jobbar med att få lärare
    att jobba mer med internet-

  422. -men för att kunna göra det medvetet
    krävs det kunskap.

  423. Det krävs att man ställer
    frågor kring integritetsfrågorna-

  424. -eller integritetsproblematiken.

  425. Jag tror inte att skolan
    kan stoppa huvudet i sanden.

  426. Inte heller att skolans lösning
    ska vara: "Jag har inget att dölja."

  427. Eller "barnen har inget att dölja".

  428. Min lösning är att man måste lära sig
    hantera internet, ta in kunskaper...

  429. Man måste försöka förstå och förmedla
    hur den här verkligheten fungerar.

  430. Annars får vi inte medvetna,
    kunniga medborgare, elever, barn...

  431. Vi ska vara medvetna om att de som
    föds i dag, kommer vara 13 i morgon-

  432. -och 43 i övermorgon och 63 dagen
    efter det. Då måste skolan fråga sig:

  433. "Vad kan vi begära att eleverna ska
    dela med sig av för resten av livet?"

  434. Vilket skolarbete? Med vem?

  435. Med mig, eller snarare om
    man jobbar digitalt, med vilka-

  436. -ska vi dela det skolarbetet
    och på vilka villkor?

  437. Hur gör vi det? Var gör vi det
    och när gör vi det?

  438. Med vilka tjänster? Och varför
    valde vi just de tjänsterna?

  439. Vi på stiftelsen tror
    att det behövs mer kunskaper-

  440. -om internet för
    att kunna hantera internet-

  441. -och de möjligheter och svårigheter
    som kanske kommer med internet.

  442. Internet i skolan
    är ett stort ansvar för skolan.

  443. Där vill jag säga tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En digital skolvardag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kristina Alexanderson arbetar för organisationen Webbstjärnan. Hon föreläser om viktiga frågor som skolan behöver informera om och förankra i sin digitala vardag. Det kan till exempel handla om hur internet fungerar och om vem det är som bestämmer ute på nätet. Kristina Alexanderson menar att skolan har ett ansvar att se till att ungdomarna blir duktiga på att fungera i en digital vardag. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Informationskompetens, Informationssamhället, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

En digital skolvardag

Kristina Alexanderson arbetar för organisationen Webbstjärnan. Hon föreläser om viktiga frågor som skolan behöver informera om och förankra i sin digitala vardag. Det kan till exempel handla om hur internet fungerar och om vem det är som bestämmer ute på nätet. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Arbeta interaktivt, kollaborativt och visuellt

Camilla Askebäck Diaz är lärare i matematik och NO och berättar om hur hon använder digitala verktyg i undervisningen. Datorn eller lärplattan blir tillsammans med projektorn ett bra pedagogiskt verktyg som kan användas för att visualisera, simulera och skapa interaktion tillsammans med elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

LIKA - ett it-verktyg för skolan

IKT-pedagogen Johanna Karlén föreläser om verktyget LIKA som är tänkt som ett stöd för rektor, skola och förvaltning i arbetet med digitaliseringen. Verktygen fungerar som ett slags självvärdering som ska resultera i en handlingsplan för skolans digitalisering. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Den uppgraderade rektorns roll

Panelsamtal om vad som utmärker en framgångsrik rektor i en digitaliserad skola. Medverkande: Carola Sjödin, rektor på Sätunaskolan, Sigtuna; Simon Ekdahl, rektor på IT-gymnasiet, Jannie Jeppesen, Rektorsakademien Utveckling. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Med smarttelefonen i handen

NO-läraren Sabine Louvet berättar om hur man kan använda smarta telefoner i undervisningen. Kameran är ett enkelt och bra verktyg för att fota av det som skrivits och ritats på tavlan. Det är bra för elever som har lättare att lära sig visuellt och för dem som inte hinner skriva av tavlan. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Rätt metod och material i matten

NO- och matematikläraren Eva Björklund föreläser om sin didaktiska utveckling i matematik. Hon berättar om vad som utmärker en bra matematik-app och ger exempel på hur lärare kan göra matteundervisningen rolig och inspirerande för sina elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Erfarenheter av flippat klassrum

Daniel Barker är lärare i matematik och fysik och berättar om sina erfarenheter av att använda metoden "flipped classroom". Han skräddarsyr genomgångar och lägger ut dem på nätet för sina elever. Han tycker att eleverna ska vara i centrum i klassrummet och inte han som lärare. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Lärare i en ny digital tid

IKT-pedagogen och läraren Olle Strömbeck berättar om att Burlövs kommun i Skåne har utrustat varje elev med en surfplatta. Lärarna i kommunen vill ha tips på bra appar. Olle Strömbeck menar dock att en app i sig inte är pedagogisk utan att den blir det i ett sammanhang tillsammans med elever. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Molnet, juridiken och elevers integritet

Magnus Forsberg från Microsoft berättar om hur företaget samarbetat med Ale kommun vid installation av molntjänster i kommunens skolor. Han berättar om vikten av att tjänsterna som levereras stödjs av svensk lagstiftning och hur viktigt det är med personlig integritet. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Bortom en dator per elev

Frida Monsén är digital utvecklingsledare och föreläser om att digital kompetens bör bli en naturlig del av skolan. Hon säger att man behöver förstå den värld av kod som finns bakom allt på nätet och hur det påverkar oss i vardagen. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Samtal om digitala lärverktyg och arbetssätt

Panelsamtal om digitala lärverktyg och arbetssätt i skolan. Medverkande: Olle Strömbeck, IKT-pedagog; Danny Stacey, IT-strateg; Tony McCarrick, IT-strateg; Lars Sundberg, utvecklingsledare, och Joke Palmkvist, ansvarig för skola och högre utbildning på Microsoft. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Inte teknik utan kreativ pedagogik

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och berättar om hur man kan arbeta med it för att elevernas aktivitet i klassrummet ska öka på ett lustfyllt sätt. Hon ger tips på verktyg som både hon och eleverna är positiva till. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Digitala verktyg i NO

Patrik Jönsson är NO-lärare och reflekterar över försök han gjort med digitala verktyg i undervisningen. Han säger att resultatet inte alltid har blivit lyckat och att fel saker fokuseras av eleverna. Det har gjort att han blivit noggrann med utformandet av uppgifterna och ser till att pedagogiken kommer i första hand. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Datorspel i undervisningen

Att spela datorspel är att vara en del av en kreativ kultur, menar läraren och verksamhetsautvecklaren Jonas Lindahl som ofta använder sig av spel i undervisningen. Här berättar han om hur datorspel stärker samarbetet mellan elever och ökar deras kreativa tänkande. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digitalisering och demokrati

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad ska du göra med ditt liv?

Robin och Joaquín är i 20-årsåldern och båda har en bakgrund av skolavhopp och arbetslöshet. Nu försöker de vända sina liv. Gruppen unga som varken jobbar eller pluggar är en knivig utmaning för samhället. Men framför allt är det en svår situation att ta sig ur för den unga människa som väl hamnat där. Vad var det som gick snett i skolan för Robin och Joaquín? Och hur ser deras chanser ut att komma igen?