Titta

UR Samtiden - Mat, piller och pulver

UR Samtiden - Mat, piller och pulver

Om UR Samtiden - Mat, piller och pulver

Konsumentföreningen Stockholm har samlat en rad sakkunniga som diskuterar trender och vetenskap inom mat och hälsa. Seminariet genomförs under rubriken Mat, piller och pulver på menyn. Inspelat den 16 mars 2015 på Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Mat, piller och pulver : Vem bestämmer vad du äter?Dela
  1. Det här är rubriken som jag har fått
    att tala under idag:

  2. Vem bestämmer vad du äter?

  3. Det mest naturliga svaret på den till
    synes triviala frågan borde vara:

  4. Det gör jag.
    Jag bestämmer vad jag äter.

  5. Jag lagar min mat. Jag sätter fram
    på frukostbordet det jag vill äta.

  6. Och jag stoppar själv maten i munnen.

  7. Jag går inte och handlar i butiken
    under pistolhot.

  8. Men faktum är att svaret på frågan
    är långt ifrån enkelt.

  9. Ny forskning som handlar om
    hur vi som konsumenter beter oss-

  10. -när vi fattar besluten visar-

  11. -att vi behöver omvärdera
    vår syn på konsumenten.

  12. Vi är inte alltid så medbestämmande-

  13. -och vi är inte alltid så kloka
    när vi bestämmer oss.

  14. Att det är svårt att bestämma sig
    vet vi nog allihop.

  15. Utbudet som möter oss ute
    i handeln är enormt.

  16. En amerikansk studie från 2010 visar
    att det i genomsnitt i en mataffär-

  17. -finns det cirka 38 700 produkter
    att välja bland.

  18. Det vi också vet är
    att ju mer vi har att välja på-

  19. -desto svårare är det.

  20. Vi påverkas negativt
    av all fakta och allt utbud av varor.

  21. Det är en myt att mer information
    och fler valmöjligheter gör-

  22. -att vi fattar bättre beslut.

  23. Så behöver det inte alls vara.
    När det gäller just mat-

  24. -så går det många gånger undan.
    När vi handlar ska det gå snabbt.

  25. När vi är i butiken och ska bestämma
    vad vi ska handla-

  26. -ägnar vi inte mer än i genomsnitt
    en sekund åt att titta på matvaran-

  27. -innan vi bestämmer oss för
    om den ska hamna i vår korg-

  28. -eller om vi ska avfärda den.

  29. Det gör att det går så snabbt så vi
    knappt vet vad vi handlar.

  30. När vi kommer ut från butiken
    vet vi knappt vad vi handlade-

  31. -eller vad varorna kostade.

  32. Det här leder till
    att vi fattar suboptimala beslut.

  33. Det som vi bestämmer oss för
    att äta och köpa-

  34. -motsvarar inte alls det
    som vi tycker är viktigt.

  35. Det som vi från början säger
    är viktigt för våra matval.

  36. Vi fattar många gånger våra beslut
    på nån sorts känsla.

  37. Kanske är det magkänslan.
    Vi kanske är hungriga när vi handlar.

  38. Men många gånger sker besluten
    utifrån nån sorts känsla.

  39. Då är det inte så konstigt
    att vi öppnar oss-

  40. -för mycket påverkan
    av reklam och marknadsföring-

  41. -som många gånger bygger
    på känslomässiga budskap.

  42. Vi kan i alla fall konstatera-

  43. -att vi långt ifrån alltid
    fattar besluten själva.

  44. Vi är en del av olika sociala
    sammanhang och strukturer-

  45. -som många gånger har stort
    inflytande på vad vi äter.

  46. Ett svar på frågan vem som bestämmer
    vad vi äter skulle då kunna vara:

  47. Det gör mamma och pappa. Föräldrar
    bestämmer mycket vad vi äter.

  48. Åtminstone upp till tolvårsåldern.

  49. Vår barndoms matminnen präglar oss
    på nåt sätt resten av livet.

  50. Vi bär med oss det
    som anses vara bra mat och dålig mat.

  51. Det som anses vara
    ätligt och oätligt.

  52. Vi lär oss också
    vad vi kan äta inför andra-

  53. -och vad vi kan bjuda andra på.

  54. Ett annat svar på frågan vem som
    bestämmer kan vara arbetsgivaren.

  55. Visst är det så
    att vi tillbringar allt mer tid-

  56. -på våra arbetsplatser?

  57. Och vi måste ju äta på jobbet.

  58. Då är det i stor utsträckning arbets-
    givaren som bestämmer vad vi äter-

  59. -genom att organisera arbetet
    och bestämma vissa arbetsformer-

  60. -och tillhandahålla specifika
    mat- och måltidsalternativ.

  61. Dessa institutioner som vi är en
    del av begränsar våra valmöjligheter.

  62. På samma sätt som det arbetstagaren
    äter bestäms av arbetsgivaren-

  63. -så bestäms barnens matvanor
    av barnomsorg och skola.

  64. Sjuka och äldres ätande bestäms
    av vårdinrättningen.

  65. Och internernas måltider bestäms
    av fängelser eller fångvård.

  66. Det finns många fler aktörer som
    är med och bestämmer vad vi äter.

  67. En sådan aktör är ju experterna.

  68. Experterna är oerhört viktiga
    och bestämmer vad vi äter.

  69. Aldrig har det funnits
    så många experter-

  70. -inom mat- och måltidsområdet
    som det finns idag.

  71. Det är helt otroligt.

  72. Vi är väldigt beroende av experterna
    och varför är det så?

  73. Det handlar om att samhället i dag
    är så komplext.

  74. Det finns så många faror
    och risker där ute-

  75. -som vi behöver ta ställning till.

  76. Riskerna har blivit mer komplexa,
    abstrakta och svåra att förutsäga.

  77. Vi måste ägna mer och mer tid åt
    att bedöma vad som är farligt.

  78. För att kunna göra det
    behöver vi kunskap.

  79. Den kunskapen
    har vi inte alltid själva.

  80. Och här kommer då experterna in.

  81. När det gäller livsmedelsindustrin
    har mycket oro riktats-

  82. -mot olika förädlade
    och processade livsmedel.

  83. Det är inte bara näringsmässiga
    överväganden vi behöver göra.

  84. Även en del ideologiska överväganden
    när det gäller val av mat.

  85. Ska vi prioritera vår miljö,
    vår egen hälsa-

  86. -eller ska vi prioritera
    djurens rätt?

  87. Det här skapar
    en enorm osäkerhet hos oss.

  88. En osäkerhet som leder till oro
    och rädsla för att göra fel-

  89. -men också en oro
    att riskera att bli sjuk.

  90. Personligen tror jag att mycket
    av rädslan är obefogad-

  91. -och starkt överdriven.

  92. Det handlar om ytterligare en aktör
    i det här spelet, nämligen medierna.

  93. Medierna profiterar många gånger
    på människors rädsla och oro.

  94. Medierna har till och med lyckats
    skapa en egen innehållslig genre.

  95. Matlarm är en egen mediegenre.

  96. Den behandlar just larm
    och faror kring mat.

  97. Genren är oerhört
    kommersiellt gångbar.

  98. Det innebär också att journalistiken
    ofta blir tendensiös.

  99. Faror överdrivs och
    forskningsresultat förenklas-

  100. -eller överskattas.

  101. När det gäller experterna utmanas de.

  102. Traditionella experter
    och auktoriteter utmanas allt mer-

  103. -av nya experter.

  104. Deras kunskapsmonpol utmanas,
    de har inte tolkningsföreträde.

  105. Idag ser vi
    nya experter komma in på scenen.

  106. Det är allt från lobbyister,
    personliga tränare, livsstilscoacher-

  107. -kändisar och inte minst bloggare.

  108. Idag kan var och en utmåla sig
    för att vara expert.

  109. De här experterna tycker
    och tänker en massa.

  110. De blir också lyssnade till
    och kan få enormt stort genomslag-

  111. -tack vare internet
    och alla sociala medier.

  112. Nyheter får snabbt viral spridning.

  113. Det hänger ihop med
    att vi själva är oerhört snabba på-

  114. -att dela information
    och gilla information.

  115. Det kan ju synas bra att fler
    människor får tillgång till detta.

  116. Men det innebär också att vi är med
    och bidrar till detta brus-

  117. -som vi så många gånger
    högljutt beklagar.

  118. Här har vi lite att fundera över. Vi
    är snabba med att sprida information-

  119. -som långt ifrån alltid är korrekt.

  120. Myter och felaktigheter får då fäste
    hos stora grupper i befolkningen.

  121. Bloggare är en av de nya experterna.

  122. Bloggandet har beskrivits som ett
    av de mest explosiva utbrotten-

  123. -i informationssamhället
    efter internets introduktion.

  124. Varje dag startas
    miljontals bloggar världen över.

  125. Det är ett oerhört stort fenomen
    i samhället.

  126. Det är nåt som både barn, unga
    och äldre ägnar sig åt.

  127. Bloggar kan ju handla om
    vad som helst.

  128. Men väldigt många bloggar handlar
    om kost, mat och hälsa.

  129. Här finns ett stort antal röster
    att lyssna till.

  130. Det gör det svårt att gallra
    i all denna information.

  131. Vilka är det då vi lyssnar till?

  132. Är det de formella experterna eller
    de traditionella auktoriteterna?

  133. Eller lyssnar vi hellre
    till de nya experterna?

  134. Jag tror att det många gånger är
    bloggarna vi lyssnar till.

  135. Varför det?

  136. Jag tror att vi har lättare
    att identifiera oss med dem.

  137. Bloggarna är ju
    entusiastiska matälskare-

  138. -intresserade mammor och pappor.

  139. Det är amatörer - människor
    som har ett genuint intresse.

  140. Och de framstår som väldigt kunniga.

  141. De framstår framför allt
    som tillgängliga för oss.

  142. Det är som sagt lätt
    att identifiera oss med dem.

  143. De är vardagliga och nära
    och vi kan skapa relationer till dem-

  144. -trots att vi aldrig har träffat dem.

  145. Vilka finner vi trovärdiga?
    Jo, de vi har nära relation till-

  146. -och som vi kan identifiera oss med.

  147. Den sista aktören som vi
    måste ägna tid åt är marknaden.

  148. Industrin, reklam och marknadsföring.

  149. De är väldigt viktiga krafter och
    här finns flera förklaringar till-

  150. -vem som bestämmer vad vi äter.

  151. Med industrin menar jag livsmedels-
    industrin, hälsokostindustrin-

  152. -tillskottsindustrin
    och även läkemedelsindustrin.

  153. Deras utbud och sätt att föra fram
    produkter har stor betydelse för-

  154. -vad vi äter.

  155. I samband med detta vill jag
    uppmärksamma två specifika fenomen.

  156. Det ena är "hälsism" som kan
    beskrivas som en ny sorts ideologi.

  157. Det andra är medikalisering.

  158. Om vi börjar med...

  159. ...att prata om hälsism...

  160. ...kan man fråga sig vad det är.

  161. Hälsism kan beskrivas
    som en ökad fixering vid hälsa.

  162. Vi har sett det eskalera med tiden.

  163. En strävan som i princip
    kan beskrivas som en religion.

  164. Där en ökad fixering vid kost,
    att äta rätt, motion och så vidare-

  165. -är det som fyller våra liv
    och vår vardag med mening.

  166. Människan är en fantastisk varelse.

  167. Vi är den enda varelsen
    som vet om att vi ska dö.

  168. Döden betraktas
    som det absoluta nederlaget.

  169. Och hela livet handlar om
    att lura döden.

  170. Att hålla den på avstånd
    och till varje pris motverka ohälsa-

  171. -sjukdom och åldrande - en sorts
    strävan efter evigt liv och ungdom.

  172. Vi ska äta rätt, motionera
    och så vidare.

  173. Då är det lätt att ta till sig olika
    piller, pulver och kurer-

  174. -som erbjuds
    som en snabb lösning på detta.

  175. Inom det som kallas hälsism finns
    många kropps- och skönhetsideal.

  176. Många av dem är
    i princip ouppnåeliga-

  177. -för merparten av befolkningen.

  178. Ändå är de socialt accepterade
    och eftersträvansvärda.

  179. Vi kan ju inte alla gå omkring
    och se ut som gladiatorer.

  180. Hälsoidealen är inte naturliga.
    De är konstruerade.

  181. De är kraftigt understödda
    av kommersiella intressen.

  182. Är det inte bra att bry sig om hälsa?
    Jovisst, men det finns en baksida.

  183. Det kan bli kontraproduktivt.
    Vår fixering vid hälsa leder snarare-

  184. -till en ökad stress i tillvaron
    att hinna till gymmet och så vidare.

  185. Kanske leder det snarare
    till hälsoångest.

  186. Hälsismen bidrar även med
    en ökad övervakning i samhället.

  187. En ökad övervakning
    av våra egna kroppar-

  188. -och även andras kroppar
    som vi gärna moraliserar över.

  189. Övervakningen går till
    på många olika sätt.

  190. Vi använder allt från viktkontroller-

  191. -till pulsarmband, sömnappar
    och kostappar.

  192. Jag ser en fara i att vi slutar
    att lyssna på kroppens egna signaler-

  193. -och allt för mycket förlitar oss
    på den här tekniken.

  194. Och lite snabbt om medikalisering.
    Vad är det?

  195. Medikalisering är nåt
    som har pågått genom alla tider.

  196. Det har skett på både gott och ont.

  197. Medikalisering är att beskriva nåt
    som är friskt och fullt naturligt-

  198. -som onormalt, sjukt och avvikande.

  199. Något som behöver behandlas
    som ett medicinskt problem.

  200. Idag ser jag
    många olika tillstånd i livet-

  201. -som är fullt naturliga
    och en del av livets process-

  202. -medikaliseras och beskrivs
    som om det vore avvikande.

  203. Det kan handla om allt
    från ensamhet, oro, olycka-

  204. -till otillfredsställelse
    med den egna kroppen.

  205. Dessa processer drivs på
    av läkemedelsindustrin-

  206. -men även skönhetsindustrin
    och andra kommersiella intressen.

  207. Vi kan konstatera att vi behöver mer
    piller och pulver för att må bra.

  208. Jag ser även att gränsen mellan mat
    och medicin blir allt mer otydlig.

  209. Jag tänkte på det häromdagen
    när jag gick in på apoteket-

  210. -och insåg att de sålde choklad,
    vitaminberikad müsli-

  211. -och vitaminberikat tuggummi
    sida vid sida med antibiotika-

  212. -och hostmedicin.

  213. Piller blir ett sätt att motverka
    naturliga fluktuationer i livet.

  214. Vi vitaliserar för
    att balansera vår vintertrötthet-

  215. -och vår längtan efter sommaren.
    Den kanske kan botas med piller?

  216. Vi lockas att konsumera saker
    som vi kanske inte alls behöver.

  217. Summa summarum:

  218. Här finns en mängd olika aktörer
    och krafter-

  219. -som spelar in
    och faktiskt bestämmer vad vi äter.

  220. Föräldrar, arbetsgivare,
    institutioner, marknadsföring o.s.v.

  221. Men till syvende och sist
    är det faktiskt bara vi själva-

  222. -som får stå till svars för våra val.
    Tack för mig.

  223. Tusen tack, Helena.

  224. Är det inte bra att vi nu är
    jätteintresserade av vår hälsa-

  225. -vilken mat vi äter och vilka piller
    vi stoppar i oss och varför?

  226. Att vara intresserad av sin hälsa
    är nåt positivt.

  227. Samtidigt får det inte gå
    till överdrift.

  228. Det finns en risk att det går över
    i ett slags besatthet av det hela.

  229. Vad tittar ni på
    vid Lunds universitet?

  230. Du har mängder av studenter
    och du är handledare.

  231. Följer du
    nån speciell studie just nu?

  232. Tittar ni på vad media skriver-

  233. -och följer hur det har förändrats
    genom årens lopp?

  234. Svaret är en hel föreläsning.
    Vi intresserar oss för olika saker.

  235. En mindre studie
    handlade om rapporteringen-

  236. -om D-vitaminer och hur den skiljer
    sig i olika nordiska medier.

  237. Vi har studenter och doktorander
    som intresserar sig för matbloggar.

  238. Och Facebook-gemenskap.

  239. Har ni sett nåt av...

  240. Vi lyssnar på bloggare och går med
    i Facebook-grupper och gemenskaper.

  241. Håller respekten
    för auktoriteter på att försvinna?

  242. Förut gjorde man ju
    vad myndigheterna sa.

  243. -Hur gör vi idag?
    -Det är en del av utvecklingen.

  244. De hade tidigare tolkningsföreträde
    och kunskapsmonopol.

  245. Det var ett fåtal förunnat
    att sitta på denna kunskap, expertis.

  246. Men expertisen finns idag tillgänglig
    överallt, tack vare internet.

  247. Men det innebär inte alltid att alla
    förstår hur de ska använda kunskapen.

  248. Eftersom alla idag
    kan publicera information-

  249. -producera budskap och innehåll,
    vara sin egen medieproducent-

  250. -så blir det svårt
    att kontrollera kvalitet.

  251. Då måste vi vara ännu mer
    kritiskt tänkande när vi läser nåt.

  252. Definitivt. Ifrågasätt alltid och
    aldrig ta nåt för vad det ter sig.

  253. Och kolla vart budskapet
    kommer ifrån. Det är inte så lätt.

  254. Vem som ligger bakom studien,
    vem som gör själva anspråket-

  255. -om det finns anledning att tro
    att särskilda intressen ligger bakom.

  256. -Att alltid ifrågasätta.
    -Hur lätt är det?

  257. Men tusen tack, Helena.

  258. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vem bestämmer vad du äter?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Helena Sandberg forskar inom media och kommunikation och föreläser här om vilka aktörer som har inflytande över våra val av mat. I barndomen bestämmer föräldrar och skola vad vi ska äta och i vuxenlivet påverkas vi av arbetsgivare, matindustri och media. De som tidigare hade monopol på kunskap har blivit utmanade av nya experter som tränare, lobbyister, kändisar och bloggare. Inspelat den 16 mars 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Hälsofrågor i massmedia, Kostråd, Masskommunikation, Massmedia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mat, piller och pulver

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Vem bestämmer vad du äter?

Helena Sandberg forskar inom media och kommunikation och föreläser här om vilka aktörer som har inflytande över våra val av mat. De som tidigare hade monopol på kunskap har blivit utmanade av nya experter som tränare, lobbyister, kändisar och bloggare. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Njut av träning - bli expert på dig själv

Samtal mellan träningscoachen Blossom Tainton och moderatorn Louise Ungerth. Blossom Tainton menar att allt vi gör eller inte gör påverkar oss. Hon beskriver hur man kan uppnå de fem s:en – smärtfri, smidig, stark, snabb och snygg. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Livsmedelskontrollen

Jenny Johansson är livsmedelsinspektör på Livsmedelskontrollen som ser till att livsmedelslagstiftningen efterlevs. Hon berättar om verksamheten och hur de arbetar med uppföljning och stickprov av säljares olika produkter. De hittar ibland produkter som kan vara olagliga eller hälsofarliga. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

På professorns tallrik

Professor Maj-Lis Hellénius och Anette Jansson som är nutritionist på Livsmedelsverket föreläser om Livsmedelsverkets nya rekommendationer och kostråd. Vilka livsmedel bör vi öka vårt intag av? Vilka ska bytas ut och vilka bör begränsas? Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Expertjuryn granskar mat, piller och pulver

Panelsamtal om produkter som säljs under förespegling att de kan påverka hälsa och välbefinnande. Medverkande: Stefan Branth, Petra Lundström, Jessica Agert. Moderator: Louise Ungerth. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Proteinhajpen - behov eller påhitt?

Näringsfysiologen Anki Sundin föreläser om vårt behov av protein. Hon berättar att protein är viktigt för uppbyggnad och återhämtning och att det är lätt att uppnå rekommenderade mängder protein via vanliga livsmedel. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Det går lika bra med smörgåstårta

Långdistanslöparen Rune Larsson föreläser om kost och träning. Han berättar att han själv ibland gått på myter om kosten, bland annat om pastans undergörande effekter. Själv åt han en gång smörgåstårta och sprang därefter 51 km på rekordtid. För honom är det glädjen i träningen som är det viktiga. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - The conference 2016

Maskar, hållbarhet och innovation

Efter att ha jobbat som kock på fine dining-restauranger världen runt startade Matt Orlando sin egen restaurang i Köpenhamn med en idé om att det går att kombinera matlagning på högsta nivå med att ta tillvara på rester och avfall. Här berättar Orlando om hur han gått tillväga. Genom att testa och skjuta på gränserna har restaurangen efter tre år blivit hållbarhetscertifierad. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.