Titta

UR Samtiden - Finsk språkvård

UR Samtiden - Finsk språkvård

Om UR Samtiden - Finsk språkvård

Föreläsningar från det finska språkvårdsseminariet som är en årlig träffpunkt för språkvetare, forskare, journalister och informatörer. Årets tema är språkpolitik, nyord och finsk språkvård. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Till första programmet

UR Samtiden - Finsk språkvård : Nya finska ordDela
  1. Välkomna att fortsätta seminariet.

  2. Jag heter Henna Leskelä och är sedan
    tisdagen språkvårdare på Språkrådet.

  3. Så jobbet är färskt
    och det känns nervöst.

  4. Nästa talare är Riitta Eronen från
    Institutet för de inhemska språken.

  5. Riitta arbetar på avdelningen
    för språkvård, Kielitoimisto-

  6. -och är chefredaktör
    för tidningen Kielikello.

  7. En av Riittas expertområden är nyord,
    och det är dem hon ska tala om.

  8. Hej, det var länge sen. Det var ett par
    år sedan jag presenterade nyord.

  9. Förhoppningsvis är dagens ord inte
    exakt desamma som förra gången.

  10. Nyord är tack och lov en förnybar
    naturresurs, liksom hela språket.

  11. Årets nyordsrubrik
    är "Från ananastukka till älyhousut".

  12. Nyorden finns publicerade
    på vår webbsidor-

  13. -under 2014 års nyordslista
    "Sanapoimintoja".

  14. Institutet - ordens, språkvårdens
    och arkivsamlingarnas hus-

  15. -finns ett tag till i Kajsaniemi.

  16. Troligen flyttar vi snart till
    mindre lokaler utanför stadskärnan-

  17. -enligt den nya ideologin där arbets-
    platser inte får bestå av cellkontor.

  18. I stället flyttar vi
    till ett flexibelt kontor-

  19. -där man inte har ett eget skrivbord.

  20. Har man tur
    får man med sig sitt eget skåp.

  21. Institutets verksamhetsområden är
    språkvård, som jag talar om senare-

  22. -ordböcker, lexikografiskt arbete
    och samlingar.

  23. Orden är en del av samlingarna.

  24. Här syns moderna finska ord,
    moderna finska nyord och tilläggsord.

  25. Nyorden från 2000-talet
    är verkligen en liten andel.

  26. "Moderna finska ord"
    syftar på det enorma arkiv-

  27. -som fortfarande
    endast består av ordsedlar i papper-

  28. -och som utgjorde grunden för en
    enorm kulturgärning: "Nufinsk ordbok".

  29. "Finska tilläggsord" syftar på ord
    från 1960- och 1970-talen-

  30. -som faller emellan "Finsk basordbok",
    sedermera "Kielitoimiston sanakirja"-

  31. -och "Nufinsk ordbok".

  32. När jag senast talade här,
    sa jag glatt och optimistiskt-

  33. -att nyorden, som Henna
    påpekade är mitt favoritämne-

  34. -skulle ges ut i en nyordbok
    som skulle komma 2015-

  35. -på bokmässan i Helsingfors.

  36. Men den idén avskrevs,
    eftersom det kom en ny idé.

  37. Den idén var att Institutets ordbok
    "Kielitoimiston sanakirja"-

  38. -skulle ligga tillgänglig för alla
    på nätet.

  39. Dittills har den ända sedan början-

  40. -på grund av
    en kommersiell samarbetspartner-

  41. -varit något man betalar för trots att
    innehållet skapats med skattemedel-

  42. -på Institutet för de inhemska språken.

  43. Som gottgörelse
    fick vi ett likadant nyordssystem-

  44. -som funnits i Sverige i många år.

  45. Det blir visst en mediehändelse
    när de nya orden publiceras-

  46. -och man ser vad orden berättar
    om årets händelser-

  47. -oavsett
    om det gäller händelser hemmavid-

  48. -eller katastrofer ute i världen.

  49. De kan vara byråkratiska termer-

  50. -eller skämtsamma ord, för språket
    har ju sina olika dimensioner.

  51. Förra året, när det årets ord
    publicerades i början av januari-

  52. -samlade man ihop
    alla gångna årens nyord.

  53. Det blir ett stort ordförråd,
    som är intressant att läsa.

  54. Ni hittar dem i pdf-format
    på vår förnyade hemsida:

  55. www.kotus.fi.

  56. Läser man dem i alfabetisk ordning
    och ser på årtalet som står efter-

  57. -föds det en intressant liten historisk
    översikt och en nutidsöversikt.

  58. År 2010 var "ely" för NTM-central,
    och "prinsessapari" från Sverige, nya.

  59. Kronprinsessans man och hon,
    bildade tillsammans ett "prinsesspar".

  60. Tyvärr lever "Ruotsidemokraatit"
    och "vihapuhe" vidare som ord.

  61. Överraskande få ord är sådana
    dagsländor som helt försvinner.

  62. Man kan göra
    en egen liten undersökning-

  63. -om vilken sorts ord som lever vidare
    och vilka ord som försvinner.

  64. Man kan också undersöka vilka ord
    som är låneord, självskapade-

  65. -eller översättningslån.

  66. Det finns många sätt
    att granska dessa ord på.

  67. Den snabba teknikutvecklingen
    syns i "hashtag" och "app".

  68. Speciellt i ordet "selfie", som dök upp
    hos oss för ett par år sedan.

  69. Bland förra årets ord
    fanns "selfiekeppi" (selfiepinne).

  70. Det var det enda ord som fanns
    på listan både i Sverige och Finland.

  71. Trots att den utsågs
    till årets onödigaste pryl-

  72. -låg den i topp på julklappslistorna.

  73. Ord kan berätta överraskande saker,
    såsom "matkasynnytys" gör.

  74. Det ser ut som ett gammalt ord
    om att föda på resande fot.

  75. Samtidigt berättar det kanske
    någonting tråkigt om samhället.

  76. Dels att vården blir allt bättre-

  77. -vi behåller bara de vårdinrättningar
    som är bra.

  78. Det innebär att det från glesbygden
    blir allt längre väg att åka.

  79. Då föds det barn i bilen på väg
    till BB, alltså matkasynnytys.

  80. För säkerheten i dessa förlossningar
    är det ingen som riktigt kan ta ansvar.

  81. Vi verkar inte diskutera orden
    under föreläsningen.

  82. Skriv till oss ifall ni i slutet av
    dagen har något ni vill fråga om.

  83. Jag ska förklara de två rubrikorden
    "ananastukka" och "älyhousut".

  84. "Ananastukka" syftar på ett mode-

  85. -som kom genom fotbolls-vm-

  86. -till frisörernas glädje.

  87. I Finland kunde man
    bland förra sommarens pojkkalufser-

  88. -se ganska många av den här frisyren.

  89. Tyvärr har jag ingen bild men i
    senaste Kielikello finns den avtecknad.

  90. "Älyvaatteet" stod det i original
    men jag har skrivit "älyhousut".

  91. Det är sportbyxor-

  92. -i vilka man med teknik
    mäter muskelaktivitet.

  93. De ingår i det
    som officiellt heter kroppsnära teknik.

  94. Det är olika plagg, bälten eller smarta
    klockor, som mäter och berättar.

  95. Detta berättar även om en livsstil.
    Många nyord är av sådant slag-

  96. -som man på engelska
    kallar lifestyle words.

  97. Den största livsstilstrenden
    är ju hälsan.

  98. Man vistas på gymmet och mäter hela
    tiden förbränning och prestationer.

  99. Då kan man ha nytta av mättekniker
    och dessa älyhousut- "smarta byxor"-

  100. -hur lustigt uttrycket än låter.

  101. Nyordslistan fanns
    åtminstone nyligen på vår webbplats.

  102. Henna som var i Helsingfors i går när
    vår nya webbplats öppnades är här.

  103. Det gamla innehållet ska ligga kvar
    och nu vara lättare att hitta i.

  104. Förr letade sig nya texter in i smyg-

  105. -liksom allt dialektmaterial med mera.

  106. Nu bör man på en sökning
    nå mer information-

  107. -utan att i förväg veta
    om just det finns.

  108. Till exempel de senaste tjugo årens
    språkspalt från dagstidningen-

  109. -som innehåller mycket aktuellt
    om till exempel årets högtider-

  110. -och svar på sådant
    som fettisdagens ursprung.

  111. Nyordslistan finns alltså nu, och den
    ersätter delvis nyordsordboken.

  112. I stället kom vår ordbok-

  113. -"Kielitoimiston sanakirja"
    som är tillgänglig för alla-

  114. -och som utöver
    att den ger ordförklaringar-

  115. -även innehåller grammatik
    och språkkunskap-

  116. -för där beskrivs satsbyggnader,
    sammansättningar och stilvärden.

  117. Man kan tro att nätordboken ständigt
    fylls på men det är inte så enkelt.

  118. Det kräver resurser.

  119. Innan man ändrar
    eller lägger till ett ord-

  120. -krävs så att säga
    ett förädlingsarbete.

  121. Men enligt den senaste informationen-

  122. -ska det finnas en interaktiv egenskap
    på ordbokssajten-

  123. -där man kan ange nyord.

  124. Alltså föreslå ett ord i allmänhet
    och för ordboken i synnerhet.

  125. Jag frågade ordboksredaktionen
    hur mycket återkoppling de får.

  126. Självklart har människor som
    representerar ett visst fackområde-

  127. -en helt annan kunskap
    om fackordens utveckling.

  128. Kanske en tävlingsdansare
    undrar över-

  129. -varför det står "cha-cha-cha"
    när man numera säger "cha-cha".

  130. Den typen av återkoppling kan man
    ge till ordboksredaktionen via nätet.

  131. Sen tittar man på om något bör göras.
    Ska nästa version rättas eller ändras?

  132. Nyord anges redan.

  133. Utöver att redaktionen
    och språkvårdsavdelningen-

  134. -går igenom de största
    dagstidningarna och andra tidskrifter-

  135. -så har vi en helvild nyordstavla
    som finns på en legendarisk plats:

  136. Institutets kafferum.
    Där har alltmöjligt hittats på.

  137. På den tavlan kan man skriva ord-

  138. -som man vet blir dagsländor
    eller blir kortlivade ord.

  139. De kan användas i ett material.

  140. Om man får en fråga om ett ord
    från någon viss film eller reklam-

  141. -så finns det i arkivet, trots
    att alla ord inte blir officiella ord-

  142. -eller någonsin
    kommer med i en ordbok.

  143. Det är från nyordstavlan
    som man i höstas plockade orden-

  144. -"pakotejuusto", "Putin-juusto",
    "Venäjä-juusto", "toverivoi"-

  145. -som berättar om hur mejeriprodukter
    i Finland plötsligt sjönk i pris-

  146. -eftersom de inte längre
    kunde exporteras till Ryssland.

  147. Då skämtades det
    om "sanktionsost" och "kamratsmör"-

  148. -och om hurdana de var.

  149. Sen finns det enstaka ord, som
    "revolution", med vilka man kan bilda-

  150. -"den orange revolutionen", "nejlike-
    revolutionen", "sammetsrevolutionen"-

  151. -och senast "paraplyrevolutionen".
    Alltså demonstrationerna i Thailand-

  152. -där demonstranterna
    hade med sig paraplyer.

  153. De allra nyaste orden
    är de ni ser här.

  154. Vi ser att nyord ofta är sammansatta
    ord, och gärna ihop med låneord.

  155. De sammansatta ordens betydelse
    är inte alltid lätt att tyda.

  156. Finskan är ju flexibel
    i sina avledningar.

  157. "Tubettaa" och "tubettaja" är de-

  158. -som lägger upp videoklipp på nätet
    med Youtube.

  159. De har ju blivit stora kändisar,
    vars klipp ses i hela världen.

  160. De kallas alltså för tubettajia.

  161. En gång frågade någon om ifall
    Mikael Agricola skulle återuppstå-

  162. -skulle han förstå dagens finska?

  163. Många av de här orden
    skulle han knappast förstå-

  164. -men om han satte sig i kyrkbänken
    skulle det gå bra-

  165. -eftersom han
    skapade så många av våra grundord.

  166. Till exempel är "jääkylpy"- "isbad" -
    ingen sportgren för hälsomedvetna-

  167. -utan det är ett sätt
    att friska upp grönsaker och växter-

  168. -genom att lägga dem i iskallt vatten.

  169. Och en "vauvakuiskaaja"
    är ingen barnmorska-

  170. -utan en väninna eller ett sällskap
    till kvinnan som ska föda.

  171. "Trollitehdas" i sin tur är den-

  172. -som påstås producera propaganda-

  173. -eller färgad information om samhället.

  174. I det här fallet
    gäller det händelserna i Ukraina.

  175. Världshändelserna ger oss i vårt hörn
    av världen mångahanda ord.

  176. "Jäähyväisvero"
    är det nyaste månadens ord.

  177. Det var en skatt
    som presenterades i mars-

  178. -eftersom någon rik arvtagare
    hade flytt till Sverige-

  179. -för att slippa betala skatt.

  180. Alltså en skatt som man avkräver
    dem som flyr landet av skatteskäl.

  181. Sedan har även vi på senare månader
    fått en faktagranskningstjänst.

  182. En organisation som jag tror
    heter Faktatehdas granskar sådant.

  183. Där såg jag vid en granskning att
    inga skattelagsförslag hade lagts fram-

  184. -utan att man tagit upp detta
    som metodförslag-

  185. -och att frågan inte ens börjat
    utredas hos det finska skatteverket.

  186. Nu ska jag visa
    den helvilda nyordstavlan.

  187. Även ur ett så här
    grovhugget material-

  188. -kan man till och med
    hitta förstabelägg.

  189. Alltså när ett visst ord dök upp hos
    oss för första gången.

  190. Tittar ni noga
    ser ni "häsä", "hästäke"...

  191. Man syftar alltså
    på den digitala märkningen hashtagg-

  192. -som vi började undra vad det var.

  193. Den blev vanlig genom Twitter där
    den finns för att man ska hitta rätt.

  194. De dök upp i tv-program där man
    diskuterade med allmänheten-

  195. -och började
    markera ämnen med hashtaggar.

  196. Vårt institut skapar inte dessa ord.

  197. Vi kan ge råd om vad som är
    det bättre eller sämre alternativet.

  198. Men det finns vokabulär som man
    utvecklar i målmedvetet samarbete.

  199. En viktig samarbetspartner
    är Terminologicentralen TSK-

  200. -och deras datatermgrupp-

  201. -som tar fram ord för it-området,
    som ständigt blir fler.

  202. Kanske dyker ett gammalt ord upp till
    ytan igen, som "tablet" för pekplatta.

  203. Först när pekplattan fanns i var mans,
    kvinnas och barns hand-

  204. -behövdes ett ord.

  205. Man hittade inget bättre än "tabletti"
    men "taulutietokone" är det officiella.

  206. TSK tog tag i vad "hashtag"
    skulle översättas med-

  207. -och man föreslog "aihetunniste"
    och "avainsana".

  208. Ändå tycks "häsä" besitta något
    magiskt, eftersom det lever vidare.

  209. En egenskap
    som nyord och termer har-

  210. -är att ordens antal ökar mer
    än antalet begrepp de syftar på.

  211. Ett ord kan ha många smeknamn
    på olika stilnivåer.

  212. Som ni vet finns det många ord
    för Internet. Nätet, webben...

  213. Det finns många
    innan ett av orden blir vedertaget.

  214. När vi samlar ord
    kontrollerar vi även i viss mån-

  215. -hur rekommendationerna tas emot.

  216. Det vill säga, följs de alls?

  217. "Aihetunniste" och "tunniste" har
    använts och kommit med i ordboken.

  218. Nu ser ni inte,
    men i vår senaste ordbok-

  219. -som i höstas
    blev tillgänglig för alla på nätet-

  220. -återfinns ordet.

  221. Där återges konstruktionen-

  222. -och ordets böjning, huruvida det
    blir ändelsen -a eller -ä.

  223. Det kanske vi
    får hemlig information om i dag.

  224. Man refererar till "aihetunniste"-

  225. -och markeringen med likhetstecken
    betyder det att de är likvärdiga.

  226. Att ordförklaringen
    finns under "aihetunniste"-

  227. -betyder att det ordet är att föredra.

  228. I slutändan
    är det språkbrukarna som beslutar-

  229. -vilka av de rekommenderade orden
    som blir accepterade.

  230. Till exempel förslog man
    "sormitietokone" för "taulutietokone"-

  231. -men trots att det är så målande,
    blev ordet en dagslända-

  232. -och en påminnelse om
    att vi rekommenderar tokigheter-

  233. -fastän ordet kom
    från en dagstidnings ordtävling.

  234. Men vi har YLE,
    finsk public service-tv och radio.

  235. YLE har ju ett folkbildningsuppdrag,
    och i det ingår-

  236. -att upprätthålla
    finskans informativitet.

  237. Hos dem har man faktiskt
    systematiskt använt "aihetunniste"-

  238. -åtminstone i högtidligare program.

  239. Likaledes
    "lähetysikkuna" om "shoutbox"-

  240. -och "suoratoisto" om "streaming".

  241. Tv är på plats men detta sänds inte
    strömmat, alltså i suoratoisto.

  242. Det vill säga mina kollegor
    kan inte se detta direkt.

  243. Numera strömmas många program,
    evenemang och radiokonserter.

  244. Det vill säga de suoratoistetaan.

  245. Även på andra områden kan man
    utveckla termer på ett medvetet sätt.

  246. Läkarföreningens terminologinämnd
    är särskilt bekant för oss.

  247. Här står vad "e-hälsa"
    skulle kunna heta på finska:

  248. Sähköinen terveyspalvelu.

  249. Märkningen "kiti"
    pekar på att vi utöver ordboken-

  250. -även kan finna svar på frågor
    i en språkvårdsdatabas-

  251. -där kunskap och rekommendationer
    som vi fått samlas.

  252. Om någon frågar
    har vi en intern referens.

  253. Många av dessa referenser hamnar
    bland vår växande mängd språkråd-

  254. -som Institutet
    har lagt upp på sina webbsidor.

  255. Nu kommer vi till ordboken
    som alla förhoppningsvis känner till-

  256. -och har hittat på webben.

  257. Där står ord, ordens förklaringar,
    stilarter och så vidare.

  258. Här ser ni bekanta ord från i höstas
    i den fritt tillgängliga versionen.

  259. Vi fick många nya ord,
    till och med fler än dessa.

  260. Att redigera artiklarna för orden
    har förstås krävt arbete.

  261. På det arbetet lades resurser som
    i annat fall arbetat på nyordsordboken.

  262. Ett par ord kan te sig udda."Pussikas"
    och "siilikäs" är namn på fjärilar.

  263. "Tviitata" står med.
    Det var en mödosam väg-

  264. -att avgöra
    huruvida "tweet" och "Twitter"-

  265. -skulle stavas med "w",
    ett eller två "e" och "a".

  266. Småningom
    landade man i formen "tviitata".

  267. Här är ordboken
    inte bara beskrivande - deskriptiv-

  268. -utan även normativ,
    alltså normerande.

  269. Formen i ordboken
    är även den rekommenderade.

  270. Där finns även sådana nyord-

  271. -som man inte bara
    plötsligt upptäcker att de används-

  272. -utan supersakliga termer
    som "vaaratiedote" och "veronumero"-

  273. -som kommer sig av att lagen kräver
    att faror ska meddelas per radio-

  274. -och att alla byggarbetsplatser
    bör ha ett så kallat skattenummer-

  275. -för att svart arbete
    inte ska förekomma.

  276. När man visar en lista
    på borttagna ord-

  277. -såsom "aineistokoe" och "batonki"-

  278. -kan den väcka munterhet över lustiga
    ord, såsom "kieppo" (roll-on-flaska)-

  279. -som någon gång har vunnit en tävling.

  280. Med ordet "luvake" försökte man ta
    sig ur svårigheterna med "franchising".

  281. "Vartalosukka" är en
    direktöversättning av "bodystocking"-

  282. -men av någon underlig anledning
    låter det så mycket dummare-

  283. -eller åtminstone mindre sexigt.

  284. När jag eller kollegor ur ordboks-
    redaktionen visar den här listan-

  285. -kan även en ganska kritisk göra sig
    hörd. "Varför har orden tagits bort?"

  286. Visst behöver översättare och andra
    även de gamla orden.

  287. Majoriteten av de borttagna orden-

  288. -markeras
    till exempel med "ålderdomligt".

  289. Man lägger till en bestämning
    i artikeln efter uppslagsordet-

  290. -om att ordet är föråldrat
    eller gammaldags.

  291. Numera när nätet erbjuder oändliga
    möjligheter till uppslags- och sökord-

  292. -kan man småningom ha kvar alla ord-

  293. -och göra det till en databas
    med gamla, nya och dialektala ord-

  294. -och deras etymologi.

  295. När alla ordböcker var tryckta böcker-

  296. -var det krav på att inte ta med något
    onödigt och allt skulle vara koncist.

  297. Även vi lexikografer hade order om att
    inte ta med för mycket av kontexten-

  298. -för att det blir för mycket.
    Nu finns inte begränsningarna kvar.

  299. Ordboken är, som sagt,
    även normativ för uppslagsorden.

  300. Jag avviker från nyorden och
    tar mig rätten att tala om ordboken.

  301. Det finns normer som upprör,
    och som nu bryts.

  302. Konstruktionen "alkaa tekemään"
    är numera accepterad.

  303. Tack vare översättarna
    har stavningsnormen-

  304. -oavsett om betydelsen av "haltija"
    varit "innehavare" eller "väsen"-

  305. -ändrats till både "haltija"
    och "haltia " via fantasy-böckerna.

  306. Sen finns det sådant som jag tvingats
    acceptera, för att språkbruket ändrats.

  307. Till exempel böjningen av ordet vuori,
    inte i sin betydelse "berg"-

  308. -utan i betydelsen "tygfoder".

  309. Ordet har böjts vuori, vuorin för att
    visa att vuori, vuoren har annan stam-

  310. -och annan etymologi och så vidare.

  311. Men nu
    har den böjningen accepterats-

  312. -eftersom så många språkbrukare
    inte kan ha fel.

  313. Annars blir det ett
    verklighetsfrämmande och dött språk.

  314. Det leder till att avledningarna
    för ordet ändrar mönster.

  315. Det är mycket som bör kontrolleras
    i vår föränderliga värld.

  316. Det här är bara en liten anmärkning.

  317. Sen finns det sådant som väcker
    mer diskussion i Finland än i Sverige.

  318. Såsom att "negerkung"
    strukits ur Pippi-böckerna.

  319. Vi har fortsatt många personer som
    anser att "neger" är ett vanligt ord.

  320. Stilartsbestämningen i ordböcker
    har varierat.

  321. Tidigare har ordet markerats "ofta
    nedsättande", nu även med "föråldrat".

  322. I vissa föråldrade betydelser har ordet
    kanske inte ansetts nedsättande.

  323. Dessa ord
    har orsakat rena mediehändelser.

  324. Jag talar mer
    om konstruktioner i nästa del-

  325. -men även enstaka ord
    har ibland orsakat stora diskussioner.

  326. De tar sig lätt in i nyhetsflödet.

  327. Till exempel
    när det gäller årets nyord-

  328. -vill man redan i slutet av november
    att vi ska avslöja ord som står med.

  329. Det är en nyhet, precis som i Sverige,
    och man firar offentliggörandet.

  330. Listans sammanställande
    och kontrollen av orden-

  331. -har hittills tagit sådan tid
    att ord har läckt ut i förväg.

  332. "Selfiepinne" nådde medierna
    för att den även gjort det i Sverige.

  333. "Selfie" blev ett modeord
    för att vår nuvarande statsminister-

  334. -gärna tar selfie-bilder och förknippas
    med dem. Det talas det jämt om.

  335. Sen finns det ett gammalt ord som
    blivit månadens ord: lörtsy.

  336. De som varit på Nyslotts operafestival
    vet vad en lörtsy är.

  337. De vet att det är en sorts kött- eller
    äppelpirog från Nyslott och Savolax.

  338. Det var ingen som ville förbjuda ordet,
    även om somliga ansåg det fånigt...

  339. ...men vårt livsmedelsverk motsatte
    sig det som livsmedelsmärkning.

  340. Då uppstod det som står
    på sista raden, nämligen nätraseri.

  341. Det är ett sätt, ett ganska bra sätt
    - även om det kan gå till överdrift-

  342. -att påverka åsikter
    och förändra världen-

  343. -om man tydligt tar ställning
    i en fråga på sociala medier.

  344. Lörtsyns vänner,
    kanske även savolaxborna-

  345. -ansåg att den var en unik sorts pirog
    och inte vilken köttpirog som helst.

  346. Ordet fick sin officiella status-

  347. -och trots
    att "lörtsy" inte är något nyord-

  348. -blev det månadens ord
    och ett av årets ord.

  349. För det att ordet ska vara nytt
    är inte det enda kriteriet-

  350. -utan ordet
    kan även vara aktuellt på andra sätt.

  351. Men "halpuuttaa"... Har någon
    stött på ordet i början av året?

  352. Det förvånar att de som talar finska
    reagerar så starkt-

  353. -på att man i marknadsföringen sagt
    att man "gjort priserna billigare".

  354. Jag vet inte om det har samband med
    prissänkningen av mejerivarorna-

  355. -men hur som helst
    sänkte man priser hos Osuuskauppa.

  356. I marknadsföringen kanske man med
    avsikt valde ett ord som upprörde.

  357. Då fick händelsen
    mer uppmärksamhet-

  358. -än den annars hade fått.

  359. Man ringde till vår språkrådgivning
    och undrade om ordet var rätt-

  360. -och ansåg det skorra i språkörat.

  361. Vi fick arbeta rätt hårt
    och vända oss till en grammatiker-

  362. -för det är inte det vanligaste sättet
    att avleda ett adjektiv på.

  363. Men det konstaterades vara regelrätt.

  364. Ett skäl till att det kunde
    vara praktiskt att använda ordet-

  365. -var att den direkta avledningen
    "halventaa" har många bibetydelser.

  366. Jag vet inte varför det inte gick "att
    sänka priser","hintojen laskeminen".

  367. I varje fall visade sig ordet ha fler
    uppgifter än att förmedla information.

  368. Det förmedlade känslor-

  369. -och information om
    att människor bryr sig om sitt språk-

  370. -och sen gav det säkert affären i fråga
    uppmärksamhet.

  371. Vi har en stor beundrare-

  372. -som återfinns på den finska radion
    och på nätsajten Areena.

  373. Det är Pasi Heikura med sitt program
    om olika aspekter av språk.

  374. Ibland hittar han språkaspekter på
    ställen där andra inte skulle se dem.

  375. Om vi än en gång
    återkommer till ordtävlingar...

  376. ...anordnas de oftast
    av andra än vårt institut.

  377. Vid jul
    gästades Pasi Heikuras program-

  378. -av presidentfrun Jenni Haukio,
    som sällan framträder ensam.

  379. Hon berättade att finskan låg henne
    varmt om hjärtat. Hon är även poet.

  380. Hon föreslog "omaotos", "omakuva"
    som motsvarighet till "selfie".

  381. Men på programmets hemsida-

  382. -efterlyste Heikura förslag
    på ord för "selfie", och det fick han.

  383. Redan tidigare kom förslaget "meitsi",
    böjt efter dialektala ord för "jag".

  384. De är med här bara för att visa
    hur följsamt det finska språket är-

  385. -när man ska bilda ord.

  386. Hur man
    med hjälp av olika avledningar-

  387. -kan bilda oändligt många ord.

  388. Samtidigt kan man se
    att man med ordvalet-

  389. -kan visa ställningstaganden.

  390. "Egokki", "tyrkyke",
    "leuhkis", "hölmiö", "räpsy".

  391. De är i alla fall inte neutrala
    eller politiskt korrekta ord.

  392. Av dem hade "tråkigt självporträtt" -
    alltså "omis" -belönats med ett pris-

  393. -för att det var
    det absolut bästa av dessa ord.

  394. Vi i Finland har snart allmänna val.
    De hålls om en vecka, den 19 april.

  395. Förra valet väckte stort rabalder-

  396. -eftersom ett parti
    fick oväntat stor framgång-

  397. -vilket kallades för jytky.
    Det frågades mycket om "jytky".

  398. Detta gamla, dialektala ord
    syftar på stora händelser.

  399. Sen väntade man sig en antijytky.

  400. Vi fick en sexpartiregering,
    ett "sixpack".

  401. Den regeringen
    fick smeknamn från olika håll.

  402. Politiken har även
    gett vårt språk många andra ord.

  403. I framtiden minns vi dessa tider
    för "kestävyysvaje" och "sote-sota".

  404. Alltså den oändliga reformen
    av socialtjänsten och vårdsektorn-

  405. -som hänger ihop
    med kommunreformen.

  406. Jag påminns om
    att jag har fem minuter kvar.

  407. Vi använder de sista fem minuterna
    så som jag hade tänkt använda dem.

  408. Det var den seriösa delen.

  409. I vår ordbok finns även interjektioner.

  410. Språkfenomen
    kan även ta sådana uttryck-

  411. -som egentligen är suckar och utrop.

  412. De kan vara både internationella
    och finska i stil.

  413. Den typen av ord
    finns det många av i ordboken.

  414. Vad är nästa steg?

  415. Är det att övergå till bildskrift?
    Vi har ett japanskt låneord, "emoji".

  416. Wikipedia ger oss uttalsinstruktioner.

  417. De är humörsymboler,hymiöitä.

  418. Humörsymboler som uttrycker olika
    känslolägen, ironi och skämtsamhet.

  419. De är numera standardiserade.

  420. För alla dem
    som använder pekmobiler-

  421. -finns färdigt ett otal antal figurer.

  422. Här ser ni att det inte finns bilder
    direkt på ordsedeln-

  423. -men man kan lägga till en emoji-bild
    som bilaga.

  424. Vissa saker kan man
    översätta direkt till dessa bildtecken.

  425. Precis som jag minns
    att jag i min barndom löste rebusar-

  426. -för att inte tala om att skriftspråket
    på många håll fötts ur bilder.

  427. Till en ordsedel har man bilagt...

  428. ...standardiserade symboler
    som beskriver mycket.

  429. Det liknar mer en ABC-bok än
    ett meddelande från någon vuxen-

  430. -men visst kan en vuxen
    leka med språket.

  431. Lekfullhet är ju en språklig egenskap.

  432. Förfaller alla språk och ersätts
    med ett gemensamt bildspråk?

  433. Då behöver vi inga språk, utan kan
    kommunicera med samma symboler.

  434. Kanske behöver man
    lära sig några ord först.

  435. Till exempel "bikinikeli", som berättar
    om den nalkande sommaren.

  436. "Bikinikeli" och "terassikeli"
    närmar sig...

  437. ...och vi kan bjuda varandra
    till uteserveringar med symbolerna.

  438. Det är bara att ta sig in på våra
    webbsidor för att leta fram ord.

  439. Ordsedlarna finns ännu inte upplagda
    där, men man kan vända sig till oss-

  440. -och vi kanske kan lägga upp detta
    för er, om ni vill ha anteckningarna.

  441. Det var allt. Tack.

  442. Tack, Riitta, för föredraget.
    - Nu får man ställa frågor.

  443. Minns ni något ord
    som ni saknar förklaring på?

  444. "Somekätilö", tyckte jag var
    ganska intressant. Vad betyder det?

  445. Det syftar på en person som
    hjälper en att hantera sociala medier.

  446. Här finns en fråga. Kan man fästa
    en sensor till de smarta byxorna-

  447. -som känner av om byxorna blir blöta?

  448. Det går alltid att föreslå
    för teknikerna.

  449. Man sköter ju äldre med intelligenta
    robotar. De är ju en del av fenomenet-

  450. -och det finns ju vokabulär
    även för det området.

  451. Jag passar på att göra reklam
    för tidskriften Kielikello-

  452. -som ni kan läsa på nätet.

  453. I förra årets sista nummer
    var ordboken och nyorden med-

  454. -i ett större reportage.
    Det kan vara värt att läsa.

  455. Kielikello
    är en tidskrift som man beställer-

  456. -men parallellt med pappersupplagan
    ges en e-upplaga ut.

  457. Men med årets första nummer-

  458. -blir allt i det stora arkivet
    från 1968 och framåt tillgängligt.

  459. Så nu kan man
    läsa förra årets upplaga.

  460. Nyorden blir inte de allra nyaste-

  461. -men "ny" är ju ett relativt begrepp
    och orden förblir nya ett tag.

  462. Jag hoppas
    att ni förklarar nyorden på sajten.

  463. Det är en lång lista att förklara.

  464. Jag undrar över de borttagna orden
    "kieppo", "luvake" och "vartalosukka".

  465. Använder man alltså nu
    det engelska ordet-

  466. -eller har det
    kommit några nya ord för dem?

  467. "Roll-on" är kvar-

  468. -och "franchising" har ersatt "luvake".

  469. För dem har det engelska låneordet
    blivit kvar.

  470. Ordlistorna är
    från förra årets "Sanapomintoja"-

  471. -och där förklaras nästan alla ord
    som tagits upp.

  472. Jag hade även
    många ord från ordboken.

  473. Två frågor.
    Först om de borttagna orden.

  474. Det var någonting med "diakon".
    Vad var det för fel på det?

  475. Det var inget fel,
    men de används inte längre.

  476. Det var en sorts syjunta
    som inte funnits på decennier.

  477. Jag anser att inget ska tas bort.
    Alla ord är bra som historiska ord.

  478. "Batonki" hade en gammal stavning.

  479. Jo, jag vill främst fråga-

  480. -om dialekternas betydelse
    och hur de accepteras.

  481. Jag kom att tänka på att när man
    föreläser eller uppträder offentligt-

  482. -talar man ett normalspråk.

  483. Även här hör man helsingforsdialekt
    när det kommer gäster-

  484. -och att använda "mä" och "sä"
    verkar vara rätt accepterat-

  485. -men jag
    kommer från sydöstra Finland...

  486. Kan du svara på om man anses löjlig
    om man talar en annan dialekt?

  487. Säkerligen inte,
    för dialekter är på modet.

  488. Däremot säger man "mä" och "sä"
    på många håll i Finland-

  489. -som allmänna talspråkligheter.

  490. De anses till och med allmänt vara
    talspråkets personliga pronomen.

  491. Men självklart är alla dialekter
    trevliga och kul att få höra.

  492. Jag arbetar bland annat som guide
    i Stockholm för finska turister-

  493. -när det kommer
    kryssningsresenärer i bussar.

  494. Jag försöker
    hålla min dialekt i schack-

  495. -men slinker den fram
    är reaktionen ofta positiv.

  496. Ja, säkert. Dialekter berikar språket.

  497. Standardspråket i officiella
    sammanhang, det "vårdade språket"-

  498. -är det vi har gemensamt.
    Alla har ju sin dialekt-

  499. -och språket skulle då, som
    på Gottlunds tid, inte vara gemensamt.

  500. Det var den kompromissen
    "dialektstriden" resulterade i.

  501. Men dialekter
    bidrar till språket kontinuerligt.

  502. Relativt nya ord, såsom "iskä",
    är ju från sydöstra Finland-

  503. -och har spridit sig till Helsingfors
    och den generella familjesfären.

  504. Det fylls på med olika språkdrag-

  505. -till exempel att man inte uttalar
    d:et."Ahdistaa" blir "ahistaa".

  506. Det sprids genom tv
    och används av somliga.

  507. Även västfinnar säger "mie"
    för att det känns så mysigt.

  508. Det är alltid någon som anser att man
    säger fel. "Vår dialekt är mer riktig."

  509. Det märks när något som julevangeliet
    översätts till dialekt eller slang.

  510. Det är alltid någon som vet bäst.

  511. Då är det också trevligt
    att ha ett gemensamt språk.

  512. Vad säger man i dag om ord
    och former som ofta användes förr?

  513. Som "liittyen" och "koskien"?
    Nu hörs de på tv-

  514. -men förr sågs de som en styggelse.

  515. De verkar ha blivit allt vanligare.

  516. Jag säger bara: En mycket bra fråga.

  517. Under nästa föreläsningsdel
    som jag och Henna presenterar-

  518. -tar vi upp "kielipankki"-sajten
    och en bok som ska ges ut.

  519. I samband med dem sa vi att "liittyen"
    och "koskien" inte är accepterade.

  520. Däremot är de så vitt spridda-

  521. -att de flesta som säger så inte vet om
    att de inte är accepterade.

  522. Till exempel fick vi se en uppgift
    som studenter i finska hade fått.

  523. De ville veta om språkvård.

  524. I följebrevet
    från dessa finskstudenter-

  525. -förekom konstruktionerna "enkät
    angående", "enkät i samband med".

  526. Man kan bara fråga sig,
    att ifall de inte vet-

  527. -kanske det är som med "johtuen"
    som tidigare var förbjuden form.

  528. Uttryckssättet bli slappt
    och utan precision.

  529. Det blir otydligt vad man syftar på
    och frågar efter.

  530. De uttrycken
    är bara lätta att svänga sig med.

  531. Det är en bra fråga. Alltså nej.
    Svaret är för en gångs skull klart.

  532. Vi tackar Riitta så mycket
    med en liten minnessak.

  533. Vi ses ju igen.

  534. Översättning: Cecilia Holmberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nya finska ord

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vet ni vad nättroll, smarta byxor eller ananashår betyder? frågar Riitta Eronen publiken. Hon jobbar som forskare vid Institutet för de inhemska språken och har tittat närmare på nya finska ord från 2000-talet. Ett exempel på ett nytt ord från 2014 som blivit populärt i både Sverige och Finland är selfiepinne, berättar Eronen. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finska språket, Nyord, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Finsk språkvård

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Svensk språklagstiftning

I Sverige finns det 59 kommuner som ger service på finska till kommuninvånarna. För 15 år sedan var det bara fem som tillhandahöll den här tjänsten, berättar Kaisa Syrjänen Schaal från Svenska kyrkans enhet för flerspråkighet. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Finsk språklagstiftning

Maria Soininen från justitieministeriet i Finland berättar här om språklagstiftningen i Finland, där både finska och svenska har ställning som nationella språk trots att det idag endast finns en enspråkig svensk kommun. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Finska som modersmål

Det råder stor brist på finska modersmålslärare i Sverige. Sari Pesonen, studierektor vid Stockholms universitet, menar att en möjlighet för att få fler behöriga till utbildningen är att eleverna får genomgå ett språktest. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Nya finska ord

Vet ni vad nättroll, smarta byxor eller ananashår betyder? frågar Riitta Eronen publiken. Hon jobbar som forskare vid Institutet för de inhemska språken och har tittat närmare på nya finska ord från 2000-talet. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Nyheter inom språkvården

Språket lever och förändras och vår uppgift är endast att ge rekommendationer, berättar forskaren Riitta Eronen från Institutet för de inhemska språken i Finland. Institutet arbetar med nya låneord, lexikon och språkforskning och omfattar språkråd både inom finska och svenska språket. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Hemsida för språkvård

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i hur man använder språkvårdens finska sökmotor. Tjänsten är ett användbart redskap för till exempel journalister och lärare i finska och ger förslag på stavning, grammatik och låneord på finska. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Kommunens finska hemsida

Flera svenska kommuner har översatt sina hemsidor till finska med hjälp av Google translate eller liknande gratisprogram. Det blir oftast helt fel, menar Miina Salokannas på Tammerfors universitet som här berättar om sin utredning. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finskan under ett halvsekel

Håller det finska språket på att bli mer enhetligt? Professorn och sociolingvisten Pirkko Nuolijärvi berättar om sin forskning där hon undersöker den talade finskans helhetsbild. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.