Titta

UR Samtiden - Afrofobi i dagens Sverige

UR Samtiden - Afrofobi i dagens Sverige : Afrofobi i dagens SverigeDela
  1. Hej! Jag visste inte
    att det skulle bli så många här.

  2. Väldigt kul!

  3. Jag tänkte prata i fem sex minuter-

  4. -om en händelse
    som timade nyligen i Tyskland.

  5. Men först ett kort avstamp i Sverige.

  6. Jag vill tala om de maktstrukturer-

  7. -som avgör hur postkolonial kritik
    och antirasism kan praktiseras-

  8. -i Sverige och Europa.

  9. Ett övergripande problem som vi
    behöver tala om är "färgblindhet".

  10. Jag talar inte bara om det oupplysta
    majoritetssamhällets vardagsrasism-

  11. -utan den färgblindhet som gör att
    vitt tolkningsföreträde letar sig in-

  12. -i de strukturer där man arbetar
    med postkolonial kritik-

  13. -och/eller antirasistisk verksamhet.
    Jag tror att det bromsar oss.

  14. Nästan alla organisationer
    med mångfald på agendan-

  15. -domineras i dag av vitt ledarskap.
    Trots kritik händer det väldigt lite.

  16. Oscar Pripp skrev om det
    i rapporten "Tid för mångfald"-

  17. -där man ser hur hierarkier
    ständigt reproduceras.

  18. I dag ser vi också en "backlash"-

  19. -som pressar svarta människor hårt.

  20. Jag ska inte gå in på detaljer, för
    det kanske vi gör i diskussionen.

  21. Jag ska berätta
    ett skräckexempel från Tyskland-

  22. -som jag tror kan bli prejudicerande
    för hela Europa.

  23. I dag är afrotyska forskare
    så starkt marginaliserade-

  24. -att de ofta får söka sig utomlands
    för att kunna forska överhuvudtaget.

  25. Forskarnätverket CAAR, "The collegium
    for African American research"-

  26. -har inte gett tillräckligt utrymme
    åt den svarta diasporans forskare.

  27. De har präglats av vitt ledarskap
    i tio år eller mer.

  28. Under den tiden har ledningen
    planerat att starta-

  29. -ett "black studies"-center i Bremen.

  30. Det har legat i stöpsleven
    under ett och ett halvt år.

  31. Centret skulle kallas BBS,
    "Bremen Black Studies".

  32. När deras ansökan skulle utvärderas
    såg de sakkunniga-

  33. -att centrets tilltänkta forskargrupp
    endast bestod av vita.

  34. De sakkunniga
    var svarta forskare på seniornivå.

  35. När de framfört sin kritik
    beslutade sig ledningen-

  36. -att avbryta de samtal och workshops
    som var planerade-

  37. -samt en utvärderande diskussion.
    Man avbröt den processen.

  38. De två sakkunniga skjutsades i väg
    och blev strandade en dag i Bremen.

  39. -Ursäkta...
    -Okej, tack.

  40. Afrotyska forskare skrev
    ett öppet protestbrev till BBS-

  41. -med hård kritik mot ansökan.

  42. Bland annat hade BBS, utan att
    kontakta forskare och aktivister-

  43. -inkluderat dem
    som "tilltänkta samarbetspartner".

  44. Samtidigt hade de uteslutits som
    referenser på befintlig forskning.

  45. Gruppen bakom BBS presenterar
    sig själva som "pionjärer".

  46. Det ska sägas att afrotysk forskning
    har bedrivits i minst ett decennium.

  47. Ironiskt nog rubriceras projektet:

  48. "New black diaspora studies:
    Ethical and aesthetical challenges."

  49. Ganska kort därefter
    kom ett svar från BBS.

  50. BBS, som hittills betraktat sig
    som "de svartas allierade"-

  51. -såg sig nu vara föremål
    för radikal kritik.

  52. De betraktade det
    som en plötslig och gåtfull attack.

  53. De såg det som: "Vi förstår er kritik
    i sak, på en grundläggande nivå"-

  54. -"men ni har missförstått oss
    och nu känner vi oss sårade."

  55. Deras respons var
    att omedelbart upplösa gruppen-

  56. -och i stället säga sig
    "bidra till mångfald i framtiden".

  57. Som svar på skrivelsens krav
    på öppen dialog svarade de-

  58. -att de mer än gärna
    "tar en debatt om mångfald".

  59. Avslutningsvis vill jag säga:

  60. Att dialog omförhandlas
    till att handla om "debatt"-

  61. -är ett slags nyliberal förståelse
    av marginaliserade grupper.

  62. I stället för att stärka
    lagar mot diskriminering-

  63. -iscensätter man det
    som jag kallar "åsiktsteater":

  64. Det slösas alltid mycket tid
    på olika för- eller motresonemang.

  65. Man säger:
    "Å ena sidan finns en dominans."

  66. "Vi erkänner den,
    men det här är svåra frågor."

  67. "Debatt" har blivit
    ett obstrueringsverktyg-

  68. -och en fälla
    för den marginaliserade gruppen.

  69. Vad som händer med de uteslutna
    afrotyska forskarna återstår att se-

  70. -men det kommer säkert att ge ekon
    genom Europa.

  71. Tron att vi lever
    i ett post-rasistiskt samhälle-

  72. -skapar förutsättningen
    för appropriering och expropriering.

  73. Svarta minoriteter
    kommer annars att klämmas till döds-

  74. -i ännu större omfattning än i dag.

  75. Avslutningsvis har jag ett önskemål:

  76. Jag har återkommande sagt att vi inte
    får överskatta betydelsen av samtal.

  77. Samtal är förstås viktiga
    i inledande förändringsarbete.

  78. Men nu har många av oss deltagit
    i så många samtalssammanhang-

  79. -utan att komma vidare,
    och det som sägs tas inte till vara.

  80. Därför hoppas jag att dagens samtal
    utmynnar i en fruktbar fortsättning.

  81. -Ja, varsågod.
    -Tack så mycket.

  82. Då är det Oscar Pripp...
    om vi får maskinerna att fungera.

  83. -Är det den där?
    -Står det "Oscar" på den?

  84. Tack så mycket.

  85. 2008 kom den här boken ut:

  86. "Fallet Nogger Black",
    av mig och Magnus Öhlander.

  87. Det var en empirisk studie
    av den debatt som följde-

  88. -av att Centrum mot rasism
    gick ut med ett pressmeddelande-

  89. -och en uppmaning
    att bojkotta GB Glace-

  90. -för att man hade marknadsfört
    sin glass "Nogger Black" så här.

  91. Man var inte kritisk mot namnet i sig
    utan mot den här loggan.

  92. Graffiti-stil, "Nogger Black",
    mot nåt slags svart asfalt.

  93. GB Glace hade också intentionen
    att försöka nå en ung målgrupp-

  94. -genom att skapa lite spänning,
    farlighet och urbanitet i loggan.

  95. Den debatt som följde
    var egentligen ingen debatt.

  96. Det var några få
    som försvarade Centrum mot rasism-

  97. -mot en flodvåg av arga kommentatorer
    och debattörer i medierna.

  98. Det var journalister, politiker-

  99. -ideologer, tankesmedjor,
    organisationer och privatpersoner-

  100. -ur olika sociala skikt
    och från olika delar av landet.

  101. Huvudbudskapet i protesten var:

  102. Det här var inte riktig rasism.
    Det var en bagatell. Det var löjligt.

  103. Man skulle ägna sig åt riktig rasism.

  104. Det här fanns på mängder av bloggar
    och hemsidor och i kommentatorsfält.

  105. Organisationen fick över tusen mejl-

  106. -varav kanske 950 var arga
    och upprörda kommentarer.

  107. Och det var i tv och så vidare.

  108. Med protesterna följde ganska många
    förlöjligande rasistiska skämt-

  109. -gärna med bilder till,
    och ofta med ett slags våld-

  110. -och inte sällan med nåt sexistiskt
    eller pornografiskt.

  111. Det var som att öppna en dammlucka.
    Det bara flödade!

  112. Det var inte människor
    i Sveriges avkrokar-

  113. -utan utbildade människor
    som arbetade i medierna.

  114. Vi forskare undrar över
    det här med skämt.

  115. Skämt är nåt väldigt allvarligt.
    Det är djupt kulturellt.

  116. En person säger nånting
    som förväntas uppskattas av många.

  117. Så oftast tyder skämt på
    nåt djupt kulturellt i ett samhälle.

  118. Men vi frågade oss:

  119. Hur kommer det sig
    att så många reagerar med sån ilska-

  120. -på en "bagatell"?

  121. Varför blir många så arga
    när antirasisterna går för långt?

  122. Och varför blev så få arga
    över den dokumenterade krograsismen?

  123. Vi frågade oss varför det här gick
    upp på riksdags- och regeringsnivå-

  124. -med indragna statsbidrag.

  125. Vilken ordning ville man återställa
    genom den här nationella reaktionen?

  126. Ur allt material plockade vi ut-

  127. -de övergripande påbud och dogmer
    som hävdades av kritikerna-

  128. -för att vara äkta rasism i Sverige?

  129. För det första ska rasismen vara
    tydlig, iakttagbar och entydig.

  130. För det andra måste den
    vara avsiktlig och medveten-

  131. -och bygga på personliga övertygelser
    om rasläror.

  132. Endast negativa uppfattningar
    är rasistiska.

  133. Framför allt finns rasismen inte här,
    utan på andra platser i andra tider-

  134. -som slaveriets USA
    och Tredje rikets Tyskland.

  135. Vad är en fjuttig logga från GB Glace
    i jämförelse med det?

  136. Men det här var inte entydigt.
    Kritikerna var lite oense.

  137. Ganska många tyckte att man kunde
    strunta i "tydligt och iakttagbart"-

  138. -om personen efteråt sa: "Det var
    inte meningen att vara rasistisk."

  139. "Vi kastade sten på honom,
    men det var inte av rasism."

  140. Man kunde alltså
    ta bort den första dogmen.

  141. Eller om nån sa: "Jag sorterade folk
    i bostadsområdet efter hudfärg"-

  142. -"men det fanns redan
    så många svarta där."

  143. Det fanns nåt behjärtansvärt
    över den formen av rasism.

  144. Men det fanns alltså en debatt
    bland kritikerna.

  145. Men Centrum mot rasism
    och deras försvarare menade-

  146. -att rasism också kan vara omedveten,
    oavsiktlig och otydlig för utövaren.

  147. Den kan ingå i ens världsbild
    eller vara rent rastänkande.

  148. Vår världsbild,
    hur svarta människor uppfattas...

  149. Den är nedärvd och hade
    en gång mycket rastänkande i sig-

  150. -men tydliga kopplingar saknas i dag.

  151. Omdömen och stereotyper
    kan också vara positiva.

  152. Det finns i hela Europa,
    historiskt och i nuet.

  153. Så man lade till
    en utökad form av rasism.

  154. Den här analysen som vi gjorde...

  155. Under de tio år som gått har mönstret
    upprepat sig i varje debatt.

  156. Det har ganska lång hållbarhet.

  157. Det är viktigt att ha debatter
    om sanktionerade ord och begrepp-

  158. -men afrosvenska representanter
    eller forskare-

  159. -försöker ofta föra ner debatten
    på vardagsnivå.

  160. Ofta får de inte mothugg.

  161. I stället pratar motdebattören
    om orden igen, t.ex. "n-ordet".

  162. Så hur sprider man kunskapen
    om afrofobi?

  163. Hur omsätter man den
    till en allmän medvetenhet?

  164. Det finns mycket forskning
    av och om afrosvenskar-

  165. -som vittnar om hur den här formen
    av rasism existerar i vardagen-

  166. -på arbetsplatser
    och på bostadsmarknaden-

  167. -och inte minst alla berättelser
    om barndom, ungdom och skolgång.

  168. De som berättar om detta
    känner ofta inte varandra-

  169. -och tillhör
    olika delar av samhället.

  170. Men trots olikheterna
    går deras berättelser igen.

  171. Samma slags situationer, platser och
    upplevelser återkommer gång på gång.

  172. Det är väldigt tydligt, och långt
    ifrån "bagatellerna" i debatten.

  173. Tack.

  174. Tack så mycket, Oscar.

  175. Nu kommer den första tekniska
    utmaningen. Det ska nog gå bra.

  176. Det kommer om två sekunder.
    - Varsågod.

  177. Så där.

  178. Jag heter Joanna Rubin Dranger
    och är professor i illustration-

  179. -och själv serietecknare
    och bilderboksskapare.

  180. Jag ska nu beskriva ett planerat
    forskningsprojekt... Om jag hörs bra.

  181. ...med namnet
    "Normkritisk visuell kommunikation".

  182. Än så länge är det en förstudie.

  183. Förstudien är ett samarbete mellan
    Handelshögskolan, Unga Klara-

  184. -Mångkulturellt centrum
    och Konstfack.

  185. Det finansieras
    av parterna själva och Vinnova.

  186. Jag ska beskriva bakgrunden
    och syftet-

  187. -med forskningsprojektet
    i sin helhet.

  188. Utgångspunkten är
    att vi lever i en visuell kultur-

  189. -i vilken bilder
    inte bara speglar vår omvärld-

  190. -utan formar vår bild av världen,
    av varandra och av oss själva.

  191. Samtidigt saknar många människor
    kunskap att avläsa bilder kritiskt.

  192. Kunskapsbristen blir extra plågsam-

  193. -vad gäller rasistiska stereotyper
    sprungna ur en rasistisk historia.

  194. De senaste åren
    har vi sett många debatter-

  195. -om spridningen av nygjorda och gamla
    stereotyper i Sverige och utomlands.

  196. Problemet har också uppmärksammats
    i afrofobi-rapporten som nämndes.

  197. Debatterna har varit polemiska-

  198. -och har inte lett till ökad kunskap
    om bildernas visuella vokabulär-

  199. -troper, retorik och historia
    i samhället i stort.

  200. Spridningen av stereotypa bilder
    av minoriteter-

  201. -är ett demokratiskt problem.

  202. Rasistiska och antisemitiska
    stereotyper förnedrar människor-

  203. -utifrån förlegade föreställningar
    om inre och yttre skillnader-

  204. -och om människoraser.

  205. Bilderna hindrar minoriteterna
    från positivt identitetsskapande-

  206. -och utestänger människor
    från jämlik delaktighet i samhället.

  207. UNESCO presenterade 2011
    ett internationellt ramverk-

  208. -för lärare och lärarutbildningar,
    "Media and information literacy":

  209. "Kunskap om medier krävs för
    aktivt deltagande i en demokrati."

  210. Läroplanen för grundskolan beskriver
    varför bildämnet är viktigt:

  211. "Bilder påverkar människors sätt att
    uppleva sig själva och omvärlden."

  212. "Vi omges av bilder som vill
    informera, övertala, underhålla"-

  213. -"och ge oss estetiska upplevelser."

  214. "Kunskaper om bilder behövs
    för att uttrycka egna åsikter"-

  215. -"och delta aktivt i samhällslivet."

  216. Frågor om visuella representationer
    av kön-

  217. -har kommit upp
    på samhällets dagordning.

  218. Vi ser ofta samtal i offentligheten
    om hur stereotypa bilder av kön-

  219. -påverkar människors självbild
    och kroppsuppfattning negativt.

  220. Det är ett viktigt samtal-

  221. -både för samhället
    och för den enskilda individen.

  222. Men den enda kunskap om stereotypa
    bilders negativa inverkan-

  223. -som fått bred spridning, är just den
    om stereotypa bilder av kön.

  224. Behovet av forskningsprojektet-

  225. -tydliggjordes av mediedebatterna
    om stereotypa bilder av svarta-

  226. -i barn- och populärkulturen
    2012, 2013 och delvis 2014.

  227. Genom att ha följt svenska debatter
    om rasistiska bilder i över 20 år-

  228. -och även internationella debatter,
    så känner vi igen strukturen.

  229. När en minoritet-

  230. -kritiserar samtida repetitioner
    av stereotypa gestaltningar-

  231. -uppstår ett kommunikativt underläge.

  232. Minoriteten
    behöver varje gång förklara-

  233. -problematiken med stereotypa bilder
    från början.

  234. I varje diskussion
    uppstår snarlika försvarsargument-

  235. -till exempel att bilden
    i själva verket inte är en stereotyp-

  236. -och att kritikerna är överkänsliga
    och bara några få.

  237. En av forskningsprojektets
    grundläggande utgångspunkter-

  238. -är att det är mer effektivt
    att försöka synliggöra-

  239. -olika sorters
    stereotypa bilder parallellt.

  240. Den övergripande funktionen
    med stereotypa bilder är densamma:

  241. Att avhumanisera och peka ut
    olika grupper som "de andra"-

  242. -genom att generalisera, överdriva
    och maximera visuella skillnader.

  243. Bilderna har formats
    av föreställningen om människoraser-

  244. -med inneboende skillnader,
    sorterade hierarkiskt.

  245. Inom denna utbredda kvasivetenskap-

  246. -var den allmänna uppfattningen
    att skillnaderna syntes utanpå.

  247. Därför blev det avgörande att
    maximera visuella skillnader i bild.

  248. Genom att stärka kunskaperna om
    visuella stereotyper av minoriteter-

  249. -hur de har använts historiskt
    och hur de fortfarande används i dag-

  250. -stärks den samhälleliga förmågan
    att främja jämlikhet.

  251. Projektet syftar alltså
    till både forskning och folkbildning.

  252. I den forskande delen
    kartläggs befintlig kunskap-

  253. -om sex olika kategorier av bilder:

  254. Av asiater, muslimer, judar,
    svarta, romer och samer.

  255. Det finns redan forskning om stereo-
    typa bilder av svarta och judar-

  256. -men vad det gäller vissa kategorier
    behövs grundforskning.

  257. Den insamlade kunskapen
    om de olika kategorierna-

  258. -ska korskopplas och korsläsas.

  259. Det genererar nya kunskaper-

  260. -som att vissa former av
    visuella vokabulär och troper-

  261. -repeteras eller färdas
    mellan de olika bilderna.

  262. Forskningsprojektet...
    Här är ännu ett exempel.

  263. Projektet ska också
    pröva olika metoder-

  264. -för att så effektivt som möjligt
    kommunicera till gemene man-

  265. -om stereotypa bilder av minoriteter.

  266. Det görs genom enkäter
    och "Amazon mechanical turk"-

  267. -en ny form av enkätundersökning
    som man kan göra på nätet.

  268. Vi har redan börjat testa
    effektiviteten i vår kommunikation.

  269. Målgruppen är lärare,
    gymnasieelever, studenter-

  270. -bibliotekarier, journalister
    och så vidare.

  271. Bred offentlig spridning av kunskap
    är en grundidé i projektet.

  272. Att forska fram ny kunskap
    samtidigt som vi kommunicerar den-

  273. -till en bred publik.

  274. Det framforskade materialet ska
    kvalitetssäkras av "advisory boards"-

  275. -som består av människor
    som själva är berörda av bilderna-

  276. -och som har kunskap om dem.

  277. Det ska också finnas en
    "advisory board" för hela projektet-

  278. -som består av representanter
    för alla kategorier.

  279. Det finns två förstudier
    till förstudien:

  280. "Bildskolan" - bildtäta artiklar
    som redan testats i offentligheten.

  281. Hittills har 20 artiklar publicerats-

  282. -och haft över 40 000 läsare.

  283. "Visuell makt" är en föreläsning
    som har testats i offentligheten-

  284. -och just nu testas
    på olika institutioner och skolor.

  285. Den handlar om...

  286. Den talar om stereotypa bilders
    historia, funktion och spridning-

  287. -och de verktyg som behövs
    för att avläsa bilder kritiskt.

  288. Jag ska avsluta med en bild som
    illustrerar strukturen i debatterna-

  289. -om stereotypa bilder
    såväl nationellt som internationellt.

  290. De som försvarar
    rasstereotypa bilder-

  291. -tenderar att bara känna till
    just den bild de försvarar.

  292. Kritikerna,
    vilka ofta är minoriteterna själva-

  293. -känner till repetitionen av snarlika
    bilder i historien och samtiden.

  294. Ett av projektets viktigaste mål
    i den folkbildande delen-

  295. -är att öka kunskapen om stereotypa
    bilder, så att fler ser det här.

  296. Därigenom försvåras försvaret
    av rasstereotypa bilder-

  297. -utifrån en ignorant position. Tack!

  298. Tack så väldigt mycket.
    - Maria, du kan väl...

  299. Ja, då tänkte vi att resten
    av panelen också ska få prata lite-

  300. -och kommentera det ni har hört
    eller säga några inledande ord-

  301. -så att det här samtalet
    kan få komma i gång.

  302. -Vi börjar med Alice Bah Kuhnke.
    -Ja...

  303. Jag vill bara hem och jobba.
    Mitt uppdrag är att göra just detta.

  304. Statsministern var tydlig
    i regeringsförklaringen.

  305. Tydligare än någon statsminister
    har varit i vårt land-

  306. -och i andra länder också.

  307. Han deklarerade att rasismen
    inte har nån plats i vårt samhälle-

  308. -och inte afrofobin, islamofobin
    och antisemitismen heller.

  309. Som kultur- och demokratiminister
    har jag många av de här uppdragen.

  310. Det är jag
    som ska göra politik av det...

  311. ...tillsammans med regeringen,
    men jag är chef för departementet.

  312. Under de senaste fyra månaderna-

  313. -har vi försökt
    förverkliga regeringsförklaringen.

  314. Det förhandlade vi förstås om
    innan vi bildade regering.

  315. Men under de här fyra månaderna
    har vi diskuterat just detta ämne-

  316. -och tagit del av forskningen.

  317. Oscar betonade hur mycket studier
    som har gjorts i Sverige-

  318. -men även i Europa och världen.

  319. Och inte minst normkritiken,
    som flera var inne på...

  320. Den är central i detta.

  321. Bilden blir ju så tydlig när vi
    nu ska gå från ord till handling.

  322. Inte de här eviga samtalen,
    utan ett väldigt tydligt uppdrag.

  323. Där är jag just nu i mina tankar...
    Vikten av det här med normkritik.

  324. Det blir så tydligt för mig...

  325. Jag har mycket av min fostran i
    det civila samhällets organisationer.

  326. Där samtalar vi förstås mycket
    och tror på dialog-

  327. -men där finns det också ett driv
    i att faktiskt vara aktivister-

  328. -och gå från ord till handling.
    Det är så man förändrar samhället.

  329. Nu sitter jag på en annan stol,
    som minister i en regering.

  330. Vi har myndigheter och förvaltningar.

  331. Det är annat än att vara aktivist,
    om jag uttrycker mig milt.

  332. Men i dessa samtal
    känner jag ju att aktivismen behövs.

  333. Och vilken tur
    att samhällsförändringar...

  334. ...skapas främst
    i det civila samhället-

  335. -med hjälp av akademien-

  336. -och förhoppningsvis
    med stöd från politiken.

  337. Där är jag nu, som en sammanfattning
    av tre fantastiska föredrag.

  338. Tack. - Kitimbwa Sabuni.

  339. Tack så mycket.

  340. Jag vill börja i definitionen
    av afrofobi ur afrofobi-rapporten.

  341. Den är bra.
    Den har många bra sidor.

  342. En sak den gör är att fånga
    det strukturella i rasismen.

  343. Rasismen handlar om att ta ifrån
    vissa människor privilegier-

  344. -och ge till andra.

  345. Det talades om fientlighet
    i inledningen av definitionen, men...

  346. Visst, att systematiskt ta ifrån
    andra rättigheter är fientligt-

  347. -men det behöver inte upplevas
    speciellt fientligt när det sker.

  348. I Sverige lever vi i ett land
    som är väldigt ras-ojämlikt-

  349. -men folk har vant sig vid det
    och kan leva med det.

  350. Det har präglat vår antirasism,
    för att spinna vidare på vad Ylva sa-

  351. -om den här "färgblindheten".

  352. I den svenska antirasistiska rörelsen
    är det viktigaste med antirasismen-

  353. -att den inte stör
    vita människors känsla av...

  354. Det ska aldrig kännas jobbigt.

  355. -Välbefinnande.
    -Ja!

  356. Alla ska vara med,
    och vi får en "konsensus-antirasism".

  357. Men om antirasism handlar om
    att utmana den här maktordningen-

  358. -så är det en revolutionär ideologi
    som borde vara polariserande.

  359. Men i stället har vi färgblindhet
    och man får inte prata om ras.

  360. Det finns till och med begreppet
    "positiv antirasism".

  361. "Antirasism måste göras positiv
    för att få med sig folk." Vilka då?

  362. De drabbade bör tycka att det räcker
    att kämpa för lika rättigheter.

  363. Vilka vill den antirasismen tilltala?

  364. Rasifierade människor
    får alltid ta baksätet.

  365. Vi har tyvärr vant oss vid det-

  366. -och har inte självförtroendet
    att stå upp för våra rättigheter-

  367. -även om inte vita svenskar
    håller med eller förstår oss.

  368. Det är mina iakttagelser
    så här långt.

  369. Tack så mycket.

  370. -Momodou Malcolm Jallow.
    -Tack så mycket.

  371. Bara för att referera
    till det ministern sa tidigare...

  372. Jag tycker att man kan vara både
    aktivist och politiker. Det är jag.

  373. Det funkar utmärkt,
    och det behövs fler såna.

  374. Vad det gäller afrofobi...

  375. Det är viktigt att prata om afrofobi.
    Vi har det mer än någonsin.

  376. Och det är viktigt att förstå
    vad begreppet innebär-

  377. -för det är ganska nytt.

  378. Verkligheten... Innebörden av
    afrofobi har funnits väldigt länge.

  379. Det vi har gjort
    är att paketera och definiera det-

  380. -som ett begrepp
    för att förstå vad vi pratar om.

  381. Rasism handlar om
    makt och privilegier.

  382. Det handlar inte om
    att man ogillar svarta.

  383. Man kan hata mig, men mina
    rättigheter måste man respektera.

  384. Men vi lever i ett samhälle
    där vissa har makt, andra inte.

  385. Det finns en hierarki,
    där svarta människor är längst ner.

  386. Det är väldigt passande att vi sitter
    här i Uppsala och pratar om hierarki.

  387. Carl von Linné forskade om hierarkier
    och han gjorde det just här.

  388. Det är viktigt att förstå
    att hierarkin ger makt åt vissa-

  389. -och tar makt från andra grupper.
    Svarta människor finns längst ner.

  390. Afrofobin orsakas av
    att svarta människor-

  391. -försöker omfördela makten.

  392. Att vi försöker ta makten
    för att påverka våra livsvillkor.

  393. Då blir det problem. Människor med
    makt ger aldrig upp den frivilligt.

  394. De som finns överst i hierarkin
    vägrar omfördela makten-

  395. -så att vi kan säga:
    "Så här vill vi ha det."

  396. "Skollitteraturen ska se ut så här.
    Det här är rasism - inte det här."

  397. Vi får inte säga det.
    Andra bestämmer vad afrofobi är.

  398. När vi lanserade begreppet "afrofobi"
    var det många som undrade varför.

  399. Då sa vi: För att vi ska kunna
    definiera vår verklighet.

  400. Vi säger vad vår verklighet innebär-

  401. -så att den postkoloniala
    kunskapsproduktionen-

  402. -som bygger på ett rasistiskt
    tankemönster inte ska fortgå.

  403. Vi ska bryta den
    genom att skapa en kunskap-

  404. -som bygger på vår egen verklighet.
    Därför är ordet "afrofobi" viktigt.

  405. Det handlar inte
    om rädsla för svarta.

  406. Det är inte att man går ut och säger:
    "Herregud, en svart människa!"

  407. Det vi pratar om
    är kampen för att få makt-

  408. -att påverka sitt eget liv. Det är
    en grundläggande demokratisk fråga.

  409. I alla samhällen som påstås
    bygga på demokratiska värderingar-

  410. -ska alla människor
    kunna påverka sina livsvillkor.

  411. Det är vad det handlar om.

  412. Vi kämpar dag ut och dag in för att
    påverka... Och vi kommer uppåt.

  413. När vi sitter här i dag
    måste vi erkänna-

  414. -att det är ett steg framåt.

  415. Det skrämmer folk med makt. De
    blir rädda att förlora sin position.

  416. Då gör de olika saker. Det är vad de
    rasistiska handlingarna handlar om.

  417. Ibland är det hatbrott. Man blir arg
    när en svart person tar plats.

  418. Då använder man rasistiska tillmälen
    och skriver på sociala medier-

  419. -för att sätta personen på plats:
    "Nej, du är inte lika mycket värd!"

  420. Man använder "n-ordet"
    eller gör stereotypa bilder-

  421. -för att cementera
    de rasistiska strukturerna.

  422. Det är det vi försöker synliggöra
    när vi pratar om afrofobi. Tack.

  423. När jag lyssnar på er tänker jag:
    Det här är oerhört viktiga frågor.

  424. Men det finns ändå
    ett kunskapsglapp.

  425. Ylva, du pratade om "åsiktsverkstad".
    Vi pratar, men ingenting händer.

  426. Samtidigt finns det nog många
    som inte ens vet vad afrofobi är.

  427. De saknar grundkunskaperna
    om hur stor diskrimineringen är-

  428. -mot afrosvenskar.
    Hur ska man komma åt det?

  429. Hur sprider vi kunskaper om det här-

  430. -så att det inte bara blir
    en "åsiktsverkstad"? - Ylva?

  431. Är mikrofonen på? Ja.

  432. Det är inte bara ett kunskapsproblem.

  433. Då lurar vi oss själva.
    Vi har ganska mycket kunskap.

  434. Ytterst handlar det inte om kunskap
    utan om vilka som förmedlar den.

  435. Kitimbwa Sabuni och Malcolm Jallow-

  436. -har arbetat i decennier
    med att förmedla kunskapen.

  437. Men den plockas inte upp
    av det vita majoritetssamhället-

  438. -eller så motarbetas den rentav.

  439. Jag har skrivit om våra processer
    för att "avminnas"-

  440. -eller att glömma
    det vi redan visste.

  441. "Backlashen"
    och samhällets nyliberala hållning-

  442. -påverkar också folks tänkande så att
    vissa ord försvinner ur vokabulären.

  443. Bland annat råder stor förvirring om
    vad man ska kalla en svart person.

  444. Titta på en amerikansk film:

  445. När det talas om svarta
    står det "färgade".

  446. Valerie Kyeyune Backström
    uppmärksammade-

  447. -en brittisk skådespelare-

  448. -som hade talat om svarta engelsmän
    som "afroamerikaner".

  449. Den här vita personen var inte "van"
    att tala om svarta.

  450. Nej, jag säger fel. Det var
    svenska skribenter som skrev så.

  451. -Alice.
    -Det råder också brist på insikt.

  452. Insikt om att afrofobin är en del
    av den rasistiska strukturen...

  453. ...eller en fördjupning av den.

  454. Som statsråd har jag samtalat,
    inte minst med lärare-

  455. -kring hur vi ska göra politik
    av vårt uppdrag att bekämpa detta.

  456. Vi gav Forum för levande historia
    ett förstärkt uppdrag-

  457. -att arbeta med...eller mot...

  458. Att "kunskapa" kring afrofobi.

  459. Då fick jag ett samtal
    - jag får många samtal och mejl...

  460. ...av en person
    som tyckte att det var en icke-fråga.

  461. "Varför ska vi satsa
    20 miljoner på detta?"

  462. Det var nån som sa tidigare:
    "Det är ju ett amerikanskt problem."

  463. Jag tog upp det
    med Forum för levande historia.

  464. De sa: "Det är samma sak som när vi
    fördjupade arbetet kring romer."

  465. Man synliggör en fråga.

  466. Ett viktigt verktyg
    i att åstadkomma förändring-

  467. -är att tala om det.

  468. Vi kommer att tröttna på
    att tjata om självklarheter-

  469. -men än är det långt ifrån en del av
    allmänhetens verklighetsuppfattning.

  470. Därför blir man förlöjligad när man
    markerar ett ord eller en bild-

  471. -med ett rasistiskt uttryckssätt.

  472. Kitimbwa Sabuni,
    och sen Oscar Pripp.

  473. Jag vill bygga vidare
    på det som Ylva sa-

  474. -och Oscar i fallet "Nogger Black".

  475. Egentligen handlar det inte
    så mycket om kunskap.

  476. Folk har mer kunskap än nånsin.
    Man går tolv år i skolan-

  477. -och har stor kunskap om människor.
    Ändå går rasismen inte tillbaka.

  478. Vad hände i fallet "Nogger Black"?
    Alla de som var emot det...

  479. Kunde de inte förstå det,
    eller ville de inte?

  480. De försökte på olika sätt göra klart
    för afrosvenskar och andra-

  481. -att man inte kan bedriva en anti-
    rasism som inte vita svenskar gillar.

  482. Då får man betala ett pris,
    med en form av symboliskt våld.

  483. Jag tror att det egentligen handlar
    om en annan form av kunskap-

  484. -som är väldigt svår att skapa-

  485. -inom ramen för ett system,
    som till exempel Sverige.

  486. Hur ska man inom skolsystemet
    skapa kunskap som utmanar ordningen?

  487. Det går nästan inte.
    Nästan all kunskap vi får-

  488. -vill få oss att känna
    att Sverige är en bra plats.

  489. Det är så vi indoktrineras
    i alla maktsystem.

  490. Man skulle behöva prata om utbildning
    för förtryckta a la Paulo Freire.

  491. Vi talar om att ge en specifik
    form av kunskap till de förtryckta.

  492. Den sortens kunskap är väldigt svår
    att få i skolsystemet.

  493. Alice, du kan försöka. Men du lär
    stöta på institutionellt motstånd.

  494. Jag försöker göra det till vardags.

  495. Vi fick stöd från Ungdomsstyrelsen
    för ett projekt-

  496. -där vi utifrån Sveriges roll
    i den transatlantiska slavhandeln-

  497. -försöker beskriva dagens afrofobi.

  498. Den kunskapen talar till afrosvenskar
    och andra rasifierade-

  499. -men faller inte alltid i god jord
    hos vita svenskar.

  500. Vi behöver kanske
    olika former av kunskap.

  501. Människor som förtrycks behöver
    en annan kunskap för sin befrielse.

  502. Oscar?

  503. Ja, det är nog en kunskapsfråga som
    man måste börja med i tidig ålder.

  504. Det första är nåt
    som redan barn borde lära sig:

  505. Vatten som är lugnt för en grupp
    stormar för en annan.

  506. Det beror på
    från vilket håll man upplever det.

  507. Så som kunskapen om rasism
    har bedrivits i Sverige-

  508. -är det som om rasismen
    bara finns i destillerad form.

  509. Som om en människa tänker:
    "Nu tänker jag rasistiskt."

  510. "Nu säger jag till dig
    att du är mindre värd!"

  511. Men det är ju ett komplicerat system,
    naturaliserat i folks världsbild-

  512. -om kroppar
    och människors placeringar.

  513. Sättet som ras görs och finns-

  514. -borde finnas med redan
    på lågstadie- eller förskolenivå.

  515. Att lära sig nånting annat
    än "destillatformen" av rasism.

  516. De allra flesta situationer
    uppstår ju i vårt vardagsliv-

  517. -bland människor som inte tänker:
    "Nu ska jag vara rasistisk."

  518. Tack.

  519. Momodou?

  520. Jag tänker så här:
    För mig som aktivist...

  521. Min grundläggande förståelse
    av antirasismen...

  522. Den bygger på
    att de utsatta måste leda arbetet-

  523. -och få stöd av andra allierade.

  524. Vi pratar mycket om kunskap.

  525. Men rasism är inget nytt.
    Det har funnits jättelänge.

  526. I flera hundra år
    har svarta pratat om-

  527. -hur de har blivit utsatta,
    förnedrade och diskriminerade.

  528. Man har pratat om det i alla år.

  529. Folk som kämpat,
    mördats och lynchats...

  530. Vi vet ju det här! Det är inget nytt.

  531. Så för mig handlar frågan
    om svarta kroppar...

  532. ...och vad det betyder
    för alla icke-svarta-

  533. -om jag som svart blir utsatt...
    i jämförelse med en icke-svart.

  534. Hur ser resten av samhället på det?
    Är vi jämlika eller inte?

  535. Nyligen såg vi
    det som hände i Frankrike.

  536. Världens ledare marscherade i Paris.

  537. En miljon människor demonstrerade-

  538. -samma dag som tusen människor
    mördades i Nigeria. Svarta människor!

  539. Inte ens i Sveriges riksdag-

  540. -hörde man en enda partimedlem
    eller riksdagsledamot ta avstånd-

  541. -eller säga någonting alls
    om alla dem som dog i Nigeria.

  542. En person blir utsatt i Malmö
    och nästan ihjälslagen...

  543. ...av tio personer
    inför sin son mitt på dagen.

  544. Inte en enda politiker gick ut
    och sa att det var hemskt.

  545. När icke-afrosvenskar blir utsatta
    skriker politiker från alla håll:

  546. "Det här är inte acceptabelt!"

  547. För mig handlar det om hur man ser på
    svarta i jämförelse med icke-svarta.

  548. Kunskapen finns där! Om kunskapen
    är så viktig, varför har vi inte...

  549. Varför pratar vi inte
    om Sveriges roll i slavhandeln?

  550. Hur kommer det sig att vi ville ta
    bort ordet "ras" ur lagstiftningen?

  551. Om kunskap är så viktigt-

  552. -varför pratar vi aldrig
    om detta inom skolsystemet?

  553. Varför prioriterar vi inte-

  554. -att ge afrosvenska,
    ideella organisationer-

  555. -resurser för att utbilda människor
    kring deras verklighet?

  556. Vi pratar om det, men gör ingenting.
    Finns det nån politisk vilja?

  557. Vi pratar, och vi har lagstiftningar
    som vi inte implementerar.

  558. För mig handlar det inte om kunskap.

  559. Många av mina vänner
    och antirasister som jag träffar-

  560. -känner till hur svarta
    har blivit utsatta genom historien.

  561. Men jag vet också att ingen av dem
    tror att detta kommer att förändras-

  562. -genom att de som har makten
    och förtrycker svarta-

  563. -plötsligt vaknar en dag och säger:

  564. "I dag ska jag börja behandla svarta
    som jag själv vill bli behandlad."

  565. Inom kvinnorörelsen var det
    inte männen som lät kvinnor rösta.

  566. Det var inte apartheidregimen
    som slutade med apartheid.

  567. Det var alla andras kamp
    som resulterade i-

  568. -att alla dessa förtryckare
    valde att backa.

  569. Det är det vi måste fokusera på.
    Hur stärker vi afrosvenskarna-

  570. -så att vi kan ta makten
    som har tagits ifrån oss-

  571. -i alla decennier och generationer?

  572. Det är makt vi måste prata om. Utan
    makt spelar kunskapen ingen roll.

  573. Den som producerar kunskapen
    sitter vid makten.

  574. Deras kunskap
    gynnar aldrig de förtryckta.

  575. Vi måste få producera kunskapen
    för att ändra maktstrukturen.

  576. Det är det vi måste prata om. Tack.

  577. Varsågod, Alice.

  578. Ja, jo... Det var mycket där.

  579. Men jag har underlag för att hävda
    att det också är brist på kunskap-

  580. -både som myndighetschef
    för tidigare Ungdomsstyrelsen-

  581. -och via Forum för levande historia.

  582. Det finns underlag från skolvärlden.

  583. Lärarna vittnar om bristen på utrymme
    att arbeta med värderingar-

  584. -från tidig ålder och uppåt.

  585. De har också brist på verktyg
    för att komma med motargument-

  586. -när elever uttrycker islamofobi,
    antisemitism eller afrofobi.

  587. Det är också bristande utbildning
    av lärare...

  588. Att kunna hantera komplexa frågor.

  589. Och det är en grund för att vi
    ska kunna arbeta mot det här.

  590. En fråga skulle jag vilja lyfta.

  591. Det som du var inne på, Ylva.
    Du tog exemplet med afrotyskar.

  592. Det finns en svensk diskussion
    som är viktig och som vi vill föra.

  593. Men flera av er arbetar också
    internationellt med det här-

  594. -och det är ju också en del
    av en europeisk historia.

  595. Kanske behöver även det svenska
    ges det historiska perspektivet.

  596. Är det nån som vill "tända"
    på den punkten?

  597. Det var det ingen som ville?

  598. Jag är inte säker på
    att jag förstod frågan.

  599. Jag menar så här:

  600. Det är viktigt
    att vi i Sverige lyfter fram frågan.

  601. Men du tog afrotyskar som exempel,
    och själv arbetar jag i Frankrike.

  602. Varje land har nåt specifikt,
    men problemet finns i alla länder.

  603. Momodou, du är också aktiv
    i europeiska nätverk.

  604. Den dimensionen ville jag belysa.

  605. Kitimbwa?

  606. Överhuvudtaget har Europa
    en ganska skev självbild.

  607. Man vill associera rasism
    historiskt enbart med Nazityskland.

  608. De har bett om ursäkt
    och försökt gå vidare.

  609. Det som vi lär oss om historien
    i skolan-

  610. -är en grov förolämpning
    mot människor från tidigare kolonier.

  611. Andra världskriget
    får vi lära oss mycket om.

  612. Det framställs som ett krig-

  613. -mellan rasistiska Tyskland och
    antirasistiska Västeuropa och USA.

  614. Det är alltså USA,
    där svarta som krigar mot Tyskland-

  615. -inte får gå in på restauranger.

  616. Men tyskarna som kommer till USA
    får göra det.

  617. För att inte tala om Frankrike,
    Storbritannien och Belgien-

  618. -som har kolonier
    med koncentrationsläger-

  619. -och bedriver utrotning
    och förslavning av icke-vita.

  620. Och den historien
    är liksom inte värd att berätta.

  621. Den typen av kunskap får vi i oss
    - och även vita européer.

  622. Det skapar en skev idé
    om vår samtid-

  623. -och om vilka som betyder nånting.

  624. Jag tror att den är väldigt svår
    att bryta inom gällande paradigm.

  625. Alla system är självupprätthållande.

  626. Skolan lär oss att Sverige ändå
    har varit ganska schyst.

  627. "Det var lite grejer här och där,
    men på det hela taget..."

  628. -Nazisterna fick bara köra tåg här.
    -Precis. Det är problematiskt.

  629. -Momodou?
    -Jag tänkte bara svara på din fråga.

  630. Hur ser det ut
    i andra europeiska länder?

  631. Jag har jobbat länge på EU-nivå-

  632. -med att försöka få folk
    i maktposition att förstå.

  633. Det är ingen skillnad
    på afrosvenskars verklighet-

  634. -och verkligheten för svarta
    i Tyskland, Italien eller Belgien.

  635. Jag reser ofta till dessa länder och
    får höra civilsamhällets berättelser.

  636. Folk blir ihjälbrända av polisen,
    ihjälslagna av polisen-

  637. -attackerade mitt på gatan
    och ihjälslagna...

  638. Det spelar ingen roll
    om man är minister eller flykting.

  639. Som svart har man samma upplevelse.

  640. Det finns en minister i Frankrike
    - den första svarta ministern.

  641. När hon går på gatan kastar barnen
    bananskal och kallar henne apa.

  642. Mitt i stan! I Frankrike!
    Hon är minister!

  643. I Italien är Cécile Kyenge minister.

  644. I riksdagen...

  645. ...kallade talmannen henne
    för "orangutang"!

  646. Händelsen anmäldes,
    och man kom fram till-

  647. -att det inte kan vara rasistiskt.

  648. Det är okej att kalla
    en svart person för "orangutang".

  649. Hon var minister! Så ens
    samhällsklass spelar ingen roll.

  650. Om man är svart...så är man svart.
    Då är man mindre värd.

  651. Hatbrotten är det värsta
    för svarta i hela Europa.

  652. Alla svarta som utsatts för hatbrott
    har en sak gemensamt:

  653. I nio fall av tio
    går gärningsmännen fria.

  654. Det är hemska, brutala dåd.

  655. Jag har några bilder
    som jag inte kan visa nu.

  656. När man ser dem
    förstår man vad jag pratar om.

  657. Jag och min organisation
    jobbar på EU-nivå. Vi säger så här:

  658. När vi jobbade mot antiziganism
    lyfte vi upp frågan på EU-nivå.

  659. EU-parlamentet måste fatta beslut-

  660. -om en EU-strategi
    för att inkludera romerna.

  661. Nu har varje EU-land en nationell
    strategi för romsk inkludering.

  662. Vi vill att samma sak
    ska gälla för svarta människor:

  663. Att varje medlemsland
    ska inrätta en nationell strategi-

  664. -för inkludering av svarta människor.
    Men det vill de inte höra!

  665. Jag hoppas att vi i Sverige
    driver den viktiga frågan.

  666. -Ylva?
    -Jag vill också säga nåt om Europa.

  667. Jag är inte inläst i detalj,
    men det pågår en djup "backlash"-

  668. -mot svarta minoriteter i Europa.
    Det märks i vardagen.

  669. Manöverutrymmet krymper,
    hatbrotten ökar-

  670. -och vi får allt mindre stöd
    för krav på lika rättigheter.

  671. Samtidigt ökar halten-

  672. -av rasistiska stereotypa
    representationer i våra medier.

  673. Ökningen har varit raketsnabb
    bara från 2010 till i dag.

  674. Det är en skrämmande utveckling,
    och ibland känner jag stor oro-

  675. -över det lugn som vita har
    i samtalen om rasism.

  676. Nu börjar det bli farligt för oss.
    Vi kan inte bara prata.

  677. Det handlar om att agera fort.

  678. Om man tittar på medierapporteringen
    om rasistiska hatbrott mot svarta-

  679. -så undviker nyheterna nogsamt
    att nämna att det är svarta offer.

  680. Det kommer fram efter ett par dygn.

  681. Pappan som blev misshandlad
    i Kroksbäck...

  682. Där var al-Jazira mycket snabbare
    och gav större utrymme åt fallet.

  683. De intervjuade
    två eller tre personer.

  684. Sverige ägnade det
    knappt ett segment på 30 sekunder-

  685. -där man underbetonade
    vad det handlade om.

  686. Det upplevda kravet på diskretion
    i rapporteringen-

  687. -gör att svartas liv sätts på spel.
    Så kan vi inte ha det.

  688. Innan vi släpper in
    några frågor från publiken-

  689. -vill jag ställa en fråga
    till demokratiministern.

  690. Det är mycket i afrofobi-rapporten-

  691. -som man blir oerhört ledsen
    och upprörd av att läsa.

  692. Jag fastnade för en sak.
    Det står att...

  693. "Polisen särbehandlar afrosvenskar
    och brukar nedsättande beteckningar."

  694. "Afrosvenskar utsätts för stereotypa
    föreställningar inom rättsväsendet."

  695. Det låter oerhört allvarligt
    i en rättsstat.

  696. Vad tänker du när du läser det,
    och vad vill du göra?

  697. Jag har läst det, och samtalat om det
    med inrikesministern...

  698. Anders Ygeman ansvarar ju
    för polisen och säkerhetspolisen.

  699. Det är allvarligt,
    eftersom polisen utreder brott.

  700. Vi väntar på en hatbrottsutredning
    som kommer snart-

  701. -och hoppas att det blir
    tydlig politik av den.

  702. Men det är tyvärr inte bara polisen.
    Vi ser tendenser i andra myndigheter-

  703. -och offentliga verksamheter.
    Och när det faller där...

  704. När vi inte ens kan upprätthålla
    mänskliga rättigheter...

  705. När vi inte ens har en stark struktur
    för normkritik i våra institutioner-

  706. -cementeras de strukturer
    som är rasistiska ännu mer.

  707. Så det är en utmaning.

  708. Men vi diskuterar inom regeringen-

  709. -utifrån regeringsförklaringen där
    vi är tydliga med vad vi vill uppnå.

  710. Där har vi en medvetenhet,
    även om mycket återstår.

  711. Det var en sak jag noterade
    kring vilka som gör arbetet.

  712. Jag tänker på den där bilden
    som Joanna visade-

  713. -på vad man ser och inte ser.

  714. Ja, det kommer inte att bli lätt.

  715. -Väldigt kort, Kitimbwa.
    -Tack så mycket.

  716. Det var länge sen
    jag satt bredvid en minister.

  717. Jag ska passa på att bolla en grej.

  718. Alla system är självupprätthållande.
    Det gäller även rasmaktsordningen.

  719. När vi försöker attackera den
    slår den alltid tillbaka.

  720. När det gäller hatbrotten-

  721. -drev vi på hårt för att BRÅ skulle
    särredovisa afrofobiska hatbrott.

  722. Men i dag har det blivit
    en trojansk häst.

  723. Vi såg hatbrott som den yttersta
    manifestationen av en ordning-

  724. -där svarthet ger mindre värde
    och kan uttryckas i våld.

  725. Men vi är även fattigast, bor i sämst
    områden och har lägst betyg.

  726. Vi får inte jobb,
    vi blir aldrig chefer...

  727. Men myndigheterna har tagit fasta
    på hatbrott som en egen grej.

  728. De flesta vita svenskar
    slår ju inte ner afrosvenskar.

  729. Men alla vita svenskar slipper bli
    diskriminerade p.g.a. sin hudfärg-

  730. -och kan åtnjuta de privilegier
    som tas ifrån oss.

  731. Det behöver myndigheterna inte
    ta ansvar för längre.

  732. Fortsätt diskutera hatbrott
    i ett sammanhang-

  733. -och lyft hela den strukturella biten
    och ojämlikheten.

  734. Då blir det jättebra.
    Men låt oss inte bara prata hatbrott.

  735. Tack så mycket!

  736. Textning: Rickard Sjöberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Afrofobi i dagens Sverige

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om diskriminering, stereotyper, exkludering och rasism som svenskar med afrikanska rötter ofta möter. Bland annat diskuteras ett rådande anti-rasismkonsensus i Sverige, men kanske behövs en revolt? Medverkande: Alice Bah Kuhnke, demokratiminister; Momodou Malcolm Jallow, Afrosvenskars forum för rättvisa; Kitimbwa Sabuni, Afrosvenskars riksförbund, Ylva Habel, fil dr i filmvetenskap; Oscar Pripp, docent i etnologi; Joanna Rubin Dranger, professor i illustration. Moderatorer: Sten Hagberg, professor i kulturantropologi; Maria Ripenberg, debattredaktör och ledarskribent. Inspelat den 11 februari 2015 på Uppsala universitet. Arrangör: Forum för Afrikastudier och Upsala Nya Tidning.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Afrosvenskar, Diskriminering, Rasism, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Möten med traumatiserade barn

Professionella möten med barn som utsatts för svåra traumatiska situationer kräver särskild omtanke och förberedelse, menar psykologen och psykoterapeuten Åsa Landberg. I denna föreläsning berättar hon om hur möten med dessa barn kan se väldigt olika ut beroende på om de sker i samband med skola, förskola, socialtjänst, sjukvård, rättsväsende eller i någon annan situation. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.