Titta

UR Samtiden - Retro - 2000-talets entreprenörskap

UR Samtiden - Retro - 2000-talets entreprenörskapDela
  1. Tack.

  2. God eftermiddag.
    Jag är förvånad att se så många här.

  3. För ett år sen var jag i Göteborg-

  4. -och min publik
    bestod av en enda person.

  5. Det var första och enda gången-

  6. -och jag vill hälsa
    till mitt enda fan i Göteborg.

  7. Vi är goda vänner.
    Jag uppskattade det.

  8. Problemet är att jag var beredd
    på nåt liknande här i Stockholm...

  9. ...så för min publik på en person...

  10. ...har jag bara gjort
    ett föredragsbingokort.

  11. Det är ett buzzword-bingo, även om
    våra studenter kallar det nåt annat.

  12. Jag skapade det för att underhålla er
    under eftermiddagen.

  13. Det var så här...

  14. Jag såg på ESBRI:s webb
    vad jag hade lovat att prata om i dag.

  15. Det var ganska mycket grejer.

  16. Jag blev orolig att jag
    inte skulle hinna nämna allt.

  17. Om man lovar att prata om nåt måste
    man ju nämna det. Minst en gång.

  18. Det blir lite av ett samarbete.

  19. Jag samlade ihop massor av ord
    som finns med i inbjudan.

  20. Det vore jättesjyst om nån...

  21. ...kunde vara så snäll och spela rollen
    av mitt enda fan i Göteborg...

  22. ...och försöka samla ihop och se om
    jag faktiskt har nämnt det jag ska.

  23. Om ni får bingo före pausen
    är det jättebra. Det är lysande.

  24. Och... Tio i fyra får ni ställa er upp
    och ropa "Kaffe!"

  25. Förlåt... "Fika!" Det är en underbar
    svensk uppfinning och institution.

  26. Alla som inte har fått bingo än
    behöver inte oroa sig.

  27. Vi fortsätter efter pausen
    och ni kommer att lyckas. Jag lovar.

  28. Mot slutet frågar jag om det finns ord
    som jag inte har nämnt-

  29. -och så nämner jag alla överblivna ord
    på en tvåminutersspurt.

  30. Då så. Den här gjorde jag
    till min publik på en person.

  31. Men ESBRI var så hjälpsamma
    att de skrev ut en hel hög.

  32. Om ni är intresserade
    av att vara med... - Tack så mycket.

  33. Och alla ni som tycker om
    att låtsas att ni lyssnar... Förlåt.

  34. Ni som tycker om att lyssna
    och spela onlinespel samtidigt-

  35. -kan hitta det här bingot på nätet.

  36. Ni kan låtsas att ni är
    väldigt produktiva när ni lyssnar.

  37. Om ni känner för det. Alla deltagare
    har fått länken skickad till sig.

  38. Om ni föredrar onlineteknologi
    för såna här saker.

  39. I eftermiddag kommer jag att ge många
    exempel på vad jag har jobbat med-

  40. -under det senaste årtiondet. Som ni
    ser är jag ung, så jag började tidigt.

  41. Det här är en fantastisk möjlighet
    för mig. Tack för inbjudan-

  42. -och tack för all den finansiering som
    står bakom det här. Det är trevligt.

  43. Eftersom det här ska visas på tv
    vill jag säga hej till min son i Lund.

  44. Vårfruskolan rockar! Det var det.

  45. Slask!

  46. Det är det där glada,
    underbara som finns i november.

  47. Mörkret, kylan, vinden...

  48. ...och det där vita som blir väldigt,
    väldigt blött innan det når marken.

  49. Vi älskar det.
    Ingen nordisk stad i november-

  50. -kan visa sig från sin bästa sida.
    Tvärtom.

  51. Slush är ett event
    som hålls i november i Helsingfors.

  52. Det var... 2007...
    2008, när det satte i gång-

  53. -var det ett väldigt litet event-

  54. -som samlade ihop runt 200 tillväxt-
    företag från Helsingforsregionen.

  55. Det var efter kraschen.
    Vi var redan på väg-

  56. -mot olyckliga,
    osäkra tider, ekonomiskt.

  57. Tanken var att samla
    tillväxtföretagen i Helsingfors-

  58. -och ha kul tillsammans.

  59. Den ursprungliga tanken-

  60. -som passar bra
    för den generation som skapade den-

  61. -var att ha med musik-

  62. -och på nåt sätt föra samman
    en rockfestival och en teknologiscen-

  63. -som nåt slags
    hybrid- eller mixevent.

  64. Det var ursprungstanken,
    och det är fortfarande tanken.

  65. Det har vuxit enormt
    under de senaste åren.

  66. Redan 2013 hade man 7 000 deltagare
    i Helsingfors i november.

  67. Nästa vecka, om elva dagar-

  68. -kommer man att ha det i Tokyo
    för första gången.

  69. Med ett liknande koncept.

  70. Det har haft stor påverkan
    på många saker.

  71. Förra november,
    när det hölls i Helsingfors-

  72. -ryktades det
    att det hade varit 14 000 deltagare.

  73. 2013 deltog 1 200 tillväxtföretag...

  74. ...från Europa, från tillväxtföretagens
    högborg, de nordiska länderna...

  75. ...och även tillväxtföretag
    från Ryssland.

  76. Förra året var första gången
    som man bryggde broar mot Asien-

  77. -och nu har det faktiskt vuxit-

  78. -till att bli en av de största
    samlingarna av tillväxtföretag i Europa.

  79. Just nu är nog företagsklimatet
    i Helsingfors och Stockholm-

  80. -det mest vitala i Europa,
    och vissa skulle säga i hela världen.

  81. Det här är tanken bakom Slush.

  82. Om ni kanske tycker att TED har haft
    stor inverkan på folks presentationer-

  83. -under de senaste åren,
    vilket är helt sant-

  84. -så har Slush också påverkat
    presentationer och seminarier.

  85. Det här är det första seminarium
    jag går på i år-

  86. -där det inte spelas musik
    när man går upp på scenen.

  87. Eller hur? Det är väldigt Slush.

  88. Det kommer att vara så överallt snart.

  89. Mycket kommer från TED,
    men just det kommer från Slush.

  90. Det måste vara musik
    från en stor ljudanläggning-

  91. -när man går upp på scenen.

  92. Det här är det gamla sättet
    att göra saker på. Jag gillar det.

  93. Såna här event påverkar alltid
    saker och ting omkring dem.

  94. Det är viktigt att tänka på.

  95. Slush är ett bra exempel på det
    som jag tänker prata om i eftermiddag.

  96. Det är en hybrid, som blandar
    olika genrer i samma event-

  97. -och sammanför dem på ett nytt sätt.

  98. Det är en viktig sak,
    att man sammanför olika former-

  99. -att man kör
    med olika drivkrafter samtidigt.

  100. Ibland tar man till och med
    system som är varandras motsatser-

  101. -och blandar och sammanför dem.
    Det är väldigt inne.

  102. Vi ser det hela tiden, speciellt inom
    entreprenörsbranschen.

  103. Det är viktigt.
    Det handlar också om generationer.

  104. Det handlar om generation Y
    och generation Z, och det är viktigt.

  105. Det handlar också om målet.
    Slush har imponerande besökssiffror...

  106. ...men de som har organiserat det
    från första början säger:

  107. "Vi bryr oss inte så mycket om det."

  108. De kanske ljuger...
    men jag tror att de är ärliga.

  109. "Vi bryr oss inte om det.
    När vi startade, 2008"-

  110. -"ville inga nyutexaminerade i Finland
    börja jobba för tillväxtföretag."

  111. "Alla ville jobba för stora företag."

  112. Känner ni igen det i Sverige?
    Att det finns en liknande dynamik?

  113. Fem år senare har det förändrats.

  114. För fem år sen hade ingen som läste
    företagsekonomi i Finland sagt-

  115. -att de ville jobba på
    ett tillväxtföretag, om man hade frågat.

  116. Nu säger hälften av dem
    att de skulle vilja det.

  117. Det är en enorm attitydförändring.

  118. Nästan hälften säger...
    Nej, det var nog strax över hälften...

  119. De skulle hellre jobba för Rovio
    eller Supercell än för McKinsey.

  120. Det är en stor förändring.
    Våra bästa ekonomistudenter-

  121. -vill jobba för tillväxtföretag
    och företag i teknologibranschen.

  122. Det har hänt på bara fem år.

  123. Det är en enorm attitydförändring-

  124. -och miljön kring Slush
    har haft mycket med det att göra-

  125. -eller har åtminstone
    försökt åstadkomma det här.

  126. Det vi har sett på senare år...

  127. En snabb översikt över de förändringar
    som vi har sett på marknaden.

  128. Det här är egentligen bara bakgrund
    till det som jag kommer att prata om.

  129. Den aktiva publiken
    har fått en dominant produktiv roll...

  130. ...inom alla medier efter 2011.

  131. Ni kan ladda ner det här från webben.
    Ni behöver inte ta foton.

  132. Jag använder 2011 som...

  133. Tidigare jobbade jag som professor
    i media i Finland i nio år.

  134. Jag brukade berätta om
    såna här saker för medieföretag.

  135. Alla viktiga mediechefer sa alltid att
    det bara var underhållningsbranschen.

  136. Det var inte så inom
    den riktiga nyhetsbranschen.

  137. "Det är bara underhållning."

  138. Och då sa jag:
    "Jo, men jag tror att ni missar en sak."

  139. Jag fick stryk varje gång.

  140. Jag anger 2011 som vändpunkt
    för att 2010...

  141. Oktober 2010 var en vändpunkt
    för nyhetsförmedling.

  142. Då kom Wikileaks-

  143. -och läckte över 2 000
    amerikanska myndighetsdokument-

  144. -och nästan alla nyhetsmedier
    i de nordiska länderna-

  145. -tillbringade följande halvår
    med att producera material-

  146. -som byggde på
    att de analyserade de dokumenten-

  147. -och man skrev artiklar om dem.

  148. Man kan säga
    att det var en stor händelse-

  149. -som inte ens viktiga mediechefer
    kunde sopa under mattan-

  150. -och säga att den aktiva publiken
    inte hade förändrat nåt.

  151. Wikileaks är en intressant
    hybridorganisation i sig själv.

  152. Med den aktiva publiken-

  153. -har alla medier
    gått från att producera nyheter-

  154. -till att publicera nyheter-

  155. -som produceras
    framför allt av en aktiv publik.

  156. Det är en stor förändring.

  157. Vi har också ett annat medieutrymme.

  158. Teknologin gör det möjligt
    att samarbeta mer.

  159. Det har nog aldrig funnits en period
    i historien där produktionsteknologin...

  160. Produktionsteknologi och konsumtions-
    teknologi har alltid varit åtskilda.

  161. Om man ser på tv, till exempel...

  162. Den där lådan
    som brukade vara väldigt bra att ha-

  163. -i hörnet av vardagsrummet
    eller i nåt annat rum-

  164. -sa ingenting om
    hur materialet kom in i den där lådan.

  165. Det krävdes väldigt kraftfull
    sändningsteknologi-

  166. -för att förmedla bild och ljud
    till den där lådan.

  167. Konsumtionsteknologin var helt annan
    än produktionsteknologin.

  168. Det är så det har sett ut.

  169. Det har varit olika teknologi
    för produktion och konsumtion.

  170. Men det vi har sett de senaste tio åren-

  171. -med digitalisering och mobilteknologi-

  172. -är att produktions- och konsumtions-
    teknologi närmar sig varandra.

  173. Man använder nu
    i stort sett samma teknologi-

  174. -för att producera
    och för att konsumera.

  175. Det är intressant.
    Produktion och konsumtion-

  176. -har kommit närmare varandra
    med teknologins hjälp.

  177. De är inte samma, men de ligger
    närmare varandra än tidigare.

  178. Det har gjort att publiken kan vara med
    och producera till lägre kostnad.

  179. Till exempel streaming.
    Olika händelser kan skickas ut-

  180. -över en kanal på Internet-

  181. -utan nån särskild
    utsändningsteknologi.

  182. Teknologin har blivit tillgänglig,
    särskilt på ett ekonomiskt plan.

  183. Jag brukar använda
    ett exempel med svenska skolbarn.

  184. Det har gått väldigt fort,
    och det vet vi ju.

  185. När filmen "Matrix" kom ut-

  186. -minns ni det fantastiska ögonblicket...
    Jag är gammal, jag kan inte göra det.

  187. Kameran gör
    en 360-graders cirkel runt-

  188. -och kulorna flyger.

  189. Det var den dyraste filmsekvens
    som nånsin hade producerats-

  190. -när filmen "Matrix" kom ut.

  191. För bara några år sen var det
    ett gäng skolungdomar här i Sverige-

  192. -som kunde producera
    en liknande effekt-

  193. -genom att köpa
    120 väldigt billiga digitalkameror.

  194. De kopplade ihop dem
    och tog massvis med bilder samtidigt.

  195. Det blev inte särskilt dyrt.

  196. Det är mycket som har hänt,
    och kostnaderna har sjunkit enormt.

  197. Det har gjort saker tillgängliga
    för en större publik-

  198. -och gjort det möjligt för fans och en
    aktiv publik att också bli producenter.

  199. Publiken har alltid producerat
    användbarhet. Det är enkelt.

  200. Om du producerar nånting,
    vilken vara eller tjänst som helst-

  201. -eller vilket koncept
    eller format som helst-

  202. -kan du inte producera hur
    den produkten kommer att användas.

  203. Har vi en stol nånstans?

  204. Man kan inte producera
    hur en stol kommer att användas.

  205. Vi skulle driva med nåt sånt.
    Det betyder ingenting.

  206. Ett tings användbarhet-

  207. -produceras alltid
    när vi lever med det tinget-

  208. -eller gör nåt annat med det.

  209. Jag har en underbar kollega
    som är professor i design-

  210. -och han brukar visa sina åhörare-

  211. -en bild på en dörr som har ställts upp-

  212. -med hjälp av en morakniv. Vet alla
    vad en morakniv är? Bra. En klassiker.

  213. Sen frågar han sina studenter:
    "Vad är det här?"

  214. De svarar "En morakniv,"
    men han säger "Nej, en dörrstopp."

  215. Vi använder allt som är användbart.

  216. Vi är fantastiska på
    att skapa användningsmöjligheter.

  217. Om man ger en penna till en tvååring-

  218. -kommer de på två minuter hitta på ett
    enormt antal användningsområden.

  219. De flesta är destruktiva,
    så jag rekommenderar det inte.

  220. Alla föräldrar vet att man inte
    ska ge pennor till väldigt små barn-

  221. -för det slutar med gråt
    för alla inblandade.

  222. Men vi kan skapa ett oändligt antal
    användningsområden.

  223. Det behöver inte ens vara
    det som man först tänkte sig-

  224. -som användningsområde.

  225. Den aktiva publiken överraskar ständigt
    producenter och företag-

  226. -och andra med sin fantasi
    när det gäller användningsområden.

  227. Användningsområden skapas alltid-

  228. -av de människor
    eller entiteter som använder saker.

  229. Folk är också nätverkade, och
    användare innebär rekommendationer.

  230. Jag kommer ju från Finland-

  231. -och vi köper aldrig bara en bil.

  232. Vi köper den bil som grannen har.
    Det är väldigt viktig.

  233. Jag vet att ni svenskar är likadana.

  234. Det förklarar många intressanta saker.

  235. Färger, saker som vi använder...

  236. Våra sociala nätverk
    är väldigt viktiga för oss.

  237. Och det är väldigt viktigt
    att visa att vi hör hemma.

  238. Vi litar också på varandra. Jag
    återkommer till det. Det är viktigt.

  239. Med ny teknologi är det
    mer och mer så att vi producerar-

  240. -det som cirkulerar i nya medier.

  241. Det gör att det uppkommer
    alternativa organisationsformer.

  242. Jag kommer till exempel att prata om
    fans som organiserar sig.

  243. Fans har organiserat sig väldigt länge.

  244. Alla som sysslar med en hobby
    eller är fans känner till det.

  245. Jag har studerat det i över tio år.

  246. Det utnyttjar den nya teknologin, men
    själva organiserandet är mycket äldre.

  247. Jag ska också prata lite
    om postsocial organisering-

  248. -vilket är precis det ni gör nu. Ni
    tittar inte på mig, vilket vore socialt-

  249. -utan ni tittar på er skärm
    eller på mig genom skärmen-

  250. -och det blir postsocialt, när vi har...

  251. Det här är intressant. Vissa sociologer,
    som Karin Knorr Cetina, skulle säga-

  252. -att det är första gången i historien-

  253. -när folk har nåt som är
    intressantare än andra människor.

  254. Vi har våra Ipads.

  255. Även ett- och tvååringar tycker att de
    är intressantare än andra människor.

  256. Det har en enorm inverkan på våra liv.

  257. Det är postsocialt.
    Det känns socialt...

  258. ...men din farmors 80-årskalas,
    det är socialt.

  259. Vart man än tittar vet man att alla
    har sett en i blöja, eller hur?

  260. Man kan inte låtsas vara
    nån man inte är. Det är väldigt svårt.

  261. Facebook är definitivt postsocialt.

  262. Det består av redigerat innehåll.
    Man kan skapa sitt liv.

  263. En helt vanlig dag
    kan verka jättespännande.

  264. "Jag var i Stockholm..."

  265. Men det ser inte lika
    fantastiskt eller speciellt ut-

  266. -på min farmors 80-årskalas,
    för där har alla varit i Stockholm.

  267. Men i mitt Facebookflöde kan jag
    göra om det till en spännande resa.

  268. Jag ska prata om hybridorganisationer.

  269. De av er som är intresserade av bingot
    hittar minst fyra-fem hybrider där-

  270. -för det är nåt jag säger
    om och om igen.

  271. Det är lite problematiskt, men jag ska
    inte göra det till ett problem för er.

  272. Ni kan kryssa för en massa hybrider.

  273. Där finns några tryckfel också
    bara för att hålla er alerta.

  274. Jag ska också prata lite
    om hybridekonomier-

  275. -och hur man kan få nåt att fungera
    med väldigt olika drivkrafter-

  276. -som rent av kan verka
    i motsats till varandra-

  277. -men ändå verkar fungera.

  278. Tre teman.

  279. Marknad(er)sekonomi.

  280. Ett par saker om det.

  281. Obalans. Tanken på att det finns
    en obalans är väldigt viktig-

  282. -om vi vill förstå entreprenörssystem.

  283. Och entreprenörssystem.

  284. Mot slutet av eftermiddagen ska jag
    gå igenom massvis med exempel.

  285. Som inspirationskällor.

  286. Det finns tre klassiska definitioner
    av vad en marknad är.

  287. Alla kommer
    ursprungligen från 1700-talet-

  288. -och de har liksom alltid funnits där.

  289. Det är tanken på marknaden
    som en prissättningsmekanism-

  290. -vilket är en klassiker,
    och som ofta används när vi pratar-

  291. -i nationalekonomiska termer
    om penningsystem-

  292. -och den klassiska balansen
    mellan produktion och konsumtion.

  293. Hierarkier och nätverk är nåt som vi
    som har jobbat med företagsekonomi...

  294. Alla företagsekonomer känner igen det.

  295. Den drivs av hierarkier-

  296. -specialisering och konkurrens,
    själva tanken på marknader.

  297. Sen finns det en tredje syn
    på marknaden, som är den-

  298. -att allt utbyte är socialt utbyte-

  299. -att det är nåt
    som särskiljer människan-

  300. -och att alla utbyten ingår i sociala
    relationer, vilket skapar en marknad.

  301. Det hittar man ofta
    inom ekonomisk sociologi-

  302. -och ekonomisk antropologi,
    som en idé kring vad marknaden är.

  303. Alla dessa definitioner existerar.
    Ingen kommer att försvinna.

  304. De pekar på olika saker-

  305. -men vi har lämpligt nog glömt
    den tredje under väldigt lång tid.

  306. Nu, under de senaste femton åren,
    till exempel-

  307. -har det blivit allt svårare att förstå
    vad som händer inom marknaderna-

  308. -utan att utnyttja
    den tredje definitionen av marknader.

  309. Det mesta av mitt arbete
    har byggt på ekonomisk antropologi-

  310. -under de senaste femton åren.

  311. Hierarkier.

  312. Det är inget
    som ekonomihögskolorna hittade på.

  313. Det här är en fantastisk bild från
    det tysk-romerska riket, från Wien-

  314. -när staden fortfarande
    dominerade halva Europa.

  315. Sverige dominerade andra halvan.

  316. Här ser vi
    ett fantastiskt hierarkiskt system-

  317. -för adelsmännen runt kejsaren.

  318. Det är extremt hierarkiskt organiserat-

  319. -väldigt specialiserat, som ni ser,
    och ett väldigt komplext system.

  320. Det är alltså inget
    som inte har existerat förut.

  321. Marknadssystem
    ser förstås annorlunda ut...

  322. ...som vi ser på det i dag.

  323. Balanssystemet.

  324. Här ställer jag mig frågan
    vad entreprenörens roll är i det här.

  325. De här marknaderna ger
    entreprenörer olika saker att göra-

  326. -och olika roller av olika anledningar.

  327. I den klassiska synen, den företags-
    ekonomiska, åtminstone delvis-

  328. -skulle man se entreprenörskap
    som ett balanssystem-

  329. -mellan produktion och konsumtion.

  330. När man har en idé-

  331. -om att marknaden är uppbyggd
    av hierarkier och specialisering-

  332. -är entreprenörskap en flexibel
    och kostnadseffektiv process-

  333. -för att producera
    nya produkter för marknaden.

  334. I den tredje marknadsdefinitionen
    skulle man se entreprenörskap-

  335. -som nånting
    som skapas av dödlig obalans-

  336. -i systemet - i det sociala systemet,
    som ligger inbäddad i kulturen.

  337. Det innebär att det skiljer sig åt
    mellan olika kulturer-

  338. -och det är alltid obalanserat.

  339. Det är en stor skillnad mellan
    balansering och paretooptimalitet-

  340. -där marknaden alltid hittar en balans-

  341. -och tanken att marknader
    alltid är obalanserade.

  342. Som ni ser.
    Marknaden som ett kulturellt system-

  343. -kommer ur tanken om obalans.

  344. Det är väldigt viktigt.

  345. Naturligtvis finns det ekonomer
    som arbetar med det här.

  346. Kirchners arbete med obalanserade
    system är väldigt viktigt.

  347. Det kan appliceras på det här.
    Det har jag gjort tidigare-

  348. -tillsammans med Alf Rehn när vi
    studerade blat-system i tidigare Sovjet.

  349. Till exempel.
    Ett obalanserat system är intressant.

  350. Utbytet är inte...

  351. Skillnaden är att om jag säljer nåt
    och du betalar mig så är vi i balans.

  352. Men om jag gör dig en tjänst...

  353. Eller om du lägger ner mycket tid
    och kärlek och omtanke och pengar-

  354. -och din ungdom i att uppfostra barn.

  355. Det är obalanserat.

  356. Det är väldigt osannolikt att du
    får tillbaka allt du har investerat.

  357. Vi tänker inte ens så. Vi ser det
    som att investera i oss själva.

  358. Det är så viktigt för oss
    att vi vill investera och göra det-

  359. -utan att behöva
    få nåt tillbaka på nåt sätt.

  360. Och även om man vill ha nåt tillbaka
    hoppas man att en dag... En dag...

  361. Jag har jobbat så hårt för det här,
    och en dag kommer det att löna sig.

  362. Då kommer jag att känna
    att det var värt alltihop.

  363. Det finns mycket sånt arbete.
    Mycket frivilligarbete fungerar så här.

  364. De flesta hobbyer fungerar så här.
    Eller när vi uppfostrar barn-

  365. -eller tar hand om gamla,
    eller när vi utbildar andra människor.

  366. Om du måste få snabba kickar
    ska du inte bli universitetslärare.

  367. Lita på mig.

  368. Du kanske inte
    får nåt tillbaka på 50 år.

  369. Men du tror att det här är nåt
    som är viktigt för oss som människor.

  370. Människor är de enda djur som lägger
    ner så mycket kraft, tid och resurser-

  371. -på att lära ut saker till våra barn.

  372. Det är intressant.

  373. Det är alltid obalanserat.

  374. Det kan kännas orättvist,
    men det är det som gör det dynamiskt.

  375. Vi investerar i såna här system
    för att det handlar om vem vi är-

  376. -och var vi hör hemma.

  377. Ett exempel på
    en kulturell organisation-

  378. -eller en kulturell innovation,
    är naturligtvis dabbawalla.

  379. Är det nån som inte känner till
    dabbawalla? Några vet inte vad det är.

  380. Det är en fantastisk indisk...

  381. Egentligen kommer det från Mumbai.
    Bombay var det gamla namnet.

  382. Det är ett lunchservicesystem
    i Mumbai med anor från 1890-talet.

  383. Det är ingen ny uppfinning.
    Det har funnits i 125 år.

  384. Det betyder att människor,
    kontorsarbetare i Mumbai-

  385. -har god smak och vill ha varm,
    hemlagad lunch. Vem vill inte det?

  386. De har ett system
    där "dabba" är en sån här plåtburk-

  387. -som den här killen bär på,
    och "walla" är en man.

  388. Så en "dabbawalla"
    är en man med en plåtburk.

  389. Oftast har burkarna flera lager.

  390. Man kan köpa varianter
    i olika affärer i Sverige också.

  391. Man har till exempel såsen i ett lager,
    så att allt är ordnat och fint.

  392. Det är ett bra sätt att transportera
    mat. Perfekt när man ska ha picknick.

  393. Det som händer är...
    Ni vet hur det är i Mumbai.

  394. Om ni har åkt indiska tåg
    så är det minst sagt ganska trångt-

  395. -och det kan ta upp till två timmar
    att ta sig till kontoret med tåg.

  396. Man vill inte förstöra sin lunch, så man
    går med i en prenumerationsservice-

  397. -som fungerar så att en dabbawalla
    kommer och plockar upp din lunch-

  398. -från ditt hem efter att du har gått-

  399. -och kör ut den till ditt kontor-

  400. -och kör sen tillbaka
    plåtburken hem till dig igen.

  401. Dabbawalla-systemet levererar-

  402. -mellan 175 000 och 200 000
    varma luncher varje dag.

  403. Redan 2006 fick de pris
    av Sex Sigma för sin exakthet.

  404. Det är världens
    mest exakta logistiska system.

  405. De tappar nästan aldrig bort en burk.
    Nästan aldrig.

  406. Om man räknar högt brukar man säga
    att en av sex miljoner försvinner.

  407. Men det är antagligen närmare
    en på åtta miljoner.

  408. De här männen, alla är män-

  409. -är mestadels analfabeter-

  410. -och de arbetar
    med ett färgkodat system.

  411. Burkarna är färggranna
    och de använder färgkoder-

  412. -för att ta sig till ditt kontor
    från ditt hem och tillbaka igen.

  413. Det var en prenumerationsmodell
    bara 125 år före Spotify.

  414. Det är ett exempel på nåt
    som har skapats i en kulturell...

  415. Ingen har kunnat kopiera det här
    nån annanstans i världen.

  416. Det finns bara i Mumbai.

  417. Tjänsten finns inom ett kulturellt
    område där man har en viss livsstil.

  418. Det är ett entreprenörssystem.
    Ett fantastiskt entreprenörssystem.

  419. Min favorit, uppenbarligen.

  420. Det viktiga att tänka på...

  421. Några aspekter
    av att se entreprenörssystemen-

  422. -genom en kulturell lins-

  423. -är att produktion
    och konsumtion försiggår-

  424. -till stor del
    inom samma tillitsnätverk.

  425. Men det finns ingen ansiktslös
    marknad nånstans där borta-

  426. -som vi försöker producera för,
    utan vi producerar för varandra.

  427. Vi producerar och konsumerar.
    Det är som de nordiska länderna.

  428. Mycket av det som vi gör-

  429. -våra sociala tjänster, våra sociala
    innovationer, vår livsstil-

  430. -det mesta av det
    bygger på ett socialt entreprenörskap-

  431. -där man producerar
    tjänster och varor för varandra.

  432. Det är väldigt alldagligt för oss.

  433. Det känns inte så viktigt.
    Vi har inte studerat det särskilt noga-

  434. -eftersom vi tar det för givet,
    av uppenbara skäl.

  435. Tillitsnätverken är väldigt viktiga.

  436. Tillgången till de här nätverken.

  437. Vi brukar vara besatta av -
    och det här har det skrivits mycket om-

  438. -nyheter, när vi pratar om
    entreprenörskap.

  439. Vi brukar prata om nya produkter,
    nya processer, nytt, nytt, nytt, nytt...

  440. Vissa kallar det rent av
    nyhetsfetischism.

  441. Det jag försöker beskriva och försöker
    fokusera på här är livet efter det-

  442. -alltså när nånting har skapats.

  443. När det finns så mycket saker redan
    att vi faktiskt inte behöver nya saker.

  444. Vad händer
    med de här arbetssätten med tiden-

  445. -eller när vi kommer på
    en ny kombination-

  446. -eller när vi omtolkar
    eller väljer att återanvända-

  447. -eller återsampla nånting
    på ett nytt sätt?

  448. Det här kommer naturligtvis
    från Walter Benjamins idéer-

  449. -om att ett tings värde
    inte enbart produceras-

  450. -den första gången det är nytt-

  451. -utan snarare genom upprepningar.

  452. Så det här efterlivet som saker,
    arbetssätt och produkter har...

  453. ...är en väldigt viktig aspekt.

  454. I kulturella system producerar vi nya
    användningsområden för gamla saker-

  455. -och väljer och blandar hela tiden.

  456. Det är typiskt.
    Det här efterlivet äger rum hela tiden.

  457. Vi ser inte så ofta på det
    ur en ekonomisk aspekt.

  458. I en marknadsekonomi
    har ett original väldigt lite värde.

  459. Det mesta av värdet finns i kopian.

  460. Massproduktionstanken bygger på idén
    att göra enorma mängder kopior.

  461. Men sakernas efterliv-

  462. -och entreprenörssystemets sätt-

  463. -att se på produktion
    leder till livet efter detta:

  464. Hur kan man använda det här
    på ett annat sätt?

  465. En annan... Det här är
    det sista koncept som vi behöver-

  466. -för att förstå lite av
    hur de entreprenörssystem fungerar-

  467. -som vi ska titta på efter kaffepausen,
    som är om två minuter. Dö inte än.

  468. Vi måste titta på bytesekonomin, den
    klassiska kulturella organisationen...

  469. ...och marknadsekonomin.
    Alla de system som jag pratar om...

  470. ...passar alla in i en hybridekonomi,
    det som jag kallar en hybridekonomi.

  471. Hybrid betyder att det finns
    en riktig marknadsekonomi-

  472. -med penningutbyte och som bygger
    på privat kontroll och ägande-

  473. -alltså kontroll över
    och ägande av resurser-

  474. -och även de vanliga penningutbyten
    som vi känner till-

  475. -och sen ett samhälle
    där man delar med sig-

  476. -och byter tjänster,
    som i traditionella gåvoekonomier.

  477. Så i stora drag är en hybridekonomi-

  478. -nåt som har drag av båda sidor.

  479. Det innebär att den inte passar
    riktigt ihop heller-

  480. -eftersom de bygger på väldigt olika
    värderingar och arbetssätt.

  481. Jag återkommer till det senare.

  482. Just nu... Det syns ingenstans.
    Oroa er inte.

  483. Tänk er en marknadsekonomi
    och sen en vardaglig bytesekonomi-

  484. -där man hjälper varandra, gör tjänster,
    ger gåvor och som alltid är i obalans.

  485. De passar inte perfekt ihop.

  486. Hybridekonomin
    finns i det område som överlappar.

  487. Nästan alla företag
    som visar ekonomisk tillväxt-

  488. -särskilt nystartade företag
    och nya affärsmodeller-

  489. -verkar på ett eller annat sätt
    hamna i den här överlappningen.

  490. Om vi tänker på
    och ser på entreprenörskap-

  491. -på ett systemiskt sätt, som system...

  492. När vi ser på entreprenörssystem,
    vad ser vi för skillnader?

  493. Det är alltid det intressanta,
    och det viktiga i forskningen-

  494. -att inte bara påstå nånting,
    för det är sällan intressant-

  495. -det är snarare akademiskt,
    och det kan vi syssla med-

  496. -bland forskningsfans och -nördar-

  497. -men var ser vi dem på ett annat sätt?

  498. Vad borde vi lägga märke till?

  499. Vad är det för saker
    som blir viktiga att lägga märke till-

  500. -om vi ser på entreprenörssystem?
    Det är frågan.

  501. Vad kan vi lära oss? Vad kan vi
    få reda på, och hur ser världen ut?

  502. Det handlar
    resten av eftermiddagen om:

  503. Tankar, exempel och erfarenheter
    kring det. Det har ni säkert fler av.

  504. Det här är ett citat.

  505. "Bjuda in konsumenter,
    mathantverkare, lantbruk, fiskeri"-

  506. -"små och stora livsmedelsindustrier,
    detaljister och grossister"-

  507. -"forskare, lärare, politiker och
    myndigheter till detta projekt"-

  508. -"till nytta och glädje
    för alla i Norden."

  509. Vi kan det här utantill.
    Var kommer det från?

  510. Nej, inte från Ikea. Det är inte...

  511. Ja, just det. Så att du blir färdig.

  512. Det kommer från en text
    som för lite över tio år sen-

  513. -startade en av de största rörelserna
    inom sitt område.

  514. Den fortsätter fortfarande.

  515. Ni skulle säkert vara jätteintresserade
    allihop, om ni inte hade ett liv.

  516. Så...

  517. Det är nummer tio
    i det nya nordiska kökets manifest.

  518. Det var 2004.

  519. Claus Meyer och René Redzepi...

  520. Vi går tillbaka igen,
    nu när vi vet var det kommer från.

  521. De startade en matlagningsrevolution
    för lite över tio år sen.

  522. Det har haft enorm påverkan...
    Det finns en restaurang i Köpenhamn-

  523. -som vi kan ha råd att besöka en gång
    i livet om vi har tur och jobbar hårt-

  524. -men vi har sett dokumentärer
    och filmer och bloggar-

  525. -och alla pratar om den.
    Den restaurangen heter Noma.

  526. När de startade Noma
    ingick det i deras manifest.

  527. Tanken var att de ville samla-

  528. -ett väldigt brett nätverk-

  529. -av människor
    från väldigt olika områden.

  530. Ekonomer, aktivister, folk med...

  531. Till och med motsatser...

  532. ...folk som inte alls kom överens,
    från ett väldigt brett spektrum.

  533. De ville skapa ett system.

  534. Tanken var att det skulle vara
    till nytta och gagn för alla i Norden.

  535. Under de senaste tio åren
    har det nya nordiska köket vuxit-

  536. -och blivit århundradets största
    matlagningsinnovation.

  537. Det nordiska köket håller på att bli
    det nya medelhavsköket.

  538. Det växer så fort.

  539. I en studie som vi gjorde nyligen...
    Vi tar det senare.

  540. Det här är väldigt viktigt.
    Man hade en idé om ett system.

  541. "Vi vill bygga det här systemet
    och sammanföra"-

  542. -"dessa krafter och aktörer
    från ett väldigt brett område."

  543. 2004. Det var för elva år sen.
    För över ett årtionde sen.

  544. Nu ser vi det som en del av historien,
    men de hade väldigt höga ambitioner.

  545. Okej. Det här kommer från Vogue,
    januarinumret av amerikanska Vogue.

  546. Nu förändras det...

  547. Nåt som matlagningsmässigt
    var en väldigt snobbigt, dyr-

  548. -och konstaktig rörelse,
    håller nu på att bli en hälsotrend.

  549. Tro det eller ej. För oss
    känns det kanske lite märkligt.

  550. Så här har våra
    far- och morföräldrar alltid ätit.

  551. Det är inte särskilt spännande.
    5:2 är mer spännande.

  552. Det är inte bra för er män, förresten.

  553. Det är inte särskilt spännande.
    "Ät lingon!" Oj, vad kul. I Stockholm.

  554. Och andra liknande saker.

  555. Men det finns många studier
    i de nordiska länderna som visar...

  556. ...att den här typen av diet...

  557. ...faktiskt skulle vara ganska bra
    för folk och skulle hjälpa...

  558. Det är bra för hälsan.

  559. Efter att i tio år ha varit
    väldigt inne och fantastiskt-

  560. -för de rika och vackra, kommer det
    nu ner till oss vanliga människor-

  561. -som olika dieter och så vidare.
    Det är vardagsmat.

  562. Det här är januarinumret från USA.

  563. Vi går ännu längre. Det här är
    från Seoul från slutet av förra året.

  564. Det nordiska...

  565. En av mina doktorander
    gör en studie i Seoul i Sydkorea-

  566. -och tittar på
    konsumentkultur i Sydkorea-

  567. -och det nordiska är nåt av det mest
    fashionabla som finns.

  568. Särskilt den nordiska modernismen,
    nordisk mat, den nordiska livsstilen...

  569. Man kan säga att det nordiska
    aldrig tidigare har varit så inne...

  570. ...utomlands, än det är i dag.

  571. Ni tycker förstås
    att det är väldigt spännande.

  572. Jag är ju finne själv...

  573. Man önskar ju åtminstone
    att de kunde hitta på nåt nytt.

  574. Men jag pratar ju om efterlivet.

  575. Nåt som har varit ett varumärke...

  576. ...i de nordligare delarna av Europa
    under de senaste 800 åren...

  577. "Norden" är ett koncept som vi
    har använt för att organisera varandra-

  578. -försöka dominera varandra
    och påverka varandra-

  579. -sen ordet först användes
    för att organisera i det norra Europa-

  580. -som försökte komma från
    Kalmarunionen och tysk påverkan-

  581. -till alla möjliga
    nationalromantiska rörelser-

  582. -som antingen
    försökte samla folk och länder-

  583. -eller som försökte
    dela upp dem på olika sätt.

  584. För en finne som jag-

  585. -är Norden inte lika problematiskt
    som Skandinavien-

  586. -som vi alltid med glädje
    hävdar att vi inte är en del av.

  587. Det är alltid finnarna
    och skandinaverna.

  588. Vi är nöjda med det.

  589. Men Norden... Vi har alltid varit...

  590. Till och med Slush säger att man vill
    knyta Norden tätare samman.

  591. Så Norden är nåt
    som vi är lite mer bekväma med.

  592. Men, som ni vet, på grund av
    vårt postkoloniala förflutna-

  593. -brukar vi vara ganska tillbakadragna
    när det gäller varje koncept-

  594. -som försöker tvinga på oss
    en yttre påverkan.

  595. Norrmännen är ungefär likadana.

  596. Ni svenskar och danskar
    har inte samma historia-

  597. -så ni känner nog
    lite annorlunda kring det här.

  598. Norden är plötsligt ett varumärke.
    När vi pratar om konsumenter i USA-

  599. -eller konsumenter i Asien
    har de inte 800 års historia med sig.

  600. Det är lite obekvämt för oss.

  601. Vi har använt begreppet Norden
    när vi har pratat sinsemellan.

  602. Ni vet. Vi som befinner oss här.

  603. Vi har inte funderat över
    att exportera det här nånstans.

  604. Det är också problematiskt,
    för vi ser inte oss själva som...

  605. Det finns en viss
    imperialistisk klang i det:

  606. "Låt oss ta våra värden och tvinga dem
    att gilla det." Förstår ni?

  607. Det är inte särskilt nordiskt,
    som vi ser det.

  608. Att se Norden som ett varumärke
    är inte helt problemfritt.

  609. Jag tycker att det är bra
    att det inte är helt problemfritt.

  610. Vi har 800 års historia i ryggen.
    Det betyder mycket för oss.

  611. Det ligger väldigt nära
    det vi upplever som vår livsstil-

  612. -våra förhållanden till varandra,
    och våra bestående värden.

  613. Att se det bara som ett varumärke-

  614. -skulle vara en oroande tanke.

  615. Men för New York är det absolut
    ett varumärke. Det ser bra ut.

  616. Varje vecka kan man läsa i tidskrifter
    om hur allt är så bra i Norden.

  617. Nu har man börjat skriva om hur allt
    kanske ändå inte är så fantastiskt.

  618. De börjar redan bli trötta på att vi
    ligger högst upp på alla olika listor-

  619. -så snart kommer de att börja skriva
    om de finska självmorden-

  620. -eller gräva fram
    riktigt mörka saker om oss.

  621. Inget kan vara bara lyckligt och fint.
    Vilket är bra, på det hela taget.

  622. Norden är kulturellt väldigt djupt-

  623. -men det är också komplext-

  624. -och det är inte självklart för oss.

  625. Men det är ett varumärke som
    går på export, speciellt utanför Europa.

  626. Sen finns det fans av Norden,
    till exempel i Tyskland.

  627. De har alltid älskat Norden,
    även om de inte säger det.

  628. Allt man skulle behöva göra vore
    att ha en svensk bomässa i Tyskland-

  629. -så skulle de älska det!

  630. Det finns vissa utlänningar
    som är närmare oss-

  631. -och det finns även en Norden-fandom.

  632. Det finns många olika nyanser där.

  633. Norden, ja.

  634. Det kommer att bli en stor trend,
    och frågan blir om vi kan leverera.

  635. Och vad är det vi levererar?

  636. För första gången
    är varumärket Norden nånting-

  637. -som förenar oss. Vi ingår alla
    i varumärket, fast vi är väldigt olika.

  638. Fandom.

  639. Fandom är ett medierat förhållande.

  640. Det är ett långvarigt,
    meningsfullt medieförhållande.

  641. Jag är inte ett fan av min mor.

  642. Jag älskar henne djupt,
    men jag följer henne inte på Twitter-

  643. -jag läser inte om henne och följer inte
    hennes mediepersonlighet.

  644. Det vore kanske annorlunda
    om hon var president-

  645. -eller nån som levde
    till viss del i media.

  646. Fandom är ett medieförhållande,
    ett medierat förhållande.

  647. Fandom har alltid varit...

  648. Det har alltid varit
    ett nätverk av aktiva publiker.

  649. Det rör produktion och konsumtion.

  650. Om du är ett fan av nånting
    vill du inte bara konsumera det-

  651. -utan du vill även prata om
    dina tankar om det med dina vänner-

  652. -och andra entusiaster.

  653. Produktion och konsumtion
    har skett i samma tillitsnätverk.

  654. Nu är nätverken
    mycket större än de har varit tidigare.

  655. Vi startade en studie 2002...

  656. ...om science fiction-fandom i Finland,
    med Irma Hirsijärvi.

  657. Alla tyckte att jag hade blivit galen.

  658. Varför skulle en organisationsteoretiker
    vilja studera fans?

  659. Det är ju helt ovidkommande.

  660. Ni kan tänka er
    att min telefon började ringa 2009-

  661. -när Facebook blev...
    Sen mars 2009 har Facebook varit-

  662. -världens största massmedium, och de
    hade en knapp med texten "Bli ett fan."

  663. Alla ville förstå vad det var och letade
    efter nån som visste nåt om fans.

  664. Då började de ringa mig.

  665. Fram till dess
    var det ingen som brydde sig.

  666. Jag kan säga ganska precis
    när det blev intressant.

  667. Naturligtvis hade Facebook-knappen
    inget att göra med fans och fandom.

  668. Jag tillbringade två år
    med att åka runt och säga det.

  669. En knapp betyder ingenting.

  670. Det här är Irmas fantastiska-

  671. -som ni ser väldigt
    science fiction-inspirerade bild-

  672. -av hur fandomnätverket fungerar.

  673. Vi pratar om ett nätverk
    när vi pratar om fandom.

  674. Det finns individuella fans,
    men nätverket är en fandom.

  675. Här ser ni rollerna inom fandom.

  676. Folk är aktivister, experimentalister-

  677. -analytiker och reportrar.

  678. Det finns en mängd
    produktiva roller inom fandom.

  679. Samtidigt... Det här kommer från
    Irmas doktorsavhandling.

  680. Sen finns det också
    mer konsumtionsinriktade roller.

  681. Alla samarbetar fint.

  682. Som ni ser skulle man i de flesta
    Internetbaserade hybridorganisationer-

  683. -se liknande slags roller.

  684. Folk rör sig obesvärat mellan
    produktions- och konsumtionsroller.

  685. Grupperna av entusiaster
    brukade vara ganska små.

  686. Vi gick tillbaka till 1800-talet-

  687. -för att se hur marknaden-

  688. -för science fiction och fantasy
    växte i Finland.

  689. I vår studie såg vi-

  690. -att det var fans, det var entusiaster-

  691. -som faktiskt byggde produktionen-

  692. -och tillhandahöll konsumtionen.

  693. Konsumtionsnätverket för genren-

  694. -översatte främst från svenska
    och engelska, men mest från svenska-

  695. -fantasy och science fiction,
    och skapade en marknad-

  696. -där sen förlagen
    började komma in på 1950-talet.

  697. Nätverken av fans och entusiaster
    var alltså där först.

  698. Oftast...

  699. Det är så marknader skapas.

  700. Till och med penningmarknader
    bygger på sånt här-

  701. -kulturellt marknadsbyggande först.

  702. Det viktiga är att se på produktion
    och konsumtion samtidigt.

  703. Vissa kollegor skulle säga
    att det var ett hegelianskt misstag-

  704. -att mena att produktion
    och konsumtion skulle vara åtskilda-

  705. -och att marknaden skulle vara tudelad.

  706. Jag tror att vi börjar se-

  707. -att det är väldigt svårt
    att hålla dem åtskilda på det sättet-

  708. -i dagens situation,
    i det här århundradet.

  709. Så att se på system
    där produktion och konsumtion-

  710. -sker samtidigt-

  711. -är nåt som man ska fokusera på
    när man ser på entreprenörssystem.

  712. Fandom är ett bra exempel.
    Vi studerade Risingshadow.

  713. Det här är ett tips till studenter
    som funderar på ett forskningsprojekt.

  714. Vi skulle bara göra ett litet projekt,
    ett sidoprojekt.

  715. Vi skulle bara titta lite
    på nätverket Risingshadow.

  716. En massa folk hade startat
    webbsidan Risingshadow 2004-

  717. -och vi skulle bara göra
    nåt litet om det, men det växte-

  718. -och till slut gjorde vi
    en tio år lång etnografi.

  719. Var väldigt försiktiga när ni ska välja
    bara ett litet oskyldigt sidoprojekt.

  720. Det kan ta över ert liv,
    er karriär, er familj...allting.

  721. Ett tips till alla akademiker där ute.
    Ta er i akt.

  722. De som sysslar med tillväxtföretag
    vet nog precis hur det känns.

  723. Det blir stort väldigt snabbt.

  724. Vi började följa det här nätverket...

  725. Science fiction-fandomen i Finland
    bestod av ungefär 200 personer-

  726. -men då samlade plötsligt
    Risingshadow 5 000 människor.

  727. Tio år senare är Risingshadow
    en av de största...

  728. Det är en stor internationell
    science fiction och fantasy-plattform...

  729. ...med hundratals bokrecensioner...

  730. ...olika bidrag till olika fansin...

  731. Det gäller bara den engelska versionen
    som skapades först 2007.

  732. Det fanns redan
    en hel finsk version innan det.

  733. Nu finns det två versioner samtidigt,
    en på engelska och en på finska.

  734. En av de ledande plattformarna för
    science fiction och fantasy-litteratur-

  735. -finns alltså på finska.
    Det är fantastiskt för oss.

  736. Bara fans gör nåt sånt. Alla andra
    skulle se det som slöseri med tid.

  737. Men det är det ju inte. Det är lysande.

  738. Att vilja förändra världen
    är naturligtvis lysande.

  739. Vi brukade ha en importindustri,
    där vi importerade böcker-

  740. -men nu har vi finnar som skriver
    science fiction och fantasy-

  741. -som har varit fans, och som nu
    vinner priser för sina böcker.

  742. Det finns en stor internationell publik.

  743. Det är fantastiskt.
    Det är ett entreprenörssystem-

  744. -som låter folk lära sig, bli bättre
    och knyta kontakter. Återigen.

  745. Okej.

  746. Jag ber om ursäkt för den suddiga
    bilden. Jag har tagit den själv.

  747. Ni kan se varför jag är professor.

  748. Jag skulle bli en usel fotograf.

  749. Okej. Det är fantastiskt.
    Fans är fantastiska.

  750. Kulturellt organiserande är fantastiskt.
    Events är lysande.

  751. Har det nånting med affärsverksamhet
    att göra? Det är frågan.

  752. Därför har jag intervjuat folk
    och arbetat med folk och sagt:

  753. Om vi tänker på det här som system,
    och att man kan skapa såna system-

  754. -hur skulle de se ut? Det nya nordiska
    köket är affärsverksamhet för många.

  755. Se bara på hur många stjärnor
    de kastar efter oss nu för tiden.

  756. Priserna i Malmö stiger. Det är hemskt.

  757. Med alla de här Michelinstjärnorna.

  758. Det brukade vara... Nå, i alla fall.

  759. Vi som bor i Öresundsregionen
    tycker inte om den här utvecklingen.

  760. Vi vill inte betala extra för
    Michelinstjärnor på våra restauranger.

  761. Det var bara ett sidospår.

  762. Vi gör ett experiment.
    Exemplet kommer från Lars Dafnäs.

  763. Han är chef på Ikea, bara så att ni vet.

  764. Ni som har väntat på Ikea
    i över en timme får ert lystmäte nu.

  765. Utmärkt, ja!

  766. Jag blev orolig. Lysande.
    Där räddade du skinnet på mig.

  767. Han jobbar på Ikea. Då så.

  768. En säkring på tio Ampere.

  769. Fundera på det. En säkring är en vara.

  770. Det här är en låda
    som jag köpte på Ica.

  771. Den kostade runt tretton-fjorton kronor.
    Nåt sånt.

  772. Man får fem säkringar för det priset.

  773. Titta på den.

  774. Lars berättade det här.

  775. Jag stod i kö vid kassan för att betala
    för mina varor och såg dem...

  776. Nästa gång ni handlar ser ni
    att de finns precis vid kassorna.

  777. Det är nåt man kommer på:
    "Jag behöver proppar."

  778. Jag stod där och tittade
    på propparna och tänkte: "Jösses..."

  779. "Titta bara. De är gjorda av porslin."

  780. "Och det sitter
    en liten bit koppar inuti."

  781. "Det är en anordning som har
    utformats för att göra nåt elektriskt."

  782. "Det är en anordning.
    Det är inte bara en grej."

  783. "Den har utformats med omsorg."
    Den är nästan utdöd.

  784. Om tio år kommer man
    inte längre behöva dem-

  785. -eftersom man byter ut säkringsskåp-

  786. -men tänk på den där,
    och att man får fem för tretton kronor.

  787. Det är ju löjligt. Den är av porslin.

  788. Allt är gjort av plast nu för tiden.
    Tänk att den kostar så löjligt lite.

  789. Så Lars, som då var designchef
    på Ikea, tänker "Jösses..."

  790. "Det innebär att det
    nånstans i världen finns en fabrik"-

  791. -"som kan producera dem till en så låg
    kostnad att det fortfarande är möjligt"-

  792. -"att sälja dem
    för tretton kronor paketet."

  793. Nästa gång var han i Polen.

  794. Han var där och... De här är gjorda
    i Sverige. Det står åtminstone det på.

  795. Jag skulle vilja veta var de tillverkas.
    Jag tror inte att det är i Sverige.

  796. Om en fabrik kan tillverka dem
    för tretton kronor paketet i Sverige-

  797. -så är det ett mirakel. Jag vill
    träffa dem. Det stod på paketet.

  798. De var i Polen och Lars hade sett
    att det var gjorda i Polen på paketet.

  799. Så han frågade: "Vet du var
    proppfabriken kan tänkas vara?"

  800. Sen åkte han och en designer
    dit och hälsade på.

  801. Det ledde till en ny produkt för Ikea.

  802. Det var för några år sen.

  803. Känner ni till Ikeas serie "PS"?

  804. Det är där Ikea har nya produkter-

  805. -som de tycker är intressanta
    och framåtblickande.

  806. Det är deras egen design.
    Det här är en värmeljushållare.

  807. Den tillverkas i precis samma fabrik...

  808. ...som tillverkade propparna.

  809. Den är gjord av porslin.

  810. Ett paket såna här
    kostar nästan nio euro.

  811. Det är fortfarande billigt, de är vackra
    och man kan stapla dem och så där-

  812. -men de kommer från samma fabrik.

  813. Deras tanke var: "Om nån kan skapa
    nåt som är så vackert och fantastiskt"-

  814. -"kan vi göra nåt annat med det?"

  815. Det är ett sätt att tänka systemiskt
    när det gäller produktutveckling.

  816. Jag har inte nämnt Google-farmen...

  817. Det här är en fabrik i Finland
    som utformades av Alvar Aalto.

  818. Efter en investering på 200 miljoner-

  819. -blev det en serverfarm
    för Google 2012.

  820. Det här är när den
    fortfarande är i originalskick.

  821. Alvar Aalto är en väldigt berömd finsk
    arkitekt, så det är en viktig plats.

  822. Till och med hela områden
    och fabriker och byggnader-

  823. -kan byggas om för helt andra
    användningsområden.

  824. Det var en pappersfabrik som alstrade
    egen el och hade egna kylsystem-

  825. -och allt det
    - det finns även svenska exempel-

  826. -är idealiskt för servrar, till exempel.

  827. Vi vet att Google och Facebook
    och många andra producenter-

  828. -bygger serverfabriker i Norden.

  829. Innan jag öppnar för frågor
    vill jag säga en sak:

  830. Entreprenörssystem är inte nånting
    som bara är lycka och glädje.

  831. När vi väl arbetar i en hybridzon-

  832. -gäller inte många av
    våra lagar och regler längre.

  833. De erkänner det inte ens. Vi kan
    till exempel se på crowdfunding.

  834. Det är när fans...

  835. Eller fanfunding, till exempel,
    som har vuxit enormt.

  836. De instrument och regelverk som ska
    reglera marknaden fungerar inte där.

  837. Till exempel.

  838. Det finns många frågor. Copyright-
    krigen och copywrongrörelsen...

  839. Vi vet precis hur komplicerat
    det kan bli med fanproduktion.

  840. Det finns många gråzoner.

  841. Fandom är utmärkt
    när det handlar om science fiction-

  842. -men även väldigt destruktiva saker
    har sina fans och entusiaster.

  843. I Frankrike förbjöd man precis...

  844. ...modeller med storlek noll
    i Frankrike.

  845. Det innebär i princip
    att de inte vill stödja...

  846. ...en kultur som får till följd
    att kvinnor svälter sig till döds.

  847. För modets skull.

  848. Det är intressant.
    Där det anknyter till fandom...

  849. Det finns stödsajter för anorektiker.

  850. Stödnätverk är ganska vanliga.

  851. Vi har faktiskt gjort
    en liten studie om det med Irma.

  852. Det var en del i vår fandomstudie.

  853. De här entreprenörssystemen
    är inte alltid fantastiska och bra-

  854. -för alla i Norden eller på
    andra platser. De kan vara hemska.

  855. De kan producera saker som inte är
    bra för dem som är engagerade i dem.

  856. Det jag har sett på här handlar mer
    om hur mekanismerna fungerar-

  857. -men det finns många politiska frågor,
    etiska frågor och hållbarhetsfrågor här.

  858. Vi borde tänka på det allt mer,
    framför allt under åren som kommer.

  859. Jag ser det som ett av de främsta
    forskningsfälten inom området.

  860. Jag tänker själv
    fokusera på att studera etik-

  861. -och speciellt förutsättningarna för
    medverkan i såna här marknader.

  862. Tack för ert tålamod.
    Om ni har frågor, kommentarer-

  863. -förslag, bra exempel, erfarenheter
    eller om ni forskar inom området-

  864. -eller om ni bara vill förolämpa mig
    eller nån annan och inte kan hålla er-

  865. -så var så goda och dela med er.

  866. Grattis till bingo.

  867. Jag tror att jag har täckt
    allt som jag lovade.

  868. Är det nån?
    Vi kan träffas på Facebook ändå sen.

  869. Känn er inte tvungna.

  870. -Ja?
    -Här uppe, bakom pelaren.

  871. Är det nån bakom...?
    Förlåt. Jag har strålkastaren i ögonen.

  872. Jag heter Fredrik och kommer från
    en firma som heter Track Record

  873. Jag vill fråga
    hur mycket du ser hållbarhet-

  874. -som drivkraft
    för nya entreprenörssystem-

  875. -och hybridsystem och allt sånt?

  876. Oj.

  877. Det finns mycket...

  878. Jag tror att det är
    en av drivkrafterna...

  879. ...som driver folk till att delta...

  880. ...och som gör att de vill skapa
    nåt nytt och förändra reglerna.

  881. Om man ser det som en triangel
    med massamverkan-

  882. -omstörtande marknadsbeteende-

  883. -alltså att man vill förändra
    spelets regler, vilket är omstörtande-

  884. -och att man vill vara
    en del av framtiden för nånting-

  885. -allt det har att göra med hållbarhet.
    Det är en av de största drivkrafterna-

  886. -som får folk att investera
    i de här kulturella systemen.

  887. Jag tror att det är ett viktigt motiv
    och en drivkraft.

  888. Hållbarhet är väldigt viktigt,
    men när man kommer till...

  889. För att vi ska vilja vara med handlar
    det absolut om hållbarhet, men...

  890. Frågan blir mycket mer komplex
    när det handlar om hur hållbart...

  891. Det finns historiska exempel på
    extremt hållbara sätt att arbeta.

  892. Dabbawalla är ganska övertygande.
    Jag tror att det finns mycket sånt...

  893. ...men vi lägger inte alltid märke
    till det, särskilt sociala innovationer.

  894. Potentiellt kan det komma många fler.

  895. Samtidigt måste man också
    fortfarande tjäna pengar.

  896. Så nåt som är bra för alla-

  897. -ger inte nödvändigtvis
    särskilt många mat på bordet.

  898. Hållbarheten...
    Om till exempel allting vore gratis...

  899. ...hur hållbart är det?

  900. Hållbarhet är alltid nåt
    som aldrig är helt enkelt.

  901. Det sätt som vi pratar om hållbarhet på
    är otroligt förenklat.

  902. Hållbarhet borde vara en av
    nyckelfrågorna när man pratar om-

  903. -vad företagsamhet är
    och vad ägarskap är.

  904. Alla dessa koncept borde...

  905. Vi borde angripa dem
    ur ett hållbarhetsperspektiv.

  906. Vi har inte ens börjat med det här.

  907. Det är en väldigt viktig fråga.

  908. Jag har inget svar,
    men jag är med dig. Tack.

  909. -Nån mer?
    -Vi hade nog en fråga här nere. Du.

  910. Ett ögonblick. Du ska få mikrofonen.

  911. -Var så god.
    -Hej.

  912. Min fråga är om du skulle
    rekommendera att nya företag-

  913. -försöker hitta en fandom
    kring deras produkt eller deras idé-

  914. -för att bygga en marknad utifrån det?

  915. Jag har väntat i tio år nu på att olika
    slags nördar ska hitta varandra.

  916. Alla de som vet vad jag menar
    nickar instämmande.

  917. Jag var säker på att fans
    och tekniknördar skulle hitta varandra-

  918. -och skapa revolution,
    men det har inte hänt.

  919. Vi går väl inte till samma barer
    eller dejtar samma människor eller...

  920. Jag vet inte... Jag är definitivt
    en nörd. Jag är innehållsnörd-

  921. -och också ett stort fan,
    men jag blir aldrig inbjuden-

  922. -till såna här teknologigrejer
    som teknologikillar sysslar med.

  923. Så jag vet inte. Det verkar som om
    vi håller på med parallella saker.

  924. Vi lyckas inte...

  925. Vi går inte på samma fester.
    Det är nog mitt enda svar.

  926. Men på allvar
    har jag väntat på att det ska hända.

  927. Det måste finnas
    massvis med innovatörer där ute...

  928. ...som vill lansera nånting, men...

  929. "Ja, men vi känner ju ingen som är
    intresserad. Hur skapar man en hajp?"

  930. Sen känner jag hundratals fans
    som är enormt entusiastiska-

  931. -"...men vem har vi som kan göra
    den där logaritmgrejen?" och så vidare.

  932. Jag väntar fortfarande på det där
    magiska ögonblicket på nån fest.

  933. Jag tror att Slush har en del av det-

  934. -när de försöker föra samman
    tekniknördar med musikfans.

  935. Vi får hoppas att det händer nåt-

  936. -innan alla regeringstjänstemän
    och stora företag förstör alltihop.

  937. Det brukar ju hända,
    men jag är romantiker.

  938. Jag hoppas.

  939. Tack för ditt föredrag.

  940. Hur hållbar tror du att den här
    entreprenörsresan egentligen är-

  941. -i politiska termer?
    Just nu befinner vi oss i en tid-

  942. -när vem som helst kan bli entreprenör
    och göra det de vill-

  943. -men hur hållbar är en sån vision,
    så som saker och ting ser ut i dag?

  944. Om vi tänker i såna termer...

  945. Det är... Om vi...
    Jag är gammal. Titta, jag är 46.

  946. Jag är alldeles för gammal för sånt.

  947. Om vi ser på generation Z, alltså de
    som är födda efter mitten på 90-talet...

  948. ...som är sex gånger mer positiva
    till entreprenörskap...

  949. ...än den tidigare generationen,
    från 80-talet och efter det.

  950. Om unga människor känner
    att alla ska bli entreprenörer-

  951. -tänk på hur Sverige skulle förändras.

  952. Det är läskigt.
    Är det ett hot eller en möjlighet?

  953. Det är den moderna frågan att ställa.

  954. Det skulle förändra väldigt många
    saker i det här landet.

  955. Det är väldigt svårt att tänka sig.
    Det skulle förändra nästan allt.

  956. Jag vet inte
    vad som inte skulle förändras.

  957. Våra system är inte byggda för att
    halva befolkningen blir entreprenörer.

  958. Det skulle bli en enorm utmaning.

  959. Hur hållbart det är?

  960. Jag skulle vända på det.
    Hur hållbar är vår nuvarande situation?

  961. Det är det jag frågar mig.

  962. I Sverige, i Finland, i Danmark...

  963. I alla länder.

  964. Så...

  965. Jag tror att det skulle förändra allt.

  966. Jag har en fråga.

  967. Har du fler exempel
    på återanvändning av gamla industrier?

  968. Du hade ett exempel på slutet.
    Har du fler?

  969. Industrier?

  970. Inte några exempel där man kan visa-

  971. -att det är samma plats
    som används för ett annat ändamål.

  972. Jag kommer inte på nåt just nu.

  973. Om jag hade frågat Lars Dafnäs
    hade han säkert haft fler exempel-

  974. -men jag tror att proppen
    är en extrem version.

  975. Historiskt sett finns det ju det.

  976. Tändsticksindustrin var fantastisk
    i Sverige för hundra år sen.

  977. Säkerhetständstickor.
    Det var fantastiska grejer.

  978. Det var den tidens Microsoft.

  979. Jönköping dog ju inte ut
    efter att den industrin lade ner.

  980. Jag tror att det finns historiska
    exempel på industrier som har dött-

  981. -även ganska plötsligt, men där man
    har fått nya användningsområden-

  982. -för existerande anläggningar.

  983. Vi har inte alltid... Om en industri dog
    behövde man inte bränna allting.

  984. Så jag tror att det här...

  985. ...fördärvandet, att man frångår det
    ursprungliga användningsområdet...

  986. ...och inte längre ser det
    som det enda användningsområdet...

  987. ...det har skett många gånger om.

  988. Om man talar med äldre entreprenörer-

  989. -så har de erfarenheter av att tänka så
    flera gånger under sin karriär.

  990. Men om ni har bra exempel på hur
    man tänker om och gör om nånting-

  991. -och skapar nya nätverk och ser det
    på nya sätt vore det väldigt intressant.

  992. Det är ju medvetna handlingar.

  993. Det är inget som bara utvecklas.
    Det är medvetna förändringar.

  994. Det nya nordiska köket
    skapades ju inte ur intet.

  995. Det är så vi har arbetat
    i hundratals år-

  996. -eftersom det är ont om resurser
    här uppe i Norden. Det är ganska tufft.

  997. Det är naturligt,
    åtminstone för oss som kommer från-

  998. -en inte särskilt rik bakgrund-

  999. -och från kulturellt tätt sammanhållna
    sammanlänkade samhällen, kanske.

  1000. Det kan också vara därför
    olika delar av landet...

  1001. Det finns vissa områden med fler
    entreprenörer än andra områden.

  1002. Det är nåt i hur man tänker på det
    som kan ha med saken att göra.

  1003. Tack.

  1004. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Retro - 2000-talets entreprenörskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Saara Taalas är professor vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hon berättar om entreprenörskap i dess systematiska form, i samband med vardagen. Hon talar också om återanvändande och retro inom innovation. Inspelat den 13 april 2015 i Unionens konferenslokal i Stockholm. Arrangör: ESBRI.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap
Ämnesord:
Entreprenörskap, Företagsekonomi, Företagsformer, Företagsledning, Företagsorganisation
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.