Titta

UR Samtiden - Finsk språkvård

UR Samtiden - Finsk språkvård

Om UR Samtiden - Finsk språkvård

Föreläsningar från det finska språkvårdsseminariet som är en årlig träffpunkt för språkvetare, forskare, journalister och informatörer. Årets tema är språkpolitik, nyord och finsk språkvård. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Till första programmet

UR Samtiden - Finsk språkvård : Svensk språklagstiftningDela
  1. Nästa talare är vår huvudtalare.

  2. Kaisa Syrjänen Schaal är framstående
    kraft i det sverigefinska språkområdet.

  3. Hon är chef för Enheten
    för flerspråkighet i Svenska kyrkan.

  4. Hon har ansvarat för ett betänkande
    om stärkt skydd för minoritetsspråk.

  5. Jag kan inte låta bli att nämna
    att Syrjänen Schaal var den första-

  6. -att motta
    Minoritetsspråkpriset år 2012.

  7. -Varsågod, Kaisa.
    -Jag ska försöka att stå still.

  8. Tack för att ni bjöd in mig
    att tala här i dag.

  9. Det jag tänkte säga i dag grundar sig
    på sätt och vis på mina erfarenheter-

  10. -från åren då jag
    följde minoritetsspråkens situation.

  11. Det är en av utgångspunkterna
    för mitt tal.

  12. En annan är-

  13. -att jag nu
    leder en enhet i Svenska kyrkan-

  14. -som bland annat främjar det finska
    språkets ställning i Svenska kyrkan.

  15. Vi har även ansvar för andra språk,
    som samiska, meänkieli, teckenspråk-

  16. -och nyligen har vi även
    börjat arbeta med romani chib.

  17. Det är de språken och grupperna
    vi stöder inom Svenska kyrkan.

  18. Jag har i flera år suttit i styrelsen
    för Sverigefinländarnas delegation.

  19. Så jag kommer att ge exempel
    även från delegationens arbete.

  20. Evenemanget
    har en ganska generell rubrik.

  21. Jag har tagit med sådant innehåll
    som jag tror kan vara intressant.

  22. Många av er är från kommuner.

  23. Jag ser att det är riktigt många
    från förvaltningskommunerna.

  24. Det här kan ses som en återblick-

  25. -för ni har kanske inte alla
    varit med sedan år 2000.

  26. Många kommuner anslöt sig i och med
    förvaltningsområdesreformen.

  27. Det är ändå bra att fundera över-

  28. -vad som har hänt i frågorna
    på längre sikt.

  29. Jag tänkte prata om de saker
    som står på bilden.

  30. Vad betyder det att vi har
    varit en nationell minoritet i 15 år?

  31. Hur ser lagstiftningen ut? Vad innebär
    det att förvaltningsområdet har vuxit?

  32. Hur ser olika aspekter av framtiden ut?

  33. För i dag är språkrevitaliseringen
    och språkskyddet-

  34. -ännu inte helt genomdrivet.

  35. Det finns mycket kvar att uträtta.

  36. Vilka utmaningar och möjligheter
    ser vi? Och lite om vad som pågår nu.

  37. Jag hörde
    att Jarmo Lainio inte kunde komma.

  38. Jag skulle vilja kommentera
    kritiken från Europarådet-

  39. -eftersom Jarmo skulle ha
    talat om det på eftermiddagen.

  40. Vi gör så att vi tar frågorna efteråt-

  41. -såvida jag inte är väldigt otydlig.

  42. Och då får ni gärna ställa frågor.

  43. Att sverigefinnar och finskan-

  44. -för 15 år sen klassades
    som minoritet och minoritetsspråk-

  45. -satt hårt inne.

  46. Det var inte självklart att finskan
    skulle få minoritetsspråksstatus.

  47. I ett mycket sent skede
    såg det ännu ut-

  48. -som om sverigefinnar
    inte skulle få minoritetsstatus.

  49. Men intresseorganisationer gjorde
    bra ifrån sig. Man kontaktade Finland.

  50. Finland utövade påtryckningar-

  51. -och det gjorde att den svenska
    regeringen inte kunde förbigå finskan.

  52. Ni vet ju att när den första
    lagstiftningen kom för 15 år sen-

  53. -bestod förvaltningsområdet
    av fem nordliga kommuner.

  54. Det var en kompromiss.

  55. Vi sverigefinnar kunde redan då
    ha sagt att det inte räckte.

  56. Men det var en del av kompromissen
    för att finskan alls skulle räknas med.

  57. Man kan säga
    att vi under arbetets gång-

  58. -har gått från att vara invandrare
    till att bli en nationell minoritet.

  59. För tio år sen när man utredde frågan-

  60. -såg vi ofta i Paavo Vallius utredning-

  61. -att man talade om behov,
    inte om rättigheter.

  62. Numera talar vi om rättigheter. Rätt
    till språk och rätt till identitet.

  63. För tio år sen talade man om
    behov av äldrevård med mera.

  64. Vårt sätt att tänka kring dessa frågor
    har förändrats.

  65. Men än i dag bekymrar det mig att när
    vi minoriteter talar om dessa frågor-

  66. -använder vi ord som rör invandrare.

  67. Det är inte alltid till fördel.

  68. Visst är den första generationen
    invandrare, och den frågan existerar-

  69. -men vi bör ta till oss vår
    minoritetsstatus på ett tydligare sätt.

  70. Visst kan vi tala om Finland men
    kanske inte alltid om "vårt hemland"-

  71. -för då får svenskar som inte förstår
    minoritetsstatusen fel uppfattning.

  72. Vårt sätt att bete oss som minoritet-

  73. -och hur vi tar till oss det,
    hur vi talar om det-

  74. -spelar rätt stor roll.

  75. Vi vet att minoritetsrättigheterna
    inte fungerar fullt ut i Sverige.

  76. Därför är samtalet viktigt.

  77. En annan sak är att trots
    att vi haft minoritetsstatus i 15 år-

  78. -och den nya, förstärkta lagen
    funnits i fem år-

  79. -är rättigheterna ännu inte uppfyllda.

  80. Vi vet att det
    finns stora brister på skolsidan.

  81. Det är lång väg kvar till att uppfylla
    det som är utlovat i konventionerna.

  82. Det är bra att vi kommit så långt,
    men vi är inte framme än.

  83. Sen kan man säga att...

  84. Rättigheterna grundar sig
    på två minoritetskonventioner.

  85. Det är mycket bra för oss-

  86. -att Europarådet följer situationen
    vart tredje och vart femte år-

  87. -beroende på konvention.

  88. Det vill säga, vid varje granskning-

  89. -tvingas Sveriges regering förklara
    varför vissa saker inte fungerar.

  90. Det är mycket bra för oss
    att granskningarna sker.

  91. För då måste vi
    inte stå ensamma när vi slår larm.

  92. I stället kan vi få stöd av Europarådet
    för vår sak.

  93. Följer man situationen
    har det varit så-

  94. -att Europarådets granskning har lett
    till att förvaltningsområdet vidgades-

  95. -och att det åtminstone har
    hänt något på skolsidan, med mera.

  96. Det är jättebra. Vi kan använda
    granskningarna som verktyg-

  97. -för att komma ännu längre. Jag ska
    ta upp några exempel om en stund.

  98. Ni minns säkert att den 1 april 2000-

  99. -trädde
    den första minoritetslagen i kraft.

  100. Det blev två lagar.
    En om språken finska och meänkieli-

  101. -och rättigheten att använda dem
    i fem nordliga kommuner-

  102. -och motsvarande lag för samiska.

  103. När lagarna kom informerade
    medierna inte särskilt mycket om dem.

  104. Riksdagen var överens om att lagarna
    behövdes, men ingen talade om dem.

  105. Få kände till dem.

  106. När de trädde i kraft den 1 april och
    länsstyrelsen annonserade i tidningen-

  107. -trodde man att det var ett aprilskämt.

  108. Så illa förankrad var händelsen.

  109. "Tala samiska med kommunen?
    Det måste vara ett aprilskämt."

  110. Utgångsläget var ganska dåligt.

  111. Få var medvetna om lagarna.

  112. De sju kommuner som tillhörde de
    olika språkens förvaltningsområden-

  113. -fick inget stöd.

  114. I varje kommun
    snickrade man ihop egna metoder-

  115. -och det gick inte så bra överallt.

  116. I Gällivare fanns det efter många år
    massor av oanvända pengar kvar.

  117. Starten gick alltså dåligt.

  118. Efter bara ett par år
    kom Europarådet med sin första kritik-

  119. -där de undrade hur det kom sig
    att Sverige lovat skydda finskan-

  120. -men bara i fem kommuner i norr där
    fem procent av sverigefinnarna bor.

  121. Är man noggrann och läser statistiken
    var det bara tre och en halv procent.

  122. Europarådet menade att det inte gav
    det skydd man skulle ge.

  123. Det var startskottet.
    Kritiken ledde till-

  124. -att man satte i gång en utredning
    om förvaltningsområdets utvidgning.

  125. Påtryckningar från Europarådet
    tvingade regeringen till handling.

  126. För oss var det bra.

  127. 2009 kom språklagen.

  128. Det var första gången
    som man ordentligt försökte definiera-

  129. -vad det innebar för hela landet att
    finskan hade minoritetsspråksstatus.

  130. Kom ihåg att de första två lagarna
    endast gällde i norr.

  131. Om man hävdade minoritetsrättigheter
    i andra kommuner fick man blankt nej.

  132. De gällde kommunerna i norr.
    Andra kommuner behövde inget göra.

  133. Kommunernas jurister lusläser lagar.

  134. Är kommunen inte tvungen
    gör den inget.

  135. Den geografiska begränsningen
    var ett problem.

  136. Sen kom språklagen.
    Det som var intressant i den var-

  137. -att för första gången fick
    alla fem minoritetsspråk beskydd.

  138. Det som var bra
    för sverigefinnarna var-

  139. -att det tidigare
    i språkpolitiska målsättningar stod-

  140. -att minoritetsspråksanvändare har rätt
    att använda och utveckla sitt språk.

  141. Men i språklagen fick man med
    ordet "lära". Det är jätteviktigt.

  142. För om man
    läser Europarådets ramavtal-

  143. -står där att en nationell minoritet
    har rätt att lära sig sitt språk.

  144. Det var inte reglerat i svensk lag,
    men nu står det i språklagen.

  145. Språklagen är fortfarande svår
    att tillämpa men det står ändå i lagen.

  146. 2010 kom
    den förnyade minoritetslagen.

  147. Det nya var
    att grundskyddet gällde hela landet-

  148. -och att förvaltningsområdet vidgades.

  149. Området vidgades geografiskt
    och paragraferna förstärktes.

  150. 2010 infördes även
    ett nytt stödsystem.

  151. Länsstyrelserna fick även till uppgift
    att stötta kommunerna.

  152. Det finns väldigt många
    förvaltningskommuner.

  153. Det är vansinnigt om varje kommun
    börjar översätta en massa saker-

  154. -om vissa saker
    kan göras gemensamt, och så vidare.

  155. Det kan vara bra
    att kommunen får stöd.

  156. Nu, fem år senare,
    kan man konstatera-

  157. -att länsstyrelserna inte har blivit
    den drivkraft man ville.

  158. Det har inte heller fungerat som tänkt.

  159. Det räcker inte med att länsstyrelsen
    följer upp. De måste granska.

  160. Det var nästa steg.
    Allt har fortskridit ett steg i taget.

  161. Skollagen ändrades när
    de nationella minoriteterna kom till.

  162. Lagen ändrades så att rätten
    till att få modersmålsundervisning-

  163. -inte krävde lika många elever som
    undervisningen för ett invandrarspråk.

  164. Det var bra. Men först den 1 juli i år-

  165. -försvinner den paragrafen i skollagen
    där det står-

  166. -att man ska ha tillräcklig förkunskap
    för att få modersmålsundervisning.

  167. Det har i alla dessa 15 år
    varit i strid mot konventionerna.

  168. Ett sådant krav kan man enligt
    Europarådets konventioner inte ställa.

  169. Redan i Vallius utredning konstaterade
    man att paragrafen är olaglig.

  170. Det har dröjt länge
    innan ärendet gått framåt.

  171. På skolsidan finns det mycket
    som ännu inte följer konventionerna.

  172. Steg för steg har man tagit sig framåt.

  173. Hur har det då fungerat?

  174. Om ni läser den senaste rapporten
    från länsstyrelsen-

  175. -konstateras det där-

  176. -att avsaknaden av medvetenhet
    om minoritetsfrågorna är stor.

  177. Beslutsfattarna begriper inte, många
    kommuntjänstemän förstår ännu inte...

  178. De förstår inte skälen.

  179. Många minoritetssamordnare
    har ett enormt arbete i-

  180. -att få beslutsfattare och tjänstemän
    att begripa vad som ska göras.

  181. Ni kan tänka er hur svårt det är
    utanför förvaltningsområdet.

  182. Den låga medvetenheten
    är en stor utmaning.

  183. Man förstår inte varför det här är
    viktigt. Man börjar prata om behov.

  184. Visst finns det behov, men vi har även
    rättigheter. Tala om rättigheter.

  185. Visst finns det behov, men rättigheter
    motiverar till handling.

  186. I januari
    kom nästa kritik från Europarådet.

  187. Som sagt rörde kritiken i början-

  188. -att skyddet
    var geografiskt för begränsat-

  189. -det fanns inte strukturer som skulle
    säkra rättigheterna, så som de borde.

  190. Sådana saker har Sveriges regering
    skött relativt bra.

  191. Förvaltningsområdet har vidgats,
    länsstyrelser har fått uppdrag.

  192. De delarna av Europarådets kritik
    har försvunnit.

  193. Men vissa delar finns ständigt kvar.

  194. Om ni läser den kritik
    som kom i januari-

  195. -ser ni rekommendationerna
    översatta till svenska.

  196. Vanligen är rapporterna på engelska.

  197. Studerar man rapporterna ser man-

  198. -att de enda rekommendationerna
    som återstår rör skolan.

  199. Det är åttonde gången som Sverige
    får bakläxa om samma frågor.

  200. Jag läser... Jag vet inte om ni sett-

  201. -att i onsdags behandlade riksdagen
    en mängd minoritetsmotioner.

  202. Gå till riksdagens hemsida-

  203. -och till
    "Konstitutionsutskottets betänkanden"-

  204. -så hittar ni en uppteckning,
    ett betänkande-

  205. -där man går igenom
    alla behandlade motioner.

  206. Där kommenteras
    kritiken från Europarådet.

  207. Där får man
    en uppdaterad översikt om-

  208. -riksdagens syn på frågorna.

  209. Om vi ser på Europarådets
    kvarstående kritik som berör skolan-

  210. -säger Europarådet
    att Sverige bör ha en plan.

  211. Alltså en väl genomtänkt
    och väl planerad idé-

  212. -om hur minoritetsspråken
    ska värnas i skolan. Det finns inte.

  213. Det ska grundas på talarnas behov.

  214. Sverige har ingen plan för hur
    minoritetsspråken ska värnas i skolan.

  215. Man erbjuder
    modersmålsundervisning-

  216. -vilket vi vet
    inte fungerar på alla håll.

  217. 44 procent av de sverigefinska barn
    som är berättigade-

  218. -får modersmålsundervisning.

  219. Enligt Skolverkets statistik.

  220. Sen står det att Sverige ska
    värna modersmålsundervisningen så-

  221. -att modersmålsundervisningen följer
    kraven i Europarådets konventioner.

  222. Det betyder
    att det som erbjuds i dag inte räcker-

  223. -för att uppfylla
    kraven i konventionerna.

  224. Sen står det att den tvåspråkiga
    undervisningen bör utökas.

  225. Man bör utveckla en ordnad lärar-
    utbildning med ordnad finansiering.

  226. För ett par år sen
    fick vi en lärarutbildning-

  227. -men dåvarande regering gav bara
    en fjärdedel av den finansiering-

  228. -som Högskoleverket sa var minimum
    för att skapa kvalitet.

  229. Vi ska se hur väl det fungerar.

  230. Det behövs också läromaterial.

  231. De fem rekommendationerna
    har länge funnits-

  232. -och fortfarande säger man
    att trots att det skett vissa reformer-

  233. -och trots att grundkravet för
    modersmålsundervisningen försvinner-

  234. -uppfyller det som Sverige erbjuder
    ändå inte konventionerna.

  235. Vi bör använda oss av kritiken
    på ett annat sätt.

  236. Ni vet även att det
    kom en rapport från länsstyrelsen.

  237. Den 15 mars, tror jag att det var.

  238. Länsstyrelsen konstaterar att arbetet
    ute på fältet framskrider långsamt.

  239. Det finska förvaltningsområdets
    kommuner har ökat stort i antal.

  240. Det är en fantastisk utveckling.

  241. När vi på departementet
    utarbetade paragrafen-

  242. -och ministern frågade hur många nya
    det skulle bli... "Fem, sex, kanske."

  243. Inte ens vi trodde
    att det kunde bli så många.

  244. Var det 29 stycken eller fler?
    Hälften har anslutit sig frivilligt.

  245. Det är en fantastisk utveckling,
    och den beror på-

  246. -att folk aktivt har drivit frågorna
    på ett strategiskt sätt.

  247. Det är ett väldigt bra resultat.

  248. Vi vet att i förvaltningskommunerna
    går det rätt bra. Samråden går bra.

  249. I landstingen fungerar samråd
    och annat ännu inte.

  250. I landstingen
    handlar det ju om samråden.

  251. Men problemet är att det inte har hänt
    mycket utanför förvaltningsområdet.

  252. Länsstyrelsen har utbildat kommuner
    utanför förvaltningsområdet-

  253. -men det har ändå inte
    skett tillräckligt.

  254. Grundskyddet som står i början av
    minoritetslagen fungerar inte helt.

  255. Inte ens samråden
    fungerar i alla kommuner.

  256. Länsstyrelsen har dragit slutsatsen-

  257. -att kommunerna behöver mer stöd.

  258. Det räcker inte med uppföljning,
    utan det behövs även tillsyn.

  259. Ni vet att vid tillsyn kan man ta till
    sanktioner om saker inte åtgärdas.

  260. Till exempel i socialtjänstlagen
    finns det sanktioner.

  261. Kommunerna följer socialtjänstlagen i
    högre grad än minoritetslagen-

  262. -på grund av sanktionerna.

  263. Det som andra myndigheter har gjort
    räcker inte heller till.

  264. Vi från minoritetshåll anser-

  265. -att myndigheterna bör ges tydligare
    direktiv om vad som ska göras.

  266. När de får tydliga direktiv,
    tydliga uppdrag, så genomförs de-

  267. -men får man dem inte,
    sker inte mycket. De är alltså viktiga.

  268. När det gäller
    att skapa långsiktiga strukturer-

  269. -särskilt med tanke på
    språkkunnig personal-

  270. -gör man inte tillräckligt
    för att de ska finnas i framtiden.

  271. Nu när vi vet att behovet
    av finskspråkig äldrevård om några år-

  272. -kommer att öka och många
    i arbetslivet går i pension...

  273. Hur ska vi försäkra oss om
    att det om fem, tio år finns personal?

  274. Det bör åtgärdas nu.

  275. Vi vet att det kan bli svårt
    för en enskild kommun.

  276. Kanske bör kommuner
    gå samman om en plan-

  277. -om hur man kan uppmana folk...

  278. ...för att få fram
    och utbilda sådan personal.

  279. Kommunförbundet har varit mycket
    passivt. I Finland har man varit aktiv-

  280. -när det gäller service
    som ges på svenska.

  281. I Sverige har Kommunförbundet
    varit mycket passivt.

  282. Socialtjänstlagen säger-

  283. -att kommuner med behov
    av äldrevård på minoritetsspråk-

  284. -har skyldighet att se till
    att det finns personal till det.

  285. Vi ser inte att lagändringen
    haft någon större betydelse.

  286. Här har det inte skett så mycket.

  287. Vi har talat en del om skolfrågorna.

  288. När minoriteter har skrivit
    skuggrapporter, senast var det...

  289. ...för ett år sen i december...

  290. Något vi lyfte fram då var att om man
    bara får modersmålsundervisning-

  291. -uppnår man inte en sådan nivå-

  292. -att man blir bra på
    att läsa och skriva.

  293. 40 minuter i veckan räcker inte.

  294. Utgångsläget är alltså att man
    med modersmålsundervisningen-

  295. -inte kan bevara språket
    på längre sikt.

  296. Rättigheten innebär att du har rätt
    att lära dig modersmålet så mycket-

  297. -att du kan överföra det
    till nästa generation.

  298. Den modersmålsundervisningen man
    får i dag räcker inte.

  299. Skolsituationen
    är alltså på många sätt allvarlig.

  300. Många kommuner har inte satsat
    på modersmålsundervisningen.

  301. De extra pengar kommunerna fick
    vid senaste ändringen av skollagen-

  302. -har försvunnit någonstans
    i kommunbudgeten.

  303. I mycket få kommuner har de använts
    till att öka antalet finsklektioner-

  304. -eller till andra satsningar.

  305. Vi vet att tvåspråkig undervisning bara
    finns i ett fåtal sverigefinska skolor-

  306. -och ni vet att i höstas
    gick en sådan skola i konkurs.

  307. Situationen för den tvåspråkiga
    undervisningen har bara förvärrats.

  308. Det börjar bli brist på lärare i
    finska, liksom i andra minoritetsspråk.

  309. Regeringen har begärt snar utbildning
    av lärare i samiska och meänkieli.

  310. Motsvarande
    har inte begärts för finska.

  311. Revitalisering. Vi vet att intresset
    för det har vuxit. Det syns tydligt.

  312. Det har kommit
    alla möjliga språkprojekt.

  313. Många föräldrar är aktiva
    och försöker hitta egna sätt-

  314. -att utföra revitalisering på.

  315. I Uppsala har vi Suomi-koulu
    som har massor av barn.

  316. Där finns några ivriga mammor
    och pappor som driver det på fritiden.

  317. Sådana exempel finns
    runt om i landet. Det är jättebra.

  318. Vårt problem är att vi inte vet om
    revitaliseringen åstadkommer något-

  319. -eller om det bara är
    trevliga språkprojekt.

  320. Vi har ingen som kan ge råd i frågan.

  321. Samerna
    fick ett språkcentrum för fem år sen.

  322. Även ett finskt språkcentrum behövs
    för systematisk revitalisering-

  323. -och för att utveckla metoder
    som fungerar för finskan-

  324. -och som på bred front
    lyckas föra frågorna framåt.

  325. Samiskt språkcentrum
    får 6 miljoner kronor per år-

  326. -och har gjort ett jättebra arbete.

  327. De har utvecklat olika, nya metoder,
    och många samer känner nu hopp.

  328. För tio år sen då vi utredde frågan-

  329. -grät sydsamerna när vi frågade dem
    vad som skulle göras.

  330. De grät för att de saknade hopp om
    att sydsamiskan skulle överleva.

  331. Numera är det annorlunda.
    Man kan uträtta mycket på kort tid-

  332. -men då behövs det någon
    som driver det.

  333. Minoriteterna sverigefinnar
    och tornedalingar har tagit upp frågan-

  334. -om att vi behöver ett språkcentrum.

  335. Här har vi även ett eget ansvar.

  336. Om vi tänker på vilken verksamhet
    församlingar och föreningar anordnar-

  337. -har vi uppmärksammat barn
    och ungdomar tillräcklig?

  338. Det anser inte jag.
    Det är en av våra största utmaningar.

  339. På vilket sätt ska vi utveckla arbetet-

  340. -för att det ska kännas bra
    och utgå från barnens förutsättningar.

  341. Det kan inte var samma som tidigare.
    Det måste vara något nytt.

  342. Vem ska vi fråga till råds om
    vad som fungerar?

  343. Det gäller vårt eget ansvar och
    handling, och mycket bra görs redan-

  344. -men vi har en enorm utmaning i
    att göra en fungerande revitalisering-

  345. -ännu bättre.

  346. En möjlighet
    som har utvecklats rätt mycket-

  347. -är det medvetna samarbetet
    mellan minoriteterna.

  348. Man har flera gånger gjort gemensam
    sak vid möten med kommunhöjdarna.

  349. Två gånger har vi tillsammans
    skrivit rapporter till Europarådet.

  350. Förra sommaren skrev vi till FN,
    för att vi fick chansen.

  351. Varje gång vi får tjata om frågorna-

  352. -tvingas Sverige förklara
    varför man inte har löst skolfrågorna.

  353. Man måste alltså
    dra nytta av dessa möjligheter.

  354. Det är strategiskt att göra det
    tillsammans med andra minoriteter.

  355. Vi bör hitta de nya arenorna.

  356. Det här kan vara en sådan arena.

  357. En arena som vi skapade i höstas-

  358. -kom till när Sverigefinländarnas
    delegation - en paraplyorganisation-

  359. -beställde en rapport-

  360. -om vad som har hänt under den
    gånga valperioden 2010-2014.

  361. "Vart är vi på väg?
    Vilka saker fungerar?"

  362. Lennart Rohdin, som arbetat
    på länsstyrelsen, skrev rapporten.

  363. Den publicerades strategiskt nog
    några dagar före vår valdebatt.

  364. Ett sätt är att fråga de politiker
    som lovade en massa fyra år tidigare-

  365. -om de har gjort det som de lovat.
    Hur går det?

  366. Påminn varje gång
    om det som ska göras.

  367. Valdebatten är ett annat sätt.

  368. Den blev bra, för den bandades för tv.

  369. Om jag jämför
    med valdebatten fyra år tidigare-

  370. -där det fanns kommunalpolitiker
    och riksdagsledamöter-

  371. -så var alla den här gången
    riksdagsledamöter.

  372. Flera satt i konstitutionsutskottet
    som har ansvar för minoritetsfrågor.

  373. Sju partier var på plats. Sverige-
    demokraterna ville inte komma.

  374. Det här kan vara ett annat sätt
    att lyfta fram frågorna på.

  375. En ny regering medför en ny minister
    som inte arbetat med minoritetsfrågor.

  376. Den nya ministern bör få hjälp.

  377. Vi har försökt hjälpa
    genom att organisationerna förklarar-

  378. -vilka problemområdena är och vad
    som ska göras under mandatperioden.

  379. Vi överlämnade en sådan skrivelse
    till ministern.

  380. Sverigefinnarna
    har särskilt lyft fram fem frågor.

  381. En förstärkning av minoritetslagen.

  382. Att skolsituationen är svår-

  383. -och att barnens rätt till språket
    inte uppfylls i dag.

  384. Att vi behöver ett finskt språkcentrum-

  385. -och att regeringen som kan styra och
    vägleda myndigheter faktiskt gör det.

  386. Ge tydliga direktiv om
    vad som bör ges.

  387. Och att någonting systematiskt måste
    göras för att få personal i framtiden.

  388. Dessutom har det statliga stödet
    till minoritetsorganisationer varierat.

  389. När antalet organisationer ökat,
    har fler fått dela på samma pott.

  390. Det är svårt att inte veta
    hur mycket man får, från år till år.

  391. I februari bad vi även om samråd
    med utbildningsministern.

  392. Vi fick svar efter några veckor på
    vår begäran om skyndsamt samråd.

  393. Svaret var att i november, tio månader
    senare, kan ministern ta emot.

  394. Sex organisationer bad gemensamt
    om samråd med utbildningsministern.

  395. Det var inte nog snabbt.

  396. Svaret kom ju snabbt,
    men vi ville få komma tidigare.

  397. Ännu ett sätt är
    att göra gemensam sak-

  398. -och ställa gemensamma krav.

  399. Den åkte åt fel håll.

  400. Ett annat sätt...
    Vi har skrivit rapporter på olika sätt.

  401. En rapport som vi skrev
    med professor Leena Huss-

  402. -som publicerades för ett år sedan-

  403. -handlade om hur man kan
    stötta barn och ungdomar.

  404. Finns det bra sätt?
    Vad ska man tänka på?

  405. Utgångspunkten är
    att för oss minoriteter-

  406. -utgör FN:s barnkonvention
    en ny möjlighet.

  407. Där står det
    att barn som tillhör minoriteter-

  408. -har rätt till sin identitet
    och sitt språk.

  409. Den konventionen
    har vi inte nyttjat tillräckligt.

  410. Jag menar att många kommuner
    säger sig vilja följa barnkonventionen.

  411. Bra. Kommer ni ihåg artikeln om barn
    till minoriteter och ursprungsfolk?

  412. Det är ett nytt verktyg.

  413. I barnkonventionen lyfts rätten till
    identitet, språk och inflytande fram.

  414. Ni på kommunal nivå
    vet att det är en utmaning-

  415. -eftersom sverigefinnarna
    ofta representeras av vuxna och äldre.

  416. Hur säkrar vi
    att även barnen blir hörda?

  417. För i barnkonventionen står det
    att barn har rätt till inflytande.

  418. Hur ska man genomföra samråden
    för att även få fram de behoven?

  419. Enligt konventionen
    ska barn själva få en talan.

  420. Det räcker inte
    att vuxna för deras talan.

  421. Det ska de, men barnen själva
    ska också höras.

  422. I rapporten talas det mycket om-

  423. -hur vi ska tänka för att vi ska
    nå barn på ett nytt sätt.

  424. Läs gärna rapporten
    om ni inte har gjort det.

  425. På några ställen
    har barn själva fått berätta om detta.

  426. Och om inflytande.

  427. En annan sak
    som har hänt de senaste åren-

  428. -är att sverigefinnarna
    håller på att omforma sin identitet.

  429. För ett år sen fick delegationen efter
    en lång process fram en egen flagga.

  430. Somliga frågade
    vad man ska ha en flagga till.

  431. I många kommuner
    kan man inte hissa Finlands flagga-

  432. -för Finlands officiella flagga hissas
    när man får fint besök från Finland.

  433. Visst kan den flaggan användas-

  434. -men sverigefinnarna
    behöver en egen symbol.

  435. Det är skälet.
    Den är gjord av en ung sverigefinne.

  436. Den har en annan innebörd.

  437. Sverigefinnarnas dag har firats
    i några år och firas på många orter.

  438. Det är ett sätt att lyfta fram oss.

  439. Man kan omforma sin identitet
    på olika sätt.

  440. Det är ett tecken på
    att vi alltmer tillägnar oss-

  441. -betydelsen av vår minoritetsstatus-

  442. -och vilka symboler vi har.

  443. Andra minoriteter, som samerna,
    har en flagga sedan länge.

  444. De har även andra gena symboler.

  445. Ett annat sätt
    man skulle kunna arbeta på-

  446. -är att lyfta fram goda förebilder.

  447. Hur lyfter man då fram dem?

  448. Om man på orten tycker sig
    ha en liten förening eller församling-

  449. -som inte orkar organisera
    en verksamhet för barn...

  450. "Hur i all världen ska vi orka
    med de resurser som står till buds?"

  451. Ett sätt kan vara att ta reda på
    vem man kan samarbeta med.

  452. I Svenska kyrkan
    gjorde vi det under sportlovet.

  453. I två stift och flera församlingar
    fanns det intresse-

  454. -för att hålla ett gemensamt
    tredagarsläger för barn.

  455. Man bussade dit barn från olika orter.

  456. Sen samarbetade man
    med ungdomsförbundet.

  457. De ordnade ett kul program
    och barnen trivdes.

  458. Alla orkade eftersom var och en
    bidrog med sitt.

  459. Det var ett sätt att prova på det. Vi
    kommer under våren att upprepa det.

  460. Man kan genom olika samarbeten
    åstadkomma sånt-

  461. -som man annars inte klarar.

  462. Jag tror att om vi vore öppna för-

  463. -vilka man kan samarbeta med-

  464. -så kanske det inte skulle kännas
    så tungt. Det kan föda nya idéer.

  465. Ett annat sätt att visa förebilder på-

  466. -är att delegationen årligen
    har gett ut ett "minoritetspris".

  467. Årets minoritetskommun.

  468. I år var det Hallstahammar.

  469. Skälet till att de fick priset är att
    de har satsat på barn och ungdomar-

  470. -de har gett modersmålsundervisning
    till dem som velat ha det-

  471. -fast de inte är lagbundna
    till att göra det.

  472. Man har målmedvetet försökt höja
    medvetenheten om tvåspråkighet-

  473. -och funnit sätt att göra det på.
    Kom ihåg att de är en liten kommun.

  474. De får inget stort statligt stöd-

  475. -men de har ett bra arbetssätt
    och bra sätt att samarbeta på-

  476. -och på så sätt har de kommit framåt.

  477. Alltså kan goda förebilder, som man
    lyfter fram, ge inspiration till andra-

  478. -och man kan
    lära sig av vad andra har gjort.

  479. Om ni inte har läst
    dessa skrivelser och rapporter-

  480. -kan ni hitta dem på hemsidan
    för Sverigefinländarnas delegation.

  481. Det är ett sätt.

  482. Ett stort tack.
    Vänta ett ögonblick, Kaisa.

  483. -Ett stort tack för att du kom hit.
    -Tack.

  484. Översättning: Cecilia Holmberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Svensk språklagstiftning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Sverige finns det 59 kommuner som ger service på finska till kommuninvånarna. För 15 år sedan var det bara fem som tillhandahöll den här tjänsten, berättar Kaisa Syrjänen Schaal från Svenska kyrkans enhet för flerspråkighet. Syrjänen Schaal anser att den del av skollagen som omfattar språklagstiftning fortfarande är luddigt skriven. Det här ger kommunerna en chans att tolka lagen olika och smita från ansvaret att informera på finska. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finska språket, Minoritetsspråk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Finsk språkvård

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Svensk språklagstiftning

I Sverige finns det 59 kommuner som ger service på finska till kommuninvånarna. För 15 år sedan var det bara fem som tillhandahöll den här tjänsten, berättar Kaisa Syrjänen Schaal från Svenska kyrkans enhet för flerspråkighet. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Finsk språklagstiftning

Maria Soininen från justitieministeriet i Finland berättar här om språklagstiftningen i Finland, där både finska och svenska har ställning som nationella språk trots att det idag endast finns en enspråkig svensk kommun. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Finska som modersmål

Det råder stor brist på finska modersmålslärare i Sverige. Sari Pesonen, studierektor vid Stockholms universitet, menar att en möjlighet för att få fler behöriga till utbildningen är att eleverna får genomgå ett språktest. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Nya finska ord

Vet ni vad nättroll, smarta byxor eller ananashår betyder? frågar Riitta Eronen publiken. Hon jobbar som forskare vid Institutet för de inhemska språken och har tittat närmare på nya finska ord från 2000-talet. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Nyheter inom språkvården

Språket lever och förändras och vår uppgift är endast att ge rekommendationer, berättar forskaren Riitta Eronen från Institutet för de inhemska språken i Finland. Institutet arbetar med nya låneord, lexikon och språkforskning och omfattar språkråd både inom finska och svenska språket. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Hemsida för språkvård

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i hur man använder språkvårdens finska sökmotor. Tjänsten är ett användbart redskap för till exempel journalister och lärare i finska och ger förslag på stavning, grammatik och låneord på finska. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Kommunens finska hemsida

Flera svenska kommuner har översatt sina hemsidor till finska med hjälp av Google translate eller liknande gratisprogram. Det blir oftast helt fel, menar Miina Salokannas på Tammerfors universitet som här berättar om sin utredning. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Jiddischseminariet 2017

Tobias Rawet - min barndom

När Tobias Rawet var sex år gammal tvingades han sätta sig i en hink nedsänkt i ett dass under flera timmar. Så lyckades hans mamma gömma honom från de tyska utrensningarna av barn i gettot i Lódz. Här berättar Tobias Rawet om hur han överlevde den systematiska förintelsen av Europas judar och om förhållanden i gettot i Lódz och upplevelser i Rawensbrück. Inspelat den 12 augusti 2017. Arrangör: Sveriges jiddischförbund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.