Titta

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Om UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Från donsk tunga till femtio nyanser av modala hjälpverb. På årets upplaga av Grammatikfestivalen har de kunskapshungriga språkvetarna sitt eldorado. Här föreläser några av våra främsta forskare inom språkvetenskap. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015 : Oväntade grammatiska bestämdheterDela
  1. Hej och tack.

  2. Ni hör säkert varifrån jag kommer.

  3. Jag kommer från Finland och talar
    ett finlandssvenskt standardspråk.

  4. Jag ska tala om
    grammatiska konstruktioner-

  5. -och det är alltså språklig variation
    som jag främst har forskat i.

  6. Varför det här ämnet?

  7. Det är relevant att titta på-

  8. -för det förekommer mycket variation
    inom svenska varieteter-

  9. -alltså olika svenskor som talas på
    det svenskspråkiga området-

  10. -som innefattar
    Finland och Sverige och i viss mån-

  11. -Estland och Gammalsvenskby.

  12. Men framför allt
    gäller det Sverige och Finland.

  13. Det finns ganska komplexa
    språkhistoriska utvecklingsmönster.

  14. Utvecklingen är ofta mer komplex-

  15. -än man kanske önskar sig
    som grammatiker.

  16. De beror lite på dialekt- och språk-
    kontakt. Språkkontakt har varit uppe-

  17. -och dialektkontakt
    kan man tala om vid standardisering-

  18. -får då påverkar en viss varietet
    andra varieteter mycket.

  19. Standardspråket påverkar dialekter
    och dialekter påverkar varandra.

  20. Standardiseringen spelar
    en stor roll i sammanhanget-

  21. -vilket
    Henrik Rosenkvist var inne på.

  22. Varför det här ämnet intresserar mig-

  23. -är snarlika former
    med olika funktioner-

  24. -och jag ska tala om konstruktioner-

  25. -med bestämd artikel
    och demonstrativa pronomen-

  26. -som kan se lika ut
    men ha olika funktioner-

  27. -och så finns det former
    som har olika funktioner.

  28. Det kan finnas endast små skillnader
    men ändå har de olika funktioner.

  29. Ibland kan det vara
    i samma varietet också.

  30. Och så finns det likheter, konkurrens
    och överlappning mellan mönstren-

  31. -och det är det som intresserar mig.

  32. Och jag är inte språkhistoriker
    egentligen utan variationsforskare.

  33. För mig är språkhistoria
    att jag tittar i backspegeln.

  34. Jag har modern isländska
    i bakgrunden.

  35. När man ser på varieteter
    och själv befinner sig i periferin-

  36. -blir det spännande
    att fundera på variationen.

  37. Och om man kan isländska undrar man
    vad som har hänt i svenskan tidigare-

  38. -men jag är som sagt interaktions-
    och variationsforskare-

  39. -som tittar i backspegeln. Det är så
    jag kommit in på språkhistoria.

  40. Det avspeglar också hur jag forskar
    i språkhistoriska mönster.

  41. Jag tänkte ge exempel på
    en dialektal konstruktion.

  42. Och jag har en bakgrund
    i grammatikaliseringsteori-

  43. -där man kan tänka sig att man ser
    språkhistoriska mönster i nutiden.

  44. Där finns perspektivet att vi har
    en dialektal konstruktion i dag-

  45. -men det kanske avspeglar
    språkhistoriska tendenser.

  46. Jag säger nåt kort om begreppet
    "konstruktion" och bakgrunden till-

  47. -min inriktning, interaktionell ling-
    vistik och konstruktionsgrammatik.

  48. Jag ligger i den användarbaserade
    änden av konstruktionsgrammatik.

  49. Sen tänker jag visa
    konstruktioner med bestämd artikel-

  50. -och demonstrativa pronomen-

  51. -som visar hur mönster som ser lite
    lika ut hur de används i svenska-

  52. -på olika håll.

  53. Jag vill ge en bred bild, så jag går
    inte in på enskilda konstruktioner-

  54. -utan jag vill visa ett lapptäcke om
    bestämd artikel och liknande fenomen.

  55. Ni får se många exempel,
    och syftet är att visa-

  56. -hur många konstruktioner vi har
    som påminner om varandra.

  57. Jag börjar med en form
    som jag har skrivit en del om.

  58. Det är en form med dubbel bestämdhet-

  59. -i en konstruktion utan attribut.

  60. Den + substantiv i bestämd form.
    Nu rör jag mig i östra Nyland.

  61. Nyland var uppe tidigare. Här är en
    karta över svenska som förstaspråk.

  62. Det är södra Finland,
    Åland och Österbotten.

  63. I södra Finland
    har vi Nyland och Åboland.

  64. Nyland ligger österut,
    och nu är det östra delen av Nyland.

  65. Helsingfors ligger i mitten,
    mellan västra och östra Nyland.

  66. Dialektområdena är lite olika.

  67. Västra Nyland är det enda område
    med accent två i finlandssvenskan.

  68. Det här området ligger alltså
    längst mot språkgränsen.

  69. Där har man ganska mycket
    arkaiska former kvar.

  70. Men inte som i älvdalska. Det finns
    inte kasusböjning och sånt-

  71. -men det finns uttalsformer
    och äldre lexikala former kvar.

  72. Det börjar jag med.
    Och jag har några exempel.

  73. Det är från den här konstruktionen
    som mitt intresse började.

  74. Jag är inte
    förstaspråkstalare av dialekten-

  75. -men det finns talare av den
    i min familj.

  76. Här är det första exemplet,
    "Va må de klåkkan ska vara?"-

  77. -"Vad är klockan, egentligen?"

  78. "De klåkkan" är alltså "den klockan",
    och det är lite oväntat-

  79. -för klockan är en unik referens
    som det bara finns ett av-

  80. -och då brukar man inte ha
    bestämd artikel framför-

  81. -och det är konstigt
    med demonstrativt pronomen-

  82. -eftersom det handlar om tiden.

  83. Konstruktionen används även med namn.

  84. "Nä:r hon nu bo:dd ensaim
    te tant Backström..."

  85. "När hon nu bodde ensam, hon tant
    Backström..." på standardsvenska.

  86. Men egentligen har man ingenting där:
    "...ensam, tant Backström..."

  87. Det sista rör en person, så där
    tänker man sig inte bestämd artikel-

  88. -och inte heller
    demonstrativt pronomen.

  89. I det sista fallet använder man
    konstruktionen med oavgränsad mängd.

  90. En familj ska få besök-

  91. -och de undrar om
    personerna äter kött.

  92. "Dåm etär no:
    fisk etär dåm no: någåt ta:g å..."

  93. "...men int ve:t ja me de tjötte."

  94. Här har man "det köttet",
    som är en lite oväntad situation.

  95. Jag går inte in
    på de kommunikativa mönstren.

  96. Jag har tittat på
    i vilka sammanhang de förekommer-

  97. -och ger bara en översikt av det.

  98. Men vanligtvis...

  99. ...är det en situation då man
    funderar på dagens tidtabell...

  100. ...och då är klockan viktig.

  101. I det andra fallet talar man
    om tant Backström i sammanhanget-

  102. -och i det sista fallet vet man inte
    om besökarna äter kött.

  103. Det är nåt som är i fokus. Det är
    nån sorts problem eller fokusering.

  104. När man tittar på det
    - jag vet inte om ni lyssnade-

  105. -blir alltså fokus i konstruktionen
    på substantiv. "Den" är obetonat.

  106. Det saknas skillnad mellan neutrum
    och utrum. Man säger "de" eller "te"-

  107. -beroende på
    hur rural dialekt man talar.

  108. Det är ingen kontrastiv funktion.
    Om man vanligtvis säger "den boken"-

  109. -då pekar man ut den.

  110. Här finns ingen utpekande funktion,
    och det motsvaras av flera uttryck.

  111. Ibland har man ingenting och ibland
    ett demonstrativt pronomen.

  112. Ibland
    kanske man kan tänka sig "den".

  113. Det är den kommunikativa kontexten
    att konstruktionen-

  114. -fokuserar uppmärksamheten på något
    speciellt eller problematiskt.

  115. Jag ska inte gå in så mycket på det.

  116. När man stöter på en sån konstruktion
    funderar man på den-

  117. -och då blir man nyfiken på om det
    finns liknande i nån annan dialekt-

  118. -eller om det finns språkhistoriska
    tendenser som blivit kvar-

  119. -för den här dialekten
    är annars arkaisk.

  120. Då blir det intressant
    att fundera på det.

  121. Men man ska konstatera-

  122. -att den här formen, den + namn
    eller substantiv bestämd form-

  123. -är en resurs som talarna
    använder i vissa situationer.

  124. Den har alltså inte ersatt bestämd
    form, som är väldigt vanligt.

  125. Men den används frekvent
    med viss funktion.

  126. Det blir uppenbart att funktionen
    inte är summan av delarna.

  127. Det är en kombination av
    form och funktion som vi har där.

  128. Här har jag gett några infallsvinklar
    på konstruktionsgrammatik-

  129. -och den
    som jag själv ligger närmast i dag-

  130. -är Langacker och Croft med
    en kognitiv syn på konstruktioner.

  131. Det är alltså det grammatiska ramverk
    som jag ansluter mig till-

  132. -med
    den interaktionella biten också.

  133. Men jag ska inte säga mer om det utan
    går vidare till det språkhistoriska.

  134. Den här konstruktionen i östra Nyland
    har väckt intresse tidigare.

  135. Vidar Reinhammar som mest utredde
    utbredningen för "he"-

  136. -som neutrumform,
    kom in på en hel del annat.

  137. Han säger det här
    om formen som jag talar om här:

  138. Det är inte enkelt att säga om det är
    ett pronomen eller en artikel.

  139. Han ger exempel
    från nyländska folksagor.

  140. "Så mö:tt an ein bisi.
    Så gav te bisin åt ånån ein tjepp."

  141. "Så mötte han en man.
    Så gav mannen en käpp åt honom."

  142. Det finns alltså
    äldre belägg för det.

  143. Så den har noterats.

  144. Och det är inte lätt att hitta andra
    dialekter som har det så här.

  145. Vad sägs det om det språkhistoriskt?

  146. Karl Larm har gjort en genomgång
    om bestämd artikel i fornsvenska.

  147. Han säger
    att "mannin" med slutartikel-

  148. -och "þæn man"
    med framförställd artikel-

  149. -och kallar "den mannin"
    kontamination, som förekommer.

  150. Han säger att
    en potentiell utveckling...

  151. "Þen mannin" finns ju i princip i
    svenskan som demonstrativt utpekande.

  152. Han säger att en potentiell
    utveckling skulle vara "den mannin"-

  153. -med betoningen på "mannin", och
    att det skulle vara dubbel artikel.

  154. Han säger att det kan spåras
    till fornsvensk poesi.

  155. Problemet är att man i poesi
    kan använda alla tänkbara mönster-

  156. -på gränsen till vad som går
    för att uppnå poetiska effekter-

  157. -men det noteras i alla fall.

  158. Han säger så här om det här:

  159. Här har vi lite om
    vad Henrik talade om:

  160. Man har åsikter om vad som är möjligt
    och mindre önskvärt i ett språk.

  161. Det är helt klart-

  162. -att bestämdhetskonstruktionerna i
    svenskan uppkommer i språkkontakt.

  163. Vi har massiv språkkontakt från
    tyska, och vi har inhemska mönster.

  164. Så de kan potentiellt tillkomma.
    Men det finns också senare belägg.

  165. Olsson -36 visar bland annat...

  166. Där kan man hitta exempel från
    1600-talet. Det första är från Åbo.

  167. "...til hwilcket den Simon
    wäll i förstonne nekade."

  168. Där har vi ett namn.
    Sen har vi två liknande:

  169. "Ther korsfeste the honom,
    och the ogärninges mennena."

  170. Och den sista: "Tuene...brefwe, dhet
    ena om Golnaus inlösen..."

  171. "...och dhet andhera om
    dhee artollerihästarna."

  172. Här har vi lite liknande typer-

  173. -som lite påminner om
    de östnyländska exemplen.

  174. Det som kom fram tidigare
    som är problematiskt-

  175. -och jag har tagit exempel från
    de som själva har tittat i texter-

  176. -är att vad vi har dokumenterat
    av tidens språk är begränsat-

  177. -så jag kan här bara se
    enskilda meningar-

  178. -som kunde vara samma
    som i östnyländskt talspråk.

  179. Här finns
    det metodologiska problemet:

  180. Vad kan vi se om språkhistoria? Vi
    ser fragment som eventuellt har det-

  181. -men jag får inte samma kontext
    som om jag har inspelningar.

  182. Men det är intressant
    att se tendenserna-

  183. -så det är inte helt omöjligt
    att det kan ha funnits i svenskan-

  184. -när det har kommit med i ordböcker.

  185. Jag har hållit många föredrag
    om konstruktionen-

  186. -och det är inte lätt
    att hitta i svenska dialekter.

  187. Jag har inte fått många förslag
    om dialekter som har det i dag.

  188. Men det finns kvar uttryck
    som "Den vintern, den vintern".

  189. Såna emfatiska uttryck
    som är lite samma typ.

  190. Rent formmässigt är det samma
    fast en annan kontext.

  191. Sen finns det - och jag
    har hittat exemplet hos Källskog-

  192. -via Bull,
    Hjulstad Junttila & Pedersen-

  193. -som talar om norska dialekter
    från Överkalix.

  194. Nu vet jag inte hur man uttalar det,
    men "he vär döm fästren mäin".

  195. Här finns i och för sig
    en annan bestämning här också-

  196. -som gör det besvärligt,
    men lite i den stilen.

  197. Det som blev intressant
    när jag höll ett föredrag i Tromsö-

  198. -var att i norska dialekter-

  199. -som uppenbart
    har språkkontakt med kvänska-

  200. -det handlar delvis om dialekter med
    språkbyte från kvänska till norska-

  201. -så där kan man få såna här exempel.
    "Dem glemme heile den finsken".

  202. Eller det som Sollid och Johansen-

  203. -presenterade på workshopen:

  204. "Å det Lapploball
    e veldi litn blass."

  205. Där har man också
    en sån artikel framför ett namn.

  206. Så det finns i Nordnorge
    vissa tendenser och i Överkalix.

  207. Det som är intressant är
    att alla de här exemplen-

  208. -är från dialekter där det finns
    kontakt med kvänska eller finska.

  209. En möjlighet är
    att finskan påverkar östra Nyland.

  210. Man har inga artiklar i finskan utan
    använder demonstrativa pronomen-

  211. -och då kan det påverka svenskan
    så att man använder såna mer.

  212. Trots det ser finskan
    morfologiskt helt annorlunda ut.

  213. Det är en utveckling
    som det finns spår för i svenskan.

  214. Det är en möjlig utveckling.

  215. Om vi ser på
    en liknande konstruktion-

  216. -den + substantiv
    utan bestämd artikel:

  217. "the swena ganga ater ij geen". Det
    är från "Flores och Blanzeflor".

  218. Det är ett främmande mönster,
    inflytande från mellanlågtyska-

  219. -och det förekommer
    framför allt i poetisk litteratur.

  220. Det är helt klart en resurs att
    kunna använda i poesi, en artikel.

  221. Den vidmakthålls under nysvensk tid
    genom högtyska och danska.

  222. Det går jag inte in på-

  223. -men i det svenska området har vi
    två grammatikaliseringsmönster:

  224. Slutartikeln i norr och öst,
    och så framförställd artikel-

  225. -som är starkast på Jylland. Där har
    man endast framförställd artikel.

  226. Så vi har två stora mönster
    som drar åt olika håll.

  227. Konstruktionen utan dubbelartikel
    blir ett stilistiskt drag:

  228. "Kung Ring är mäktig,
    den strid blir hård."

  229. Och då är den arkaiserad
    vid det här laget.

  230. Men om vi går bakåt är det inte
    den här konstruktionen-

  231. -med demonstrativt pronomen som kan
    bli artikel. Det förekommer tidigare:

  232. "Eþrin" och "þän eder" är det inte
    stor skillnad mellan i fornsvenskan-

  233. -trots att "eþrin" är mer frekvent.

  234. Och i den äldsta svenskan är artikel-
    löshet det vanligaste mönstret.

  235. Det är speciellt när man lever
    bredvid ett artikellöst språk.

  236. Det känns konstigt
    att finskan inte har artiklar-

  237. -men vi har haft ett artikellöst
    system för inte så länge sen.

  238. Men det går jag inte in på mer här.

  239. Men det är stor regional variation
    på bestämdhetskonstruktionerna.

  240. Det är skillnader
    mellan tal och skrift-

  241. -och det finns
    olika generalitetsnivå.

  242. Vissa mönster är specifika
    och vissa allmänna.

  243. Och sen har vi de olika
    grammatikaliseringsprocesserna.

  244. Nu ska jag bara visa hur vi faktiskt
    har spår kvar av de gamla mönstren.

  245. Här är från Ekerots verk, där
    det finns ett trevligt exempel-

  246. -med tre olika konstruktioner:

  247. "Mejsel finns i verktygslådan."
    Artikellöst.

  248. "Det finns en mejsel i
    verktygslådan". Obestämd artikel.

  249. "Mejseln finns i verktygslådan."
    Bestämd form. Så vi har situationer-

  250. -då vi har flera gamla mönster
    som fortfarande lever.

  251. De kan ha vissa skillnader
    men de är inte alltid stora.

  252. Sen har vi
    bestämd artikel i utvidgad form.

  253. Det kommer vi inte in på, men det är
    typiskt för periferisvenska.

  254. Den bestämda artikeln används i
    kontexter som är mer obestämda.

  255. Man säger "ha bilen" om man har bil,
    eller "äta gröten".

  256. Och så uttryck som "det är kvällen".
    Det har det skrivits en hel del om.

  257. Östen Dahl har tittat på
    grammatikalisering från olika håll.

  258. Sen har vi en kombination av
    äldre mönster, vilket jag nämnde.

  259. "Gamli mannin",
    det mönster som isländskan har-

  260. -att man saknar framförställd artikel
    vid nominalfraser med attribut.

  261. Plus "þæn gamli man"
    som har delvis lågtysk påverkan-

  262. -som blir då "þæn gamli mannin",
    som är den form vi har i dag.

  263. Formen "þän goþe konung Magnus"
    är vanligare-

  264. -och dubbelbestämdhet ökar
    under yngre fornsvensk tid.

  265. På 1500-talet i bibelspråket
    är det ganska vanligt.

  266. "Tigh slåår på thet ena kindbenet".

  267. På 1600-talet
    är dubbelbestämdhet normalfallet-

  268. -men man har fortfarande spår av
    konstruktioner utan slutartikel.

  269. På 1700-talet anses
    dubbelbestämdhet vara det rätta.

  270. Men det finns spår kvar av det
    i lexikaliserade fraser:

  271. "Den heliga skrift",
    "den tystaste lilla mus".

  272. Så det finns kvar, det här.

  273. Och ett annat fall-

  274. -där vi har kvar
    spår från det förflutna-

  275. -är konstruktionerna
    utan framförställd artikel.

  276. Då kan man se nästan samma adjektiv
    som i fornsvenska.

  277. "Samma malit", "ena syskoniebarnet"
    "nidhersta goluith", "Rödha hauit".

  278. Vi har fortfarande en hel del fall
    utan framförställd artikel.

  279. "Enda chansen", "norra Europa",
    "bästa resultatet", "14-åriga Karin".

  280. Där har vi ett ganska
    gammalt mönster som har blivit kvar.

  281. Och om man tittar på
    vad mönstret har för funktion-

  282. -så uttrycker det allmängiltighet,
    individnamnskaraktär-

  283. -och det är inte särskiljande
    utan snarare beskrivande.

  284. Det är häftigt att det lever kvar.

  285. Det är ett gammalt mönster som inte
    är vanligt i dag men finns levande.

  286. Så vi har spår kvar.

  287. Till slut finns det också
    andra mönster än det här.

  288. Då vill jag återkomma till
    finlandssvenskan.

  289. Man kan ha adjektivinkorporering, att
    adjektiv och substantiv slås ihop.

  290. Och det här är från Österbotten.

  291. "Enda åpp ti (.) ähm gambästa:n
    elo (.) Kåsshålms (.) festning".

  292. "Ända upp till Gamla stan
    eller Korsholms fästning."

  293. Det här förekommer förstås
    på olika ställen.

  294. Sen ett fall där det demonstrativa
    pronomenet blir som en artikel.

  295. Där står fel. Där ska stå "han där",
    i stället för "den där".

  296. "fy tem å sko ti Svärji andi
    sama häljin såm åss".

  297. "De också skulle till Sverige
    samma helg som oss."

  298. "Den där" har fått
    en artikellik funktion.

  299. Det finns alltså
    väldigt mycket variation att hämta.

  300. Det allra sista exemplet är ett där
    vi har haft variation sen början.

  301. Determinativt den: "ge mig boken
    / den boken / den bok som".

  302. Alla de förekommer, och jag vet inte
    hur klara vi är på...

  303. ...vilka skillnader de har.

  304. Men alla finns alltså
    redan i den äldsta svenskan.

  305. Vi har här: "æn mannin som fore han
    scal tiæna" i Kristoffers landslag.

  306. I Magnus Erikssons landslag:
    "oc æn þæn mannin sum..."

  307. Och så två Bibelexempel: "komo til
    måltijdhen som Esther tilreedt hadhe"

  308. "Komo til den måltijdh..." Där finns
    variation som går långt tillbaka-

  309. -där alla formerna lever
    sida vid sida kvar.

  310. Jag ville visa de här mönstren-

  311. -eftersom det finns
    en hel del diakrona mönster-

  312. -i dagens bruk av bestämd artikel
    eller demonstrativa pronomen.

  313. Jag har inte gått in på
    vilket som är vilket.

  314. I många fall är det inte hemskt
    enkelt att säga vilket som är vilket.

  315. För språkbrukarna spelar det
    antagligen ingen roll.

  316. När de har grammatikaliserats nog
    kallar man dem kanske för artikel.

  317. Vissa försvunna mönster lämnar spår-

  318. -och andra ger upphov till mönster
    utan att försvinna.

  319. "Samma malit" på isländska,
    "samma ärende"-

  320. -den konstruktionen
    används fortfarande-

  321. -trots att den i princip försvunnit.
    Vi säger ju "den röda boken".

  322. Sen finns det konkurrerande mönster.

  323. Min poäng med att ta upp historisk
    och regional variation samtidigt-

  324. -är att för de grammatiker
    som tycker om variation-

  325. -blir det spännanande
    med variation över tid och rum.

  326. De kan gå åt båda hållen.

  327. När man tittar på bestämd artikel
    i svenskan-

  328. -blir det betydligt rikare att se på-

  329. -både regional
    och språkhistorisk variation-

  330. Med tanke på
    vad som sades av Henrik Rosenkvist-

  331. -att man väljer ut vad som får
    finnas kvar i standardspråket-

  332. -det gör ju
    att en hel har försvunnit-

  333. -som kunde ha kommit med om det var
    en ostandardiserad varietet.

  334. När man ser på regional och
    språkhistorisk variation ser man-

  335. -vilken potential de grammatiska
    konstruktionerna har i svenska-

  336. -som är mer än i standardspråket.

  337. Därför är det givande
    att kombinera de två.

  338. Jag tror jag slutar där.
    Tack för er uppmärksamhet.

  339. Tack. - Frågor? Kommentarer?

  340. Tror du att det här "te"
    som du hade i Östnyland-

  341. -är påverkat av det finska "se"?

  342. Du pratar om de demonstrativa, och
    att man dessutom har ljudlikheten.

  343. "Se jätkä"... "Te gubben"...

  344. Det är nog inte en tillfällighet-

  345. -att mönstret förekommer i Finland, i
    nordnorska dialekter och i Norrland.

  346. De flesta av exemplen
    från östra Nyland-

  347. -kan man översätta med "se",
    så det finns en koppling.

  348. Det med språkkontakt
    som är fascinerande-

  349. -är att det stöter till
    systemet i språket-

  350. -så att det egna språket tänjs på
    ett sätt som inte annars hade hänt.

  351. Finskan har definitivt
    en påverkan där.

  352. Det typiska i Finland är väl att
    om det finns nåt gammalt i språket-

  353. -och finskan har en parallell
    tar man det i bruk.

  354. Så finskan finns med där-

  355. -men när man ser på det
    språkhistoriskt-

  356. -ser man att språket hade kunnat
    utvecklats så även på svenskt håll.

  357. Så språkkontakt
    stärker kanske vissa tendenser-

  358. -som annars inte blir kvar.

  359. Men det finns en uppenbar likhet.

  360. Men det är inte så lätt att jämföra
    två språk som man kan tänka sig-

  361. -för så många faktorer påverkar.

  362. Väldigt roligt att lyssna på detta.
    Jag håller på med estlandssvenska-

  363. -och där ser vi många av sakerna
    som du har beskrivit här.

  364. Nu kanske jag går utanför
    det som du pratade om-

  365. -men vi ser bestämd form
    efter genitivattribut-

  366. -som "hans hästen" och "min boden".

  367. Har du också sett det
    i ditt material?

  368. Efter genitivattribut
    har man definitivt bestämd form.

  369. Främst i Österbotten
    men även i östra Nyland-

  370. -men efter possessiva pronomen
    är det mindre vanligt.

  371. När man ser på det bredare i svenska
    dialekter är det mindre vanligt.

  372. I estlandssvenska har man det även
    vid possessivt pronomen-

  373. -men genitivattributet kan förekomma
    både i södra Finland och Österbotten.

  374. Annars är den utvidgade artikeln
    snarare Österbotten, men de finns-

  375. -och hänger ihop med de här delvis.

  376. Jag passar på
    att ställa en fråga till.

  377. Nu är jag också ute och snurrar-

  378. -men du nämnde "den här killen"
    med den här typen av demonstrativer.

  379. Och...

  380. ...i ungdomsspråk säger man
    "han där killen", "hon där tjejen".

  381. Jag tyckte du sa nåt liknande här.
    Är det som funnits länge i så fall-

  382. -att man haft "han/hon" i stället för
    "den" i den typen av demonstrativer?

  383. Det som fanns här med "han där"-

  384. -är dialekter som har tre genus.
    Där betyder "han där" bara "den där."

  385. Det blir "den där", "han där"...

  386. Det blir "he-de",
    "han-de" och "hon-de".

  387. Det är grammatiskt genus, så
    principen är inte riktigt samma sak.

  388. "Han där" och "hon där"
    är snarare södra Finland.

  389. Så "han där"
    var en form av "den där"-

  390. -där man uttrycker maskulint genus.

  391. Så om man hör det i nytt ungdomsspråk
    på västkusten i Sverige-

  392. -så är det en innovation snarare?

  393. Det kan jag tänka mig.
    Och det är en annan typ.

  394. De är säkert kopplade, för
    demonstrativa pronomen lyfter fram.

  395. Det är en ny konstruktion av
    den typen som kommit fram i Norge.

  396. De är inte riktigt som här, där "han
    där" är helt grammatiskt bestämt.

  397. Så det är inte bara en person.

  398. Men delvis kopplat, alltså.

  399. Om vi pratar språkkontakt
    kontra innovation-

  400. -vad säger att inte "han där pojken"
    och "hon där flickan"-

  401. -är språkkontakt?
    Vi har invandrarspråk-

  402. -där man har genus
    i den demonstrativa artikeln.

  403. -till exempel arabiska.

  404. Det kan jag tyvärr inte kommentera-

  405. -men språkkontakt
    verkar generellt vara...

  406. Demonstrativa pronomen är
    ganska känsliga för språkkontakt.

  407. Åtminstone i Finland påverkar finskan
    just det här området.

  408. Så det är möjligt.

  409. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Oväntade grammatiska bestämdheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I dagens språk finns spår av urgamla grammatiska mönster. Här berättar Camilla Wide, professor vid universitet i Åbo, om oväntade bestämdheter i det svenska språket. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Svenska > Grammatik, Svenska > Språkbruk > Språkhistoria och allmän språkvetenskap
Ämnesord:
Grammatik, Språkhistoria, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Grammatik i radikal förändring

Hon har mat ätit. Den här ovanliga ordföljden var alldeles självklar på 1500-talet i Sverige. Vårt språk och grammatik har radikalt förändrats under årens gång. Här talar Erik Magnusson Petzell, forskare vid Institutet för språk och folkminnen, om sina upptäckter. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Det luriga med lyftningsverb

Har du koll på vad som är lyftning och vad som är kontroll i den snåriga grammatikvärlden? Det har Rickard Ramhöj, doktorand på Göteborgs universitet, som här berättar om sin forskning om utvecklingen av lyftningsverb i den engelska språkhistorien. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Ett språkhistoriskt mysterium

Negationsharmoni i de germanska språken. Det är melodin för Henrik Rosenkvist, språkforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar han om sina många upptäckter i de gamla folkspråken. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Oväntade grammatiska bestämdheter

I dagens språk finns spår av urgamla grammatiska mönster. Här berättar Camilla Wide, professor vid universitet i Åbo, om oväntade bestämdheter i det svenska språket. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Hur skapas grammatik?

Grammatik är klistret som håller ihop orden. Det är den förklarande tesen som Evie Coussé och Peter Andersson berättar om i sin föreläsning. Här talar de om nya och oanade dimensioner inom grammatikens fält. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

50 nyanser av modala hjälpverb

Hur ser utvecklingen ut för verben idag? Marika Lagervall, språkforskare vid Göteborgs universitet, berättar här om grammatikens utveckling. Hon menar att verben befinner sig i en ständigt pågående förändringsprocess och utvecklas med trenderna i språket. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Tala med donsk tunga

Donsk tunga heter det äldsta nordiska språket, som talades av alla runt Nordsjön. Det var ett språk för hela Norden som tog sitt namn från Danmark. Här berättar professor Tore Janson om vårt språkliga ursprung och poängterar att svenska inte blev ett särpräglat eget språk förrän på 1300-talet. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Nyord i finskan

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i de finska nyorden och tar även upp svenska exempel som ståpaddling, EU-migrant och plattfilm. Varje år publiceras listor på nyskapade ord i både Sverige och Finland. Orden formas ofta utifrån fenomen inom politik, ekonomi och samhälle, men även inom mode och livsstil. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.