Titta

UR Samtiden - Mat, piller och pulver

UR Samtiden - Mat, piller och pulver

Om UR Samtiden - Mat, piller och pulver

Konsumentföreningen Stockholm har samlat en rad sakkunniga som diskuterar trender och vetenskap inom mat och hälsa. Seminariet genomförs under rubriken Mat, piller och pulver på menyn. Inspelat den 16 mars 2015 på Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Mat, piller och pulver : Det går lika bra med smörgåstårtaDela
  1. Det var ju ett väldigt roligt tema
    det här. "Mat, piller och pulver".

  2. Jag är född någon gång
    i mitten på 50-talet.

  3. Första gången jag fick höra talas om
    att folk åt pulver-

  4. -var när jag fick reda på att japaner
    köpte malda renhorn från Lappland-

  5. -och använde dem som något slags
    kärleksförhöjande pulver-

  6. -som de då tog.
    Och det skrattade man åt.

  7. "Hur kan de tro att ett pulver
    kan ha sådan effekt?"

  8. "De måste ju vara ganska så korkade
    där borta i Japan", tänkte man. Ja.

  9. Men i alla fall...

  10. Det som är speciellt med mig är
    att jag är långdistanslöpare.

  11. Och detta med att stå i stället...

  12. Ja, jag springer ju väldigt mycket.

  13. Jag tvivlar på att så många av er
    känner någon som har sprungit längre-

  14. -i sin livstid än vad jag har.
    Jag får börja skryta lite.

  15. Men jag började väldigt tidigt.
    Jag ska nu berätta lite-

  16. -utifrån det jag ska prata om
    och varudeklarera mig själv.

  17. Jag började springa
    i Tretorns gymnastikskor-

  18. -med sillbensmönstrad,
    helgjuten rågummisula.

  19. -En del av er kommer ihåg dem.
    -Ja, då.

  20. Helt fantastiska skor.
    Dem sprang jag i tills jag var 14 år.

  21. Det var perfekt. Man var tvungen att
    lära sig springa mjukt och effektivt-

  22. -annars fick man ont.
    Det kunde inte bli bättre.

  23. Sedan sprang jag
    mitt första maratonlopp-

  24. -redan när jag var 16 år gammal.
    Det var 1972, i november.

  25. Det var 4-5 minusgrader.

  26. "Vintermaran" hette tävlingen.
    Den gick nere i Göteborg.

  27. Då springer jag där.
    Då hade jag bytt upp mig en grad-

  28. -från Tretorns
    helgjutna rågummisulor.

  29. Då sprang jag i det bästa som fanns
    på den tiden.

  30. Det var ett par svarta långkalsonger
    av ylle-

  31. -och ett par blå bomullskortbyxor
    utanpå, som något slags vindskydd-

  32. -och en blå poplinjacka
    med muddar och en luva.

  33. Det var grejer det. Jag hade laddat
    upp inför det här maratonloppet-

  34. -med den mest kraftfulla mat
    jag kunde tänka mig:

  35. Den vanliga maten som vi åt hemma,
    som min mor vanligtvis hade lagat.

  36. Jag vet inte om det var någon variant
    av korv eller köttfärs.

  37. Och det fungerade riktigt bra.
    3 timmar 4 minuter och 24 sekunder-

  38. -sprang jag det maratonloppet på.
    Det var oerhört roligt.

  39. Jag ville att det skulle vara
    den bästa maten som fanns-

  40. -därför att jag hade hört
    en vis gammal man säga så här-

  41. -när jag började fundera på
    vad man ska äta för att springa.

  42. Han sa så här: "Du kan aldrig äta dig
    snabb, men du kan äta dig långsam."

  43. Det tyckte jag lät väldigt vist.

  44. "Du kan äta dig långsam." Det gällde
    bara att inte äta sig långsam.

  45. Ändå gick jag på detta ibland,
    att tro att det fanns den här maten-

  46. -som kunde få oss att orka längre.

  47. Och när jag började springa maraton
    i början på 70-talet-

  48. -och kanske ännu i denna dag-

  49. -då var det en sanning som gällde,
    och det är pasta.

  50. Rådet i slutet på 70-talet var:
    "Ät så mycket pasta"-

  51. -"att det kommer ut spagetti
    ur öronen på dig."

  52. "Då laddar du upp på rätt sätt.
    Då orkar du hur långt som helst."

  53. Jag trodde på det.
    Men en gång hade vi ett kalas hemma.

  54. Då var jag 23 år. Det var 1979.
    Det blev över en massa smörgåstårta.

  55. Jag vet inte om det var över-
    dimensionerat eller om inte alla kom.

  56. Då fick jag äta det där.
    Man kan ju inte slänga smörgåstårta.

  57. Då kunde jag inte äta min spagetti
    innan ett 51-kilometerslopp.

  58. Det var till den dags dato
    det längsta jag hade sprungit.

  59. Då sprang jag på smörgåstårta
    och sprang bättre än någonsin-

  60. -och blev aldrig trött.

  61. Då förstod jag detta,
    med råd och smörgåstårtans effekt:

  62. Smörgåstårta kan vara
    den absolut mest kraftfulla mat-

  63. -en uthållighetsidrottare kan intaga.

  64. För den innehöll ju allt
    som var perfekt. Den innehöll bröd-

  65. -och säkert en massa bra fett
    och kanske dåligt fett också.

  66. Den innehåller ju en hel kostcirkel.

  67. Och så var det enormt gott.
    Man behövde inte motivera sig-

  68. -för att trycka i sig någon mat
    man inte tyckte om.

  69. Då har jag börjat fundera på:
    Varför tror vi på sådana här grejer?

  70. Jo, jag kom på det att vi letar efter
    den heliga graal-

  71. -inom idrottsnutritionen.

  72. Den där som skall göra
    att vi springer bättre, hoppar högre-

  73. -blir smidigare, starkare
    och snyggare, som Blossom pratade om.

  74. Och jag tittade på
    en del sådana där grejer.

  75. Framför allt tittade jag på
    gamla Åsa-Nisse-filmer.

  76. Därmed har jag lagt
    den intellektuella ribban-

  77. -så att ni inte tror
    att jag är någon besserwisser.

  78. Det räcker att ni hör på
    dialekten jag har.

  79. Jag är inte intellektuell, tänker ni.

  80. Jag tittade på en Åsa-Nisse-film
    där Åsa-Nisse hade fått ont-

  81. -i hela kroppen,
    så han gick och stapplade.

  82. Då säger Klabbarparn:
    "Du måste åka till Speta-Pelle."

  83. Speta-Pelle var en homeopat
    där borta i Knohult.

  84. Så han åkte till Speta-Pelle
    och fick Speta-Pelles medicin.

  85. Den skröplige Åsa-Nisse drack
    en klunk utav Speta-Pelles medicin-

  86. -och han bara sprätte till,
    och han bara sprang i väg.

  87. En löpartävling pågick,
    och han sprang rakt upp genom fältet.

  88. Och så håller de på med friidrott
    på en idrottsstadion.

  89. Han tar en kula och stöter i väg den
    så att de inte har hittat kulan än.

  90. Han höll på där, och sedan
    tillbaka till bilen - Eulalia II.

  91. Han öppnar tanklocket och häller i
    Speta-Pelles medicin i tanken-

  92. -och kör i väg och kör rakt in
    och vinner en racertävling också.

  93. På något sätt letar vi hela tiden
    efter Speta-Pelles medicin-

  94. -Bamses dunderhonung-

  95. -och till och med
    den här Asterix trolldryck.

  96. Vi letar och letar och så tror vi
    att vi hittar någonting-

  97. -som i alla fall
    kanske ska vara på väg däråt.

  98. Jag var på en löpartävling,
    och innan tävlingen-

  99. -så var det en som med matsked
    mätte upp några små himlans frön.

  100. "Det här ska du äta", sa han.
    "Vad är det?"

  101. "Chiafrön", sa han.

  102. "Har du hört talas om
    boken 'Born to run'?"

  103. "Ja, jag har läst den", sa jag.
    "Jättebra bok."

  104. Den handlar om de här
    tarahumara-indianerna i Mexiko.

  105. En rätt isolerad indianstam.

  106. Där är de fruktansvärt bra på
    att springa.

  107. De springer som något slags
    perpetuum mobile. De bara springer.

  108. De har tagit dit de bästa löparna
    från USA för att tävla mot dem-

  109. -och de har fullt sjå
    att försöka hänga med indianerna.

  110. De springer i sandaler gjorda av
    gamla bildäck och några slags koltar.

  111. De ser inte alls ut som vanliga
    löpare men springer otroligt bra.

  112. Jo, de äter chiafrön
    har de kommit fram till.

  113. De hade undersökt deras mat, för det
    måste ju vara någonting de äter-

  114. -som gör att de är så bra. Eller hur?

  115. Du blir vad du äter.
    Ät snabbt och bli snabb.

  116. Då hade de sett:
    Vad äter tarahumara-indianerna?

  117. Jo, de äter majs.
    Enormt ensidig kost av majs.

  118. Och så dricker de ett hemmagjort öl,
    som amerikanerna hade fullt sjå-

  119. -att försöka motivera sig
    att dricka upp.

  120. Och så äter de
    de där små fröna. Chiafrön.

  121. Det kan inte vara majsen,
    för det äter ju allihop.

  122. Öl dricker vi allihop.
    Det måste vara fröna.

  123. Det kan ju inte vara det att de är
    genetisk lämpade i en isolerad stam-

  124. -och att de har
    en enormt fysisk livsstil hela livet-

  125. -och springer och springer.
    Det får vi inte tro.

  126. Det måste vara fröna.
    Där söker vi förklaringen.

  127. Jag har faktiskt sprungit mot
    de där tarahumara-indianerna.

  128. Det var i mitten på 90-talet
    i Schweiz-

  129. -i ett 75-kilometerslopp i Alperna.

  130. Då hade de tagit dit dem, och
    de hade fått med sig en lokal tolk.

  131. De huserade de här indianerna
    på ett femstjärnigt hotell-

  132. -och de fick äta precis vad de ville
    hur mycket de ville.

  133. De var där i tio dagar innan starten.

  134. Då står man där på startlinjen och
    tänker: "Nu springer de ifrån oss."

  135. Där står fyra feta indianer,
    och de orkar knappt ta sig runt.

  136. De hade gått upp 8 kg var.
    De hade bara ätit och ätit.

  137. De hade fått mat de aldrig hade sett
    förut, och de passade på.

  138. "Det måste jag prova."
    De åt hur mycket som helst.

  139. Jo, man kan äta sig långsam,
    vilket de bevisade där.

  140. Men vi håller ju hela tiden på
    och letar efter det där.

  141. Jag håller ju på med sådana här
    extremt långa löpartävlingar-

  142. -till exempel löpning då man ser hur
    långt man kan springa på ett dygn.

  143. I ett 24-timmarslopp omvandlar man ju
    enormt mycket energi-

  144. -och man måste ju ta in
    mycket energi.

  145. Bara ätandet är väldigt viktigt.
    Det är en enormt viktig faktor.

  146. Magarna är den svaga länken.
    Jag brukar säga-

  147. -att magen är en akilleshäl
    när man ska springa så långt.

  148. Då letar vissa löpare efter
    den här heliga graal.

  149. En löpare hade ett stort bord vid
    varvningen. De sprang ju många varv.

  150. Där hade han stora dunkar
    med en grå sörpa.

  151. Så jag frågade honom:
    "Vad är det där?"

  152. "Det är energidryck."

  153. "Var har du resten av maten, då?"
    "Nej, jag ska bara ha det."

  154. "Du kan väl inte springa i ett
    24-timmarslopp och dricka grå sörpa?"

  155. "Jo. Den är framtagen
    av två professorer."

  156. "Den innehåller
    allt en människa behöver."

  157. "Jag behöver inte äta. Jag bara
    dricker detta med jämna mellanrum."

  158. Hur långt tror ni han kom på det
    innan han kväljdes av grå sörpa?

  159. När han hade sprungit i 12 timmar...

  160. Jag var ju där bara som åskådare.
    Jag är ju emeritus numera.

  161. Professor emeritus
    i långdistanslöpning kanske.

  162. "Rune f.d. Larsson"
    kallar jag mig för som löpare.

  163. För jag var en hyfsad löpare.

  164. Då i alla fall så hade jag
    hårdkokta ägg med kaviar.

  165. Så frågade jag "Du, vill du ha ett
    hårdkokt ägg?" "Ja, tack", sa han.

  166. Sedan sa jag:

  167. "Vem tror du är bäst på
    att designa ett bra livsmedel?"

  168. "Två professorer eller en höna?"

  169. Och hönan vann!

  170. Jag har sett fler sådana här exempel.
    Jag har åkt Vasaloppet en gång.

  171. Det var rätt kul.
    Det var många år sedan nu.

  172. Jag åkte bara på skoj. En väldigt bra
    anledning att åka Vasaloppet.

  173. Kvällen innan
    var jag med ett gäng där-

  174. -och då sitter det en kille där
    och blandar till tapetklister.

  175. "Det är ju tapetklister", sa jag.
    "Ja, det är inte långt ifrån."

  176. "Det här, förstår du,
    det laddar jag upp med."

  177. "Det här är
    en patenterad kolhydratsmolekyl."

  178. "Finns det
    patenterade kolhydratsmolekyler?"

  179. "Jajamän."

  180. "De som gör den har patent på denna
    molekyl. Bara de får göra den."

  181. "Den är mycket bättre än
    alla andra kolhydratsmolekyler."

  182. "Om jag dricker det här
    motsvarar det 7 kg potatis."

  183. "Är det gott?" frågade jag.
    "Apelsinsmak", sa han.

  184. Den fanns i andra varianter också.

  185. Nu tror jag till och med
    att den finns i kaffe latte.

  186. Då kan man fråga sig: Detta fenomen,
    som laddar in 7 kg potatis...

  187. Han åkte på 9 timmar.
    Då kan man behöva det.

  188. Men så tänkte jag så här...

  189. Mora-Nisse.

  190. För 70 år sedan
    åkte Mora-Nisse Vasaloppet-

  191. -och han drack blåbärssoppa, och han
    drack kaffe, och han åt en bulle-

  192. -på kontrollerna.

  193. Han åkte och vann.
    Var det nio gånger han vann?

  194. Då tänker man:

  195. "Vi kan ju inte dricka blåbärssoppa,
    äta bulle och dricka kaffe i dag."

  196. "Utvecklingen måste ha gått framåt
    mer än så på 70 år."

  197. Eller hur?

  198. Så det kanske är det.
    Vi har så svårt att tro på det gamla.

  199. Vi tror hellre på piller och pulver-

  200. -och att det där nya
    ska vara något märkvärdigt.

  201. Och i de här långa loppen finns nu
    något som heter "gel" som man käkar.

  202. Jag ska berätta först vad jag käkar
    när jag har sprungit lopp.

  203. Jag försöker hålla mig till
    vanlig mat. Bröd.

  204. Jag sprang ett 100-kilometerslopp
    i Rodenbach i Tyskland.

  205. Det var 1986.

  206. Vi sprang en 10-kilometersbana,
    kontrollmätt med tysk noggrannhet.

  207. Vid varvningen fick jag ha ett bord,
    och där hade jag smörgåsar.

  208. Och så var det en sådan där stor våg
    inne i omklädningsrummet. 74 kg.

  209. Så jag sprang det här loppet
    och åt 13 smörgåsar på 10 mil.

  210. Jag sprang på 6 timmar och
    51 minuter. Ett personbästa då.

  211. Det motsvarade 41,5 minuter
    på milen i snitt i 10 mil.

  212. Jag blev inte ens trött. Jag nästan
    rapade vid mållinjen. Jättebra.

  213. Jag går in och duschar och ställer
    mig på vågen igen och väger 75 kg.

  214. Jag har gått upp 1 kg på 10 mil-

  215. -och mådde jättebra av det.

  216. Men vet ni vad man äter i dag?
    Du kan ju inte äta smörgås.

  217. Nu äter man gel.

  218. Då har man en liten påse,
    med skruvkork oftast-

  219. -med förtjockat sockervatten.

  220. Förutom förtjockat sockervatten
    innehåller det koffein-

  221. -och ett antal E-nummer.
    E-nummer är viktiga, ska ni veta.

  222. Jag har kollat på de där.

  223. Gå in på dem som säljer
    sådana här energigrejer.

  224. Och nu snackar vi inte Eon och Fortum
    och de där som säljer sådan energi.

  225. Nu snackar vi kemiskt bunden energi,
    som människor ska omvandla.

  226. 45 gram förtjockat sockervatten...
    Det var det dyraste jag hittade.

  227. 45 gram förtjockat sockervatten
    för 33 kronor.

  228. Och så ser man energiinnehåll:
    96 kilokalorier.

  229. Vet ni hur långt en människa orkar
    på 96 kilokalorier?

  230. Ungefär 1,6 km.

  231. Det är ett himla dyrt bränsle.

  232. Det finns billigare. Jag lyckades
    hitta någon som var hälften så dyr.

  233. Vad är det då som gör
    att man tar sådana här saker?

  234. Jo, jag tror att de här grejerna har
    en placeboeffekt som är viktig.

  235. Placeboeffekt, för oss som håller på
    med sådana här grejer och springer...

  236. Ju längre innehållsförteckning
    och ju fler E-nummer-

  237. -desto bättre placeboeffekt.

  238. Och så ska den helst vara framtagen
    av minst två professorer.

  239. Här hade vi ju en radda av grejer-

  240. -men jag roade mig med att kolla på
    sådana här PWO, pre-workout-preparat.

  241. De är de roligaste. Vilka grejer.

  242. Då hittade jag sådana här
    som hette Kill It.

  243. Det är mycket placebo
    i namnet Kill It.

  244. Ett sådant där som man ska ta
    innan man tränar heter Fucked Up.

  245. Det står så här på den:
    "Bör ej tas av personer"-

  246. -"som testas för doping."

  247. Har ni tänkt på vilken enorm placebo
    det ligger i de här orden?

  248. "Bör ej tas av personer
    som testas för doping."

  249. Det har effekt.
    Det fungerar. Jag köper.

  250. Den copywritern
    som kom på den sloganen-

  251. -skulle ju ha någon form utav pris.

  252. "Guldägget" heter väl
    reklammarknadens pris?

  253. Det är enormt. Och allting ska ha
    sådana här häftiga namn.

  254. Vi har energidrycker här.

  255. De heter Red Bull, Burn, Monster
    och allt möjligt.

  256. Och då har de placeboeffekt.

  257. Byt ut namnet Red Bull
    mot Bertils Energisaft.

  258. "Same shit, new package."

  259. Den heter bara Bertils Energisaft.
    Smakar exakt samma.

  260. In på molekylen samma.

  261. Du blir trött bara du skruvar av
    korken på Bertils Energisaft.

  262. Så det är väldigt viktigt
    med det här namnet de har.

  263. Vad är det vi håller på med,
    egentligen?

  264. Och hur vi tränar...
    Vi tänker i flock.

  265. Det är ju inte bara vad vi äter.
    Det är också hur vi tränar.

  266. Det går mode i allting.

  267. De senaste åren i Sverige
    har det uppstått en ny religion-

  268. -i långdistanslöpningen.

  269. Religionen heter "intervallträning".
    Alla måste springa intervall.

  270. Det är viktiga grejer det där.
    Det kallas "kvalitetsträning".

  271. Jag ska berätta en sak. Jag
    har inte sprungit ett intervallpass-

  272. -sedan november 1971-

  273. -mer än i tjänsten, när jag har
    tjänstgjort på någon träningsresa.

  274. Då ska man ut och springa intervall
    med Elsa Olsson-

  275. -och Ann-Britt Nilsson och de där.

  276. De är ungefär i min ålder,
    och de vill komma i gång med löpning.

  277. Men vad gör man med de damerna?

  278. "Okej, nu är det tisdag. Nu är det
    långa intervaller, tjejer."

  279. Man tar ut dem på långa intervaller.
    Då springer de, och så...

  280. De får en skada här
    som kallas "intervallrumpa".

  281. Mycket vanlig bland kvinnor
    som springer för fort-

  282. -utan att vara tillräckligt starka.

  283. Det tar ungefär åtta månader
    att läka ut det där.

  284. Men det är kvalitet!

  285. Jag har ju hållit på och sprungit,
    och folk har frågat mig:

  286. "Hur tränar du?"

  287. Då berättar jag:
    "Jag ger mig bara ut och springer."

  288. Jag springer och springer och gör
    träningen så rolig som möjligt.

  289. Jag tar sådana här långa turer.

  290. Ibland tar jag bussen
    eller ett tåg ut.

  291. Jag bor i Trollhättan,
    därav den här dialekten.

  292. Ja, ja. Roy och Roger har en mack
    ihop. Jag vet det. Jag har hört det.

  293. Jag tog tåget till Kornsjö i Norge
    och sprang på småvägar hem.

  294. Och jag var inne på Konsum
    i Högsäter-

  295. -och köpte apelsinjuice
    och en kanelbulle och käkade.

  296. Och det var inte 5 mil.
    Det var 10 mil. Jätteroligt.

  297. Ibland får jag inte tag på
    något att käka.

  298. Jag kan bli så hungrig och urlakad.
    Jag får matlust.

  299. Jag har varit så urlakad på näring
    att en trafikdödad grävling-

  300. -ser ut som ett alternativ. Men vad
    tror ni jag fantiserar om för mat?

  301. Vad får jag för mathallucinationer
    när jag är tom på näring?

  302. Pulver?

  303. Piller?
    Förtjockat sockervatten med E-nummer?

  304. Nej. Jag får...
    Det är helt andra grejer.

  305. Stuvad spenat med ägghalvor med
    kaviar. Stekt torsk. Sådana grejer.

  306. Jag berättade för en person...

  307. Jag hade fyllt 50 år och började väl
    bli lite "over the hill".

  308. Och så sa han så här...
    Han har ju tränat vetenskapligt.

  309. "Nu är du 50 år. Nu är det för sent.
    Du blir aldrig bättre."

  310. "Nej, jag vet det."

  311. "Du har aldrig kört någon kvalitet."
    "Kvalitet?"

  312. "Ja, du vet. Intervall,
    backe och sådana där grejer."

  313. "Du har bara sprungit och har aldrig
    följt ett träningsprogram."

  314. "Nej", sa jag.

  315. "Och så blev du inte bättre heller."
    "Jag blev ju bättre än dig."

  316. "Det är väl inte konstigt,
    så mycket som du har tränat!"

  317. "Varför tränar jag mycket?
    "Du tycker väl det är roligt."

  318. Passion, mina damer och herrar,
    tror jag var anledningen till-

  319. -varför japaner köpte malda renhorn
    från Lappland på 1970-talet-

  320. -för 45-50 år sedan.

  321. Och jag tror att kanske...

  322. De gör ju inte det längre.

  323. Hur många av er kommer ihåg att de
    köpte malda renhorn? Några stycken.

  324. Men det gör de inte längre.
    Jag har en teori om-

  325. -varför herr och fru Suzuki i Nagoya
    har slutat köpa malda renhorn-

  326. -för att få fart på kärlekslivet.
    Jag tror de har insett-

  327. -att det går lika bra
    med smörgåstårta.

  328. -Tack.
    -Du får ta emot applåderna.

  329. Tack.

  330. Tusen tack, Rune. Jag visste
    att det här skulle bli bra.

  331. Det är så roligt att lyssna på dig.

  332. Du förändrar hela tiden
    dina historier.

  333. Den här gången var det renhorn
    och gelen och allt vad det var.

  334. Så tusen tack. - Och så en stor,
    rungande applåd. Res på er.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det går lika bra med smörgåstårta

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Långdistanslöparen Rune Larsson föreläser om jakten på undergörande kost för att uppnå effekter i träningen. Han har ibland själv gått på myter om kosten, bland annat om pastans undergörande effekter, men han åt själv en gång smörgåstårta och sprang därefter 51 km på rekordtid. För honom är det glädjen i träningen som är det viktiga. Inspelat den 16 mars 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Idrott och hälsa
Ämnesord:
Dietik, Fysisk träning, Idrott, Idrottsträning, Medicin, Nutrition, Näringslära, Sport
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mat, piller och pulver

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Vem bestämmer vad du äter?

Helena Sandberg forskar inom media och kommunikation och föreläser här om vilka aktörer som har inflytande över våra val av mat. De som tidigare hade monopol på kunskap har blivit utmanade av nya experter som tränare, lobbyister, kändisar och bloggare. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Njut av träning - bli expert på dig själv

Samtal mellan träningscoachen Blossom Tainton och moderatorn Louise Ungerth. Blossom Tainton menar att allt vi gör eller inte gör påverkar oss. Hon beskriver hur man kan uppnå de fem s:en – smärtfri, smidig, stark, snabb och snygg. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Livsmedelskontrollen

Jenny Johansson är livsmedelsinspektör på Livsmedelskontrollen som ser till att livsmedelslagstiftningen efterlevs. Hon berättar om verksamheten och hur de arbetar med uppföljning och stickprov av säljares olika produkter. De hittar ibland produkter som kan vara olagliga eller hälsofarliga. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

På professorns tallrik

Professor Maj-Lis Hellénius och Anette Jansson som är nutritionist på Livsmedelsverket föreläser om Livsmedelsverkets nya rekommendationer och kostråd. Vilka livsmedel bör vi öka vårt intag av? Vilka ska bytas ut och vilka bör begränsas? Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Expertjuryn granskar mat, piller och pulver

Panelsamtal om produkter som säljs under förespegling att de kan påverka hälsa och välbefinnande. Medverkande: Stefan Branth, Petra Lundström, Jessica Agert. Moderator: Louise Ungerth. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Proteinhajpen - behov eller påhitt?

Näringsfysiologen Anki Sundin föreläser om vårt behov av protein. Hon berättar att protein är viktigt för uppbyggnad och återhämtning och att det är lätt att uppnå rekommenderade mängder protein via vanliga livsmedel. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Det går lika bra med smörgåstårta

Långdistanslöparen Rune Larsson föreläser om kost och träning. Han berättar att han själv ibland gått på myter om kosten, bland annat om pastans undergörande effekter. Själv åt han en gång smörgåstårta och sprang därefter 51 km på rekordtid. För honom är det glädjen i träningen som är det viktiga. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - The conference 2016

Maskar, hållbarhet och innovation

Efter att ha jobbat som kock på fine dining-restauranger världen runt startade Matt Orlando sin egen restaurang i Köpenhamn med en idé om att det går att kombinera matlagning på högsta nivå med att ta tillvara på rester och avfall. Här berättar Orlando om hur han gått tillväga. Genom att testa och skjuta på gränserna har restaurangen efter tre år blivit hållbarhetscertifierad. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.