Titta

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Om UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Från donsk tunga till femtio nyanser av modala hjälpverb. På årets upplaga av Grammatikfestivalen har de kunskapshungriga språkvetarna sitt eldorado. Här föreläser några av våra främsta forskare inom språkvetenskap. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015 : Hur skapas grammatik?Dela
  1. Vi har en stor fråga och kan så klart
    bara ge några allmänna svar.

  2. Jag och Peter
    sysslar med våra olika språk-

  3. -och frågar oss:
    Hur skapas grammatik?

  4. Jag har tittat på nederländska
    och Peter på svenska.

  5. Det finns två svar
    som vi vill prata lite mer om:

  6. Grammatik skapas
    antingen genom grammatikalisering...

  7. Camilla har nämnt det flera gånger.

  8. Jag ska berätta mer om vad det är-

  9. -och Peter ska ge
    ett svenskt exempel.

  10. Det finns också
    ett annat svar på frågan-

  11. -om man har en annan syn
    på grammatik-

  12. -och sysslar
    med konstruktionsgrammatik.

  13. Jag ska prata om
    vad en konstruktion är-

  14. -och om vad den grammatiksynen-

  15. -får för konsekvenser på den stora
    frågan "Hur skapas grammatik?".

  16. Så jag börjar
    med grammatikalisering...

  17. Då tar jag fram den här boken av
    Paul Hopper och Elizabeth Traugott.

  18. Den är mycket känd, ett referensverk.

  19. De definierar grammatikalisering
    så här.

  20. Så de framhäver två olika koncept.

  21. De gör en skillnad mellan
    lexikala och grammatiska enheter.

  22. Precis som i traditionell grammatik
    och andra grammatiktraditioner.

  23. Lexikala enheter är betydelseord,
    som "bok", "spela" och "vacker".

  24. De tillhör öppna ordklasser.

  25. Det betyder
    att när man får en ny företeelse-

  26. -benämner man den,
    och så blir det ett nytt ord.

  27. Ta till exempel när datorn kom.

  28. Vi kallade den för "dator",
    det blev ett nytt substantiv.

  29. Det finns även adjektiv och verb.

  30. Man kan säga att lexikala enheter
    beskriver saker i en yttre värld.

  31. Grammatiska enheter är formord-

  32. -som "fastän",
    "den", "på" och "dock".

  33. De tillhör slutna ordklasser.
    Man hittar inte på prepositioner.

  34. Man säger inte: "Ska vi
    kalla den riktningen för nåt nytt?

  35. Det tar tid, och det
    är det grammatikalisering gör.

  36. Genom att lexikala enheter
    används för grammatiska funktioner-

  37. -blir långsamt
    nya grammatiska enheter till-

  38. -och börjar
    tillhöra en sluten ordklass.

  39. De refererar till sånt som tid,
    bestämdhet och logiska relationer.

  40. Man kan se dessa grammatiska enheter
    som nåt slags "grammatiskt klister"-

  41. -som håller ihop lexikala enheter.

  42. Och lexikala enheter
    kan också börja användas som klister.

  43. Grammatikalisering är precis det.

  44. Grammatikalisering
    behöver inte sluta-

  45. -när man har gått från
    en lexikal enhet till en grammatisk.

  46. Processen kan fortsätta:

  47. En grammatisk enhet kan bli ett
    klitikon eller en böjningsändelse.

  48. När man använder det väldigt länge
    kan det försvinna helt från språket.

  49. Då kan hela cirkeln börja om igen.

  50. Jag ska ge ett exempel från svenska.

  51. Det gäller även andra språk, som
    nederländska, som jag har forskat på.

  52. Jag har forskat på
    grammatikaliseringen av "ha"-perfekt.

  53. "Ha" är ett vanligt lexikalt verb,
    som betyder "äga":

  54. "Jag har ett fint hus."

  55. Genom grammatikaliseringsprocessen-

  56. -började det användas
    som ett hjälpverb-

  57. -inom en perfektkonstruktion-

  58. -och började uttrycka
    en grammatisk funktion.

  59. Ett exempel: "Jag har talat
    på grammatikfestivalen."

  60. I engelskan har det hjälpverbet
    utvecklats till ett klitikon.

  61. Det har tappat fonologisk form-

  62. -och blivit ett svagt "have" - "'ve".
    "I've seen that face before."

  63. Processen kanske fortsätter. Det kan
    bli ett affix och sen försvinna helt.

  64. Så långt har vi inte kommit än-

  65. -och det behöver
    kanske inte gå så långt.

  66. Här är några fler exempel.

  67. Grammatikalisering
    gäller inte bara hjälpverb.

  68. Alla slutna ordklasser
    kommer till på det sättet.

  69. Det gäller alla världens språk.

  70. Jag ska ge ett andra svar
    på frågan "Hur skapas grammatik?".

  71. Jag och Peter
    har funderat på det en hel del.

  72. Vi är uppvuxna med den här boken.

  73. Sen kom den här 2013.
    Den är också av Elizabeth Traugott.

  74. Hon och Graeme Trousdale skrev den.

  75. De har blivit inspirerade
    av konstruktionsgrammatiken.

  76. De har omvärderat frågan "Hur skapas
    grammatik?" och tittat lite bredare-

  77. -inte bara på hur lexikala enheter
    blir grammatiska enheter.

  78. De utgår från konstruktionen
    som baselementet-

  79. -i språket eller i grammatiken.

  80. En konstruktion
    är nåt som är konventionaliserat.

  81. Det är ett form-betydelsepar, snarare
    än ord och grammatiska regler.

  82. Grammatik är liksom konstruktioner.

  83. Konstruktioner
    har olika språkliga dimensioner.

  84. De är inte bara ord, de kan innehålla
    abstrakta, schematiska mönster.

  85. Jag ska visa det för er med en gång.

  86. Bilden visar hur en konstruktion
    kan förena form och betydelse-

  87. -form och betydelse av olika typer.

  88. Det är en väldigt rik beskrivning
    av grammatik...

  89. ...där allt ryms
    och allt länkas tillsammans.

  90. Här är exempel på konstruktioner.

  91. Jag har nämnt
    att ord är det alla enklaste.

  92. Där kan en form och en betydelse
    länkas på ett enkelt sätt.

  93. Ordet "hammare" har en form.
    Ordet står skrivet här-

  94. -men egentligen pratar vi om en ljud-
    form, som har fonologiska enheter.

  95. Den är länkad till en betydelse,
    en hammare är ett redskap.

  96. Fiska
    är en handling att dra upp fisk.

  97. Jag hittade på det. SAOB:s definition
    var för lång att ha med här.

  98. Det som är intressant
    för hur grammatik kommer till-

  99. -är konstruktioner
    med grammatikaliserade element-

  100. -som används för att uttrycka
    grammatiska funktioner

  101. Här känner ni igen hjälpverbet "ha".

  102. Vi tittar inte bara på hur "ha"
    blir ett grammatiskt element-

  103. -utan på hela konstruktionen.
    Hjälpverbet "ha" används inte ensamt.

  104. Det används alltid
    med ett annat verb i supinumform.

  105. Supinum är en position
    där olika typer av verb kan stå.

  106. Det är en kombination
    av ett hjälpverb och många verb.

  107. Det är en schematisk position.

  108. Det var
    lite om konstruktionsgrammatik.

  109. Vad har det för effekt
    på frågan om hur grammatik skapas?

  110. Om vi inte bara tittar på ord,
    lexikala och grammatiska enheter-

  111. -och i stället tittar
    på konstruktioner, blir svaret:

  112. Grammatik blir till
    genom att konstruktioner blir till.

  113. Vi får en ny konstruktion
    - ett nytt form-betydelsepar.

  114. Traugott och Trousdale har skrivit
    en hel bok om hur det kan gå till.

  115. "Konstruktionalisering
    innebär nya noder"-

  116. -"med ny syntaktisk
    eller morfologisk struktur"-

  117. -"samt ny betydelse"-

  118. -"i ett nätverk av språkliga uttryck
    i en talargemenskap."

  119. "Då förändras"-

  120. -"konstruktionens schemacitet,
    produktivitet och genomskinlighet."

  121. Peter ska berätta om hur det går till
    och hur man forskar om det.

  122. Ja, herregud... Det skulle
    vara önskvärt att man kunde göra det.

  123. De föregående talarna
    har tagit upp intressanta fenomen-

  124. -allt ifrån ordföljd
    till roliga saker i folkspråken.

  125. I bästa fall skulle vi
    kunna beskriva och förklara-

  126. -hur de kommer till
    utifrån det här perspektivet.

  127. De som är kritiska mot det här-

  128. -menar att Traugott
    bara har ändrat i titeln-

  129. -grammatikalisering har bytts ut
    mot "constructionalization".

  130. Men det kanske finns argument
    för att det inte är samma sak.

  131. Vad ska jag illustrera det här med?

  132. Jag gör minsta möjliga.
    Jag tar ett ord på två bokstäver-

  133. -som är med i min avhandling:
    verbet "må".

  134. Men det är många andra verb
    som följer samma princip-

  135. -och även andra språk.

  136. Jag koncentrerar mig på bilden
    av en konstruktions dimensioner.

  137. Hur samspelar de vid en förändring
    av det här ordet på två bokstäver?

  138. Jag koncentrerar mig på innehållet.
    Hittills i dag har vi pratat om form.

  139. Vad säger man
    om huvudverb som blir hjälpverb?

  140. Jo, att de går från att vara huvud-
    verb och ta nominalfraser och annat-

  141. -till att bli hjälpverb
    och stå med en infinitiv.

  142. SAG skulle hävda att de går
    från att vara betydelseord-

  143. -till att bli formord och tillhöra
    grammatiken i traditionell mening.

  144. Ordets betydelseutveckling
    skulle ha gått till så här.

  145. "Må" betyder i fornsvenskan
    "ha fysisk styrka".

  146. Vi har kvar det i "må bra"
    - "att ha hälsa eller god styrka".

  147. Sen betyder det
    "att ha förmåga" mer generellt.

  148. Sen kan det uttrycka "kanske",
    "det är möjligt": "Det må så vara."

  149. Tänk även på verbet "kunna"-

  150. -som har en identisk utveckling
    men mer förståelig betydelse i dag.

  151. "Må" kunde betyda det mesta i forn-
    svenskan. Betydelsen är svårgripbar.

  152. Det betyder
    "kunna", "ha styrka", "förmåga"-

  153. -"få lov att", "måste"
    eller "är tvungen att".

  154. Det kan bero på
    att det inte betyder nåt i sig själv-

  155. -utan det beror på vilka
    konstruktioner det befinner sig i.

  156. Överst ser ni
    ett exempel från 1300-talet.

  157. "Jakob sa att hans små barn
    inte har förmåga att färdas långt."

  158. De ska nämligen till Kanaans land.
    Jag vet inte hur långt det var.

  159. Han säger
    att de får komma efter när de orkar.

  160. Om man tittar på de här dimensionerna
    som tillhör en konstruktion...

  161. Innehållet är pragmatik,
    konceptuell dimension och semantik.

  162. Det här kan man göra på olika sätt,
    men innehållet består av-

  163. -det som hör till pragmatik, diskurs-
    särdrag och konceptuella särdrag.

  164. Det är en beskrivning av Jakob
    och hans barn och deras färd.

  165. Den konceptuella dimensionen
    ska jag snart illustrera med en bild:

  166. Det är krafter och hinder
    i en fysisk värld.

  167. Och det här handlar om ett subjekts
    förmåga att utföra en fysisk aktion.

  168. De har inte förmågan att gå så långt.

  169. "Gå" tillhör
    verbfältet befintlighet och rörelse.

  170. Syntaxen... Ja.

  171. Vi har nåt sorts NP här: "hans barn"-

  172. -och sen "må" och en infinitivfras.

  173. Morfologi: Verbet "må" har en böjning
    i fornsvenskan, som vi inte har kvar.

  174. Den konceptuella dimensionen
    är lite kul. Jag ska visa den.

  175. Så här kanske vi konceptualiserar
    när vi hör ett språkligt uttryck.

  176. Det är svårt att säga att det ser ut
    så här. Det kan inte jag bevisa.

  177. Men det här är ett förslag.

  178. Vi har ett subjekt, en entitet,
    i den här "buteljen".

  179. Det är den fysiska styrkan
    hos barnen i det här exemplet.

  180. Vi har ett hinder.

  181. Inte bara jag har kommit på
    det här med krafter och hinder.

  182. Det kan tillämpas på många uttryck.

  183. Ett hinder kan vara den långa vägen.
    Jag vet inte hur det såg ut.

  184. Det kanske var svår terräng.
    Vi har hinder där.

  185. Vi har ett mål. De ska nå fram.

  186. Yttre krafter
    ger betydelsen "få lov att".

  187. "Du må inte." En yttre kraft säger
    nåt - inte subjektets inre kraft.

  188. Den yttre kraften kan lyfta bort
    hindret: "Nu må du gå ut, Marika."

  189. Hon ska säga
    mer om de modala hjälpverben sen.

  190. Är ni med?

  191. Vad kan hända på vägen?
    Jo, det händer saker.

  192. I fornsvenska hittar vi åtminstone
    en handfull exempel av den här typen:

  193. Konditionala konstruktioner
    där "må" fungerar lite annorlunda.

  194. Ett exempel.

  195. Det här exemplet handlar om en pojke
    som heter Moses, ett bekant namn.

  196. Han har förstört Neros kungakrona,
    som är smyckad med en hednisk gud.

  197. En hednisk biskop ropar då-

  198. -att pojken utgör ett hot
    mot Egypten och mot konungen.

  199. Konungen blir orolig.
    Då viskar en vis man i örat på honom:

  200. "Du kan testa
    om han är en fara eller inte."

  201. "Om han stoppar fingrarna i glöd är
    han oförståndig och inte så farlig."

  202. "Men om Moses håller sig undan
    kan han vara ett problem."

  203. Vi kan titta
    på konstruktionens olika dimensioner.

  204. Här har vi nåt annat:
    en direkt dialog och argumentation.

  205. "Om det här sker må ni veta, om inte
    kan ni dra en annan slutsats."

  206. Hur kan man konceptualisera det?

  207. Det här är en sorts övergångsexempel,
    vi har en handfull såna.

  208. Det är svårt
    att argumentera med bara ett exempel.

  209. Det handlar om ett subjekts förmåga
    att dra en slutsats.

  210. Det kan vara svårt
    att säga huruvida nån annan-

  211. -har förmågan
    eller styrkan att veta nåt.

  212. De kraschar lite mot varann,
    "må" och det här infinta verbet.

  213. Det menar jag
    ligger till grund för en omtolkning.

  214. Vi har en konditional konstruktion.

  215. I den konceptuella världen
    kan det se ut så här.

  216. Nu handlar det om en mental förmåga,
    en metaforisk styrka.

  217. Det handlar
    om en förmåga att dra en slutsats.

  218. Målet bakom hindren är att avgöra
    om Moses är ett hot eller inte.

  219. Hindret är konungens tvivel.
    Det är inga hinder i en fysisk värld.

  220. Sen finns det yttre krafter,
    som vi tar in som evidens.

  221. Om han
    stoppar in fingrarna i glöden...

  222. ...kan vi kanske avgöra att Moses
    inte är så farlig för konungen.

  223. Då kan vi lyfta bort hindret
    och avgöra det.

  224. Om han inte stoppar in dem
    är han en fara.

  225. Om vi ser evidens
    kan vi dra en slutsats.

  226. Jag har skrivit där
    att det blir nån form av krasch...

  227. En mental förmåga hos kungen är
    svår att uttala sig om, så att säga.

  228. "Må" betyder inte
    "förmåga" i sig här.

  229. Tillsammans med det här kognitiva
    verbet "veta" eller "inse"-

  230. -är det nånting annat.
    Det finns en handfull exempel på det.

  231. "Då kan du dra en slutsats",
    "du drar en slutsats"... De går ihop.

  232. Jag menar att det här är övergången
    till sannolikhetsbetydelsen sen-

  233. -när jag säger: "Det må så vara."

  234. Talaren uttrycker sig
    om sannolikheten hos ett yttrande.

  235. Den typen av exempel kommer senare.

  236. Det kommer också exempel av typen:

  237. "Du må tycka",
    "du må tänka", "du må säga"...

  238. Historiskt finns många såna exempel.

  239. Det finns kvar: "Du må tycka
    att det inte är bra, men..."

  240. Det var lite konceptuell semantik.

  241. Sen har vi samspel...
    Hur skapas grammatik?

  242. Jag vet inte om ett exempel
    på två bokstäver övertygar er.

  243. Om vi får fortsätta några timmar...

  244. I höst ska vi fortsätta
    att diskutera det.

  245. Jag hoppas
    att det kan tillämpas på fler saker.

  246. Våra hypoteser beror förstås på
    vad vi tänker oss att grammatik är.

  247. Om vi tänker oss
    att det är ord och konstruktioner-

  248. -som vi pratade om innan-

  249. -så kan man tänka sig
    ett samspel mellan språkbruk-

  250. -och hur vi
    konceptualiserar yttranden-

  251. -särskilt analogiskt tänkande
    och metaforik.

  252. Det vill vi väl hävda...
    i alla fall jag.

  253. I samspel mellan olika dimensioner av
    konstruktionen. De påverkar varann.

  254. I vilken ordning är mindre viktigt
    här, men de samspelar.

  255. I ena fallet har vi direkt dialog,
    mentala förmågor och såna saker.

  256. I det andra har vi andra saker.

  257. I samspel mellan olika konstruktioner
    och nivåer av dem-

  258. -olika schematiska konstruktioner
    och integrationen av olika saker.

  259. Det kommer vi att prata mer om
    vid nåt annat tillfälle - tror vi.

  260. Den här konstruktionen
    fungerar hypotetiskt som föregångare-

  261. -till nästan identiska saker
    med "kunna", "måste"...

  262. "Verka" i relation
    till Rickards engelska verb "seem"-

  263. -det har att göra med
    en verkande kraft.

  264. Sen blir det: "Det verkar vara så."

  265. Det kan vara ungefär liknande
    konceptuella mönster och tankar.

  266. Det här modalverbsfältet
    som jag har berört-

  267. -fungerar på liknande sätt
    i andra germanska språk.

  268. Det är samma betydelsefält.

  269. Grammatiken
    skiljer sig mellan språken-

  270. -men den konceptuella strukturen
    kanske inte gör det. Det är tanken.

  271. Vad trevligt.

  272. Kan ni säga lite mer om förhållandet-

  273. -mellan grammatikalisering
    och konstruktionalisering?

  274. Är det samma sak
    fast ur olika perspektiv?

  275. Eller kan grammatikalisering
    ersättas med konstruktionalisering?

  276. Eller är grammatikalisering kanske-

  277. -att ett ord
    används i en ny konstruktion?

  278. Jag ser grammatikalisering
    som en del av konstruktionalisering.

  279. Det kan ingå i konstruktionalisering.

  280. Konstruktionalisering
    fokuserar inte bara på-

  281. -hur orden går från lexikala enheter
    till grammatiska enheter-

  282. -utan tar också hänsyn till
    konstruktionen som orden hör till-

  283. -och tittar på samspel och
    utvecklingen av hela konstruktionen.

  284. Det ena
    behöver inte ersätta det andra.

  285. Jag ser gärna
    att dessa två traditioner möts.

  286. Konstruktionsgrammatik kommer
    med en tradition och insikter-

  287. -som kan berika
    grammatikaliseringsforskning.

  288. Grammatikaliseringsforskning
    kan berika konstrutionsgrammatik-

  289. -med ett diakront perspektiv,
    mycket data och andra insikter.

  290. Det du säger
    om ett teoretiskt ramverk...

  291. Grammatikalisering
    har setts som ett fenomen.

  292. Konstruktionalisering är
    mer inbakat i ett teoretiskt ramverk.

  293. Elizabeth Traugott
    skulle nog argumentra för-

  294. -att det är nytt att titta
    på konstruktionens olika nivåer.

  295. Ju mer abstrakt och schematisk
    den är...

  296. Sånt pratar man inte så mycket om
    inom grammatikalisering...kanske.

  297. Den stora frågan förblir:
    Vad är grammatikalisering?

  298. Varje forskare ska ge sin definition.

  299. Vi har utgått ifrån
    den som Hopper och Traugott gav.

  300. Vissa menar att abstrakta mönster
    kan grammatikalisera.

  301. De närmar sig konstruktionalisering.

  302. Andra menar att bara ett element,
    ett ord, kan grammatikalisera.

  303. Konstruktionalisering
    kan sägas ge ett bredare perspektiv-

  304. -som även tar med schematiska nivåer.

  305. Jag tänker på exemplet med "må".

  306. När "må"
    börjar användas mer som hjälpverb-

  307. -är det då en ny konstruktion
    eller fanns den redan?

  308. Ja, det är ju frågan...

  309. Eftersom det förekommer tidigt och
    tillsammans med kognitiva huvudverb-

  310. -kan man tänka sig att det
    banar väg för en ny konstruktion-

  311. -som sen andra element kan ta del av.

  312. Nåt sånt tänker jag mig, men...

  313. De modala hjälpverben är kluriga. De
    har alltid sällskap av ett infinitiv-

  314. -men "ha"-perfekt kan man hävda
    är en annan konstruktion.

  315. "Ha" används ofta utan ett annat verb
    till exempel.

  316. Det är en annan konstruktion
    på det sättet.

  317. Det skulle kunna vara så att den
    finns, men det är svårt att belägga.

  318. Jag får kanske återkomma till det.

  319. Tack. Det var ett jätteintressant
    föredrag. Beträffade "må" undrar jag:

  320. Är "må" ett lexikalt element som
    är med och skapar en konstruktion-

  321. -och sen tar andra verb över platsen?

  322. Först är det lexikalt. Två verb
    kombineras och "må" är ett av dem.

  323. Sen försvinner "må" ganska mycket
    i svenskan. Hur ser du på det?

  324. Kanske bygger "må" konstruktionen,
    sen tar ett annat verb dess plats.

  325. Det är en häftig tanke att ett
    lexikalt element blir en tom "slot".

  326. Det liknar Rickards fråga.

  327. Det är den rimliga tolkningen.

  328. "Må" banar väg och fungerar
    i många nya konstruktioner.

  329. Nu finns det bara kvar
    i sånt som "ja, må han leva".

  330. Sen ersätts det av andra verb.

  331. Det ser ut på liknande sätt
    i andra germanska språk. "Må"...

  332. -Vad heter det på engelska?
    -"May".

  333. Det tycks finnas parallelliteter där.

  334. Ja, tror jag.

  335. Utan att djuptänka för mycket.

  336. Då vill jag haka på Rickard.

  337. Om en konstruktion går från
    ett huvudverb till ett hjälpverb-

  338. -så kan den
    konstrueras på annat sätt.

  339. Det visar sig ofta
    morfologiskt och syntaktiskt.

  340. Men du var inne på att hjälpverb som
    "må" ofta har en sfär av betydelser.

  341. I traditionella grammatikor
    hittar man:

  342. "Kunna", "möjlighet", "tillstånd"...

  343. Det är klassiska delområden
    för en svärm av modala hjälpverb.

  344. Innebär varje betydelsenyans
    att det blir en separat konstruktion?

  345. Semantiken - betydelsen -
    tycks spela stor roll här.

  346. Om kombinationen av form och
    betydelse ändras på nåt sätt-

  347. -så kan man nog tala
    om en ny konstruktion. Stämmer detta?

  348. Ja...skulle man nog säga.

  349. I den här boken gör de skillnad på-

  350. -"constructional change",
    att EN dimension ändras-

  351. -och "constructionalization",
    att båda dimensionerna förändras.

  352. Men det finns antaganden om att med
    en annan semantik händer det nåt...

  353. ...även på andra sidan så att säga.

  354. Men om det bara händer
    på det semantiska planet...

  355. ...och konstruktionen i övrigt
    är identisk. Det berör kombinationen.

  356. I så fall får man
    ett oändligt antal konstruktioner-

  357. -minst lika många
    som finns i ett lexikon.

  358. Konstruktionsgrammatik är nåt slags
    jättelexikon eller konstruktikon.

  359. Man har samma fråga
    när man skriver lexikon:

  360. Hur många betydelser ska man ta med?

  361. Samma problem
    har man med konstruktioner.

  362. Vissa vill ha små kategorier, andra
    vill ha en stor, abstrakt kategori.

  363. Jag själv gillar
    ett prototypiskt tillvägagångssätt:

  364. Man har en central betydelse, och
    nyare betydelser är mer perifera-

  365. -och har kommit till genom
    till exempel metafor eller metonymi.

  366. Betyder det
    att den här typen av synsätt-

  367. -kopierar eländet med semantisk
    och lexikografsk beskrivning?

  368. Skulle man kunna laborera
    med en grundkonstruktion-

  369. -och sen ha bibetydelser,
    metaforiska betydelser och så vidare?

  370. -Precis.
    -Ja, i olika nätverk.

  371. Så gör man inom konstruktions-
    grammatiken. Goldberg har gjort det.

  372. Om man kan belägga en ny betydelse
    kan man ha en ny nod, tänker jag.

  373. Jag tackar för detta.

  374. Får jag haka på där?

  375. Orden
    som har en massa olika betydelser-

  376. -deras omgivning gör att man förstår
    vilken betydelse det är.

  377. Så det handlar inte bara om ordet
    utan även om vad som finns runtom.

  378. Är det där
    som konstruktionsgrammatiken ger mer?

  379. Den tar in det som finns runtomkring
    i större utsträckning.

  380. Ja, som gör mer av det
    och formaliserar det-

  381. -och har lite mer
    konsistenta tankar om det.

  382. -Det kan man nog säga...
    -Absolut.

  383. -Tack så mycket.
    -Tack.

  384. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur skapas grammatik?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Grammatik är klistret som håller ihop orden. Det är den förklarande tesen som Evie Coussé och Peter Andersson berättar om i sin föreläsning. Här talar de om nya och oanade dimensioner inom grammatikens fält. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Svenska > Grammatik
Ämnesord:
Grammatik, Språkforskning, Språkvetenskap, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Grammatik i radikal förändring

Hon har mat ätit. Den här ovanliga ordföljden var alldeles självklar på 1500-talet i Sverige. Vårt språk och grammatik har radikalt förändrats under årens gång. Här talar Erik Magnusson Petzell, forskare vid Institutet för språk och folkminnen, om sina upptäckter. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Det luriga med lyftningsverb

Har du koll på vad som är lyftning och vad som är kontroll i den snåriga grammatikvärlden? Det har Rickard Ramhöj, doktorand på Göteborgs universitet, som här berättar om sin forskning om utvecklingen av lyftningsverb i den engelska språkhistorien. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Ett språkhistoriskt mysterium

Negationsharmoni i de germanska språken. Det är melodin för Henrik Rosenkvist, språkforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar han om sina många upptäckter i de gamla folkspråken. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Oväntade grammatiska bestämdheter

I dagens språk finns spår av urgamla grammatiska mönster. Här berättar Camilla Wide, professor vid universitet i Åbo, om oväntade bestämdheter i det svenska språket. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Hur skapas grammatik?

Grammatik är klistret som håller ihop orden. Det är den förklarande tesen som Evie Coussé och Peter Andersson berättar om i sin föreläsning. Här talar de om nya och oanade dimensioner inom grammatikens fält. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

50 nyanser av modala hjälpverb

Hur ser utvecklingen ut för verben idag? Marika Lagervall, språkforskare vid Göteborgs universitet, berättar här om grammatikens utveckling. Hon menar att verben befinner sig i en ständigt pågående förändringsprocess och utvecklas med trenderna i språket. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Tala med donsk tunga

Donsk tunga heter det äldsta nordiska språket, som talades av alla runt Nordsjön. Det var ett språk för hela Norden som tog sitt namn från Danmark. Här berättar professor Tore Janson om vårt språkliga ursprung och poängterar att svenska inte blev ett särpräglat eget språk förrän på 1300-talet. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Jan Schwarz om författaren Isaac B Singer

Jan Schwarz är lektor i jiddisch vid Lunds universitet och berättar om sitt arbete om Nobelpristagaren Isaac Bashevis Singer. Singer växte upp i en rabbinsk familj och föräldrarnas olikheter präglade honom och hans författarskap. Singer fick Nobelpriset i litteratur 1978 och var produktiv nästan hela tiden fram till sin död 1991. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.