Titta

UR Samtiden - Finsk språkvård

UR Samtiden - Finsk språkvård

Om UR Samtiden - Finsk språkvård

Föreläsningar från det finska språkvårdsseminariet som är en årlig träffpunkt för språkvetare, forskare, journalister och informatörer. Årets tema är språkpolitik, nyord och finsk språkvård. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Till första programmet

UR Samtiden - Finsk språkvård : Finsk språklagstiftningDela
  1. Tack till arrangörerna för inbjudan.

  2. Jag heter Maria Soininen och arbetar
    på det finska justitieministeriet-

  3. -på Enheten för demokrati, språk
    och grundläggande rättigheter.

  4. Specifikt arbetar jag
    med språklagstiftningen.

  5. Främst med uppföljning av
    hur språklagen tillämpas-

  6. -men även med
    att främja språkliga rättigheter.

  7. Jag är ombedd att tala om Finlands
    språkklimat och språklagstiftning.

  8. Jag börjar med att den lagliga grunden
    för språkliga rättigheter-

  9. -står i paragraf 17 i grundlagen-

  10. -där rätten till en egen identitet
    och kultur regleras.

  11. I grundlagen fastslås att
    nationalspråken är finska och svenska.

  12. Därtill fastslås i ett tillägg-

  13. -att var och en har rätt i domstol
    och hos myndighet-

  14. -att använda sitt språk,
    då antingen finska eller svenska-

  15. -och enligt lag få sina handlingar
    på det språket.

  16. Dessutom står det i grundlagen att
    den offentliga makten ska tillgodose-

  17. -landets finsk- och svenskspråkiga
    befolknings samhälleliga behov-

  18. -på samma grundval.

  19. Dessutom ingår det i paragraf 17
    i grundlagen ett särskilt moment-

  20. -som berör andra språk än national-
    språken men det återkommer jag till.

  21. Vi börjar
    med nationalspråkens ställning.

  22. Vi har ju två nationalspråk,
    finska och svenska-

  23. -och vi använder
    begreppet "nationalspråk".

  24. I många andra länder
    används begreppet "officiellt språk".

  25. Alltså det språk en person kan
    använda i kontakt med myndigheter.

  26. Finland är officiellt
    ett tvåspråkigt land.

  27. I rättslig mening är både finska
    och svenska jämbördiga språk.

  28. Utgångspunkten är att båda språken
    behandlas lika i lagstiftningen.

  29. Sedan har vi språklagen-

  30. -där rätten till kontakt med myndighet
    på båda språken regleras mer i detalj-

  31. -likaså myndigheternas skyldighet
    till att ge service på de båda språken.

  32. Den nuvarande språklagen
    trädde i kraft år 2004.

  33. Den är stiftad på grundval
    av paragraf 17 i grundlagen.

  34. Den berör faktiskt bara
    nationalspråken, finska och svenska.

  35. Språklagen är språkneutral.

  36. Nationalspråken är alltså jämbördiga.

  37. Målet för språklagen är
    att den i grundlagen reglerade rätten-

  38. -att använda sitt språk i domstol
    och i myndighetskontakt skyddas.

  39. Det är viktigt att den enskildes rätt
    till en rättvis rättegång-

  40. -garanteras, oavsett språk.

  41. I målsättningen ingår
    att språkliga rättigheter uppfylls-

  42. -utan att den enskilde
    ska behöva hänvisa till dem.

  43. Men språklagens bärande tanke
    är ändå-

  44. -att en myndighet alltid får ge bättre
    språklig service än lagen föreskriver.

  45. Språklagen fastställer alltså
    en lägstanivå för språklig service.

  46. Men om myndigheten vill
    får den ge service på andra språk.

  47. Till exempel på engelska,
    om förutsättningar finns-

  48. -men det är man inte skyldig till
    enligt språklagen.

  49. Sen tar jag upp
    två centrala paragrafer i språklagen.

  50. I paragraf 10 i språklagen-

  51. -fastslås rätten
    att använda finska eller svenska-

  52. -i kontakt med statliga myndigheter
    och med tvåspråkiga kommuner.

  53. Motsvarande rättigheter
    som en finsk medborgare besitter-

  54. -gäller även en utländsk medborgare-

  55. -om denne behärskar något
    av språken finska eller svenska.

  56. Paragraf 23 i språklagen
    är också viktig.

  57. Enligt den ska myndigheten själv
    se till att dessa rättigheter uppfylls.

  58. Utgångspunkten är-

  59. -att klienten inte ska
    behöva kräva service på sitt språk.

  60. Paragraf 23 gör myndigheter skyldiga
    att uppfylla språkliga rättigheter-

  61. -i den dagliga verksamheten.

  62. Dessutom har språklagen som mål
    att främja språkliga rättigheter-

  63. -såväl nu som i framtiden.

  64. Ur den synpunkten
    är paragraf 35 viktig.

  65. I den fastslås att myndigheterna
    bör värna om språklig kulturtradition-

  66. -och främja bruket
    av de båda nationalspråken.

  67. Om omständigheterna förutsätter det
    måste makten vidta åtgärder-

  68. -för att trygga samhälleliga behov
    knutna till nationalspråken.

  69. Bakom den här paragrafen
    ligger en tanke om-

  70. -att bland annat engelskan håller på
    att ta över det vetenskapliga området-

  71. -och man upplever det vara av vikt
    att upprätthålla nationalspråken-

  72. -även i en värld
    som blir alltmer internationell.

  73. Språklagen är en allmän lag.

  74. Den innehåller alltså miniminivån för
    språkliga rättigheter och skyldigheter-

  75. -och myndigheten får ju ge bättre
    service än språklagen förutsätter.

  76. Dessutom kan vi konstatera att
    språklagen inte är en heltäckande lag-

  77. -utan det finns kompletterande
    bestämmelser på andra lagområden.

  78. Till exempel regleras undervisnings-
    språk i lagar om undervisning-

  79. -medan socialtjänst och vård har egna
    bestämmelser inom sina lagområden.

  80. För att språklagen ska realiseras
    är språkkunskapslagen central.

  81. Den reglerar alltså språkkunskaper
    som krävs av en statstjänsteman.

  82. Det ordar jag inte mer om nu-

  83. -mer än att kärnan i den lagen är-

  84. -att myndigheten ska ha
    språkkunnig personal på de tjänster-

  85. -där språkkunskaper krävs.

  86. Språkkunskapslagen
    och tjänstemännens språkkunskaper-

  87. -är ju en förutsättning
    för att språklagen ska kunna uppfyllas.

  88. Även språkkunskaper
    regleras i flera lagar.

  89. Även språkkunskapslagen
    är en allmän lag.

  90. Till exempel finns det bestämmelser
    som gäller domare och poliser.

  91. I språklagen utgår man
    från en indelning efter språk.

  92. Myndigheterna delas i enspråkiga
    och tvåspråkiga myndigheter.

  93. En tvåspråkig myndighets skyldighet
    att ge service på båda språken-

  94. -är mer omfattande
    än enspråkig myndighets.

  95. I praktiken innebär det
    att en tvåspråkig myndighet-

  96. -direkt måste kunna ge service
    på det av språken klienten önskar.

  97. En enspråkig statlig myndighet
    kan vid behov-

  98. -använda sig av tolk eller översättare
    i kontakten med klienten.

  99. Departementen och myndigheterna
    i centralförvaltningen är tvåspråkiga.

  100. Grundenheten i den språkliga
    indelningen är kommunen.

  101. Den kan vara enspråkig
    eller tvåspråkig.

  102. Kommunens tillhörighet beror på hur
    många med respektive modersmål-

  103. -som bor i kommunen.

  104. Det får man reda på
    genom modersmålsregistreringen.

  105. Den enskilde registrerar
    sitt modersmål i folkbokföringen.

  106. Den avgörs på så vis. Man kan bara
    registrera ett språk som modersmål.

  107. Kommunen är tvåspråkig
    om personer av båda språken bor där-

  108. -och den språkliga minoriteten
    uppgår till minst åtta procent-

  109. -eller minst 3 000 kommuninvånare.
    I annat fall är kommunen enspråkig.

  110. I enspråkiga kommuner
    används ett språk-

  111. -medan man i tvåspråkiga kommuner
    använder både finska och svenska.

  112. I år finns det 317 kommuner i Finland.

  113. Av dem är 260 är enspråkigt finska.

  114. Det finns 32 tvåspråkiga kommuner.

  115. I 18 av dem är majoritetsspråket
    finska och minoritetsspråket svenska-

  116. -medan majoritetsspråket
    är svenska i 14 kommuner.

  117. På det finländska fastlandet finns det
    just nu en enspråkigt svensk kommun.

  118. Det är Närpes i Österbotten,
    på västkusten, nära Vasa.

  119. Alla åländska kommuner
    är enspråkigt svenska.

  120. Åland har en särställning
    i att språklagen inte gäller där.

  121. I stället finns det bestämmelser
    om språken i Ålands självstyrelselag.

  122. Åland är ett svenskspråkigt landskap,
    med stöd av självstyrelselagen.

  123. Det var nationalspråken. Nu ska vi
    tala om andra språk i Finland.

  124. I grundlagen fastlås även-

  125. -att samer, i egenskap av ursprungs-
    befolkning, samt romer och andra-

  126. -har rätt att upprätthålla
    och utveckla sitt språk och sin kultur.

  127. Samernas rätt att använda samiska
    i myndighetskontakter regleras i lag.

  128. Dessutom fastslår man
    att de teckenspråkiga-

  129. -"samt de som på grund av handikapp
    behöver tolkningshjälp"-

  130. -i lag ska ha tryggade rättigheter.

  131. Utöver nationalspråken reglerar
    grundlagen andra gruppers rätt-

  132. -till att upprätthålla och utveckla
    sitt språk och sin kultur.

  133. Hos oss används i grundlagen
    begreppet "andra grupper"-

  134. -som åtminstone enligt dess definition
    betyder detsamma som "minoritet"-

  135. -men begreppet "minoritet"
    används inte i vår språklagstiftning.

  136. I grundlagen avser man med denna
    paragraf alla språkgrupper i Finland-

  137. -och tanken är att alla språk
    är lika viktiga.

  138. Dock nämner man särskilt samer,
    romer och teckenspråken.

  139. Den samiska språklagen reglerar
    rätten till att använda samiska.

  140. Man utgår då från samers hemort.

  141. Lapplandskommunerna Enontekis,
    Enare, Utsjoki och Sodankylä-

  142. -är de kommuner
    där den samiska språklagen gäller.

  143. Lagen är alltså geografiskt avgränsad.

  144. I Finland talas det nordsamiska,
    enaresamiska och skoltsamiska.

  145. De två senare är hotade språk-

  146. -och alltså mindre
    i den samiska språkgruppen.

  147. I språklagen fastslås-

  148. -att rätten till att använda andra
    språk än finska, svenska och samiska-

  149. -regleras
    i respektive förvaltningsområdes lagar.

  150. De bestämmelserna rör domstols-
    och förvaltningsförfarande-

  151. -och utbildning, socialtjänst och vård.

  152. I allmänhet handlar det om
    huruvida en person har rätt till tolk-

  153. -ifall denne inte kan finska, svenska
    eller samiska.

  154. Bland de i grundlagen
    omnämnda språken-

  155. -har man inte stiftat
    några lagar kring romani.

  156. Det förutsätts inte i grundlagen.

  157. Bestämmelser kring romani
    finns bland annat i utbildningslagarna.

  158. I kontakt med myndigheter använder
    romerna finska eller svenska.

  159. Sen vill jag lyfta fram-

  160. -den nya teckenspråkslagen
    som träder i kraft i maj.

  161. Den ska i dag
    skrivas på av presidenten.

  162. Riksdagen godkände den
    bland de sista lagar-

  163. -som sittande riksdag
    hinner godkänna.

  164. Vi har alltså riksdagsval om en vecka.
    Det är ju en spännande situation i sig.

  165. Teckenspråkslagen
    är en mycket smal allmän lag.

  166. Den består av endast fem paragrafer.

  167. Den kan konstateras
    vara en symbolisk ramlag-

  168. -men man har sett
    att den är viktig i det avseendet-

  169. -att teckenspråkiga uppmärksammas-

  170. -som en språklig och kulturell grupp
    och inte enbart som funktionsnedsatta.

  171. Avsikten med teckenspråkslagen
    är att främja de teckenspråkigas rätt.

  172. Myndigheterna ska i sin verksamhet
    främja teckenspråkigas möjligheter-

  173. -att använda och få information
    på sitt eget språk.

  174. Det ingår alltså
    en främjandeskyldighet i lagen-

  175. -även om inte rättigheterna
    regleras i den lagen-

  176. -utan
    i andra förvaltningsområdens lagar.

  177. Det finns rätt mycket bestämmelser
    bland annat kring tolkning.

  178. Det som är viktigt i den här lagen-

  179. -är att den uttryckligen nämner
    och berör de båda teckenspråken.

  180. I Finland används finskt
    och finlandssvenskt teckenspråk.

  181. Särskilt det finlandssvenska
    teckenspråket har länge varit hotat.

  182. Problemet är att det finns så få tolkar
    i finlandssvenskt teckenspråk.

  183. Utbildning för yrket har inte anordnats
    sedan början på 1990-talet.

  184. Nu håller man faktiskt på att starta-

  185. -mycket tack vare den nya lagen-

  186. -en ny tolkutbildning
    i finlandssvenskt teckenspråk.

  187. En annan viktig sak
    med teckenspråkslagen är-

  188. -att den teckenspråkiga inte ska
    begränsas av sin hörselnedsättning-

  189. -utan att hon är en person
    vars språk är teckenspråket.

  190. Man utgår från de teckenspråkiga
    som en språklig och kulturell grupp.

  191. Sen ombads jag säga några ord
    om språklagens historia i Finland.

  192. På Finlands marker har man talat
    finska och svenska i minst 900 år.

  193. Finland var en östlig del
    av det svenska riket i 600 år.

  194. Svenskan var myndigheters och
    förvaltningens språk i århundraden.

  195. Även under det ryska styret,
    från 1809 och framåt.

  196. Under 1800-talet togs finskan i bruk
    även i förvaltningen.

  197. Genom språkförordningen
    utfärdad år 1902-

  198. -fick finskan status som officiellt
    språk och blev likvärdig med svenska.

  199. År 1906, efter riksdagsreformen-

  200. -blev finska även myndighetsspråk.

  201. Sedan dess har lagberedningen
    i huvudsak skett på finska-

  202. -även om lagpropositioner
    översätts till svenska.

  203. Propositioner och lagar
    ska ju finnas på båda språken-

  204. -men innan dess
    skedde lagberedningen på svenska.

  205. År 1917 blev Finland självständigt.

  206. I 1919 års regeringsform,
    alltså i den nuvarande grundlagen-

  207. -blev finska och svenska
    likvärdiga officiella språk.

  208. 1922 kom den första språklagen.

  209. Om ryskan kan vi säga-

  210. -att man försökte göra den
    till ett officiellt språk-

  211. -i början på 1900-talet-

  212. -men vi kan dra slutsatsen-

  213. -att finskan stärktes som officiellt
    språk under det ryska styret.

  214. Sen tog jag aktuell information
    om språkförhållanden i Finland.

  215. Finland är numera ett flerspråkigt
    land, inte bara tvåspråkigt-

  216. -även om landet
    har två officiella språk.

  217. I landet talas det 148 olika modersmål.

  218. Av befolkningen är 90 % finskspråkiga
    och 5,4 % svenskspråkiga-

  219. -och den övriga befolkningen
    har något annat modersmål.

  220. I landet har det länge talats samiska,
    romani, teckenspråk-

  221. -tatariska, jiddisch, ryska
    och karelska.

  222. De största språkgrupperna
    efter nationalspråken-

  223. -är ryska, estniska, somaliska,
    engelska och arabiska.

  224. Det speciella i Finland är att man
    registrerar ett språk som modersmål.

  225. De som har ett annat modersmål
    än finska eller svenska-

  226. -kan dessutom anmäla finska
    eller svenska som kontaktspråk.

  227. Det vill säga det språk som
    myndigheter kontaktar personen med.

  228. Hur uppfyller man språkliga rättigheter
    rent praktiskt? Lagstiftningen är bra-

  229. -men räcker den till att trygga att
    de språkliga rättigheterna uppfylls?

  230. Vi kan konstatera
    att de svenskspråkigas rättigheter-

  231. -uppfylls bristfälligt.

  232. Det gäller främst
    bristen på språkkunnigpersonal.

  233. Det har även Europarådet
    lagt märke till...

  234. ..i sina rekommendationer.

  235. I praktiken är problemet ofta-

  236. -att ansvaret för att rättigheterna
    uppfylls skjuts på klienten-

  237. -trots att myndigheten ska
    ta initiativet till att uppfylla lagen.

  238. I en språkbarometer år 2012
    framkom det-

  239. -att ju mindre andel
    svenskspråkiga i kommunen-

  240. -desto svårare är det
    att få service på svenska.

  241. Jag kan också konstatera
    att bristen på språkkunnig personal-

  242. -även gäller samiska
    i samernas hemorter.

  243. 2013 gav regeringen ut en berättelse
    om hur språklagstiftningen tillämpas.

  244. Där granskas språkförhållanden
    i Finland i allmänhet-

  245. -och tillämpningen av lagen-

  246. -men i den granskades även
    språkklimatet-

  247. -och medvetenheten och inställningen
    gentemot olika språkgrupper.

  248. I berättelsen framkom
    att det var få som ansåg-

  249. -att förhållandet mellan
    olika språkgrupper var direkt dåligt-

  250. -även om det i politiken
    och i sociala medier-

  251. -har framförts olika åsikter om
    svenskans och andra språks ställning.

  252. Majoriteten av finländarna
    ser positivt eller neutralt-

  253. -på svenska
    och på att studera svenska-

  254. -fastän det under det gångna året
    livligt har diskuterats-

  255. -huruvida det ska vara frivilligt
    att delta i svenskundervisningen.

  256. Detta grundar sig på
    ett medborgarinitiativ i frågan-

  257. -som riksdagen i mars trots allt
    tydligt gav avslag på.

  258. Riksdagen ansåg-

  259. -att studier i svenska
    ska förbli obligatoriska.

  260. Under de senaste åren-

  261. -har språkbruket
    mot olika språkgrupper hårdnat-

  262. -på nätsajter och i sociala medier.

  263. Det syntes särskilt under
    de senaste allmänna valen år 2011.

  264. Då diskuterades de här sakerna
    i stor omfattning-

  265. -och det var inte alltid
    den trevligaste läsningen.

  266. Men just nu kanske dessa ämnen
    inte är lika framträdande.

  267. Åtminstone inte i samma grad.

  268. Hur följer och bevakar man
    att språklagen följs?

  269. Regeringen följer frågan hos
    kommuner och andra myndigheter.

  270. Ett centralt verktyg är regeringens
    berättelse som jag nyss visade.

  271. För varje valperiod ges en berättelse
    ut om tillämpningen av språklagen.

  272. I den behandlas utöver förhållanden
    för finska och svenska-

  273. -även förhållanden för samiska,
    romani och teckenspråk.

  274. I den nyaste berättelsen
    behandlades bland annat-

  275. -de ryska, estniska, jiddisch
    och karelska språken i egna stycken.

  276. Föregående berättelse
    gavs ut 2013 och nästa kommer 2017.

  277. Berättelsen sammanställs
    på justitieministeriet.

  278. Berättelsen är stadgad i lag,
    enligt språklagen.

  279. Regeringen är skyldig
    att ge ut en sådan vart fjärde år.

  280. Dessutom kan myndigheter och
    kommuner göra egna utvärderingar-

  281. -men det är de inte skyldiga till
    enligt lag.

  282. När det gäller bevakning,
    bevakar varje myndighet för sig-

  283. -huruvida språklagen
    följs inom verksamheten.

  284. Som princip,
    om man tar kontakt med oss-

  285. -för att ens språkliga rättigheter
    inte respekterats-

  286. -ger vi rådet att ta kontakt med den
    myndighet som orsakat klagomålet-

  287. -och lösa problemet
    genom direktkontakt-

  288. -eftersom ansvaret att följa språklagen
    ligger hos myndigheten.

  289. Men det är möjligt att i vissa fall
    ta kontakt med länsstyrelsen-

  290. -eller med en minoritetsspråksnämnd
    eller kommunens patientombudsman-

  291. -om frågan gäller utbildningsväsendet,
    socialtjänst eller vård.

  292. Och som sista utväg-

  293. -finns de högsta instanserna
    för myndighetsövervakning-

  294. -justitiekanslern
    och riksdagens justitieombudsman.

  295. Riksdagens justitieombudsman
    har avgjort många besvärsmål-

  296. -som har gällt att språkliga
    rättigheter inte uppfyllts.

  297. Ofta gäller de att en person
    inte har fått service på svenska-

  298. -trots sina rättigheter.

  299. I Finland finns det
    ingen specifik språkombudsman-

  300. -även om en sådan har diskuterats.

  301. Sen ska jag berätta lite om
    vad vi gör på justitieministeriet.

  302. Vår uppgift är i första hand att följa
    efterlevnaden av språklagstiftningen-

  303. -särskilt att språklagen uppfylls
    och tillämpas.

  304. Vi ger rekommendationer
    och framlägger motioner-

  305. -som rör språkliga rättigheter
    och hur de kan främjas.

  306. Vi ger råd till myndigheter
    och organisationer-

  307. -och svarar på frågor
    från medborgarna-

  308. -om språklagstiftningens tolkning
    och tillämpning.

  309. Vi hjälper även myndigheter med
    lagberedning och praktiska lösningar.

  310. Vi sprider information
    om språklagstiftningen-

  311. -och kan utbilda myndigheter
    och ge kommentarer.

  312. Det ska påpekas att vi
    inte tar ställning i enskilda fall-

  313. -för vi är varken polis eller domstol.

  314. Myndigheter
    bestämmer om sin verksamhet-

  315. -och i sista hand kan
    de högsta instanserna ingripa i den.

  316. Sen tänker jag kort berätta
    om aktuella språkfrågor-

  317. -som vi på justitieministeriet
    behandlar nu.

  318. Nuvarande regering,
    som alltså snart avgår-

  319. -gav 2012 ut ett principbeslut
    om strategin för nationalspråken.

  320. Det dokumentet ser ut så här.

  321. Den så kallade nationalspråksstrategin
    har sin grund i regeringsprogrammet.

  322. Målsättningen är att bevara livskraften
    hos de två nationalspråken.

  323. Jag tog med publikationens logotyp-

  324. -å-ä-ö-logotypen,
    som jag tycker är rolig.

  325. "Nationalspråksstrategin"-

  326. -innehåller regeringens åtgärder
    för innevarande regeringsperiod.

  327. Därtill innehåller den långsiktiga mål-

  328. -och praktiska verktyg-

  329. -för att främja språklagens åtlydnad
    i myndigheternas egen verksamhet-

  330. -och hur de bättre
    skulle kunna beakta sina skyldigheter.

  331. Till exempel finns det
    kommunikationsrekommendationer.

  332. De är riktade till myndighetens
    kommunikatörer och informatörer.

  333. Man kan läsa hela strategidokumentet
    på en egen nätsajt-

  334. -som jag har skrivit upp länken till,
    här på bilden.

  335. Vi har arbetat för frågan i ett nätverk
    där olika ministerier medverkar.

  336. Nätverket har på sitt sätt
    verkställt strategin-

  337. -under regeringsperioden.

  338. Målet är att nätverket ska fortsätta
    med sin verksamhet framöver.

  339. Som jag nämnde,
    är nästa utgivningsår 2017-

  340. -för regeringens berättelse
    om språklagens tillämpning.

  341. Vi har börjat förbereda den
    genom att samla in material.

  342. Denna vår har vi grundat
    en samarbetsgrupp för teckenspråk-

  343. -vars första möte är nästa vecka.
    Jag är dess sekreterare.

  344. Vi ska öka myndigheters informations-
    utbyte i teckenspråksfrågor-

  345. -eftersom teckenspråksfrågorna
    är uppdelade på olika ministerier.

  346. Ofta på
    undervisnings- och kulturministeriet-

  347. -och social- och hälsovårdsministeriet.

  348. Utöver ministerierna finns även
    finska Finlands dövas förbund-

  349. -och Finlandssvenska teckenspråkiga
    RF representerade i arbetsgruppen.

  350. Tanken är
    att arbetsgruppen även följer-

  351. -hur den kommande
    teckenspråkslagen efterlevs.

  352. Tanken är att om man vill utveckla
    lagstiftningen på andra områden-

  353. -så kan man i arbetsgruppen ta upp-

  354. -vad som kan behöva utvecklas
    och förnyas.

  355. Sen kan jag konstatera
    att vi ska starta en utredning-

  356. -om förnyelsebehoven
    av den samiska språklagen.

  357. Nu under våren.

  358. På den sista bilden
    skrev jag kontaktuppgifterna...

  359. ...till vår enhet.

  360. Just nu är vi två tjänstemän
    i teamet för språkliga rättigheter-

  361. -som arbetar med språkfrågor.

  362. Vi har en tredje person
    som snart ska ansluta.

  363. Vi har varit tre personer som handhar
    de här arbetsuppgifterna.

  364. Här är kontaktuppgifter
    direkt till oss-

  365. -ifall det uppstår frågor som ni
    vill ha en djupare förklaring på.

  366. Våra sidor på nätet är omfattande.

  367. Här är länkar till språksidorna,
    som finns på finska och svenska.

  368. Där kan man bland annat läsa-

  369. -"Statsrådets berättelse
    om tillämpningen av språklagen"-

  370. -och "Nationalspråksstrategin"-

  371. -och även andra broschyrer om
    språklagen och språkliga rättigheter.

  372. Där var min presentation
    till ända. Tack, alla.

  373. Jag svarar gärna på frågor,
    om det finns.

  374. Tack, Maria Soininen.

  375. Det var verkligen intressant
    att höra ömsesidiga presentationer-

  376. -om språklagens bakgrund
    och framtid i Finland-

  377. -respektive Kaisa Syrjänen Schaals
    berättelse-

  378. -om språklagens historia
    och nuvarande situation i Sverige.

  379. Jag har en egen fråga.

  380. Du nämnde att det
    finns en- och tvåspråkiga myndigheter.

  381. Vet du om det finns någon
    enspråkigt svensk myndighet?

  382. Det kan jag inte svara på,
    på stående fot.

  383. De enspråkiga kan tänkas vara finska.

  384. Kommunen Närpes
    är ju enspråkigt svensk-

  385. -men hur det är med statliga
    myndigheter kan jag inte säga.

  386. Har ni frågor att ställa till Maria?

  387. Här är mikrofonen.

  388. Sirkka Husso. Jag vill först
    bara kommentera en sak.

  389. I Sverige och i Finland
    ingår teckenspråket i språklagen-

  390. -men jag som har en synskada
    som funktionshinder vill säga-

  391. -att punktskrift inte ingår
    i någondera av ländernas språklag.

  392. Men sen har jag tre frågor.

  393. Du sa att det finns 32 tvåspråkiga
    kommuner. 18 respektive 14.

  394. Hur har man ordnat skolan?

  395. Har man gymnasium och grundskolor
    för respektive språk?

  396. Den andra frågan är
    vad en språkombudsman är.

  397. Och den tredje frågan...
    Nu har jag redan glömt vad den var.

  398. Jo, FN-konventionen.

  399. Är den förankrad i lag i Finland?
    Det är den ju inte i Sverige.

  400. Jag kan ju säga-

  401. -att undervisningsspråken i skolan
    regleras i undervisningslagarna.

  402. Utgångspunkten är att skolorna
    antingen är finska eller svenska.

  403. När det gäller språkombudsman-

  404. -är det, som sagt,
    något man övervägt-

  405. -men man har inte beslutat
    anta en sådan-

  406. -eftersom språkfrågor
    inte kan få en särskild ställning.

  407. De liksom språkliga rättigheter-

  408. -bevakas av justitieombudsmannen
    och justitiekanslern.

  409. Men i strategin hänvisar man bara till
    att man diskuterat saken.

  410. FN-konventionen
    om rättigheter för funktionshindrade-

  411. -har behandlats i riksdagen.

  412. Jag måste säga att jag inte
    har följt diskussionens utgång-

  413. -men ärendet har
    nyligen behandlats i riksdagen.

  414. Under våren.

  415. Det kan jag kontrollera.

  416. Tack. Här finns ännu en fråga.

  417. Tiina Mauritzell.
    Jag jobbar på Finspångs kommun-

  418. -med förvaltningsområdet för finska.

  419. Du talade mycket om rättigheter
    för svenskspråkiga i Finland-

  420. -och det har ni ju 700 år erfarenhet
    av. Alltså 700 års försprång.

  421. Dessutom har svenskan gått från
    huvudspråk till ett likställt språk.

  422. Men hur ser ni till
    att anordna undervisning på samiska?

  423. Alltså verksamhet på minoritetsspråk.
    Det är ju det vi håller på med här.

  424. Ursäkta, kan jag få frågan på nytt?

  425. Samiskan
    är ju ett minoritetsspråk i Finland.

  426. Inget nationalspråk.

  427. Hur ser man till
    att samer får sin rätt-

  428. -till utbildning och undervisning
    på samiska i Finland?

  429. Undervisning i samiska
    regleras i undervisningslagen.

  430. -Och...
    -Ja, men in praktiken.

  431. I praktiken... Ja, vad ska jag svara?

  432. I praktiken finns det brister. Till
    exempel är det ont om läromaterial-

  433. -och även ont om
    kompetent samisk personal.

  434. Men visst är målsättningen-

  435. -att alla som vill
    ha undervisning i samiska ska få det.

  436. Till exempel har man i Helsingfors
    startat ett "språkbo" i höstas.

  437. Tack. Problemen i länderna är alltså
    lika när det gäller minoritetsspråken.

  438. Att det är brist på läromaterial
    och lärare.

  439. Det får vi höra mer om senare i dag.
    Finns det fler frågor?

  440. Paula Ehrnebo. Du sa att det ibland
    råder brist på språkkunnig personal.

  441. Jag tolkar det som
    att det gäller svenskspråkig personal.

  442. Hur gör man med dem som inte kan
    finska, såsom äldre demenspatienter?

  443. Hur tryggar man deras rättigheter?
    Använder man till exempel tolk?

  444. Man strävar efter
    att det ska finnas någon-

  445. -som kan ta hand om
    de äldres ärenden på svenska-

  446. -på deras eget språk, men...

  447. Men det går inte alltid.

  448. Det händer
    att de blir tvungna att använda finska.

  449. Sådana fall har jag hört talas om.

  450. Tyvärr kan det gå så.

  451. När det gäller tolkanvändning vet jag
    inte hur det går till i praktiken.

  452. Men egentligen
    ska det finnas någon i personalen-

  453. -som talar svenska och är tillgänglig

  454. Tack. Här fanns en fråga till.

  455. Vi har gott om tid för frågor,
    så se till att ta tillfället i akt.

  456. Helena Kivisaari. Här i Sverige
    diskuteras en länsreform.

  457. I Finland har man genomfört en sådan,
    och har numera regionförvaltningsverk.

  458. Jag är intresserad av hur de fungerar
    när det gäller minoritetsspråken.

  459. Jag är ofta i Österbotten
    och där gick diskussionerna höga...

  460. Jag minns inte vilket verk det var
    som skulle finnas för svenskspråkiga.

  461. Hur fungerar regionförvaltningsverken
    när det gäller minoriteter?

  462. Har man personal
    som talar minoritetsspråk-

  463. -och vilka ärenden
    kan man ta upp med dem?

  464. När det gäller svenskan kan jag säga-

  465. -att man har centraliserat frågor
    till ett visst verk.

  466. Verket i Vasa har hand om
    svenskspråkig undervisning.

  467. Det är meningen att även förskole-
    och daghemsfrågor ska till det verket.

  468. Vad gäller andra språk,
    är åtminstone romani...

  469. Det finns romanitalande personal
    på bland annat verket i Uleåborg.

  470. Och då ett par personer...

  471. ...som sköter romska frågor.

  472. Tack. Fler frågor?

  473. Inga fler frågor.
    - Kan du vänta ett ögonblick, Maria?

  474. Tack så mycket för att du kom hit.
    Här, en liten sak som minne.

  475. Översättning: Cecilia Holmberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Finsk språklagstiftning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Maria Soininen från justitieministeriet i Finland berättar här om språklagstiftningen i Finland, där både finska och svenska har ställning som nationella språk trots att det idag endast finns en enspråkig svensk kommun. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Finland, Språkvetenskap, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Finsk språkvård

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Svensk språklagstiftning

I Sverige finns det 59 kommuner som ger service på finska till kommuninvånarna. För 15 år sedan var det bara fem som tillhandahöll den här tjänsten, berättar Kaisa Syrjänen Schaal från Svenska kyrkans enhet för flerspråkighet. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Finsk språklagstiftning

Maria Soininen från justitieministeriet i Finland berättar här om språklagstiftningen i Finland, där både finska och svenska har ställning som nationella språk trots att det idag endast finns en enspråkig svensk kommun. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Finska som modersmål

Det råder stor brist på finska modersmålslärare i Sverige. Sari Pesonen, studierektor vid Stockholms universitet, menar att en möjlighet för att få fler behöriga till utbildningen är att eleverna får genomgå ett språktest. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Nya finska ord

Vet ni vad nättroll, smarta byxor eller ananashår betyder? frågar Riitta Eronen publiken. Hon jobbar som forskare vid Institutet för de inhemska språken och har tittat närmare på nya finska ord från 2000-talet. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Nyheter inom språkvården

Språket lever och förändras och vår uppgift är endast att ge rekommendationer, berättar forskaren Riitta Eronen från Institutet för de inhemska språken i Finland. Institutet arbetar med nya låneord, lexikon och språkforskning och omfattar språkråd både inom finska och svenska språket. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Hemsida för språkvård

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i hur man använder språkvårdens finska sökmotor. Tjänsten är ett användbart redskap för till exempel journalister och lärare i finska och ger förslag på stavning, grammatik och låneord på finska. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Kommunens finska hemsida

Flera svenska kommuner har översatt sina hemsidor till finska med hjälp av Google translate eller liknande gratisprogram. Det blir oftast helt fel, menar Miina Salokannas på Tammerfors universitet som här berättar om sin utredning. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Formulering i vetenskaplig text

Att använda vetenskapliga termer är inte alltid så lätt. Men det finns tips och metoder för att underlätta så att din uppsats blir mer lättarbetad. Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap tipsar och går igenom olika metoder tillsammans med Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.