Titta

UR Samtiden - Judisk vår: ord

UR Samtiden - Judisk vår: ord

Om UR Samtiden - Judisk vår: ord

Föreläsningar och samtal från konferensen Judisk vår om ord och dess betydelse. Hur viktiga är orden i en beskrivning av en känsla eller en människa? I Sverige bor människor från olika länder och med olika religioner, men hur öppet är det svenska samhället för mångfald? Inspelat den 12 april 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Till första programmet

UR Samtiden - Judisk vår: ord : Relationen mellan text och musikDela
  1. Vi har ungefär tio minuter
    för att diskutera-

  2. -ett av de problem som sysselsatt
    kompositörer och librettister-

  3. -i ungefär 600 år.

  4. Alltså: Prima la parola, poi la musica,
    eller prima la musica, poi la parola?

  5. De modiga personer som ska göra det
    är librettisten Kerstin Perski-

  6. -mr Sánchez-Verdú, som har skrivit
    stycket vi ska höra sen-

  7. -pianisten och ofta även
    ackompanjatören Staffan Scheja-

  8. -och jag, Stefan Johansson, tidigare
    chefsdramaturg på Kungliga Operan-

  9. -nu operaregissör och dramaturg
    på Malmö Opera bland annat.

  10. Med tanke på den korta tiden och
    avsaknaden av inledningsanförande-

  11. -så vill jag ta ett par minuter...

  12. Oj!
    Där har vi hovsångerskan Elin Rombo-

  13. -som också
    kommer att delta i diskussionen.

  14. "Wort, du Wort, das mir fehlt."

  15. Ord, du ord, som saknas mig.

  16. Det är ingen personlig tanke inför
    en kväll av intellektuella diskussioner.

  17. Det är ett citat
    från Arnold Schönbergs enda opera.

  18. I slutet av den andra akten
    - han komponerade aldrig den tredje-

  19. -är det Moses som yttrar dessa ord.

  20. Och i moderna uppsättningar
    av operan-

  21. -som skrevs klart först
    efter andra världskriget-

  22. -så kommer de flesta i publiken
    tycka att yttrandet är paradoxalt.

  23. Moses är nämligen
    den enda som de har hört.

  24. Han är talare och skådespelare
    eller en gammal basbaryton.

  25. Nu för tiden brukar han ha mikrofon
    och han talar - han sjunger inte.

  26. Resten... Aron, tenoren, som ska föra
    ut sitt budskap till det utvalda folket-

  27. -har den moderna publiken inte hört.
    Det kan bero på operahusets akustik-

  28. -eller att
    vissa av våra sjungande kollegor-

  29. -tar bort varenda konsonant
    från alla vackra toner.

  30. I går under resan till Stockholm
    läste jag i tidningen Gramophone-

  31. -om en ny cd med den amerikanske
    kompositören Jake Heggie.

  32. Han försökte bidra till åminnelsen-

  33. -av koncentrationslägrens öppnande
    för 70 år sen-

  34. -genom att samla ett antal
    kompositioner, av vilka en hette-

  35. -utan någon vanvördnad,
    "Farewell Auschwitz".

  36. Recensenten
    påpekade väldigt noggrant-

  37. -att arbeten som tar avstamp
    i den delen av 2000-talets historia-

  38. -lätt kan falla i en fälla
    mellan kompositörens avsikter-

  39. -och publikens mottagande.

  40. Luigi Nonos verk
    har du väl personlig erfarenhet av?

  41. Italiens kände kommunist
    och avantgardist på 1950-talet-

  42. -kände att han inte kunde ta sig an
    att faktiskt komponera-

  43. -ord och fragment av människor
    som hade dött i, eller överlevt-

  44. -det senaste århundradets
    kanske värsta mänskliga katastrof.

  45. Han använde en kompositionsteknik
    där orden upplöses-

  46. -till en dimma av ljud.

  47. Kanske till åminnelse av de kroppar
    som yttrat och skrivit ner orden-

  48. -och sen försvann
    i form av rök över Centraleuropa.

  49. Det var ett perspektiv
    som påminner om Adorno.

  50. Men till den grundläggande frågan:
    Prima la parola eller prima la musica?

  51. Kerstin, du är librettist
    och utbildar dessutom i ämnet.

  52. Finns konflikten fortfarande kvar?

  53. Det gör den förstås,
    och det kommer den nog alltid göra.

  54. Men det jag har upptäckt
    som dramatiker inom teatern-

  55. -och efter tjugo år inom operan
    är att det är varken eller.

  56. Varken text eller musik
    kommer först i operan.

  57. Det gör dramat, och sättet
    på vilket text och musik tillsammans-

  58. -skapar den här tredje saken - dramat -
    som framförs.

  59. Opera är huvudsakligen visuellt,
    och riktigt bra operaföreställningar-

  60. -lämnar vi utan att veta vad det var.
    Det var en dramatisk upplevelse.

  61. Så det kommer nog att fortsätta,
    och frågan missar poängen.

  62. Sen kan vi fråga
    din kollega kompositören mr...

  63. ...Sánchez-Verdú om det här.

  64. Men när du har gett
    din kollega kompositören texten,

  65. -kan vi säga som poeten i Strauss
    "Capriccio", som handlar om det här?

  66. "Han äter min text."

  67. Undrar du om jag känner så?

  68. Jag har aldrig jobbat så
    med en kompositör.

  69. -Det är ett gemensamt arbete.
    -Jag framställer mig som en amatör.

  70. Så... Men självklart
    kan det finnas en frustration-

  71. -i vad som omvandlas till musik.

  72. Hur förvandlas stickreplikerna
    till musik-

  73. -och hur kommer vi överens
    om dem i samarbetet?

  74. Jag har som dramaturg
    ett råd till kompositörer som kommer-

  75. -med påbörjade dramer
    och vill ha en uppdragsbeställning.

  76. Jag säger: "Du måste ta bort 70 %
    av pjäsen om musiken ska få plats."

  77. Ja. Det sas om Piave,
    en av Verdis framstående librettister-

  78. -att han kunde fånga havet i en tesked,
    och...

  79. -Det är bra uttryckt. Havet i en tesked.
    -Det är librettistens uppgift.

  80. Våra musiker, Elin och Staffan.

  81. När ni förbereder ett program
    med Lieder, eller art songs.

  82. Det engelska ordet är konstigt.
    Vi säger romanser på svenska.

  83. Ni vet förstås att när de framfördes-

  84. -under kompositörens levnadstid,
    så översattes de alltid.

  85. De framfördes i små rum och man kom
    nära en sångare från ens eget land-

  86. -som sjöng "Heidenröslein" eller
    "Auf Flügeln des Gesanges".

  87. Oftast på ens eget språk.
    När ni förbereder sådant-

  88. -vill ni förstås att texten ska nå fram.
    Hur uppnår ni det?

  89. Jag tycker att det var bra uttryckt-

  90. -angående det här tredje elementet
    som händer.

  91. Vi har melodin och ordet,
    och det är mitt jobb-

  92. -att få er att uppleva det jag sjunger,
    även om ni inte kan språket.

  93. Och ibland även om de inte hör det.

  94. -Tja...
    -De hör att du sjunger, men inte orden.

  95. Du menar att de inte hör...
    Det stämmer.

  96. Det är sorgligt också.
    Det är sångarens uppgift-

  97. -att artikulera så bra att man hör.

  98. Men jag vet att man inte hör varje ord,
    ens på ens eget språk.

  99. Mitt enda "vapen" är
    att använda dramat-

  100. -som skapas
    av förhållandet mellan musik och ord.

  101. Det kanske är som hos Nono.

  102. Vi hör egentligen inte, men vi hör.
    Vi hör...

  103. ...den kollektiva ansträngningen
    hos musiker och text.

  104. Återigen: Det är... Vi kanske...

  105. Jag kan frambringa något
    som för er framstår som ord.

  106. Jag måste veta vad jag sjunger,
    men det är inte så viktigt-

  107. -för publikens upplevelse
    vad jag faktiskt sjunger-

  108. -utan vad jag uttrycker. Så...

  109. Väl uttryckt. Och du vid pianot-

  110. -och som lyssnare och medtolkare.
    Hur tänker du?

  111. Mitt jobb är förstås
    att stödja sångarens avsikter.

  112. Att färga dem,
    och genom repetitionerna måste jag...

  113. Jag ska ge extra stöd till orden,
    spela i samklang med vokalerna-

  114. -och undvika att...

  115. ...försvåra för sångaren.

  116. Men som du sa så var romanserna
    tänkta att sjungas-

  117. -för en mycket mindre publik
    i salonger. Men...

  118. Om du arbetar med språk
    som du inte förstår-

  119. -så måste du få veta betydelsen,
    och sen måste du uttrycka den.

  120. Någon på scenen kan säga till dig,
    på ett språk ingen av er talar:

  121. "Jag älskar dig" eller "jag hatar dig".
    Det kan bli en överträdelse mot det-

  122. -som dagens första talare Fania
    pratade om.

  123. Det ligger nära en vanvördnad-

  124. -mot det heliga ordets innehåll.
    Vad säger du?

  125. -Jag vet inte vad...
    -Så här:

  126. Om du sjunger på jiddisch
    eller en opera på tjeckiska-

  127. -vilket du nog stöter på i ditt yrke:
    Hur...

  128. Jag måste förstå vartenda ord.

  129. Annars skulle ni märka det.

  130. De förstår inte om jag
    är omedveten om vad jag uttrycker.

  131. Men det är inte alltid...
    Det är där musiken kommer in.

  132. Texten kan säga "jag älskar dig"-

  133. -men musiken kan kommentera det
    på ett helt annat sätt.

  134. Jag har förmånen
    att få tolka det jag berättar:

  135. "Jag älskar dig" eller
    "Jag älskar dig kanske..."

  136. Det är också så,
    och jag vänder mig till kompositören-

  137. -att det verkar vara lätt
    att förstå ord.

  138. Vi har ju
    en intellektuell förklaring av orden.

  139. Men vi kan se "Carmen" och säga:

  140. "Vilken hemsk kvinnoskildring."
    Men utifrån musiken säger vissa-

  141. -att kompositören
    var helt på hennes sida.

  142. Och innan vi ägnar oss åt verket-

  143. -som ska avsluta kvällen
    vill jag be Hannes-

  144. -att läsa lite ur texten.
    Vi börjar med ett segment.

  145. Sen får mr Sánchez-Verdú
    berätta lite för oss-

  146. -om verket vi ska höra
    och dess relation till texten.

  147. "Vad sker bakom denna dörr?"
    "Man avbladar en bok."

  148. "Vad är bokens historia?"
    "Den medvetandegör ett skrik."

  149. "Jag såg rabbiner gå in."
    "De kommer..."

  150. "...för att delge
    sina betraktelser."

  151. "Har de läst boken?"
    "De läser den."

  152. "Ingriper de för nöjes skull?"
    "De hade föraningar om boken."

  153. "De beredde sig på den."

  154. "Känner de till personerna?"
    "De känner våra martyrer."

  155. "Var är bokens läge?"
    "I boken."

  156. "Vem är du"?
    "Husets väktare."

  157. "Var kommer du ifrån?"
    "Jag har vandrat."

  158. "Är Yukel din vän?"
    "Jag är lik Yukel."

  159. "Vilket är ditt öde?"
    "Att öppna boken."

  160. "Finns du i boken?"
    "Min plats är på tröskeln."

  161. "Vad har du velat lära dig?"
    "Jag stannar vid källorna..."

  162. "...och utfrågar tecknen,
    mina förfäders universum."

  163. "Du utforskar återfunna ord."

  164. "Stavelsernas nätter
    och morgnar är mina."

  165. "Du går vilse."
    "Jag har gått i två tusen år."

  166. "Du är svår att följa."
    "Jag har själv försökt ge upp."

  167. "Står vi inför en berättelse?"
    "Den har berättats så ofta."

  168. "Vilken är din historia?"
    "Våran."

  169. "I så måtto
    att den är frånvarande."

  170. Varför valde du texten?
    Vilken var din utgångspunkt?

  171. Jag gillar Edmond Jabès mycket,
    för i 1900-talspoesin-

  172. -tillhör han för mig
    de viktigaste efter Paul Celan.

  173. Jag är intresserad av idén om boken.

  174. Han skrev alltid om den här idén
    om boken och text-

  175. -i den judiska kulturen och poesin.
    Det var min huvudsakliga anledning.

  176. Och du... Hur skulle du...

  177. Hur skulle du kortfattat förklara-

  178. -innehållet som ord och musik
    för samman i det här fallet.

  179. Jag har skrivit nio operor hittills-

  180. -men jag har aldrig jobbat
    med en librettist. - Ursäkta.

  181. Musik eller opera är inte bara
    ord eller musik-

  182. -för en kompositör
    kan jobba med ljus också.

  183. Tempot är för mig
    lika viktigt som orden.

  184. -I dag finns det...
    -Det är därför du har satt upp den.

  185. Givetvis. Det finns en idé om drama
    men vi har också-

  186. -sen länge
    en idé om postdramatisk teater.

  187. Om du placerar dig själv
    mellan de kompositörer vi har nämnt.

  188. Inte Mendelssohn. Jag menar
    Kurtág och Nono och så vidare.

  189. Var skulle du befinna dig,
    sett till hur du behandlar texten?

  190. Luigi Nonos texter tillsammans
    med filosofen Massimo Cacciari-

  191. -var mycket viktiga.
    Det uppstod en konfrontation-

  192. -mellan text, mytologi, filosofi
    och musik. Och förstås...

  193. När du skriver sångpartierna:
    Ska vi kunna-

  194. -om vi talar språket - höra texten.

  195. Eller ska vi läsa texten i förväg
    och sen ta in den.

  196. Vilken modell har du valt?

  197. -En text har också något erotiskt.
    -Något sensuellt.

  198. Jag menar till exempel kalligrafi.

  199. Man måste inte förstå
    arabisk eller hebreisk kalligrafi...

  200. -...för att kunna uppskatta den.
    -Det är geometriskt.

  201. Det finns ett rytmiskt element.
    Det hänger ihop med musiken.

  202. Mer än orden för mig. Därför...

  203. Kerstin, kan vi då säga-

  204. -att den gamla diskussionen om ord
    eller musik i första hand är överflödig?

  205. Att vi har hittat sätt att använda det
    som gör diskussionen förlegad?

  206. Menar du eftersom vi
    har att göra med postdramatisk teater?

  207. -Jag vet inte. Det är en svår fråga.
    -Postdramatisk musik, rentav.

  208. Det är en svår fråga. Postdramatisk
    teater har också dramatiska element.

  209. Så fort man har människor på scenen
    så har man med drama att göra.

  210. Jag menar det nog på ett enklare sätt
    än hur du tolkar det.

  211. Vi kanske kan avsluta en diskussion
    som funnits lika länge som operan-

  212. -och madrigalen
    och säga att den inte behövs längre.

  213. Den avslutades storslaget
    med "Capriccio" av Strauss-

  214. -och nu är vi av med problemet.
    Vi är friare.

  215. Vi blir nog aldrig av med problemet.

  216. Det handlar om det som berördes
    i den första diskussionen med Fania-

  217. -om det skriftliga och det muntliga.
    Det blir en översättning-

  218. -från det skrivna till det muntliga,
    eller det sjungna. Det ljudande.

  219. Och hur den här processen tar form...

  220. Vi kommer alltid behöva olika
    lösningar. Jag tror att alla verk...

  221. Oavsett om man arbetar
    med en redan skriven text eller...

  222. ...med en poet eller librettist
    så behövs alltid den här diskussionen.

  223. Det betyder, om jag ska försöka
    fånga essensen av det ni säger-

  224. -att ordet inte har förlorat
    någon av sin betydelse.

  225. Men vi möter det
    på olika nivåer av uppfattning nu-

  226. -som var otänkbara för de människor-

  227. -som förut gjorde den här diskussionen
    till en sådan vital kraft-

  228. -mellan musik och tal.
    Och nu är vi på en annan...

  229. Experimenten inom tal
    och konkret poesi-

  230. -redan innan flera av er var födda,
    och när jag var ett litet barn-

  231. -och allt som hände sen,
    har fört oss till något nytt.

  232. Och det säger förhoppningsvis något
    om resten av kulturen.

  233. Ni ser ut som om något mycket viktigt
    har sagts, så det är nog dags-

  234. -att läsa lite mer ur texten
    inför konserten.

  235. Och sen hoppas vi
    att de är redo där borta-

  236. -så att vi får en smidig Übergang...
    Vad heter det? Övergång.

  237. Så att det blir som vi vill-

  238. -när vi ska höra ditt verk,
    som jag fått veta är 22 minuter långt.

  239. Och enligt vår värd Lizzie
    får ingen gå innan det är slut.

  240. "I boken offrar författaren
    sin röst åt tystnaden."

  241. "Sålunda är varje marginal en
    återhållen bekännelses strand"-

  242. -"vid vilken de återkomna orden
    beseglar ett förbund med havet."

  243. "Min bibel
    är en icke valbar sida."

  244. "Vad kan stenen svara
    på anklagelsen att vara hård"-

  245. -"annat än
    att den är en sten som varar."

  246. "Säg mig vilken väg du går,
    och jag ska säga vem du blir."

  247. "Vem du hinner upp."

  248. "Allt är skapat.
    Du minns inget, du ser allt."

  249. "Jag lärde känna mitt namn
    genom mina böcker."

  250. "Du var inte vid min sida."

  251. "Jag störtade in i världen
    som skulle bli vår."

  252. "Vägen sträckte ut sig
    och klöv horisonten."

  253. "I döden består ingenting.
    Då är minnet drottning."

  254. "Jag såg mig själv som den
    jag successivt varit."

  255. "Mina minnen hade fyllts
    med minnen under århundradena."

  256. "Jag kan inte säga i vilken tid
    på vilken kontinent jag föddes."

  257. "'Judens väg'", sa en vis man"-

  258. -"är den på toppen emottagna
    vattendroppens väg till havet."

  259. "Jag har alltså
    blivit jude genom vägen."

  260. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Relationen mellan text och musik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Noter och text i samspel för att beskriva identitet. Vad kommer först, orden eller musiken? Panelsamtal om vad som är först och vad ljudet betyder. Medverkande: Kerstin Perski, dramaturg; José Maria Sanchez-Verdú, kompositör; Staffan Scheja, pianist; Elin Rombo, operasångerska; Hannes Meidal, skådespelare. Moderator: Stefan Johansson. Inspelat den 12 april 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Ämnen:
Musik > Musikanvändning och påverkan, Samhällskunskap
Ämnesord:
Musik, Musik och samhälle, Musiksociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Judisk vår: ord

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: ord

Judar och ord

Fania Oz-Salzberger är professor i historia vid universitetet i Haifa i Israel. Hon föreläser om att det är viktigt att skämta och driva med det mest heliga. Hon säger att även om det rör sig om känsliga ämnen så gör det att man fortsätter att utvecklas. Inspelat den 12 april 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: ord

Minoriteter och det skrivna ordet

Panelsamtal om minoriteter, identitet och det skrivna ordets betydelse i religioner. Bland annat diskuteras om det är skillnad i att ifrågasätta muntliga traditioner kontra skriftliga. Medverkande: Steven Beller, Christina von Braun, Fania Oz-Salzberger. Moderator: Hans Ruin. Inspelat den 12 april 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: ord

Minoriteters roll i formning av samhället

Panelsamtal om vilka som formar det svenska samhället. Vilka inbegrips i det svenska samhället? Är Sverige öppet för minoriteter? Medverkande: Emir Selimi, Trifa Shakely, Gül Alci, Dina El Mahi, Marc Harris. Moderator: Willy Silberstein. Inspelat den 12 april 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: ord

Relationen mellan text och musik

Panelsamtal om relationen mellan text och musik. Vad kommer först, orden eller musiken? Medverkande: Kerstin Perski, José Maria Sanchez-Verdú, Staffan Scheja, Elin Rombo, Hannes Meidal. Moderator: Stefan Johansson. Inspelat den 12 april 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop är min kunskapskälla

Hiphopen förmedlar en väldigt tydlig bild av samtiden, menar Jason ”Timbuktu” Diakité i denna föreläsning. Som musikform har hiphop ofta ett unikt klassperspektiv och förmedlar personliga erfarenheter som väldigt få andra konstformer gör. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop och pedagogik

Hiphopen kan göra oss mer kreativa, förstå komplexa meningsbyggnader och hjälpa oss att improvisera. Det säger Bettina Love, assisterande professor vid universitetet i Georgia, i sin föreläsning. Hon arbetar framgångsrikt med hiphop som pedagogiskt instrument. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.